Läroboken i ett digitaliserat samhälle: En läromedelsstudie om läroböckers bidrag till utvecklingen av digital kompetens i samhällskunskap

(1)

Institutionen för statsvetenskap 15 högskolepoäng

Läroboken i ett digitaliserat samhälle

En läromedelsstudie om läroböckers bidrag till utvecklingen av digital kompetens i

samhällskunskap

Författare: Evelina Engqvist Handledare: Patric Lindgren Examinator: Erik Wångmar Termin: VT21

Ämne: Samhällskunskap

(2)

Abstract – The textbook in a digitalized society: A textbook study on textbooks contribution to the development of digital competence in civics

Todays‘ society is digitalized. This has effects on both the society and the educational practice.

Therefore, the Swedish government has decided that all students must develop digital skills in school. This study aims to investigate how textbooks in civics can contribute to students developing digital competence. Three textbooks have been studied using textbook theory and a method called usage-text analysis.

Some main results are that textbooks in civics can contribute to students developing digital competence, as they to a varying extent, convey information and are in line with the curriculum regarding how digitalization affects democracy, politics and the labour market. However, there are shortcomings in the textbooks‘ contribution to the development of digital competence. This consists of that the textbooks in an incomplete way, are conveying and are in line with the curriculum regarding digital sources. Furthermore, the textbooks can only to a small extent contribute to students developing digital competence, as it does not constitute an essential part of the textbooks. Therefore, the teacher has a particularly important role in ensuring an equal development of students‘ digital competence.

Nyckelord

Digital kompetens, digitalisering, digitaliseringsstrategi, digitala verktyg, läromedelsteori, läroböcker, läromedel, brukstextanalys.

Tack

Jag vill rikta ett stort tack till alla som förgyllt min studietid på Linnéuniversitetets ämneslärarprogram. Dessutom vill jag tacka alla dem som jag har haft givande diskussioner med i samband med författandet av denna uppsats.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte 2 1.2 Frågeställningar 2 1.3 Disposition och forskningsetiska principer 2 2 Bakgrund ... 3

2.1 Den nationella digitaliseringsstrategin 3 2.2 Strategi för digitalisering av skolan 3 2.3 Den digitaliserade läroplanen, 2018 års revidering 4 3 Forskningsläge ... 6

3.1 Digitaliseringens påverkan på samhället 6 3.2 Den digitala skolan och elevers inlärning 8 3.3 Elevers möjlighet att utveckla digital kompetens 10 3.4 Uppsatsens bidrag till forskningsläget 11 4 Teori... 13

4.1 Läromedelsteori 13 4.2 Teorins operationalisering 14 4.3 Kritisk diskussion om teorin 15 5 Metod och material ... 16

5.1 Brukstextanalys 16 5.2 Operationalisering av brukstextanalysen 18 5.3 Kritisk diskussion om metoden 20 5.4 Läroböcker 20 5.5 Avgränsningar, materialdiskussion och tillförlitlighet 20 6 Empirisk huvudstudie ... 23

6.1 Hur digital kompetens förmedlas i läroböckerna 23 6.1.1 Kompass till samhällskunskap 100 ... 23

6.1.2 Forum: Samhällskunskap 1 ... 27

6.1.3 Libers samhällskunskap 1b... 31

6.1.4 Sammanfattning ... 34

6.2 Läroböckernas förmedling av digital kompetens i relation till ämnesplanen för samhällskunskap 35 6.2.1 Digitaliseringens påverkan på demokratin och politiken ... 36

6.2.2 Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden ... 39

6.2.3 Digitala källor ... 41

6.3 Jämförelse 45 6.3.1 Förmedling av digital kompetens ... 45

6.3.2 Samstämmighet med ämnesplanen för samhällskunskap ... 47

7 Slutsatser och diskussion ... 51

7.1 Läroböckernas förmedling av digital kompetens 51 7.1.1 Elevers internalisering av digital kompetens ... 51

7.1.2 Läroböckernas förmedling av digital kompetens i förhållande till den tidigare forskningen ... 52

7.2 Läroböckernas samstämmighet med ämnesplanen 53 7.2.1 Hänger läroböckerna med i utvecklingen? ... 53

7.2.2 Är det viktigare att prioritera annat innehåll? ... 55

7.3 Sammanfattande slutsats 56 7.4 Vidare forskning 56 Referenser ... 57

(4)

Tabellförteckning

Tabell 1. Analysmodell till den första frågeställningen ... 18

Tabell 2. Analysmodell till den andra frågeställningen ... 19

Tabell 3. Analysmodell till den tredje frågeställningen. ... 19

Tabell 4. Digitaliseringens påverkan på demokratin och politiken: Kompass till samhällskunskap 100 ... 24

Tabell 5 Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden: Kompass till samhällskunskap 100 ... 25

Tabell 6. Digitala källor: Kompass till samhällskunskap 100 ... 26

Tabell 7. Digitaliseringens påverkan på demokratin och politiken: Forum: Samhällskunskap 1 ... 28

Tabell 8. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden: Forum: Samhällskunskap 1 ... 30

Tabell 9. Digitala källor: Forum: Samhällskunskap 1 ... 31

Tabell 10. Digitaliseringens påverkan på demokratin och politiken: Libers samhällskunskap 1b ... 32

Tabell 11. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden: Libers samhällskunskap 1b ... 33

Tabell 12. Digitala källor: Libers samhällskunskap 1b ... 34

Tabell 13. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen för demokratin och politiken: kompass till samhällskunskap 100 ... 36

Tabell 14. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen för demokratin och politiken: Forum: Samhällskunskap 1 ... 37

Tabell 15. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen för demokratin och politiken: Libers samhällskunskap 1b ... 38

Tabell 16. Arbetets organisation: Kompass till samhällskunskap 100 ... 39

Tabell 17. Arbetets organisation: Forum: Samhällskunskap 1 ... 40

Tabell 18. Arbetets organisation: Libers samhällskunskap 1b ... 41

Tabell 19. Söka, kritisk granska, värdera och bearbeta digitala källor: Kompass till samhällskunskap 100 ... 42

Tabell 20. Söka, kritisk granska, värdera och bearbeta digitala källor: Forum: Samhällskunskap 1 ... 42

Tabell 21. Söka, kritisk granska, värdera och bearbeta digitala källor: Libers Samhällskunskap 1b ... 43

(5)

1 Inledning

Den 23:e november 1995 röstade kommunfullmäktige i Ljungby om att köpa in datorer till kommunens skolor. Förslaget handlade dock inte om att införa en så kallad en-till-en skola.

Istället skulle varje lärare betala en tredjedel av inköpskostnaden om de ville få tillgång till en dator för alla sina elever.¹ Idag skulle detta förslag förmodligen anses vara helt orimligt.

Samhället och därigenom skolan, har förändrats. Även om det i media förekommer kritiska röster från Silicon Valley, världens centrum för dator- och elektronikindustrin, har en ökad digitalisering av samhället lett till att digitala verktyg används i skolan.² Trots detta kan varannan femtonåring inte skilja åsikter från fakta på sociala medier, vilket är ett stort problem för demokratin.³

Eftersom elever växer upp i ett digitaliserat samhälle, finns det en samhällelig vilja om att medborgare utvecklar digital kompetens. Därför reviderades läroplanen 2018 för att inkludera digital kompetens i alla skolämnen.⁴ Att elever ska lära sig om hur digitaliseringen påverkar samhället samt om kritiska och ansvarsfulla förhållningssätt gentemot digitaliseringen, är delar av regeringens digitaliseringsstrategi som också framträder i ämnesplanen för samhällskunskap.⁵

Ett sätt att utveckla digital kompetens är genom läroböcker i samhällskunskap. Huruvida läroböcker motsvarar föreskrifter i styrdokument är dock något som har diskuterats sedan staten avslutade sin kvalitetsgranskning av läromedel.⁶ Därutöver finns det ingen läromedelstudie i samhällskunskap som tillkommit efter 2018 års revidering av läroplanen och som handlar om digital kompetens. På grund av den samhälleliga viljan och avsaknaden av tidigare forskning, strävar uppsatsen till att bidra med fördjupade kunskaper kring läroboken i ett digitaliserat samhälle. Hur kan läroböcker i samhällskunskap bidra till att elever utvecklar digital kompetens?

1 A1:25 §179 Ljungby kommun Kommunfullmäktige protokoll 1995

2 Richtel, “A Silicon Valley School That Doesn’t Compute” 2011-10-22

3 OECD 2021:131

4 Regeringskansliet 2017a:14

5 Lgy11 2018:143, Regeringskansliet 2017b:4

6 Ammert 2011:17

(6)

1.1 Syfte

Uppsatsens syfte är att undersöka hur läroböcker i samhällskunskap kan bidra till att elever utvecklar digital kompetens. En stor del av det ämnesmässiga innehållet, som exempelvis handlar om digital kompetens, möter elever genom läroböcker.⁷ Därför är läroböckers innehåll en del av förutsättningarna för att utveckla digital kompetens. Av denna anledning sätter uppsatsen hur läroböcker i samhällskunskap förmedlar digital kompetens till elever i centrum.

Vidare finns det inte någon statlig kontroll av läromedel då den upphörde på 1990 talet. Därför är det särskilt viktigt att lärare kan granska läromedel⁸. Inom lärarkåren har det väckts röster för brister i läroböckers kvalitet, att lärare inte hinner granska läromedel och för att en liknande statlig kontroll bör återinföras.⁹ Uppsatsen skapar kunskaper om läroböckers samstämmighet med läroplanen vilket underlättar deltagandet i denna diskussion om läromedel.

1.2 Frågeställningar

För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i uppsatsen.

● Hur förmedlas digital kompetens i läroböcker för kursen samhällskunskap 1b?

● Hur väl stämmer läroböckernas förmedling av digital kompetens överens med ämnesplanen för samhällskunskap?

● Vilka likheter och skillnader finns det i läroböckernas förmedling av digital kompetens och samstämmighet med ämnesplanen för samhällskunskap?

1.3 Disposition och forskningsetiska principer

Detta inledande kapitel presenterar uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställningar.

I nästa kapitel redogörs det för bakgrundsinformation till uppsatsen. Sedan sker en redogörelse för forskningsläget och därefter det teoretiska ramverket. Efter det beskrivs studiens metod och material. Sedan presenteras den empiriska huvudstudien. Slutligen diskuteras huvudsakliga resultat och slutsatser. Genom hela uppsatsen beaktas forskningsetiska principer. Eftersom studieobjekten i denna uppsats är läroböcker, leder inte det till att individer utsätts för kränkningar, därav uppfylls individskyddskravet i uppsatsen. Därutöver har analysmodeller konstruerats och sidhänvisningar till läroböckerna förekommer i den empiriska huvudstudien för att öka uppsatsens transparens.¹⁰

7 ibid

8 ibid

9 Stridsman, ”Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel” 2014-11-19

10 Vetenskapsrådet 2002:5–8

(7)

2 Bakgrund

En anledning till att det är intressant att undersöka hur läroböcker i samhällskunskap kan bidra till att elever utvecklar digital kompetens, är att det finns en samhällelig vilja om att medborgarna ska vara digitalt kompetenta. I detta kapitel beskrivs denna vilja som visar sig genom den nationella digitaliseringsstrategin och strategin för digitaliseringen av skolan. Till sist beskrivs hur den samhälleliga intentionen om digital kompetens tar sig i uttryck i läroplanen som reviderades år 2018.

2.1 Den nationella digitaliseringsstrategin

Den svenska regeringens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. I samband med presentationen av den nationella digitaliseringsstrategin förklarades det också att digitalisering är en viktig del för att uppnå olika globala mål för hållbar utveckling, att digital teknik kan göra vardagen enklare för människor och leda till nya jobbtillfällen. Detta förutsätter dock att medborgarna har kunskap om digitaliseringen samt kan använda sig av digitala verktyg.¹¹

För att Sverige ska bli världsbäst på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter finns det olika delmål som regeringen har presenterat. Delmålen handlar om att den kvalitetsutveckling som ska ske genom digitalisering, ska vara rättssäker och målmedveten. Det ska finnas en välfungerande digital infrastruktur som bland annat innefattar snabba bredband överallt i landet.

Vidare ska digitalt drivna innovationer utvecklas, spridas och användas. Dessutom ska alla ha förtroende för det digitala samhället. Slutligen ska alla medborgare utveckla sin digitala kompetens.¹²

2.2 Strategi för digitalisering av skolan

Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.¹³

Så beskriver regeringen digitaliseringsstrategin för skolan. Utvecklingen av medborgarnas digitala kompetens är ett delmål i digitaliseringsstrategin som är relevant för skolan att arbeta

11 Regeringskansliet 2017a:8,10 12 Regeringskansliet 2017a:4,5 13 Regeringskansliet 2017b:4

(8)

med. Utbildningssystemet ska förändras på ett sätt som får elever till att utveckla digital kompetens.¹⁴ Det finns tre delmål angående detta vilket handlar om att alla i skolväsendet ska ha digital kompetens, att alla ska ha en likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg samt att forskning och uppföljning angående digitaliseringens möjligheter ska ske.¹⁵

Det är skolan som är ansvarig för att eleverna utvecklar digital kompetens. Det förutsätter att skolledningar leder ett utvecklingsarbete för att skapa en digital skolverksamhet och att lärare själva har digital kompetens.¹⁶

2.3 Den digitaliserade läroplanen, 2018 års revidering

Begreppet digital kompetens har definierats av skolverket och symboliseras av bilden nedan.¹⁷

Det finns fyra delar av digital kompetens. För det första innefattar digital kompetens en förståelse för hur digitaliseringen påverkar samhället. För det andra handlar digital kompetens om att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt gentemot digitala källor. För det tredje handlar digital kompetens om problemlösning samt omsättning av idéer i handling. För det fjärde innebär digital kompetens slutligen att ha förmåga att använda samt förstå digitala verktyg och medier.¹⁸

14 Regeringskansliet 2017b:12,13 15 Regeringskansliet 2017b:4,5 16 Regeringskansliet 2017b:12

17 Skolverket Fyra aspekter av digital kompetens

18 ibid

(9)

Genom 2018 års revidering av läroplanen har de fyra delarna av digital kompetens fått genomslag i samtliga ämnen i läroplanen. Därmed är förmedling av digital kompetens en betydelsefull del av skolans utbildningsuppdrag.¹⁹

I ämnet samhällskunskap 1b innebär det att undervisningen ska syfta till att utveckla elevernas förståelse för hur digitaliseringen påverkar samhället.²⁰ Mer specifik ska undervisningen innehålla resonemang om möjligheter och utmaningar med digitaliseringen angående frågor som handlar om demokrati och politik samt om hur digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden angående arbetets organisation.²¹ Vidare framkommer målet om att eleverna ska vara kritiska i sitt förhållningssätt genom att undervisningen ska innehålla källkritik mot digitala källor.²² Slutligen framkommer digital kompetens i ämnesplanen för samhällskunskap 1B genom att undervisningen ska syfta till att eleverna ska lära sig att använda digitala verktyg.²³

19 Lgy11 2018:3

20 Lgy11 2018:143

21 Lgy11 2018:150 & Skolverket kommentarmaterial till ämnesplanen i samhällskunskap i gymnasieskolan 2017:6

22 Lgy11 2018:150

23 Lgy11 2018:143

(10)

3 Forskningsläge

Detta kapitel redogör för forskning som är relevant utifrån uppsatsens syfte om hur läroböcker i samhällskunskap kan bidra till att elever utvecklar digital kompetens. Först presenteras forskning om digitaliseringens påverkan på samhället. Därefter beskrivs studier om den digitala skolan och elevers inlärning. Sedan presenteras tidigare forskning angående elevers möjlighet att utveckla digital kompetens. Slutligen diskuteras denna uppsats bidrag till forskningsläget.

3.1 Digitaliseringens påverkan på samhället

I den offentliga utredningen Det demokratiska samtalet i en digital tid - så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat har den särskilda utredaren Carl Heath sammanställt kunskap om digitaliseringens påverkan på demokratin.²⁴ Digitaliseringen har både skapat möjligheter för en stärkt demokrati samt utmaningar för den.²⁵

Digitaliseringen lett till utökade möjligheter för människor att ta del av information, vilket försvårar kontroll av information i diktaturer. Det har lett till att olika sorters övergrepp mot mänskliga rättigheter, andra missförhållanden och maktmissbruk kan synliggöras samt underlättat för olika rörelser som arbetar för frigörelse. Exempel på sådana rörelser är arabiska våren och demokratiprotester i Hong Kong.²⁶

Digitaliseringen har genom sociala medier också bidragit till att medborgare lättare kan få sina röster hörda av politiker. Det har exempelvis hänt under #metoo-upproren och genom miljörörelsen Fridays for future.²⁷ Vidare är detta en fördel med digitaliseringen som också beskrivs av den offentliga utredaren Jan Gulliksen i För digitaliseringen i tiden. Gulliksen förklarar att digitalisering inte enbart innebär ett större samhällsengagemang utan att fler människor kan få möjlighet att rösta med hjälp av digital teknik.²⁸

Även om det ökade informationsflödet varit gynnsamt för demokratin, finns det också nackdelar. Sociala medier kan också användas som en plattform för att sprida anti-demokratiska

24 Heath 2020:21 25 Heath 2020:.60

26 Heath 2020:62 27 ibid

28 Gulliksen 2016:189

(11)

åsikter samt rekrytera och radikalisera medlemmar till extremistiska organisationer som exempelvis IS. ²⁹ Dessutom har det ökade informationsflödet lett till att stater, på ett dolt sätt, kan bedriva påverkanskampanjer i andra länder. Det har exempelvis gått till genom att trollfabriker har spridit inlägg innehållande propaganda med falsk information på sociala medier för att påverka människors åsikter.³⁰ Sådan falsk information som spridits med uppsåt kallas för desinformation. Aktörer, som exempelvis auktoritära stater, kan utnyttja att sociala medier byggs upp av algoritmer och därigenom förstärka motsättningar mellan olika grupper i samhället. Sociala medier har algoritmer som gör att användaren få se inlägg som hen tidigare har gillat, delat eller kommenterat. Detta leder till att användare av exempelvis Facebook och Instagram endast får ta del av den information som stämmer överens med användarens egen världsbild. Då bildas filterbubblor eftersom användaren aldrig få se inlägg med information som ifrågasätter ens syn på verkligheten.³¹

För att det demokratiska samhället ska fungera på ett bra sätt krävs medborgare som är välinformerade, beskriver Patrik Johansson i Digital källkompetens i samhällskunskap. På grund av det ökade informationsflödet måste människor tillskaffa sig förmågan att söka, kritiskt granska och värdera den informationen som krävs för att bli välinformerade medborgare.³² Vikten av detta har belysts av Freja Hedman et. al. i News and Political Information Consumption in Sweden: Mapping the 2018 Swedish General Election on Twitter. Studien har visat att svenska sociala medier användare har delat mest fake news i Europa och i samband med nationella val.³³ Dessutom har rapporten 21st-Century readers: Developing literacy skills in a digital world visat att endast i genomsnitt 47% av 15 åringarna i samtliga OECD-länder kan skilja fakta från åsikter.³⁴

Vidare har digitaliseringen påverkat hur människor bör tänka kring källkritik. Den traditionella källkritiken som har sina rötter i historievetenskapen är inte tillräcklig. Då digitala källor är föränderliga behövs kompletterande strategier.³⁵ Det betyder att de fyra källkritiska kriterierna

29 Heath 2020:61,62

30 Heath 2020:62,63

31 Heath 2020:64,65

32 Johansson 2020:1

33 Hedman et al 2018:1

34 OECD 2021:131

35 Johansson 2020:6

(12)

äkthet, oberoende, samtidighet och tendens behöver kompletteras med aspekter av synlighet och representativitet.³⁶

Digitaliseringen av samhället påverkar även arbetsmarknaden. Robotar kan ersätta människan i arbeten där de utsätts för fysiska risker och ansträngning. Detta leder till att människor måste vidareutbilda sig för att möta arbetsmarknadens nya krav och kvalificera sig för de nya jobb som digitaliseringen skapar.³⁷ Vidare skapar digitaliseringen en mer flexibel arbetsmarknad.³⁸ Därutöver kan den tekniska utvecklingen leda till att fler människor arbetar på distans vilket gör faktorer som kön, etnicitet och ålder mindre viktiga i rekryteringen till förmån för färdigheter och kompetens.³⁹

Eftersom utvecklingen av digital teknik har gått och fortsatt går snabbt finns det en bristande kunskap om digitaliseringens påverkan på samhället bland individer, företag och aktörer inom den offentliga sektorn. Det är tänkbart att detta inkluderar aktörer inom skolväsendet som exempelvis läromedelsförfattare och samhällskunskapslärare på gymnasiet.⁴⁰

3.2 Den digitala skolan och elevers inlärning

Ett av världens mest digitala klassrum finns i Sverige. Rapporten Students, Computers and Learning: making the connection från OECD, visar att svenska elevers internetanvändning i skolan är i toppen av listan över hur mycket tid som, dagligen och i genomsnitt, går till internetanvändning i skolan.⁴¹

Det finns några studier om effekten av regeringens digitaliseringsstrategi på elevernas inlärning. I avhandlingen 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring förklarar Martin Tallvid att digital teknik i undervisningen har motivationshöjande effekter hos

36 Johansson 2020.7 37 Gulliksen 2016:176 38 Gulliksen 2016:177 39 Gulliksen 2016:178 40 Heath 2020:60 41 OECD 2015:18

(13)

elever.⁴² Samma slutsats kommer Tomas Kroksmark fram till i den vetenskapliga artikeln Lärandets stretchadhet: Lärandets digitala mysterium i En-till-En miljöer i skolan.⁴³

Det förekommer flera resultat i internationell forskning som kritiserar digitaliseringen av skolan. I Thechnology and education: Computers, software and the internet förklarar George Bulman och Robert W Fairlie att stora investeringar i informations- och kommunikationsteknik (IKT) inte leder till några positiva förbättringar eller negativa förändringar i elevers kunskapsutveckling.⁴⁴

Däremot finns det också studier som visar på att digitaliseringen av skolan har en negativ inverkan på elevers inlärning. I den vetenskapliga artikeln Laptop multitasking hinders classroom learning for both users and nearby peers beskriver Faria Sana et.al. att användning av IKT i klassrummet leder till att elever multitaskar, det vill säga att de gör flera saker samtidigt. Det kan exempelvis innebära att elever tar anteckningar genom datorn samtidigt som de spelar spel, kollar på kläder online eller gör något annat som är orelaterat till lektionens innehåll. Detta visade sig ha en försämrad effekt på elevernas förståelse jämfört med en annan grupp elever som inte använde datorer under lektionstid. Dessutom visar studien att elever som inte multitaskar påverkas negativt av att se klasskompisar göra fler saker samtidigt online.⁴⁵ Kritiskt tänkande i form av källkritik angående digitala källor är en digital kompetens. I Critical thinking in national tests across four subjects in Swedish compulsory school menar Thomas Nygren et. al. att det finns en allmän bild av att kritiskt tänkande är en generisk förmåga.⁴⁶ Det synliggörs i läroplanen då lärare i alla ämnen ska arbeta för att eleverna ska:

…utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information.⁴⁷

Trots läroplanens innehåll visar Nygrens et.al studie att kritiskt tänkande inte är en generisk förmåga. En elev som tänker källkritiskt i historia behöver inte göra det i biologi. Istället finns

42 Tallvid 2015:47

43 Kroksmark 2011:8

44 Bulman, Fairlie 2016:46

45Sana et. al. 2012:29

46 Nygren 2018:56

47 Lgy11 2018:7

(14)

det en korrelation mellan elevens kunskaper i ett ämne och elevens kritiska tänkande i frågor som handlar om det ämnet. Det innebär att källkritisk tänkande grundar sig i gedigna ämneskunskaper.⁴⁸

Däremot har utbildningssystem innehållande metoder för att identifiera vinklad information på sociala medier lett till att elever i större utsträckning lärt sig kritiskt granska information för att kunna skilja på fakta och åsikter.⁴⁹

3.3 Elevers möjlighet att utveckla digital kompetens

2018 års revidering av läroplanen har utvärderats av Skolverket. I rapporten Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning - Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet framkom det att revideringen har lett till att elever har större möjlighet att erhålla digital kompetens jämfört med resultat från liknande studier som genomförts innan revideringen. Det beror på att elever i både högstadiet och i gymnasieskolan har fått ökad tillgång till digitala verktyg samt att lärare i större utsträckning utformar sin undervisning så att elever utvecklar digital kompetens. Däremot visar också utvärderingen att lärare upplever brister i sin egen digitala kompetens samt att den bör utvecklas.⁵⁰

Därutöver finns det några studentuppsatser som utifrån olika perspektiv, handlar om huruvida elever har möjlighet att erhålla digital kompetens. Studier har gjorts utifrån flera infallsvinklar.

Det kan handla om lärares och elevers uppfattningar samt om innehåll i läromedel.

En central del i att förstå huruvida elever har möjlighet att erhålla digital kompetens handlar om lärares möjligheter att förmedla digital kompetens till sina elever. I kandidatuppsatsen Samhällskunskapslärare och en reviderad läroplan - Att lära ut nytt centralt innehåll om digitaliseringen på gymnasiet beskriver Gustav Ferneborg och Albin Stern att samhällskunskapslärare uppger att de förstår vikten av att elever blir digitalt kompetenta.

Däremot berättar lärarna att de själva har bristande kunskap inom ämnet vilket är ett möjligt hinder i elevernas utveckling av digital kompetens.⁵¹

48 Nygren 2018:56

49 OECD 2021:139 50 Skolverket 2019:2 51 Ferneborg, Stern 2018:34

(15)

Det finns undersökningar som har studerat huruvida elever i gymnasieskolan har digital kompetens. I Gymnasieelevers digitala kompetens – En kvantitativ studie om hur elever upplever sin digitala kompetens och hur den ser ut i relation med Skolverkets fyra aspekter om digital kompetens beskriver Karin Lind och Ebba Arkstål att det finns en aspekt av digital kompetens som eleverna behärskar i stor utsträckning. Eleverna har förmåga att använda sig av digitala verktyg. Däremot finns det brister i andra aspekter av digital kompetens. Exempelvis finns det brister i elevernas kunskap om källkritik och elever saknar komplexa argument om hur samhället påverkas av digitaliseringen.⁵²

Angående läromedel i samhällskunskap och dess innehåll kopplat till digital kompetens finns det två studentuppsatser som handlar om detta. I Källa på det? En undersökning av källkritik i läromedel för samhällskunskap beskriver Jesper Wallgren att det finns variationer i läroböckers förmedling av källkritik till elever. Exempelvis handlar det om huruvida läroböckerna tar upp källkritik kopplat till medier. Vidare innehåller samtliga läroböcker källkritik i samband med kapitel om samhällsvetenskapliga metoder. Det har stöd i det centrala innehållet för samhällskunskap 1b då källkritik är en samhällsvetenskaplig metod för att analysera samhället och som eleverna ska kunna använda. Läroböckerna följer därmed styrdokumenten.⁵³ Även studentuppsatsen Gilla, kommentera och dela av Elin Malmström kommer med slutsatsen att läromedel i samhällskunskap har varierande karaktär. Detta handlar om att sociala medier får ett varierat utrymme i olika läroböcker. Däremot skapar samtliga läroböcker förutsättningar för eleverna att delta som demokratiska medborgare i den mediala arenan av samhället, vilket är i linje med gällande styrdokument.⁵⁴

3.4 Uppsatsens bidrag till forskningsläget

Det har gjorts ett flertal studier om huruvida elever har möjlighet att utveckla digital kompetens.

Detta har dock främst gjorts utifrån ett lärar- eller elevperspektiv. Det finns endast två studentuppsatser som behandlar frågan ur ett läromedelsperspektiv i samhällskunskap. Båda dessa undersökningar genomfördes år 2018, samma år som läroplanen reviderades med syfte att införa digital kompetens i samtliga ämnen. Det material som tillämpats trycktes av den anledningen innan 2018 års revidering av läroplanen. Därmed finns det ingen studie som

52 Lind, Arkstål 2020:46 53 Wallgren 2018:28 54 Malmström 2018:33

(16)

undersökt hur läroböcker i samhällskunskap, som tillkommit efter revideringen om digital kompetens, kan bidra till att elever utvecklar digital kompetens. Hur väl dagens läromedel kan användas för att utveckla elevers digitala kompetens är därmed ett outforskat område som uppsatsen bidrar till att utveckla kunskaper kring.

(17)

4 Teori

I uppsatsen tillämpas läromedelsteorin. Nedan beskrivs denna teori och hur den används i uppsatsen. Dessutom förs en kritisk diskussion om teorin.

4.1 Läromedelsteori

Läromedel är “...sådan materiel som förmedlar innehållet i läroplan.”.⁵⁵ I antologin Att spegla världen Läromedelsstudier i teori och praktik förklarar Niklas Ammert (Red.) att det betyder att läromedel är ett samlingsnamn för det undervisningsmaterial som läraren väljer att använda under sina lektioner. Ett läromedel som har en central och betydande roll i undervisningssammanhang är läroböcker men begreppet kan också bland annat innefatta skönlitteratur, artefakter och AV-material.⁵⁶

Tidigare nämnda antologi använder sig av en didaktisk infallsvinkel som sätter lärobokens förmedling av stoff, innehållets framställning och dess möten med elever i centrum. Den didaktiska infallsvinkeln kan beskrivas med en kommunikationskedja⁵⁷

Det finns en samhällelig-, politisk-, kulturell- och utbildningsrelaterad kontext som påverkar hur läroboksförfattare och förlag framställer läroböcker. När läroböcker har författats och publicerats går böckerna vidare till skolans värld, lärare och elever. Genom undervisningssituationen internaliserar elever lärobokens innehåll. Därigenom får eleven kunskaper som hen bär med sig i sitt deltagande i samhällslivet och blir en del av den samhälleliga kontext som sedan påverkar innehållet i nya läroböcker. För att förstå denna kommunikationskedja kan analytiska perspektiv anläggas. Två sådana perspektiv är det strukturella- och det funktionella perspektivet.⁵⁸

Det strukturella perspektivet börjar tidigt i kommunikationskedjan och handlar om vad som påverkar hur läroboken utformas. Exempel på sådant som påverkar lärobokens utformning är skolans styrdokument, politiskt klimat, marknadskrav, forskning och paradigm.⁵⁹ Det

55 Ammert 2011:17 56 ibid

57 Ammert 2011:18 58 Ammert 2011:19 59 Ammert 2011:29

(18)

strukturella perspektivet antar en tes om att det in- och utrikespolitiska klimatet har stor påverkan på den politiska dagordningen. Det är i sin tur den politiska dagordningen och politiska intentioner som påverkar skolans styrdokument och som lärare måste följa. Därav finns det marknadsmässiga skäl för författare och bokförlag att sälja böcker som motsvarar läroplanen.⁶⁰

Det funktionella perspektivet handlar om vad läroboken förmedlar, vilka kunskaper elever kan lära sig från boken och därmed vilken betydelse läroboken har i undervisningssammanhang.⁶¹ Läroböcker kan ha tre olika funktioner. Den första funktionen handlar om hur skolor och lärare väljer vilka läroböcker som ska användas.⁶² Den andra funktionen handlar om lärobokens innehåll och perspektiv.⁶³ Den tredje funktionen handlar om elevers upplevelse av lärobokens innehåll och perspektiv.⁶⁴

4.2 Teorins operationalisering

I denna uppsats används Ammerts strukturella- och funktionella perspektiv. Det finns politiska intentioner om att elever ska erhålla digital kompetens. Detta synliggörs i ämnesplanen för samhällskunskap. Detta styrdokument innehåller skrivningar om digital kompetens i form av digitaliseringens påverkan på demokratin, politiken och arbetsmarknaden samt om digitala källor.⁶⁵

Därför har det strukturella perspektivet använts för att skapa kategorier i uppsatsens analysverktyg som används mot empirin. Kategorierna som skapats utifrån det strukturella perspektivet är digitaliseringens påverkan på demokratin och politiken, digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden och digitala källor.

Dessutom antar uppsatsen en teoriprövande ansats i förhållande till det strukturella perspektivet. Läromedelsteorin menar att skolans styrdokument påverkar innehållet i läroböcker. En av uppsatsens frågeställningar handlar om hur väl läroböckernas förmedling av digital kompetens stämmer överens med ämnesplanen för samhällskunskap. När den

60 Ammert 2011:31 61 Ammert 2011:33 62 Ammert 2011:34 63 Ammert 2011:35 64 Ammert 2011:37

65 Lgy11 2018:150

(19)

frågeställning möter empirin förekommer det därför en diskussion om frågeställningen kopplat till läromedelsteorin. I hur stor utsträckning stämmer det att skrivningarna i ämnesplanen om digital kompetens påverkar läroböckernas innehåll?

Därutöver används det funktionella perspektivet i diskussionen för att förklara huruvida läroböckerna kan användas för att utveckla elevers digitala kompetens.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läroböcker i samhällskunskap kan bidra till att elever utvecklar digital kompetens Det funktionella perspektivet i läromedelsteorin används för att förklara relevansen av läroböcker som studieobjekt. Mer specifikt anger den andra funktionen av läroböcker att läroböckers innehåll och perspektiv påverkar vilka kunskaper som elever kan erhålla från läroböcker. Därför är läroböcker ett relevant studieobjekt för denna uppsats.

4.3 Kritisk diskussion om teorin

Läroböcker är inte de enda läromedel som existerar i klassrummet. I läroboken i en digital värld från tidigare nämnd antologi, beskriver Maria Estling Vannestål att allt fler digitala läromedel införs i skolan.⁶⁶ Därför är det möjligt att ifrågasätta huruvida läroböcker är intressanta att undersöka. Trots detta är läroböcker en central del av skolans undervisning. Därför är läroböcker ett relevant studieobjekt.⁶⁷

Därutöver anger endast läromedelsteorin en marknadsmässig anledning för läroböcker att följa läroplanen. En annan faktor som kan tänkas påverka huruvida skolor är intresserade av att köpa in läroböcker är dess pris. Det är möjligt att läroböcker som inte helt samstämmer med läroplanen har ett lägre pris. Det kan öka efterfrågan på läroböckerna. Särskilt med tanke på att lärare kan komplettera läroböckerna med annat läromedel.⁶⁸

Därför är det tänkbart att det finns brister i läromedelsteorins strukturella perspektiv. Av den anledning går det att ifrågasätta valet av att använda det strukturella perspektivet för att skapa kategorier i analysverktygen. Därutöver kan läroböckerna innehålla mer digitalt innehåll än vad kategorierna kan fånga in. Däremot är kategorierna som utformats via det strukturella perspektivet nödvändiga för att uppnå syftet med uppsatsen då digital kompetens definierats av skolverket och aktuella delar har konkretiserats genom ämnesplanen för samhällskunskap.⁶⁹

66 Estling Vannestål 2011:249

67 Ammert 2011:18

68 Ammert 2011:17

69 Regeringskansliet 2017b:12

(20)

5 Metod och material

I detta kapitel beskrivs den metod som valts för att genomföra studien. Vidare presenteras metodens operationalisering. Därefter förs en kritisk metoddiskussion. Sedan presenteras studiematerialet som består av tre läroböcker. Slutligen diskuteras avgränsningar, materialet och studiens tillförlitlighet.

5.1 Brukstextanalys

För att uppnå uppsatsens syfte tillämpas en kvalitativ innehållsanalys i uppsatsen. Genom noggrann läsning av texten kan förståelse skapas för läroböckernas innehåll.⁷⁰ Det förekommer också komparativa inslag i uppsatsen då läroböckernas förmedling av digital kompetens och samstämmighet med ämnesplanen för samhällskunskap 1b jämförs.

En sorts kvalitativ metod som kan användas vid läromedelsstudier är brukstextanalys. Lennart Hellspång beskriver i boken Metoder för brukstextanalys att läroböcker är en brukstext då de till skillnad från andra texttyper, som exempelvis skönlitteratur, har ett praktiskt eller teoretiskt syfte. Det finns en hermeneutisk anledning till att använda brukstextanalys för att granska läroböcker. Det är att skapa en förståelse för det som vi läser och en förståelse för hur texten påverkar läsaren.⁷¹ Vidare erbjuder metoden ett antal frågor som kan ställas till brukstexter.

Genom detta tillvägagångssätt blir analysen systematisk.⁷²

Brukstextanalysen kan ta form på olika sätt beroende på syftet med undersökningen. Det finns ett flertal specialanalyser som kan göras. En del specialanalyser har en mer språkvetenskaplig inriktning medan andra är mer lämpliga inom samhällsvetenskapliga studier. Exempel på det sistnämnda är strukturell- och funktionell brukstextanalys samt läsbarhetsanalys. Dessutom kan samtliga inriktningar kombineras med en komparativ brukstextanalys.⁷³

Den strukturella brukstextanalysen syftar till att beskriva “...en texts språkliga, innehållsliga och sociala struktur mot bakgrund av dess kontext.”.⁷⁴ Exempel på frågor som kan ställas för

70 Esaiasson et. al. 2012:210 71 Hellspång 2001:13 72 Hellspång 2001.14 73 Hellspång 2001:81 74 Hellspång 2001:61

(21)

att fånga upp en läroboks textuella struktur handlar om vilket lexikon som texten präglas av.

Det handlar om vilka ord och begrepp som finns i en text.⁷⁵ Därutöver kan brukstextens struktur fångas upp genom en analys av teman. Det kan handla om huruvida ett visst innehåll beskrivs som ett makrotema eller mikrotema samt vilken relation mikrotemat har till maktotemat. Vad som avgör ett visst innehålls tema är dess väsentlighet i läroboken. Om innehållet exempelvis utgör ett kapitel eller övergripande rubrik är det ett makrotema.⁷⁶ Vidare kan den strukturella brukstextsanalysen användas för att analysera huruvida en text tillhör ett visst samhälleligt idésystem.⁷⁷ Därigenom kan textens grundläggande idéer och attityder studeras.⁷⁸

Brukstextens läsbarhetsanalys syftar till att “...bedöma hur tillgänglig en text är för vissa läsare med vissa mål, hur stora krav den ställer på motivation och förkunskaper och hur lätt den är att avläsa för ögat.”.⁷⁹ För att förstå det kan frågor som handlar om textens språk ställas till brukstexter. Det kan exempelvis handla om huruvida centrala begrepp antas vara främmande för mottagaren, om det förklaras och exemplifieras eller på annat sätt framgår av sammanhanget.⁸⁰

Den funktionella brukstextanalysen syftar till att utreda “...vilka funktioner en text har, hur de samspelar med varandra och hur texten stödjer dem i sitt sammanhang.”.⁸¹ Brukstextanalyser har ett funktionellt syfte, därför är detta en fördelaktig analys för att undersöka exempelvis läromedels funktion.⁸² Exempel på en fråga som kan ställas till en lärobok utifrån den funktionella brukstextanalysen handlar om huruvida texten är anpassad till det sammanhang som den ska förefalla i.⁸³ Fler frågor kan handla om i vilka situationer som texten kan användas till. Exempel på situationer är att ge information, uppgiftsinstruktioner eller uppmaningar till

75 Hellspång 2001:63 76 Hellspång 2001:64 77 Hellspång 2001:62 78 Hellspång 2001:245 79 Hellspång 2001:86 80 Hellspång 2001:87 81 Hellspång 2001:83 82 Hellspång 2001:83 83 Hellspång 2001:84

(22)

läsaren.⁸⁴ I den komparativa brukstextanalysen kan olika texters likheter och skillnader, angående exempelvis textens struktur, funktion och läsbarhet, analyseras.⁸⁵

5.2 Operationalisering av brukstextanalysen

Som tidigare förklarat, ger Hellspång ett antal förslag till frågor som kan ställas till en brukstext.

Uppsatsen har inspirerats av dessa frågor som utifrån läroplansteorin omformulerats till att bli relevanta för denna undersöknings syfte och frågeställningar. Konkreta analysfrågor har skapats utifrån relevanta modeller av brukstextanalysen i tre analysmodeller. En analysmodell för varje frågeställning. Nedan presenteras analysmodellerna i sin helhet.

Tabell 1 Analysmodell till den första frågeställningen Strukturell

brukstextanalys Brukstextens läsbarhet

Funktionell brukstextanalys Digitaliseringens

påverkan på demokratin och

politiken

Vilka ord och begrepp är centrala för att beskriva

digitaliseringens påverkan på demokratin

och politiken?

Hur förklarar läroboken orden som används för att beskriva digitaliseringens påverkan på demokratin

och politiken?

Ger läroboken information om, instruktioner till eller uppmaningar angående

digitaliseringens påverkan på demokratin

och politiken?

Är digitaliseringens påverkan på demokratin

och politiken ett mikrotema eller ett makrotema i läroboken?

Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden

Vilka ord och begrepp är centrala för att beskriva

digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden?

Hur förklarar läroboken orden som används för att beskriva digitaliseringens

påverkan på arbetsmarknaden?

digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden?

Är digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden ett

mikrotema eller ett makrotema i läroboken?

Digitala källor Vilka ord och begrepp är centrala för att beskriva

digitala källor?

Hur förklarar läroboken orden som används för att

beskriva digitala källor?

digitala källor?

Är digitala källor ett mikrotema eller ett makrotema i läroboken?

84 Hellspång 2001:83 85 Hellspång 2001:79

(23)

Tabellen ovan används för att svara på den första frågeställningen. Eftersom frågan handlar om hur digital kompetens förmedlas till eleverna är textens läsbarhet, struktur och funktion relevant.

Tabell 2 Analysmodell till den andra frågeställningen Strukturell

brukstextanalys

Funktionell brukstextanlays Digitaliseringens

politiken

Betonar läroboken i likhet med det samhälleliga idésystemet som tar sig i

uttryck i läroplanen att förståelse för digitaliseringens påverkan på demokratin

och politiken är viktigt?

Är texten anpassad efter ämnesplanens skrivningar om

digitaliseringen påverkan på demokratin?

Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden

Betonar läroboken i likhet med det samhälleliga idésystemet som tar sig i

uttryck i läroplanen att förståelse för arbetsmarknadens påverkan på demokratin

och politiken är viktigt?

digitaliseringen påverkan på arbetsmarknaden?

Digitala källor

Betonar läroboken i likhet med det samhälleliga idésystemet som tar sig i uttryck i läroplanen att digitala källor är

viktigt?

digitala källor?

Till skillnad från den första frågeställningen visar tabellen ovan att läsbarhetsanalysen inte tillämpas för att besvara den andra frågeställningen. Det beror på att syftet med läsbarhetsanlysen inte är relevant för att förklara samstämmigheten mellan läroböckerna och läroplanen.

Tabell 3. Analysmodell till den tredje frågeställningen.

Strukturell brukstextanalys

Funktionell brukstextanalys

Brukstextens läsbarhet Digitaliseringens

politiken, arbetsmarknaden och digitala källor.

Vilka likheter och skillnader har läroböckerna angående

sin struktur?

sin funktion?

sin läsbarhet?

Tabellen ovan kombinerar de första två analysscheman för att möjliggöra en komparation av läroböckerna.

(24)

5.3 Kritisk diskussion om metoden

Ett alternativ till kvalitativa studier är kvantitativa metoder. En kvantitativ innehållsanalys

”…baseras på likvärdiga och därmed jämförbara uppgifter om så pass många analysenheter att dessa uppgifter kan uttryckas och analyseras med siffror.”⁸⁶

Det innebär att en kvantitativ studie skulle kunna beräkna hur stort utrymme förmedling av digital kompetens ges i läroböckerna.⁸⁷ Detta kan inte den kvalitativa brukstextanalysen bidra med.⁸⁸ Ett cirkeldiagram som skapats med hjälp av beräkningar av läroböckernas innehåll skulle kunna förtydliga den strukturella brukstextanalysen angående huruvida digital kompetens är ett mikrotema eller makrotema i läroboken. Även om det görs på ett mindre tydligt sätt, kan brukstextanalysen användas för att förklara om digital kompetens är en väsentlig del av läroböckerna. Därutöver kan brukstextanalysen, till skillnad från kvantitativa metoder, förklara mikrotemats förhållande till makrotemat. Detta stämmer bättre överens med uppsatsens syfte då metoden kan användas för att förklara hur digital kompetens förmedlas i läroböckerna.⁸⁹

5.4 Läroböcker

Följande tre läroböcker används som empiriskt material i denna uppsats. I nästkommande delkapitel motiveras materialvalet.

★ Kompass till samhällskunskap 100. Läroboken är skriven av Maria Eliasson och Gunilla Norlevik. Utgiven av Gleerups. Andra upplagan. Tryckt år 2019. 272 sidor.

★ Forum Samhällkunskap 1. Läroboken är skriven av Krister Brolin och Lars Nohagen.

Utgiven av Sanoma utbildning. Fjärde upplagan. Tryck år 2019. 432 sidor.

★ Libers samhällskunskap 1b. Läroboken är skriven av Daniel West. Utgiven av Liber.

Andra upplagan. Tryckt år 2020. 456 sidor.

5.5 Avgränsningar, materialdiskussion och tillförlitlighet

Uppsatsens syftar till att undersöka hur läroböcker i samhällskunskap kan bidra till att elever utvecklar digital kompetens För att kunna uppnå syftet används ovanstående läroböcker i samhällskunskap. Läroböcker är ett slags läromedel. Trots att lärare i praktiken kan välja bort läroböcker till förmån för andra läromedel som exempelvis internetsidor, har tidigare forskning

86 Esaiasson et.al 2012:197

87 Esaiasson et. al. 2012:198

88 Esaiasson et. al. 2012:210

89 Hellspång 2001:64

(25)

visat att läroböcker, till skillnad från andra läromedel, har en dominerande roll i skolundervisningen. Det innebär att läroböcker är ett gemensamt drag som finns i skolväsendet och som elever därmed kommer i kontakt med under sin tid i skolan. Därav är det relevant att studera läroböcker för att ta reda på vilka förutsättningar elever har att utveckla digital kompetens.⁹⁰

Med anledning av denna uppsats syfte och frågeställningar är de läroböcker som undersökts utgivna efter 2018 års revidering av läroplanen då digital kompetens blev en integrerad del i läroplanen.⁹¹ På grund av tidsbrist är det inte möjligt att göra en så kallad totalundersökning, där samtliga läroböcker i samhällskunskap som getts ut efter 2018 års revidering studeras. Hade detta gjorts hade varit studien varit möjlig att generalisera utifrån dess syfte.⁹²

Däremot har vissa kriterier påverkat det strategiska urvalet av läroböcker i syfte att öka generaliserbarheten i uppsatsens resultat. För det första är samtliga tre läroböcker utgivna av läromedelsförlag som är väletablerade. Liber, Gleerups och Sanoma utbildning är medlemmar i branschorganisationen Läromedelsföretagen som samlar olika förlag och som tillsammans ger ut majoriteten av de läromedel som används i svenska skolor. För det andra finns det flera upplagor av de valda läroböckerna. Detta indikerar att det finns en efterfrågan på läroböckerna bland skolor. Båda kriterierna tyder på att läroböckerna används i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet men då uppsatsen undersöker enstaka läroböcker som kan användas på varierande sätt, är innehållet i de studerade läroböckerna inte representativa för innehållet i andra läroböcker som dessutom kan användas på olika sätt i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen kan inte säga något om detaljer i andra läroböcker eller om hur läroböckerna används i undervisning. Därmed kan uppsatsens resultat inte generaliseras för att förklara den totala bilden av hur läroböcker i samhällskunskap kan bidra till att elever utvecklar digital kompetens. Men då det strategiska urvalet genererar läroböcker som många elever har tillgång till att läsa kan allmängiltiga aspekter av läroböckernas bidrag till utvecklingen av digital kompetens utkristalliseras i denna uppsats, när resultatet analyseras i förhållande till läromedelsteorin.⁹³

90 Ammert 2011.26

91 Regeringskansliet 2017b:4 92 Esaiasson et. al. 2012:171 93 Esaiasson et. al. 2012:159

(26)

En tillförlitlig studie måste inneha hög validitet och reliabilitet.⁹⁴ Validitet kan delas in i begreppsvaliditet och resultatvaliditet.⁹⁵ Begreppsvaliditet handlar om att det finns en samstämmighet mellan teoretiska begrepp och operationalisering.⁹⁶ Exempelvis används det teoretiska begreppet strukturellt perspektiv på läroböcker i denna uppsats. Det begreppet handlar om vad som påverkar hur en lärobok utformas.⁹⁷ Något som tidigare har visat påverka läroböckers innehåll är läroplanen. Därför används för uppsatsen relevanta delar av läroplanens innehåll som kategorier i operationaliseringen. Därefter innehåller uppsatsen, utifrån brukstextanalysen, relevanta frågor till läroböckerna för att fånga in läroböckernas innehåll i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar. Därigenom har systematiska fel försökts undgås i uppsatsen.⁹⁸

Reliabilitet handlar om att uppsatsen inte ska innehålla osystematiska fel. Det kan exempelvis uppstå genom slarv som orsakats av trötthet. Exempel på sådana slarvfel som skulle kunna förekomma i denna uppsats är att uppsatsförfattaren råkar bläddra flera sidor på en gång eller missar någon detalj i läroböckerna. Sådana osystematiska fel har undvikits i det empiriska arbetet då läroböckerna har lästs ett flertal gånger. Det med syfte att öka resultatvaliditeten och därmed skapa en tillförlitlig uppsats.⁹⁹

94 Esaiasson et. al. 2012:63 95 Esaiasson et. al. 2012:57 96 Esaiasson et. al. 2012:58 97 Ammert 2011:29 98 Esaiasson et.al 2012:63 99 Esaiasson et. al. 2012:63

(27)

6 Empirisk huvudstudie

I detta kapitel presenteras resultatet och analysen av den empiriska huvudstudien. En frågeställning i taget besvaras.

6.1 Hur digital kompetens förmedlas i läroböckerna

Nedan besvaras den första frågeställningen. En lärobok i taget presenteras.

6.1.1 Kompass till samhällskunskap 100

Kompass till samhällskunskap 100 innehåller sex kapitel med ett antal delkapitel tillhörande respektive kapitel. Kapitlen kallas för Att studera samhället, Demokrati, Så styrs Sverige, Ekonomi, Sociala frågor och Sverige i världen.¹⁰⁰

6.1.1.1 Digitaliseringens påverkan på demokratin och politiken

Digitaliseringens påverkan på demokratin och politiken behandlas i kapitlet demokrati samt i tre av dess delkapitel vid namn Demokrati och diktatur, Ideologier och partier samt Media. Då digitaliseringens påverkan på demokratin och politiken inte är ett eget kapitel är det främst ett mikrotema i boken.¹⁰¹ I två av tre delkapitel tas digitaliseringens påverkan på demokratin och politiken upp i samband med att annat stoff huvudsakligen presenteras. I demokrati och diktatur utgör den nya tekniken en del av förklaringen om utvecklingen mot demokrati.¹⁰² I ideologier och partier uppmanas elever att påverka samhället. Att göra detta genom sociala medier är ett av flera sätt som förespråkas.¹⁰³ I det tredje delkapitlet media framkommer däremot digitaliseringens påverkan på demokratin som ett makrotema då det finns en egen övergripande rubrik för det stoff där begreppen sociala medier och algoritmer förklaras.¹⁰⁴

100 Eliasson, Norlevik 2019:4–7 101 ibid

102 Eliasson, Norlevik 2019:49 103 Eliasson, Norlevik 2019:77 104 Eliasson, Norlevik 2019:92

(28)

Tabell 4. Digitaliseringens påverkan på demokratin och politiken: Kompass till samhällskunskap 100

Centrala ord och begrepp

Förklaring av orden och begreppen

Information, instruktion eller uppmaning

Ny teknik Begreppet förklaras och exemplifieras Information och uppmaning Sociala medier

Ibland förklaras och exemplifieras

begreppet Information och uppmaning

Algoritmer Begreppet förklaras Information och instruktion

Filterbubblan Begreppet förklaras Information och instruktion

Källa: Eliasson, Maria & Nolervik, Gunilla, Kompass till samhällskunskap 100, Andra upplagan, Gleerups, Malmö, 2019

Det första begreppet som handlar om digitaliseringens påverkan på demokrati och politik är ny teknik. Det kan exempelvis handla om mobilkameror. Vidare förklaras att mobilkameror möjliggör spridning av information på ett sätt som gör att omvärlden kan få insyn i vad som händer i auktoritära länder. Det är svårare för diktatorer att styra i och med den nya tekniken. I samband med den informationen uppmanas eleverna att fundera kring varför styrande i diktaturer vill begränsa människors möjlighet att sprida och ta del av information på internet.¹⁰⁵ Ett andra begrepp som används är sociala medier. Det begreppet används i samma sammanhang som ovanstående begrepp om ny teknik. Spridningen av information sker på sociala medier men det framkommer ingen förklaring om vad sociala medier är.¹⁰⁶ Sociala medier förekommer även på ett annan sida i boken. I likhet med den föregående användningen av begreppet förklaras återigen inte begreppet. Ordet används för att uppmana och informera elever om att de kan påverka politiken genom att synas och att höras samt att det kan ske på sociala medier.¹⁰⁷ Till skillnad från föregående tillämpningar av begreppet, beskrivs sociala medier i ett annat kapitel som olika mötesplatser. Exempel på sociala medier som tas upp är Facebook, Kik, Twitter, Instagram och Snapchat på internet.¹⁰⁸ I ett annat kapitel förklaras det att diktaturer som exempelvis Kina och Kuba skapat egna sociala medier till sina medborgare där informationen kontrolleras av staten istället för att tillåta andra sociala medier som exempelvis Facebook och Instagram.¹⁰⁹

105 Eliasson, Norlevik 2019:49 106 ibid

107 Eliasson, Norlevik 2019:77 108 Eliasson, Norlevik 2019:92 109 Eliasson, Norlevik 2019:98