i Hflrjedalen Nattsliindor (Trichoptera) fingade kraftverk

Nattsliindor (Trichoptera) fingade nedstriims ett kraftverk i Ljusnan, Hflrjedalen

Bo GULLEFORS & B. GORAN SJOBERG

Inledning

I en tidigare artikel (Gullefors 1985) har gjorda undersokningar 6ver nattslandefaunan i olika svenska landskap redovisats.

H?irjedalen har enligt Forsslund & ^Tjeder

(1942) och Forsslund (1953) endast 4l noterade nattslandearler. De niirliggande landskapen Da- larna och Jiimtland har 170 resp. 108 arter enligt nimnda arbetcn, varfrir itskilliga "nya" nattslen- dor brir kunna patriiffas iHiirjedalen.

Den inom Fiskeristyrelsen 1976-1985 verkande frirsoksgruppen frir fiskevirdande etgarder i kraftverksmagasin (FAK) har bedrivit undersok- ningar i Ljusnan (Gcinczi et al 1986). Denna ar- tikel utgir frin ett material av nattsldndor insam- lat i samband med FAK:s unders<ikningar 1983.

Fangsten gjordes med en ljusfiilla ^placerad

nedstrcims Byarforsens kraftverk i <istra Hirjeda- len. Vi redogrir for de olika arternas flygperiodik

och kdnskvot samt tidigare kiinda fynd av nattslandor frin landskapet. Vattenkraftsutbygg- nadens piverkan pi artsammansiittningen ber<irs ocksi.

Gullefors, B. & Sjttberg, B. G.: NattslAndor (Trichoptera) fingade nedstrOms ett kraftverk i Ljusnan, Hirjedalen. _ICaddis flies (Trichoptera) captured downstream a hydroelectric dam in the river Ljusnan in Centlal Sweden.l- Ent. Tidskr. 108: 109-1 16. Umei, Sweden t987. ISSN 0013-886x.

The Trichoptera fauna below a hydroelectric dam in Central Sweden (62T3'N, 14"30'E) was studied using a light trap. 24 371 specimens in 45 species were captured from June 6 to October 3 1983. The large amount of specimens belonging to teptoceridae ^(83.5 7o) was remarkable.

Ceraclea dissimilis (Stephens) was the most dominant species (68.6 %). This is explained by the ability of the larvae to withstand the large fluctuations of the water discharge. Zero dis- charge (0 mrA) at night makes it impossible for Rhyacophilidae and Hydropsychidae to live below this hydroelectric dam. The sex ratios ranged from 97 t3 h Lepi.lostonu hirtum (Fab- ricius) to 27:73 in Potamophylax latipenn is (Curtis). The large share of female s of most specics is ascribed to the position of the trap near oviposition areas for these species.

B. Gullefon, Department of Zoology, Section of Entomology, Unive$ity of Uppsala, Box 561

5-751 22 Uppsala, Sweden.

B. G. Sjdberg, Department of Animal Ecology, University of Ume,i, 5-901 87 Umed, Sweden.

Material och metodel

Byarforsens kraftverk iir bel2iget i Ljusnan 9 km nedstroms Sveg (62'03'N, I 4"30'E) i Hiirjcdalen.

Hojden over havet ar ca 350 m. Ljusnans mcdel- vattenforing vid Sveg iir 127 mls. Alven korttids- regleras och nolltappning (= inget utsliipp) frirckommcr sarskilt nattetid. Alvfarans bredd ncdstrcims kraftverket iir 100-2fi) m. Vextligheten liings striinderna ar ^sparsam pi grund av markplanering i samband med kraftverkets tillkomst. Lokalen har beskrivits av Persson &

Walter (1981), Johansson (1982) samt Henricson

& Sjilberg (1984).

Ljusfiillan placcrades pi cn bctongbalk nedan-

fiir kraftvcrksdammcn ctt par rneter ovanfor ncdstromsstrAckans vattcnyta (l-jg. 1). FAllan var ftirst forscdd med ett l5 W lysror titr vitt ljus (6.vi- 4.vii) och darefter ett fdr ultraviolett ljus (4.vii-

3.x.19tt3). Under fiillans reflektor fanns en behil- lare med 50 % etylenglykol. Behillaren tOmdes veckovis och insekterna overfrirdes till 70 % etanol. Lysrdret Iandes automatiskt di ^dagsljuset

undcrstcg 500 lux. Ljuset var synligt frAn 2ilvens

yta till ca 1 km nedstroms kraftverket.

710 Bo Gullefors & B. Gdran Sjdberg

Fig. l. Utloppskanalen vid Byarforsens kraftverksdamm vid vilken liusfellan var placerad. Foto: R. Pettersson.

The Byarforsen hydroelectric dam where the light trap was placed.

Meteorologiska uppgifter frin omridet under

den aktuella tiden har erhatlits fran SMHI.

Nomenklaturen fdljer i ^{huvudsak Svensson &}

Tjeder (1975). Undantagen tu Hydropsyche sil- talai DiShler, 1963 som anviinds i stallet f6r H. in- sraDilrs (Curtis, 1834), och familjen Leptoceridae som fdljer Morse & Wallace (1976).

Resultet och diskussion Fdngade nattsldndor

I fiillan fingades t otalt24 3Tl nattslendor av 45 ar- ter (Tab. 1). Den rika fingsten av representanter frAn familjen Leptoceridae iir anmirkningsvdrd.

Detta galler bade art- och individantal. De fAng- ade leptoceriderna bestod av 12 arter och 20 357 individer och utgjorde hela 83,5 7o av den totala fingsten. Di flera av leptoceriderna sviirmar un- der dagtid (Solem 1978) anses de underrepresen- terade i ljusfiillor i f<irhillande till de arter som ar mer aktiva nar det ar mOrkt.

Ceraclea dissimillc (Stephens) var den helt do-

minerande arten med 16 708 individer (68,6 %). I

"Rothamsted Insect Survey", den omfattande un- ders<ikningen med ljusfiillor i Storbritannien, var C. dbsimilis den enda leptocerid som fingades i stort antal (Crichton et al 1978). F<irfattarna skri- ver att detta troligen beror pi att "denna art iir

mer nattflygare an de andra som ofta ses svarman- de pA dagen" (egen dversettning). Aven Olsson (1971) hade vid fAngst med ljusfiilla i RickleAn i Vesterbotten C. dBsjmilis som den vanligaste lep- toceriden medan C. annulicomis (Stephens) var vanligast vid minga andra ljusfillefAngster (G<ith- berg 1970, Ulfstrand 1970, Tobias & Tobias 1983).

Limnephilidae var den artrikaste familjen med 14 arter men utgjorde bara 1,8 % (447) av det totala individantalet (Tab. 2).

Av de 45 arterna har 27 inte tidigare noterats som imagines frAn Hiirjedalen (Forsslund & Tje- der 1942, Forsslund 1953). Johansson (1982) har

frin kolonisationskorgar nedstrdms Byarforsen

tagit larver av polycentropodidema Neureclipsis

bimaculata (Linnaeus) och Cyrnus flavidus

Mclachlan. Frin tre lokaler iden ej utbyggda

Tab. l. Flygperioder fdr samtliga 45 arter nattslAndor fingade i en ljusfdlla placerad nedstr6ms Byarforsens damm under 1983. De arter som markerats med ^* har inte tidigare redovisats frAn Herjedalen.

Th€ flight periods of all Trichoptera captured by meansofa lighttrapbelow the Byarforsen hydroelectric dam in Cen- tral Sweden 1983. Species marked with * were not earlier known from the province of Hirjedalen.

Datum

Juni Juli Aug. S"pt.

Art/Species 6 t3 ²⁰ 27 4 ^{1t l8 25} 1 8152229 5 ^{12 19} 263 ^Eind.

Ceracleo nigronervosa Ceraclea annulicornk

P olycentro pus fl ^av omsc ulsl us

*

Hydroptila tineoides N

recli psis b imaculat a

" O xy et h ira llav ^{i c} ornis

*Ceraclea dissimilis A thrips o de s utmmutat ut Lepidostoma hirtum Mystocides azureus

*Athripsodes cinereus

*

Oece,is ochracea

* Molanna anguslats Cvmus flavidtts

*

I thytichia lamel|aris Hydropsyche nevae

*

Li mnep h ilus fuscicornis Phryganea bipunctata Apotelia zonella

*

Oecetis testacea

+

Athripsodes atenimus H y drop syc

p

lluci dula Pot amop h y I ax

ot i penn is Agrypnia obsoleta

*Oecetis lacwtris

*

Ceraclea fulva

*

Hydroptila simulans Psychomyia pusillo

*Goera pilosa

*

Ceraclea albogunan Hydropsyche siltalai Rhyacophila nubila

*

Po I y c

nt r o p us irr o ratus Limnephilus rhombicus Pqrqp slaniq

li gm^l

lla ' Halesus radiatus ' Limnephilus politus

*

Limnephilus borealis

*

Halesus tesselatus Phryganea grandis

Agapetus ochripes

I

Anabolia concentica Anabolia netvoso Limnephilus coenosus Chaetopteryx villosa

aara aaaaa aaaaa aaaaa aaaaa aaaaa aaaaa aaaaa aaaaa

aaaaa aaoaa aaaa aaaaa

a

aaaa aaaa aao

aaa aa alt aa aaaa

aaraa

aaa

aaa

t77 16708

tM4

152 138

tl4 n

t0 l0

6 2 2 I

I

2

I

1

239 t) lU

I

. 1958 929 82 2138

52 5 4

I

120 10 6 3 2 110 49 19 6 5 I

1

6

3

I

3

112 Bo Gullefors & B. Gdran Sjdberg

Tab. 2. Ljusflllcfringsten av nattsliindor vid Byarforsen 1983 uppdelad p{ familjcr.

The capture ofthe caddis flies below the Byarforsen hyd- roelectric dam 1983 distributed into families.

Antal/No.

Artc'r/ Ind.

Specics

% Ind.

Familj/Family Hydroptilidae Rhyacophilidae Glossosomqtidqe Polycentropodidae Psychomyidue Hydropsychidoe M olannidle Leptoceridae Lepidostomatidae I-imnephilidae Phryganeidae

t

270 6

1

3080 1 t3 l0

20357 152 147

3l

24371

l,l I 0,03 0,00 t2,64 0,02 0,0s 0,04 83,53 0,62 1.83 0,13 100,00

<ivre dclen av Ljusnan idcntificrade Giirdemalm

( 1983) larver av Hydropsyche nevae Kolenati, H.

pellucidula (Curtis), H. siltalai Dohler och Psy- chomyia pusilla (Fabricius). Detta innebar att av de 45 arterna fingade i ljusfiillan var 2l nya fdr landskapet (Tab. l). Enligt Forsslunds & Tjeders arbeten (op. cit.) har ytterligare 23 arter noterats frAn landskapet. I Giirdemalms (1983) bottenfau- nainventering redovisas larver av ytterligare fyra arter nya for Hirjedalen. Dessa dr Agraylea cog-

natella Mclachlan, Hydropsyche saxonica Mclachlan, C he u mat o p s y c h e I e p i da ^(P ictet\ och Triaenodes Dicolor (Curtis). Totalt finns nu 72 ar- ter nattslendor noterade frln Hdrjedalen. Helt sii- kert kan betydligt fler pltriffas i landskapet. An- talet kan vara mcr iin dct dubbla mcd tanke pi det niirliggandc Dalarnas 170 arter. Enligt kartbilder i

"Trichoptera Germanica" (Tobias & Tobias 19t11)

skall ytterligare ll0 arter ha utbredningsomriden som tAcker Hiirjedalen. Dessa utbredningskartor bygger emellertid inte pi direkta fynd och air dar- for inte helt tillforlitliga.

F'lygperioder

Med flygperiod mcnas den tid di de vuxna sldn- dorna (imagines) iir aktivt flygande och kan pfi- traffas och infingas. Di de flesta vuxna nattslen- dorna ar relativt kcrtlivade innebar en ling flygpe- riod att ocksi kliickningsperioden er lang. Flera limnephilider, t ex Limnephilus gnseas (Linnae-

us), kan dock bli ^zt-5 minader gamla och flygpe- rioden f<ir dessa kan vara lika med den vuxna slSn- dans livsliingd (Svensson 1972).

Liingden av minga artcrs flygperiod pA samma plats varierar mycket litet frAn ir till flr (jfr Svens- son 1972) men klimatiska faktorer kan forsena el-

ler piskynda de fiirsta sliindornas upptredande (Sweeney 1984). Olika arters flygperioder vari- erar. I b<irjan av en arts flygperiod upptriider nor- malt endast enstaka individer, sedan nes ett max- imum i kliickning och/eller flygaktivitet och diiref- ter kommer en minskning. Samma mdnster galler f6r toralantalet nattslendor (Fig. _2).

Temperaturen har stor betydelse ftir insekter- nas aktivitet (Malicky 1973). Under ljumma helt vindstilla sommarkvillar kan man lengs vatten- drag se stora mangder flygande nattsliindor. Vid kyla (<+ l0'C) och blist syns inte en enda slanda.

Storsta antalet trichopterer fingades under vec- kan 2-5.vii-l.viii dA ocksi maximum-, minimum- och medeltemperaturer var htigre dn omgivande veckors. Antalet fangade nattslandor <ikade un- der veckan 4-11 .vii di temperaturen steg till sitt hdgsta viirde och minskade di temperaturen sjdnk (Fig. 2). Betydelsen av bytet till lysrdr med UV- ljus den 4.vii kan man emellertid inte bortse ifran.

Det kan ha piverkat fAngsten pitagligt.

Den mest "artrika" veckan infoll mellan 15-22 augusti. Di erhrills ²⁸ arter trots att det totala an- talet fingade individer minskade (Fig. 3). Individ- miissigt utgjorde fingsten mindre iin en tredjedel av den stora fangsten si$ta veckan i juli (Fig. 2). En

9:J a- oo

i! bbbbb b

Fig. 2. Ljusfallans fingst av nattslandor och omredets lufttemperatur under 1983. Linjerna visar veckornas maximi- (overst). medel- (mitten) och minimitempera- tur (underst). Staplarna visar fangsten per vecka i pro- cent av den totala fAngsten.

The light trap capturc o[caddis flics and the air tempera- ture in thc area in 1983. The lines show the maximum (abovc), mean (middle ₎ and minimum temperature (be- low). The bars show the capturc per week as percentage of the total capturc.

1 I I 4

I 3 I

t2 I l4

3 45

s i

E E

220 _ ^t5

I ^ro

bbbbbbbbb

Fig. 3. Antalet nattslandearter fengade per vecka i lius- fAlla vid Byarforsens kraftverksdamm i Ljusnan under 1983.

The number ofcaddis fly species captured per week 1983 in the light trap below the Byarforsen hydroelectric dam in the River L.iusnan in Central Sweden.

f<irklaring till detta kan sdkas i att sommarflygan- de arter (t ex leptoceriderna) iinnu inte avslutat sin flygperiod och att de hostflygande (friimst lim- nephilider) just pib<irjat sin.

De vid Byarforsen petraffade nattslandornas flygperioder ^{visas i} Tab. 1. Arterna iir uppstillda i den ordning de frirst fingades. En tamligen riktig bild av den tid n2ir de kan petreffas i omrAdet ^ges endast f<ir de arter som tagits i ^{storre antal}

(n>lt]()). Art doma av nattslendefAngster fren andra landskap som Lappland (G6thberg 1970) och Angermanland (Gullefors opubl.) bdr de som fAngats i enstaka exemplar ha liingre flygperioder i omrAdet iin vad tabellen redovisar. Detta galler i hdg grad Rhyacophila nubila (Zetterstedt) som kanske har den liingsta flygperioden av samtliga svenska nattsliindor. Vid Forsin i Angermanland (63'0O'N, l7'32'E) (Gullefors 1985) har arten fingats under en sammanhiingande tid av fem me- nader. Andersen (1983) redovisar fr&n Bergen- trakten i Norge niistan sex mAnaders flygperiod.

I mitten av juni fAngades som f<irsta nattslanda Ceraclea nigronervosa (Retzius). Den sista veckan fiillan var i bruk, i minadsskiftet september/okto- ber (26.ix-3.x), fingades Ceraclea dissimilb, Po- lycentro ^p us flavomac ulatus (Pictet), P otamophy ^- lax latipennis (Curtis), Halesus radiarus (Cwlis)

och Chaetopteryx vil/osa (Fabricius). Av dessa iir

Chaetopteryx uillosa vanligen den som flyger sist av alla. Den fingades i Angermanland i mitten av november 1985 niir kyla och snd kommit (Gulle- fors opubl.). Svensson (1912) har tagit arten i de-

Natxliindor nedstriims kruftverk i Ljusnan 1l!

cember i SkAne liksom Andersen (1983) i Horda- land i Norge. Polycentropus flavomaculatus ^var den nattslenda vid Byarforsen som hade den liingsta flygperioden med 15 veckor riiknat frin

niir den f6rsta gingen fingades i juni till den sista i slutet ^av september. Den dom ina nla arlen Cem.' lea dbsimilis hade 10 veckors sammanhlngande flygperiod, frin borjan av juli till mitten av sep- tember, med en eftersliintrare fengad i slutet av september.

Andra aner med linga flygperioder, ca tvi mi- nader eller liingre, iir Hydroptila tineoides Dal- man, Oxyethira flavicornis (Pictet), Neureclipsis bimaculata, Athripsodes commutatus (Rostock), Ceraclea annulicornis, Mystacides azureus (Lin-

naets), Lepidostoma hirtum (Fabricius) och Pola- mophylax latipennis.

Kdnskvot

Vid ljusfnllefAngst av nattslandor har andelen ha- nar i regel varit stcirre iin andelen honor (Crichton 1960, 1971, Crichton et al. 1978, Svensson 1972, Gdthberg 1973). Vid flngst med icke-attraheran- de fillor, t ex Malaise- och f<insterfiillor har ktins- kvoten varit narmare 1:l (Svensson 1972). Av de slindor som fingades i mer dn 100 indvider iir det endasl Potamophylax latipennis ^{som har} statistiskt signifikant fler hanar iin honor (p(0.001, _1:-1s5t).

Detta stemmer <iverens med en liknande under- scikning i Lappland diir andelen hanar var 78 7o

(Tobias & Tobias 1983). Av den niirstAende arten P. cingulatus (Stephens) fann Svensson (1972) att 68,! "/" ^{var hanar.} Av Oxyethira flavicornis, ^Ne- ureclipsis bimaculata, Athripsodes cinereus (Cur'

tis), A. commutatus, Ceraclea annulicornis, C. al'

bo guttata (Hagen), C. dissimilis, ^{Le p} idostoma hir- tum och Parapatania sti?matella (Zetterstedt) fingades betydligt fler honor iin hanar i ljusfiillan (Tab.3).

F<irklaringen till den skeva ktinskvoten kan s<i-

kas i ljusfiillans placering i n2irheten av liimplig iiggllggningsplats. Honorna har under sin iigg- liiggningsflykt nedanfdr dammen attraherats av fiillans UV-strAlning och pA si siitt fangats i hogre grad iin vad hanarna gjort. Fingst i nlrheten av vatten (= iggliiggningsplatser) ger st<irre andel honor (Ulfstrand 1970, Svensson 1972, Gdthberg 1973). Speciellt giiller detta inom familjen Lim- nephilidae vars hanar er aktiva flygare och pAtriif- fas pa betydande avstAnd frin ^{vatten (Svensson}

1e74).

114 Bo Gullefors & B. Gdran Sjdberg

Tab. 3. Ktinskvot frjr de nattslendeaner som flngats i fler 5n 100 ex i ljusfiilla vid Byarforsens kraftverk 1983. Signi- likansnivin av Xr-test redovisas med asterisker, .=p<0.05, --=p<0.01,'r.=p<0.001 _och (-) = icke signifik-ant (p>0.0s).

The sex ratio of the caddis fly species captured in more than 1m specimens in the light trap below the Byarforsen hydroelectric dam in 1983. Levels of significance for 12 test are indicated by asterisks, .=p<0.05, -.=p<0.01, 'a*=p<0.001 ^and (-) = not significant (p>0.05).

Ind. Hanar/Males

Art/Species Antal/No. Antal/No.

Ceraclea dissimilis N eureclip

i s b imac u I ata Ceraclea annulicornis A

h r ips o des co mmut atus P o lyce ntro _{pus Jlav} omacul atus Po ta mo p hy lux latipennis Oecetis locustis Oxyethira llavicornis Lepidostoma hirtum

Mystacid.es azureus Ceraclea alboguuatu Athripsodes cinereus Pa r o p

t an ia

i gmat

la

t

16708

2t38

1958 10,14 929 239 r82 t77 t52 I38 120 I l4

ll0

24(n9

68,56 8,77 8,03 4,28 3,81 0,98 0,75 0.73 0.62 0,57 0,49 0,47 0,45 98,51

3263 534 512 116 413 t75 86 tl

4 74 15 30 30 5283

19,5 25,0 26,l ll,t

11 a 44,5

47 .3 t'7 ,5 2,6 53,6 12,5 26,3 27 ,3 22,0

Regleringens pdverkan pfr nattsliindefaunan Regleringen av en elv peverkar pA manga satt in- sektfaunan. Siirskilt diir korttidsreglering fdre- kommer varierar strOmhasrighet, djup och tempe- ratur pe ett satt som kraftigt avviker fren oreglera- de frirhillanden. Fddotillgingen frir vattnets in- sektfauna f<iriindras starkt vid uppfdrandet av dammar (Armitage 1984). Generellt sett minskar bottenfaunans artantal efter en reglering (Ward &

Stanford 19tt1). Som grupp betraktad er dock Trichoptera i jiimfdrelse _med t ex Plecoptera tem- ligen "regleringst6lig" (Ward & Stanford 1979).

Nattslandornas artantal fdrblir ofta relativt ofcir- andrat men artsammansettning och abundans- frirhillanden fciriindras efter reglering (Henricson

& Mtiller 1979). Inverkan ^pa tatheren av nartslen- delarver varierar starkt mellan olika typer av reg- lering (Ward & Stanford 1979). Detta ar naturligt di larver av olika nattsliindearter uppvisar minga olika levnadssatt och fodoval.

Vid understikningar av bottenfaunan 0,2-1,0 km nedstrOms Byarforsen var filtrerarna Neure-

c lips is bimac ulata och Polycentrop us flavomacula- tus, algilaren Hydroptilasp. och husbyggaren Ce- raclea annulicornis de vanligast fcirekommande nattslandearterna (Johansson 1982, Henricson &

Sj<iberg 1984). Daremot saknades helt den frile-

vande predatorn Rhyacophila nubila och filtrerar- na Hydropsyche spp., arter som iir vanligt fore- kommande i outbyggda delar av Ljusnan (Giirde- malm 1983) liksom nedstrcims ett kraftverk med minimitappning (ej nolltappning som hiir) i ^In-

dalsiilven (Henricson & Sjciberg 1980).

Di Ljusnan korttidsregleras foriindras ofta tappningen och diirmed strdmhastigheten, och tidvis, vanligen under natten, upphtir den helt.

Som Ulfstrand (1970) noterat ger bottenfauna- unders<ikningar och ljusfiillefingster frin en lokal

ej helt jiimfcirbala bilder av nattslandefaunans sammansdttning. I Byarforsen dverensstemmer de dock relativt val. De liga frekvenserna av Rhyacophila nubila och Hydropsyche spp. i ljus- fillefAngsten sammanfaller med franvaron av dessa arter i bottenfaunan. En rimlig f<irklaring till detta kan vara att larver inom dessa slekten har svirigheter med syreupptagningen i stillast6ende vatten (Philipson 1954).

De netbyggande a rterna Neureclipsis bimacula-

ta och Polycentropus flavomaculatus var vanliga i

bAde bottenproverna och ljusfiillcfingsten. De

gynnas sakert av den goda tillgengen pa zooplank-

ton i ^vattnet friin Byarforsenmagasinet och den

uppstrdms beligna Svegssj<in (Johansson 1982).

P. flavomaculatus klarar sin syreupptagning lven

i stillastAende vatten (Philipson 1954). Detta tycks iiven giilla N. bimaculata.

Den dominerande arten i ljusflllefangsten fran Byarforsen var leptoceriden Ceraclea dissimilis. I Messaure vid Stora Lule iilv i Norrbotten gjordes 1982 en liknande undersdkning med en ljusfiilla nedanfcir en kraftverksdamm (Tobias & Tobias 1983). Diir var Ceraclea annulicornis den domine- rande nattsliindearten med 31,0 ^o/o av totalfings- ten pi 6 014 individer. I ljusfillefingster pi sam- ma plats 1974, di kraftverket var i drift men kort- tidsregleringen inte var lika kraftig, utgjorde C.

annulicornis endast 2,2 7" av antalet individer.

Andelen C. dissimilis under de bida iren var 4,8 % (1974) resp. 1,8 % (1982). Larverna av C.

dissimilis och C. annulicorzis lever friimst i rin- nande vatten men iiven ^pd exponerade sjdstrander (Wallace 1981, Tobias & Tobias 1981). Dessa ^bA- da arter [r siledes ej helt beroende av strdmman- dc vatten f<ir sin syreupptagning. Miljdn i en ut- loppskanal dr ivissa avseenden inte sA olik en ste- nig sj6kant, vilket ocksi Tobias & Tobias (1983) noterat. Likheterna giller bl a syretillgangen och vattnets rdrlighet med stora variationer mellan tappning och nolltappning respektive blAsiga och lugna dagar. Detta kan vara en orsak till den rikli-

ga forekomsten av vissa leptocerider nedstroms kraftverk.

Det antal arter nattslendor som patriiffas vid kraftverksdammar beror pi mojligheten till in- vandring frin andra miljocr, p6 den insats som gjorts vid insamlingen samt pi graden av regle- ting. 1914 fingades i Messaure 78 arter nattslan- dor i sex ljusfiillor. Vid Messaure 1982 och Byar- forsen 1983 anviindes endast en f?illa. Antalet fAngade nattsl2indearter var di 39 respektive ^45.

Det storre antalet arter i Messaure ¹⁹⁷⁴ beror f6r- utom pa etl stOrre antal fiillor ocksA pA den under 19112 intensivare korttidsregleringen (Tobias &

Tobias 1983).

Nigon motsvarande undersokning med ljusfiil- la frin mellersta loppet av nigon oreglerad stdrre dlv finns dessviirre inte. Att antalet nattslandear- ter vid sfldana kan misstdnkas vara stOrre styrks dock av att Forsslund (1954) utan hjiilp av fiillor under ett flertal tillfiilliga besok fann si minga som 72 arter l5ngs en 2 km ling strlcka av Vindel- alven.

Vi tackar FAK:s personal samt ^de anstillda vid Svegs och Byarforsens kraftverk fdr hjnlp med skritsel av ljusf?illan. J. Henricson och C. Otto gav

virdefulla synpunkter pi manuskriptet. G. Mark- lund ritade figurerna.

Litterrtur

Andersen, T. 1983. Thc flight period of caddis-flies (Trichoptera) on the Island of Osteroy, Western Norway. - ^{Fauna norv. Ser. B. 30:} 6}{8.

Armitage, P. D. 1984. Environmental changes induced by stream regulation and their effect on lotic macro- invertebrate communities. - /n: Lillehammer, A. &

Saltveit, S. J. (Eds.). Regulated rivers, s. 139-165.

Oslo (Unive rsiletsforlaget AS).

Crichton, M. I. 1960. A study ofcaptures ofTrichoPtera in a light trap near Reading, Berkshirc. - ^{Trans. R.}

Ent. Soc. Lond. 112:319-iM.

Crichton, M. I. 1971. A study ofcaddis flies (Trichopte- ra) of the family Limnephilidae, based on the Rot- hamsted Insect Survey, 19fi-68. - J. Zool. Lond.

163: 531-563.

Crichton, M. I., Fischer, D. & Woiwod, I. P. 1978. Life histories and distribution of British Trichoptera, ex- cluding Limnephilidae ^and Hydroptilidae, based on the Rothamsted Insect Survey. - Holarct. Ecol. l:

.31-45.

Forsslund, K.-H. 1953. Catalogus Insectorum Sueciae.

Additamenta ad part II. Trichoptera. - ^{Opusc. Ent.}

18..72-:74.

Fonslund, K.-H. 1954. Uber die Trichopterenfauna eines Nordschwedischen Flusses. - ^{Opusc. Ent. l9:}

173-189.

Fonslund, K.-H. & Tjeder, B. 1942. Catalogus Insecto' rum Sueciae. II. Trichoptera. - ^{Opusc. Ent. 7: 92-}

107.

Gullefors, B. 1985. NattslAndor i Angermanland. - ^Ent.

Tidskr. 106: l2l-128.

Giirdemalm, O. ^1983. Bottenfaunainventering av l8 vattendrag i ^{Jamtlands liin.} Ldnsstyrelsen i Jiimt- lands lAn, Ostersund. 48 s. (ManuskriPt).

Grinczi. A. P.. Henricson. J. & Sjoberg, G. l-986. Fiske-

vird i lilvmagasin. Slutrapport frin FAK, del L Sundsvall. I l5 s.

Gdthb€rg. A. 1970. Die Jahrespcriodik der Trichoptere- nimagines in zwei lappliindischen Biichen. - ^Oster.

Fischerei 23:

lti-127.

Crithberg, A. 1973. Dispersal of lotic Trichoptera from

a nonh Swedish stream. - ^{Aquilo, Ser.} Zool.14 99-

104.

Henricson, J. & Miillcr, K. 1979. Stream regulation in Swcdcn with some examples from Central Europe. -

/z: Ward. J. V. & Stanford, J. A. (Eds.). The ecolo- gy of regulated streams s. 183_199. Plenum Press, NY.

Henricson, J. & Sjriberg,0. 1980. Str6mbottenfaunan nedstroms en kraftverksdamm med korltidsreglering i lndalselven. - Information fran Sdtvattenslaborato- riet, Drottningholm (11). 34 s.

Henricson, J. & Sjdberg, G. 1984. Stream zoobenthos below two short-term regulated hydro-power dams in Sweden. - ^ln; Lillehammer, A. & Saltveit, S. J.

(Eds.). Regulated rivers. s. 21 1-221. Univenitets- forlaget AS, Oslo.

Johansson, L. 1982. Bottenfaunaunders<ikning med ko-

lonisationskorgar nedstrdms Byarfo$ens kraftverk,

116 Bo Gullefors & B. Gdran Sjdberg

Ljusnan, Hiirjedalcn. - ^FAK informerar l3: l-13.

Fiskeriintendenten i nedre norra distriktet, Hernd- sand.

Malicky, H. 1973. Trichoptera (Kricherfliegen). -

Handb. Zool. Berlin. 4(2\ 2129: l-114.

Morse, J. C. & Wallace, I. D 1976. Athripsodes Bill- berg and Ceraclea Stephens, distinct genera of long- horned caddisflies (Trichoptera, Leptoceridae). -

/n: Malicky, H. (Ed). Proc. of the First int. Symp. on Trichoptera. Series Ent. 1: 3H0.

Qlsson, T. 1971. Ljusfiillefingst av Trichoptera och Ple- coptera vid Rickle6n 1970. - ^{Rapport frin Ricklei}

fdltstation 23; l-31. Umei Universitet.

Persson, B.-G. & Walter, U. 1981. Harren i tva kraft- verksmagasin - ^{en studic av} nhringsval. llder och till- vixt. - ^{FA K} informerar I I : I -50. Fiskeriiniendenten i nedre norra distriktet, Hernosand.

Philipson, G. N. 1954. The effect of water flow and oxy- gen concentration on six species of caddis fly (Trich- optera) larvae. - Proc. zool. Soc. lond. 124:547- 564.

Solem, J. O. 1978. Swarming and habitat segregation in thc family Leptoceridae (Trichoptera). - ^{Norw. J.}

Ent.25:145-148.

Svensson, B. W. 1972. Flight periods, ovarian matura- tion and mating in Trichoptera at a south Swedish stream. - ^{Oikos 23: 370-383.}

Svenson, B. W. 1974. Population movements of adult Trichoptera at a south Swedish stream. - ^{Oikos 25:}

t57-t75.

Svensson. B. W. & Tjeder, B. 1975. Check-List of rhe Trichoptera of North-Western Europe. - ^Ent.

Scand. 6: 261-214.

Sweeney, B. W. 1984. Factors influencing life-history patterns of aquatic insects. - In: Resh, V. H. & Ro- senberg, D. M. (Eds.). The ecology of aquatic in- sects, s. 5G100. Praeger, NY.

Tobias, W. & Tobias, D. 1981. Trichoptera Germanica.

Bestimmungstafe ln fiir die deutschen Kdche rfliegen.

Teil I: ^Imagines. - ^{Cour. Forsch.} - ^{lnst. Sencken-}

berg, Frankfun a. M. 49. 672 s.

Tobias, W. & Tobias, D. 1983. Lichtfallenfiinge von Kirherfliegen (Trichoptera) am Auslauttanal der Wasserkraftanlage Messaurc, Stora Lule Alv (Norr- botten). - ^{Fauna Norrl. (1983) 4: l-22.UneA.}

Ulfstrand, S. 1970. Trichoptera from River Vindeliilven in Swedish t-apland. A four-year study based mainly on the use of light-traps. - ^Ent. Tidskr.9l: 4643.

Wallace, I. D. 1981. A key to larvae of the family Lepto- ceridae (Trichoptera) _in Great Britain and lreland. -

Freshw. Biol. ll:.273-297

Ward, J. V. & Stanford, J. A. 1979. Ecological factors controlling stream zoobenthos with emphasis on thermal modification of regulated streams. - ^In:

Ward, J. V. and Stanford, J. A. (Eds.) The Ecology of Regulated Streams, s. 35-55. Plenum Press, NY.

Ward, J. V. & Stanford, J. A. 1981. Tailwater biota:

ecological respo[se to environmental alterations. -

In: Proc. Symp. on surface water impoundments.

Am. Soc. Civil Engineers, June 2-5, 1980, Minnea- polis, Minnesota, s. l5lGl525.

Wiberg-Larsen, P. 1979. Larva ofthe caddisfly Ceraclea dissimilis (Stephens) (Trichoptera: Leptoceridae). -

Ent. Scand. l0:. ll9-122.

Insektskurser i Dalom

Entomologiska fdreningen i Dalarna anordnar i sommar tva insektskurser med riksrekrytering. Den f<irsta har verksamma entomologer som milgrupp och den andra Ar en nyborjarkurs som i fdrsta hand vlnder sig till lera- re, ungdomsledare m fl. Kurserna hills pl Mora folk- hdgskola i trevlig miljd och med m6nga intressanta ex- kursionslokaler i niirheten. Kurskostnaden ar endast 3m kr och innefattar helinackordcring. AnmAlan direkt till Mora folkh<igskola s; snart som m<ijligt, tel. 0250/

I l0 07. Frigor riirandc kurserna kan stallas till Bjiirn Cederberg 0250/169 18. ll0 07. Mora Folkhogskola, Skeriol- 792 ff) Mora.

SKINNBAGGAR 2-4 juli 1987. Introduktionskun till

denna intressanta mcn eftcrsatta insektsgrupp. F<irutom gruppens systematik och taxonomi omfattar kursen ett flertal fregestiillningar som bcrrir just skinnbaggarna t ex kemiskt f<irsvar, varningsfiirger - skyddsfiirger, re- produktionsstrategicr, niiringsval samt odling och pre- parationsteknik. Kursledare ir vlr framst6ende "skinn- baggolog" Carl-Cedric Coulianos.

INSEXTER I UNDERVISNINGEN 6-8 augusti. Hur

kan man dra nytta av insekterna fdr att belysa olika bio-

logiska fcnomen. Fziltbiologi, ekologi, fengstmetodik,

preparation, odling m m. Kursledare er Bj6rn Ceder-

berg.