I väsentligen oförändrat skick: Tillämpning av ångerrättsreglerna i distans- och hemförsäljningslagen

UPPSALA UNIVERSITET

Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt

”I väsentligen oförändrat skick”

Tillämpning av ångerrättsreglerna i distans- och hemförsäljningslagen

Datum: 2012-06-05

Kandidatuppsats VT 2012

Författare: Christian Eriksson, Marcus Boström

Handledare: Lena Rönnberg

S AMMANFATTNING

Enligt ångerrätten i distans- och hemförsäljningslagen 2:12, har en konsument rätt att frånträda ett distansavtal gällande köp av en vara (eller tjänst) förutsatt att varan återsänds till näringsidkaren i väsentligen oförändrat skick. Ångerrätten har sitt ursprung i både EU- rättsliga direktiv och svensk köprättslig tradition. Vad som i praktiken med avses med i väsentligen oförändrat skick preciseras inte i lag eller förarbeten. Av lagen och lagens förarbeten framgår dock att motivet med bestämmelsen är att konsumenten ska ha rätt att vidta de åtgärder som krävs för att kunna undersöka varan utan att ångerrätten förverkas.

Tolkningen av rekvisitet vållar särskilda problem gällande ångerrätt avseende användarinteraktiva hemelektronikprodukter, exempelvis datorer.

Enligt rådande svensk rättsordning är Allmänna reklamationsnämnden den instans där tvister rörande tolkningen av rekvisitet i väsentligen oförändrat skick mellan näringsidkare och konsumenter avgörs. Enligt reklamationsnämnden praxis tillåts inte en konsument prova en dator i den utsträckning som måste anses nödvändigt för att utvärdera den utan att gå miste om sin ångerrätt. Den policy som tillämpas gällande ångerrätt på användarinteraktiva hemelektronikprodukter av distanshandlare på den svenska hemelektronikmarknaden är inte enhetlig. Det förekommer att den policy som tillämpas är både generösare och restriktivare än det som måste förstås som lagstiftarens motiv bakom bestämmelserna.

För att komma till rätta med problemen bör regleringen utformas så att den generella ångerrätten förstärks till konsumenternas fördel medan man samtidigt ger näringsidkarna större möjlighet att genom avtalsvillkor begränsa omfattningen av den undersökning av varan konsumenten har möjlighet till. Modellen ger konsumenterna möjlighet att välja mellan generösa köpvillkor i utbyte mot eventuellt högre pris eller restriktivare villkor i utbyte mot eventuellt lägre pris. Enligt förslaget kommer avtalsvillkor i stället för tolkning av det svårhanterliga rekvisitet i väsentligen oförändrat skick, att bli föremål för bedömning i Allmänna reklamationsnämnden i större utsträckning än i dag vilket medför en högre grad av förutsägbarhet och därmed också högre rättssäkerhet.

D EFINITIONER OCH FÖRTYDLIGANDEN

F

ARN Allmänna reklamationsnämnden DHL Distans och hemförsäljningslagen

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska gemenskapen

KKL Konsumentköplagen

KöpL Köplagen

Prop. Proposition

SOU Statens offentliga utredningar

B

Användargränssnitt. Den visuella mjukvarubaserade miljö som användaren måste navigera i för att få produkten att utföra de uppgifter den är avsedd för.

Användarinteraktiv hemelektronikprodukt. Elektronikprodukter vars användarvärde och avsedda användningsområde i hög utsträckning beror på användarens egen möjlighet att anpassa produkternas innehåll genom att göra egna inställningar och lägga in personlig information.

Hårdvara. De elektroniska komponenter som utför de funktioner som en hemelektronikprodukt är avsedd för. I en dator utgör processor och hårddisk exempel på hårvara.

Mjukvara. Datorprogram som styr funktionerna i exempelvis en dator.

Tablet. En enklare form av dator med så kallad touchskärm. Även kallad surfplatta.

Återställningsavgift. En kostnad som säljaren debiterar köparen i samband med retur av en vara för att kompensera säljarens kostnader för att återställa varan till det ursprungliga (ny)skicket.

L

Textens styckeindelning är huvudsakligen avsedd för att underlätta för läsaren att skilja på om den information som presenteras utgörs av redovisat material ur en källa eller består av författarnas egna reflektioner. Varje stycke eller mening som avslutas med en fotnot följs därför av en radbrytning om inte noten omedelbart följs av författarnas egna reflektioner och/eller förtydliganden. I stycken utan avslutande noter är källan antingen redovisad i den löpande texten eller utgörs av författarnas egna tolkningar och reflektioner och/eller sådant som enligt författarna måste betraktas som allmänt känt. I fotnoter med prefixet ’Se’ avses källans innehåll översiktligt. När något återges inom hakparenteser [ ] avser detta förtydliga något för sammanhanget viktigt i ett stycke eller i en mening exempelvis uppsatsförfattarnas tolkning av hur ett ord eller begrepp ska förstås i sammanhanget eller hänvisa till något som framgår av en källa där en endast en viss del citeras i uppsatsen. Kursiv text avser citat förutom i ingressen till kapitel två, tre och fyra. Avslutningsvis avses med direktiv EG/EU- direktiv.

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning ... 1

1.1 Problemformulering ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Avgränsning ... 2

1.4 Metod ... 2

1.5 Disposition ... 3

2. Distanshandel och ångerrätt ... 5

2.1 Ångerrättens bakgrund och uppbyggnad ... 5

2.1.1 Bakomliggande direktiv ... 6

2.1.2 Nordisk implementering av direktiven ... 7

2.1.3 Distansavtalsbegreppet... 8

2.1.4 Informationsskyldighet i samband med distansavtal ... 10

2.1.5 Ångerfrist och retur ... 11

2.2 Rekvisitet i väsentligen oförändrat skick ... 12

2.2.1 Väsentligen oförändrat skick i annan köprättslig lagstiftning ... 13

2.3 Sammanfattning ... 15

3. Tillämpning av ångerrätten ... 17

3.1 Rättstillämpning ... 17

3.2 Allmänna reklamationsnämndens ärenden ... 18

3.2.1 Näringsidkarens bevisbörda ... 19

3.2.2 Förpackningens skick ... 19

3.2.3 Omfattningen av köparens undersökning av varan ... 20

3.2.4 Användarinteraktiva hemelektronikprodukter ... 21

3.2.4 Synliga skador ... 23

3.3 Hemelektronikbutikernas policy gällande ångerrätt ... 23

3.3.1 Förpackningens skick ... 23

3.3.2 Användarinteraktiva hemelektronikprodukter ... 24

3.3.3 Synliga skador ... 26

3.4 Sammanfattning ... 26

4. Avslutande diskussion ... 28

Källförteckning ... 31 Bilaga 1 ...

1. I ^NLEDNING

1.1

P

Distanshandel, att köpare och säljare sluter avtal utan att fysiskt träffas, är i sig ingen ny företeelse. Postorder är ett exempel på distanshandelstjänster som länge funnits på marknaden som komplement till den traditionella formen av försäljning över disk i fysiska butiker.¹ Under det senaste decenniet har dock försäljning av konsumentprodukter via postorder, vuxit till att bli en allt annat än marginell företeelse, mycket tack vare framväxten av internet och så kallad e-handel. ² På området distanshandel kompletteras konsumentköplagen med bestämmelserna i distans- och hemförsäljningslagen som reglerar hur konsumentskyddet ska tillgodoses vid olika former av distanshandelsavtal mellan konsumenter och näringsidkare. En reglering i lagen som på ett konkret sätt påverkar de aktörer, både konsumenter och näringsidkare, som verkar på marknaderna för distanshandel med konsumentvaror är ångerrätten som återfinns i lagens andra kapitel.

Enligt distans- och hemförsäljningslagen (2005:59), även kallad DHL, 2:12, har köparen rätt att frånträda avtalet mot att varan återsänds förutsatt att varan hålls i väsentligen oförändrat skick.³

Vid distanshandel har köpet, vad gäller de flesta typer av varor, genomförts utan möjlighet för konsumenten (köparen) att kontrollera om varan motsvarar dennes förväntningar, vilket i princip hade varit möjligt om varan köpts över disk i en fysisk butik. Motivet bakom ångerrättsreglerna är att skydda konsumenten från att fatta ett felaktigt affärsbeslut på grund av exempelvis brist på tillförlitlig- eller direkt felaktig information från näringsidkarens sida, samtidigt som näringsidkaren ges möjlighet att bjuda ut varan igen till nya potentiella köpare.⁴ Ett exempel på när avvägningen mellan två hänsynstaganden; att dels skydda konsumenten från att fatta ett felaktigt affärsbeslut, och dels att skydda näringsidkare från ekonomisk förlust, blir tydlig är på den växande distanshandelsmarknaden för så kallade hemelektronikprodukter. Denna typ av produkter kännetecknas ofta av en hög grad av teknisk komplexitet, ett relativt högt pris sett ur ett genomsnittligt privatekonomiskt perspektiv och en som regel klart märkbar variation i kvalitet, art och utförande mellan olika modeller från samma eller varierande tillverkare. En del av denna typ av hemelektronikprodukter, exempelvis datorer, mobiltelefoner och så kallade tablets, kännetecknas av att dess användarvärde i hög utsträckning beror på användarens egen möjlighet att anpassa produkten efter egna önskemål samtidigt som användarens upplevda nytta, i takt med att dessa produkter förväntas klara allt fler och mer avancerade uppgifter, i allt större utsträckning blir av subjektiv natur. Kvaliteten på användarupplevelsen av en sådan komplex användarinteraktiv produkt som exempelvis en mobiltelefon, är för en genomsnittlig konsument, så gott som omöjligt att till fullo förutse utan att fysiskt testa produkten. Eftersom dessa produkters funktionalitet i stor utsträckning bygger på samspelet med användaren finns risken att användaren genom att testa produkten i den omfattning som behövs för att avgöra om den motsvarar ställda förväntningar, påverkar produkten på ett sådant sätt att den inte längre kan anses som ny och oanvänd, och därmed inte av näringsidkaren betraktas som returnerad i väsentligen oförändrat skick.

1 Se Hultmark, Christina. Elektronisk handel och avtalsrätt (1998).

2 E-barometern, HUI Research.

3 Prop. 2004/05:13 s.139.

4 Gerhard, Peter. Köprättens grunder (2011), s.150. Se även skäl 14 i direktiv 97/7/EG.

1.2

S

Syftet med denna uppsats är att utreda om tillämpningen av rekvisitet i väsentligen oförändrat skick i 2:12 DHL, i rättstillämpning och i den policy som tillämpas av internetbutiker verksamma på den svenska hemelektronikmarknaden, överensstämmer med lagstiftarens motiv bakom bestämmelsen. Uppsatsen avser även diskutera om, och i så fall hur, bestämmelsen kan förändras för att bättre motsvara dessa bakomliggande motiv.

1.3

A

Denna uppsats inriktar sig huvudsakligen på hur rekvisitet i väsentligen oförändrat skick i 12

§ DHL, tolkas och tillämpas på distansavtal gällande fysiska varor, närmare bestämt så kallade användarinteraktiva hemelektronikprodukter som datorer, mobiltelefoner och tablets.

Distansavtal gällande tjänster eller konsumentköp av varor enligt konsumentköplagen behandlas inte annat än i de fall då analogier låter sig göras.

Vissa avsnitt i DHL som inte direkt berör begreppet i väsentligen oförändrat skick, kommer endast att behandlas kortfattat, exempelvis informationsplikten i 2:6-8 DHL, medan andra avsnitt kommer att utelämnas helt.

Avtalsvillkor i samband med distansavtal kommer inte att behandlas ur ett avtalsrättligt perspektiv förutom i de fall där villkorens materiella innehåll och utformning är direkt kopplad till tolkningen av rekvisitet i väsentligen oförändrat skick enligt 12 § DHL, som exempelvis i vissa av Allmänna reklamationsnämndens (ARN) avgöranden.

1.4

M

I uppsatsen används huvudsakligen rättsdogmatisk metodik vid behandlingen av det material som använts. Rättsdogmatiken utgår från de befintliga rättskällorna med avsikten att fastställa och precisera befintliga rättsregler men avser också att verka konstruktivt genom att komma med förslag till förändringar i regleringen för att göra denna mer ändamålsenlig inom det rättsområde som behandlas.⁵

De aktuella rättskällorna som behandlas är lag, förarbeten, direktiv och rättspraxis. I avsaknad av formell rättspraxis behandlas så kallade handlingsnormer vilka utgörs av beslut och uttalanden från myndigheter, branschorganisationer och privata bedömningsorgan som åtnjuter särskild tyngd, i detta fall Allmänna reklamationsnämnden. För att bättre förstå rättsreglernas funktion och de problem som en rättsvetenskaplig utredning avser behandla undersöker rättsdogmatiken även den verklighet på vilken reglerna utövar sitt inflytande. ⁶ I detta fall har uppsatsen valt att granska de förutsättningar och villkor som möter en given konsument i en distanshandelssituation på den svenska hemelektronikmarknaden för att avgöra avståndet mellan lagstiftarens motiv och hur rättsreglerna behandlas av aktörer på marknaden redan innan en eventuell tvist blir föremål för formell rättstillämpning. Detta är nödvändigt för att kunna precisera problematiken med regleringens nuvarande utformning och komma med förslag på förbättringar.

Vid ett besök hos Allmänna reklamationsnämnden i Stockholm genomfördes en rad sökningar i nämndens databas för att identifiera för uppsatsen relevanta ärenden. De söktermer som

5 Lehrberg, Bert. Praktisk juridisk metod (2010). s.167.

6 A a. s.179 f.

användes var ”Ångerrätt”, ”Väsentligen oförändrat skick” samt lagrummet distans- och hemförsäljningslagen (2005:59). Sökningen resulterade i 65 träffar. Av dessa valdes de ärenden som behandlar bedömningen av rekvisitet i väsentligen oförändrat skick och användarinteraktiva hemelektronikprodukter [uppsatsförfattarnas benämning] ut särskilt.

Utöver dessa valdes ett antal ärenden ut som illustrerar andra varor och/eller vissa omkringliggande regler i DHL med koppling till rekvisitet i 2:12 DHL. Detta för att sätta rekvisitet i sitt sammanhang och/eller återkoppla till de omkringliggande regler i lag och förarbeten som uppsatsen behandlat av motsvarande anledning.

Avsikten med valet av internetbutiker var att urvalet skulle innehålla aktörer som bedrev försäljning 1) på den svenska marknaden 2) både via internet och i fysiska butiker, 3) endast via internet, 4) bedrev försäljning av de mest populära produkterna inom den produktkategori som uppsatsen huvudsakligen behandlar, 5) utgjordes av aktörer i olika storlek samt 6) tillhandahöll en brett utbud av hemelektronikprodukter eller var inriktade på en specifik typ av varor. Utöver de aktörer som uppfyllde dessa kriterier valdes vissa andra aktörer ut med avsikt att ytterligare bredda omfånget. Störst vikt vid urvalet har lagts vid kriterierna 1-4.

Urvalet har genomförts med hjälp av Prisjakt ⁷ , en internetbaserad sökmotor för prisjämförelser på bland annat hemelektronikprodukter, genom att gå in på kategorin ’bärbara datorer’ och sorterat listan på ’rank’ i fallande ordning. Vilken plats en viss produkt får på rankinglistan avgörs av hur vanligt förekommande produkten är i de sökningar efter prisjämförelser som sökmotorns användare utför. En populär produkt som många användare söker på hamnar högt upp i listan. Några av de vanligast förekommande internetbutikerna som enligt Prisjakt saluför de 20 populäraste produkterna i kategorin (och som av uppsatsförfattarna anses motsvara övriga urvalskriterier) har sedan inkluderats i uppsatsens undersökning. Utöver detta har tre aktörer valts ut; Expert som är en omfattande butikskedja som huvudsakligen bedriver försäljning i fysiska butiker med internetförsäljning som komplement, Fyndbörsen som är en jämförelsevis liten internetförsäljare, samt XCore Systems som bedriver både internet- och butiksförsäljning via en liten butik i Uppsala.

Undersökningen av internetbutikernas policy gällande ångerrätt och begreppet i väsentligen oförändrat skick har genomförts för att motsvara de villkor och det bemötande en given konsument möter vid köp av hemelektronikprodukter. Vi har i våra e-postmeddelanden till respektive kundtjänst varken utgett oss för att vara kunder eller uppsatsförfattare. Detta för att i möjligaste mån undvika tillrättalagda svar från näringsidkarnas sida.

1.5

D

Tillsammans med inledningen utgörs uppsatsen av sammanlagt fyra kapitel. Tanken bakom dispositionen är att ta med läsaren genom materialet från abstrakt nivå (lag och förarbeten) till praktisk nivå (handelsbruk på hemelektronikmarknaden), via rättstillämpning (där lag och förarbeten möter praktiska situationer i ARN).

Syftet som talar om vad uppsatsen avser att utreda återfinns som sig bör i det inledande kapitlet, därefter presenteras läsaren för den teoretiska bakgrunden till ångerrättsreglerna och rekvisitet i väsentligen oförändrat skick; lagen och de abstrakta motiven bakom lagen som de är uttryckta i förarbeten med mera. Detta kapitel kommer att inledas med en beskrivning av ångerrättsreglernas ursprung och historik samt en redogörelse av de viktigaste delarna i bakomliggande direktiv. Vidare följer en genomgång av de regler i distans- och hemförsäljningslagen som närmast utgör den bakomliggande juridiska struktur på vilket

7 Prisjakt (www.prisjakt.se).

rekvisitet i väsentligen oförändrat skick vilar. I denna redogörelse kommer de respektive reglernas materiella innehåll mot bakgrund av relevanta förarbeten att presenteras. Därefter kommer det för uppsatsens syfte så centrala begreppet i väsentligen oförändrat skick behandlas mer detaljerat i ett avsnitt som utgörs av en djupare redogörelse och diskussion kring lagstiftarens behandling av begreppet i förarbeten till samtliga årgångar av DHL, KKL och KöpL. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av det presenterade materialet och en redogörelse av de slutsatser som låtit sig göras. Här återfinns även ett förtydligande av hur ångerrätten är uppbyggd.

I kapitel tre tar uppsatsen ett steg närmare realiteten genom att undersöka rättstillämpningen;

hur lagreglerna tillämpas i verkliga tvister mellan faktiska parter. Därefter tar uppsatsen ett ytterligare och avslutande steg in i vardagslivet genom att behandla de villkor som faktiskt möter en given konsument på distanshandelsmarknaden för hemelektronikprodukter innan eventuell rättstillämpning ens blir aktuell. I kapitlet kommer material från ett urval av näringsidkare i distanshandelsbranschen presenteras tillsammans med praxis från Allmänna reklamationsnämnden för att illustrera hur ångerrättsreglerna tillämpas i realiteten. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av det presenterade materialet och en redogörelse av de slutsatser som låtit sig göras.

Nyss nämnda material kommer sedan tillsammans med det material som redovisats i andra kapitlet utgöra grunden för vår avslutande diskussion huruvida den praktiska tillämpningen av begreppet i väsentligen i oförändrat skick kan anses motsvara motivet bakom reglerna och presentera förslag på hur systemet kan förbättras. Avslutningsvis diskuteras det behandlade materialet och uppsatsen syfte och frågeställning besvaras.

2. D ISTANSHANDEL OCH ÅNGERRÄTT

För att förstå hur ångerrätten är beskaffad kommer kapitlet att inledas med en översiktlig beskrivning av ångerrätten och distans- och hemförsäljningslagens historiska bakgrund och huvudsakliga innehåll samt reglernas koppling till bakomliggande direktiv (avsnitt 2.1). För att sätta ångerrätten och begreppet i väsentligen oförändrat skick i sitt juridiska sammanhang följer en redogörelse av de bestämmelser i distans- och hemförsäljningslagen som reglerar de omständigheter och förutsättningar som avgör om ångerrätten och begreppet i väsentligen oförändrat skick är tillämplig på ett givet distansköp av en vara (avsnitt 2.2). Därefter kommer en mer ingående redogörelse och analys av begreppet i väsentligen oförändrat skick och motiven bakom det, att presenteras tillsammans med en redogörelse för begreppets förekomst i annan köprättslig lagstiftning (avsnitt 2.3). Avslutningsvis följer en sammanfattning av de slutsatser som kan dras av det material som presenterats (avsnitt 2.4).

2.1

Å

Ångerrätten avser en konsuments rättighet att inom 14 dagar frånträda ett avtal om över- eller upplåtelse av en vara eller tjänst som tecknats inom ramen för ett så kallat distansavtal mellan en konsument och en näringsidkare. Reglerna kring ångerrätt avseende varor återfinns i distans- och hemförsäljningslagens andra kapitel. Utöver regler om distansavtal avseende varor (och icke-finansiella tjänster) innehåller lagen vidare regler kring distansavtal gällande finansiella instrument och tjänster samt distansavtal tecknade inom ramen för så kallad hemförsäljning.⁸

Ångerrätten, i den nuvarande distans- och hemförsäljningslagen, har sitt ursprung i den nuvarande lagens föregångare, Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (Distansavtalslagen). 2005 års lag skiljer sig huvudsakligen från sin föregångare genom att numera innehålla bestämmelser om distansavtal gällande finansiella tjänster vilket därigenom implementerar direktiv 2002/65/EG. 2000 års lag är i sin tur baserad dels på 1981 års hemförsäljningslag och dels direktiven 85/557/EEG samt 97/7/EG, det så kallade distansavtalsdirektivet.⁹

I sitt remissyttrande i förarbetet till 2005 års lag menar Konsumentverket att den praktiska tillämpningen av 2:12 DHL:s motsvarighet i 2000 års distansavtalslag, som de utrycker det, vållat svårigheter med avseende på vissa typer av varor exempelvis underkläder, läkemedel och telefonkort men även vid köp av elektronikprodukter. I den utvärdering av 2000 års distansavtalslag som Konsumentverket låtit göra framhåller man att distanshandelslagen i dess dåvarande form är mycket svår att tillämpa och förstå. Konsumentverket har i en granskning av näringsidkare som verkar på distanshandelsmarknaden uppmärksammat att det i praktiken tillämpas en begränsad ångerrätt där det ofta förekommer köpvillkor som kräver obruten förpackning för att ångerrätten ska gälla. Enligt Konsumentverket bör lagen ses över och moderniseras för att bättre överensstämma med dagens produktutbud. Man menar vidare att det finns behov av att närmare behandla vilka typer av varor som uttryckligen bör undantas från ångerrätten samt närmare precisera vilket skick en vara bör ha för att kunna återlämnas enligt ångerrättsreglerna.

8 Prop. 2004/05:13 s.121 ff.

9 Gerhard s.140 f

Ångerrätten i olika distans- och hemförsäljningssituationer återfinns redan i den allra första hemförsäljningslagen från 1971 i form av den så kallade ångerveckan. ¹⁰ Redan här använts formuleringen i väsentligen oförändrat skick som spelar en central roll i denna utredning, en formulering som faktiskt härstammar redan ur 1905 års köplag.¹¹ Som framgår av följande avsnitt förekommer inte begreppet i väsentligen oförändrat skick i direktiven utan är en produkt av svensk köprättslig tradition. Direktiven innehåller inga bestämmelser gällande varans skick i samband med ångerrätten utan detta är något man överlåter åt medlemsländerna att utforma bestämmelser kring.¹²

2.1.1BAKOMLIGGANDE DIREKTIV

Som nämnts tidigare avser konsumentlagstiftningen på distansavtalsområdet från och med 2000 års Distansavtalslag, bland annat att implementera direktiven 85/577/EEG, 97/7/EG samt 2002/65/EG i svensk lagstiftning.

Enligt bestämmelserna i direktiv 85/577/EEG ska den nationella lagstiftningen innehålla bestämmelser som ger en konsument rätt att avsäga sig det åtagande denne förbundit sig till genom ett distansavtal med en näringsidkare genom att meddela näringsidkaren inom minst sju dagar från det att konsumenten mottagit den information som anges i artikel 4 (vars innehåll motsvaras av 2:6-8 DHL; se avsnitt 2.1.4). Följden av ett sådant meddelande ska bli att konsumenten befrias från sina förpliktelser enligt distansavtalet.

Den nationella lagstiftningen ska innehålla bestämmelser som reglerar rättsverkningarna av att konsumenten frånträder avtalet särskilt beträffande återbetalning för de levererade varorna […] och beträffande återlämning av de mottagna varorna.¹³ De rättigheter som direktivets bestämmelser anger är indispositiva till konsumentens fördel. Av direktivet framgår uttryckligen att bestämmelserna inte hindrar medlemsländerna från att anta eller bibehålla fördelaktigare föreskrifter till skydd för konsumenterna på det område som faller under direktivet.¹⁴

Av artikel 6 i 97/7/EG, framgår, precis som i artikel 5 i föregående direktiv, att en konsument har rätt att frånträda ett distansavtal inom minst sju arbetsdagar utan påföljd och utan att ange några skäl. Vidare anger bestämmelsen uttryckligen att den enda kostnaden som får läggas på konsumenten i samband med utövande av ångerrätten är den direkta kostnaden för att skicka tillbaka varan. I artikelns andra punkt som reglerar tidsfristen för återbetalningen av köpeskillingen återkommer nyss nämnda formulering och utöver detta anges att leverantören kostnadsfritt skall återbetala de belopp som konsumenten betalat. Precis som i föregående direktiv är ångerfristen kopplad till näringsidkarens informationsplikt som finns angiven i artikel 5 i direktiv 97/7/EEG.

I direktivets inledning återfinns en serie punkter, de så kallade skälen, i vilka de motiv och syften som ligger till grund för de bestämmelser som återfinns i direktivets artiklar utvecklas och preciseras Av särskilt intresse för denna utredning är skälen 1-3 och 14.

I skälen 1-3 framhålls genomförandet av den inre marknaden som ett av de övergripande målen med en enhetlig lagstiftning på distanshandelsmarknaden för konsumentvaror. Med den

10 Grobgeld, Lennart. Konsumenträtt (2010) s.105 f.

11 Prop. nr 86 år 1971 s.30.

12 Se direktiv 97/7/EG artikel 6.

13 85/577/EEG art. 7.

14 85/577/EEG art. 6 och 8.

inre marknaden avses att konsumenterna bör få tillgång till annan medlemsstats varor och tjänster på samma villkor befolkningen i den staten.

Av skäl 14 framgår att konsumenten vid distansavtalsköp saknar faktisk möjlighet att se varan eller få närmare kännedom om tjänstens särdrag före avtalets ingående. Detta måste förstås som att syftet bakom ångerrätten är att skydda konsumenten från att köpa en vara (eller tjänst) som denne inte skulle ha köpt om försäljningen skett via exempelvis en fysisk butik där köparen själv hade kunnat inspektera varan. Av detta följer att ångerrättsreglerna därmed borde ge näringsidkarna incitament att i möjligaste mån presentera noggrann och tillförlitlig information kring varans specifikationer vilket skapar större trygghet för konsumenterna.

Vidare anges att för att ångerrätten inte endast ska utgöra en tom formalitet så måste de kostnader som utövande av ångerrätten medför begränsas till direkta kostnader för att skicka tillbaka varan, något som är intressant mot bakgrund av villkor om så kallade återställningsavgifter som vissa näringsidkare använder sig av (se kapitel 3). Slutligen framhålles det att ångerrättsreglerna inte får inskränka konsumentskyddet avseende felaktiga och bristfälliga varor samt att det vilar på medlemstaterna att reglera övriga villkor och konsekvenser i samband med ångerrätten, en formulering kan anses göra innebörden av artikel 6 förenlig med rekvisitet i väsentligen oförändrat skick i 12 § DHL.

Vad gäller direktiv 2002/65/EG motsvarar innehållet i artikel 6 huvudsakligen innehållet i artikel 6 direktiv 97/7/EG, men avser distanshandel med finansiella tjänster, något som regleras i kapitel tre DHL. I 2002 års direktiv anges ångerfristen uttryckligen till 14 kalenderdagar.

2.1.2NORDISK IMPLEMENTERING AV DIREKTIVEN

De nordiska länderna med undantag från Island har samarbetat inför implementeringen av distanshandelsdirektivet (97/7/EG) i respektive nationell lagstiftning. Motivet bakom samarbetet är att eftersträva nordisk rättslikhet. I Sveriges fall ledde detta fram till 2000 års distansavtalslag.¹⁵

Enligt artikel 6.1 i direktivet börjar ångerfristen för distansavtal avseende varor att löpa den dag konsumenten tar emot varan, dock tidigast då informationsplikten enligt artikel 5 är uppfylld. Den dåvarande svenska hemförsäljningslagen från 1981 angav att ångerfristen började löpa den dag konsumenten undersökte varan. Detta överensstämde inte med direktivet och lagen ändrades därför till att ångerfristen skulle börja löpa den dagen konsumenten mottagit varan eller en väsentlig del av den. Ångerfristens längd ska enligt artikel 6.1 första stycket vara minst vara sju arbetsdagar. Det ansågs dock strida mot nordisk lagstiftningstradition att använda sig av begreppet arbetsdagar i lagstiftningen, vilket medförde att man under den nordiska implementeringen av direktivet var enhälligt överens om att begreppet kalenderdagar i stället skulle användas. Vid implementeringen menade man att 14 kalenderdagar torde utgöra en lämplig ångerfrist. 14 kalenderdagar innefattar normalt fyra helgdagar vilket ger en ångerfrist om tio arbetsdagar vilket uppfyller direktivets minimikrav. Direktivet anger tre månader som yttersta tidsgräns för ångerfristen vilket innebär att det inte är möjligt för en konsument att utnyttja sin ångerrätt efter att dessa tre månader förflutit, trots att ångerfristen rent formellt inte börjat löpa. Då tidigare svensk lagstiftning saknade bestämmelser om en sådan maximal tidsfrist ansågs det att tre månader skulle medföra sämre konsumentskydd. Man beslutade i stället att använda ett år som yttersta tidsfrist då direktivet krävde att den nationella lagstiftningen sådan innehålla en sådan. I den

15 Bengtsson, Henrik. Elektronisk handel i förhållande till konsumenter. Ny juridik nr 2, 2002.

då rådande svenska hemförsäljningslagen från 1981 fanns det krav på att varan skulle vara i väsentligen oförändrat skick för att ångerrätten skulle kunna åberopas. Denna bestämmelse saknar direkt motsvarighet i direktivet men man ansåg att rekvisitet tillhör de övriga villkor som direktivet överlåter åt medlemsstaterna själv att utforma.¹⁶

2.1.3DISTANSAVTALSBEGREPPET

Begreppet distansavtal definieras i 2 § DHL som anger att med distansavtal avses avtal som ingås inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans och kommunikationen uteslutande sker på distans. Enligt propositionen bakom lagen ska begreppet av näringsidkare organiserat system […] förstås som ett förhållande där det råder ett samband mellan affärsverksamhet där själva försäljningen inte sker i fasta affärslokaler, till exempel en så kallad e-handelsplats eller postorderkatalog, och en eller flera mer eller mindre specificerade varor med avseende pris och art samt en mekanism med vilken konsumenten utan att fysiskt träffa näringsidkaren kan beställa varan. Det behöver dock inte röra sig om en katalog eller internetsida utan även annonser i exempelvis tidningar eller TV kan utgöra plattformar för distanshandel. Det räcker dock inte enbart med att en näringsidkare använder sig av annonsering eller för den delen enbart att ett avtal träffats på distans mellan två parter för att det skall vara fråga om ett distansavtal i lagens mening. Om en konsument exempelvis svarar på en annonserad reklamkampanj gällande vissa varor genom att ringa till den näringsidkare som står bakom kampanjen och reservera eller beställa utannonserad vara omfattas detta inte av distansavtalsbegreppet om inte motivet bakom annonskampanjen var att just förmedla försäljning via distans. Om motivet bakom kampanjen i stället var marknadsföring av näringsidkarens verksamhet i allmänhet och försäljning av den utannonserade varan i synnerhet och beställningen inte sker via en funktion avsedd för distanshandel omfattas inte situationen av distansavtalsbegreppet även om de enskilda rekvisiten var och en för sig får anses uppfyllda. En näringsidkare som i en annons utger sig för att bedriva försäljning av vissa varor som kunden endast kan beställa genom att använda sig av ett medel för distanskommunikation, exempelvis telefon eller e-post, och som sedan skickas till kunden utan att det finns någon fysisk butik att besöka rör det sig om distanshandel. Det krävs inte att det system för distanshandelsförsäljning som används är särskilt avancerat eller ens att distanshandeln bedrivs i någon större omfattning och/eller kontinuitet för att omfattas av distansavtalsbegreppet, om det i stället finns ett tydligt motiv att bedriva just distanshandel. Varor som presenteras någotsånär specificerat i en katalog, på en hemsida eller i en annons och som kan beställas via ett fysiskt eller elektroniskt orderformulär eller via telefon räcker för att situationen skall omfattas av distansavtalsbegreppet.¹⁷

Av propositionen bakom lagen framgår att innebörden av begreppen näringsidkare respektive konsument skall tolkas som överensstämmande med innebörden av motsvarande begrepp i annan konsumenträttslig lagstiftning. Med konsument avses fysisk person som träffar (distans)avtal rörande en vara (eller tjänst) vars huvudsakliga ändamål är att användas utanför näringsverksamhet och med näringsidkare avses en fysisk eller juridisk person som verkar inom ramen för den egna näringsverksamheten, alltså yrkesmässig verksamhet av ekonomisk natur.¹⁸

Indisposivitetsregeln i 3 § DHL anger att avtalsvillkor som ger konsumenten sämre villkor än vad lagen föreskriver är ogiltiga utan lagens uttryckliga medgivande. Bestämmelsen innebär i

16 Regeringens promemoria DS 1999:45.

17 Prop. 2004/05:13 s.121 ff. Se även Gerhard avsnitt 7.3 s.151 f.

18 A a. s.123 f. Se även Gerhard avsnitt 7.4 s.153 f.

praktiken att ett villkor där konsumenten exempelvis avsäger sig sin ångerrätt gällande varan i samband med ett köp saknar rättsverkan. Bestämmelsen i 2:5 DHL gällande att specialbeställda varor samt tidningar och tidskrifter, ljud- och bildupptagningar där förseglingen brutits utgör exempel där lagen uttryckligen medger undantag från regeln. ¹⁹ Värt att notera i sammanhanget är att konsumentskyddet är indispositivt i relation till avtalsvillkor som upprättas av parterna sinsemellan, men inte när det gäller så kallade lagvalsklausuler som avser länder inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Enligt 5:2 DHL är ett villkor som anger att lagen i ett land utanför EES ska tillämpas på distans- och hemförsäljningsavtal, inte tillämpligt om lagen ger konsumenten ett sämre skydd än tillämplig lag inom EES. Om den lag till vilken villkoret hänvisar i stället ger konsumenten ett bättre skydd är villkoret däremot tillämpligt. Vidare gäller att regeln inte är tillämplig på ett villkor som hänvisar till lagstiftningen i ett land inom EES.²⁰ Detta borde i praktiken normalt inte utgöra något problem då de konsumentskyddsregler som DHL bygger på är baserade på EU-direktiv som skall implementeras i de respektive medlemsländernas nationella lagstiftning. En mer eller mindre enhetlig lagstiftning på området inom EU borde således göra skillnaderna i konsumentskyddets omfattning mellan olika medlemsländer små vilket således gör att lagvalsklausulen inte behöver tillämpas.

Distans- och hemförsäljningslagens andra kapitel inleds med att kapitlets materiella tillämpningsområde definieras till att omfatta distansavtal gällande över- eller upplåtelse av lös egendom eller utförande av tjänster mellan konsumenter och näringsidkare. Både försäljning och uthyrning av lös egendom omfattas, dock med vissa begränsningar. Upplåtelse av fast egendom, exempelvis uthyrning av bostäder omfattas inte medan däremot försäljning av en bostadsrätt (som i princip är att betrakta som lös egendom) omfattas. Reglerna är även tillämpliga på icke-fysiska produkter som förmedlas elektronisk via internet, exempelvis mjukvara. Finansiella tjänster och instrument är undantagna då dessa regleras särskilt i lagens tredje kapitel. Vidare anges specifika undantag för distansavtal som ingås via en automatiserad varumaskin, med eller utan kontakt med operatör till exempel i fallet med en telefonautomat samt auktioner där budgivningen inte uteslutande sker på distans via internet eller telefon.²¹

Undantag gäller vidare, som nämnts tidigare, förseglade ljud- eller bildupptagningar och mjukvara där förseglingen, vilket även inkluderar tekniska, exempelvis elektroniska förseglingar samt tidningar och tidskrifter där även försäljning av lösnummer omfattas.

Slutligen undantas även vadhållnings och lotteritjänster från reglerna om ångerrätt.²² Någon utrycklig motivering till dessa undantag framgår inte av proposition men det ligger nära till hands att utgå ifrån att det beror på att det är själva informationsinnehållet i denna typ av varor som utgör en betydande del av användarvärdet då innehållet kan konsumeras utan att själva mediet, tidningen eller CD-skivan påverkas fysiskt.

4-5 §§ DHL medger undantag från ångerrätten gällande varor (och tjänster) vars fullgörande påbörjats med konsumentens samtycke under ångerfristen. I propositionen nämns ett fall där en tjänst angående reparation av ett hus tecknats inom ramen för distansavtalsbegreppet och reparationen påbörjats med kundens samtycke innan ångerfristen löpt ut. Påbörjas fullgörandet innan ångerfristen inletts (se avsnitt 2.1.5) är undantaget ej tillämpligt.²³ Vad som

19 Prop. 2004/05:13. s.125. Se även Gerhard avsnitt 7.4.

20 A a. s.176.

21 A a. s.125 f. Se även Gerhard s.154 ff.

22 A a. s.130.

23 A a. s.129 f.

gäller vid motsvarande situation avseende en vara berörs inte uttryckligen men det ligger nära till hands att utgå ifrån att undantaget gäller analogt om en konsument, innan ångerfristen löpt ut, börjar använda varan i sitt huvudsakliga syfte, alltså i högre omfattning än för att utvärdera huruvida varan motsvarar konsumentens förväntningar. Om sådan användning skulle resultera i att det visar sig att det är något fel på varan har konsumenten rätt att reklamera felet, med denna situation omfattas i detta fall av konsumentköplagens regler och har inte med ångerrätten att göra (se avsnitt 2.2.1).

Från ångerrätten undantas även varor som genom sin beskaffenhet inte kan återlämnas innan de försämras. Som exempel nämns livsmedel men problematiken omfattar även andra hushållsprodukter som toalettpapper och tvättmedel samt engångsprodukter av diverse karaktär såsom förbetalda telefonkort.²⁴

Vad gäller specialbeställda varor som på konsumentens begäran anpassats på sådant sätt att de givits en tydlig personlig prägel ger lagen parterna möjlighet att komma överens om inskränkningar i det tvingande konsumentskydd som lagen i övrigt anger. Som tidigare nämnts utgör denna bestämmelse ett undantag till reglerna i 3 § DHL angående avtalsvillkor som försämrar konsumentens ställning jämfört med lagen. När det gäller specialanpassade varor, som exempelvis T-shirts med tryck eller personliga namn- och adressetiketter kan alltså parterna gemensamt avtala att ångerrätten inte skall vara tillämplig om detta sker skriftligen och villkoret formellt införs som en del av avtalet. Enligt proposition avses med sådana specialanpassade varor, varor som inte normalt ingår i näringsidkarens sortiment.²⁵

2.1.4INFORMATIONSSKYLDIGHET I SAMBAND MED DISTANSAVTAL

Enligt 2:6-8 DHL är en näringsidkare skyldig att lämna viss information dels i samband med marknadsföringen av ett distansavtal, och dels när ett distansavtal väl upprättats.²⁶

Informationen ska innehålla uppgifter om näringsidkarens identitet, den avsedda varan (eller tjänstens) huvudsakliga egenskaper, pris inklusive skatter och leveransavgifter samt hur länge erbjudandet gäller. Vidare skall säljaren upplysa om formerna för betalning och leverans samt om den lagstadgade ångerrätten och hur denna fungerar eller om ångerrätten av någon anledning inte är tillämplig.²⁷

Informationen skall tillhandahållas på ett för konsumenten tydligt och begripligt sätt med vilket avses att informationen ska vara lätt att hitta, exempelvis på näringsidkarens hemsida och vara formulerad på ett sådant sätt att en konsument normalt inte har några svårigheter att ta den till sig. Som huvudregel innebär detta exempelvis att om distansavtalet riktar sig till svenska konsumenter på den svenska marknaden skall informationen tillhandahållas på svenska. Generellt ska informationen för att anses som tydlig och begriplig vara anpassad till de konsumenter den riktar sig till samt till det medel för distanskommunikation som används.²⁸

Vidare framgår det av 2:7 DHL att när ett avtal väl ingåtts skall konsumenter få en bekräftelse på den information som delgivits enligt 2:6 DHL. Denna bekräftelse skall delges läsbart i

24 Prop. 2004/05:13. s.90 ff.

25 A a. s.130.

26 Grobgeld s.107. Se även Walter, Jenny. Hedbäck, Julia. Var uppmärksam på hur du säljer dina varor på nätet.

Juridik idag (2011).

27 Gerhard s.157 ff.

28 Prop. 2004/05:13 s.133.

varaktig form, via en fysisk pappershandling, e-post, CD/DVD-skiva eller liknande.²⁹ Syftet borde rimligen vara att konsumenten skall ha tillgång till informationen som gavs vid marknadsföringen av avtalet så villkoren för avtalet inte kan ändras i efterhand av näringsidkaren utan konsumentens vetskap.

Utöver nämnda bekräftelse ska information gällande konsumentens ångerrätt, eller om ångerrätt inte är tillämplig, preciseras. Om avtalet omfattas av ångerrätt skall konsumenten informeras om hur ångerfristen (se avsnitt 2.1.5) räknas, till vem konsumenten skall vända sig för att utöva sin ångerrätt, följderna av att utnyttja ångerrätten samt eventuella kostnader för att skicka tillbaka varan till näringsidkaren.³⁰

2.1.5ÅNGERFRIST OCH RETUR

Kärnan i ångerrättens materiella innehåll och förutsättningar regleras närmare i 2:9-14 DHL.

Det är också i detta avsnitt som det för utredningen så centrala begreppet i väsentligen oförändrat skick återfinns. I avsnittets inledande nionde paragraf anges att med ångerrätt avses konsumentens rätt att, utan krav om att ange något specifikt skäl, inom 14 dagar frånträda distansavtal genom att sända ett meddelande till näringsidkaren om detta.³¹

Enligt 5:3 DHL bär näringsidkaren risken för detta meddelande vilket innebär att konsumenten har rätt att åberopa hänvisa till ett meddelande till näringsidkaren om åberopande av ångerrätt även om meddelandet inte har kommit näringsidkaren tillhanda innan ångerfristenfristen har löpt ut, exempelvis på grund av missöden i kommunikationstrafiken såsom att ett brev blivit försenat eller liknande. Den generella avtalsrättsliga utgångspunkten är annars att avsändaren står för risken för meddelandet men i det fall då en konsument ska meddela exempelvis reklamation eller som i detta fall ångerrätt förknippat med viss tidsfrist så gäller dock undantag från den generella utgångspunkten så länge konsumenten sänt meddelandet på ett ändamålsenligt sätt.³²

Ovan nämnda 14 dagar utgör den så kallade ångerfristen, vilken enligt 10 § DHL börjar löpa den dag då konsumenten tar emot varan eller en väsentlig del av den. Till ångerfristen skall alltid räknas minst sju arbetsdagar från det att varan mottagits. Med arbetsdagar avses alla årets dagar förutom lördagar, söndagar, midsommarafton, julafton, nyårsafton samt andra allmänna helgdagar. ³³ Om exempelvis konsumenten tar emot en vara på en dag som följs av ett antal sammanhängande allmänna helgdagar i kombination med vanlig lördag och söndag skall ångerfristen förlängas så att den innehåller minst sju arbetsdagar, även om det innebär att mer än 14 kalenderdagar förflutit sen varan mottogs.

Enligt 2:10 DHL börjar ångerfristen inte löpa förrän näringsidkaren delgivit konsumenten den information som krävs enligt 2:7 DHL. Konsumenten förlorar sin ångerrätt ett år efter avtalets ingående om näringsidkaren brutit mot bestämmelserna i 2:7 2 st. p1 DHL, och tre månader efter avtalets ingående om näringsidkaren brutit mot någon av övriga punkter i bestämmelsen (se avsnitt 2.1.4).³⁴

Med att ha tagit emot varan eller en väsentlig del av den avses det tillfälle då konsumenten fysiskt fått varan tillhanda vilket innebär att om konsumenten fått varan skickad till sig per

29 Prop. 2004/05:13. s.134.

30 A a. s.136.

31 A a. s.137.

32 A a. s.176 f.

33 A a. s.137 f.

34 A a. s.138 f.

post eller liknande börjar inte ångerfristen löpa förrän varan faktiskt hämtats ut. Vad som utgör varan, eller vad som kan betraktas som en väsentlig del av varan skall bedömas mot bakgrund av regelns syfte vilket medför att bedömningen kan bli beroende av vilken typ av vara det rör sig om.³⁵

Om konsumenten väljer att utöva sin ångerrätt enligt de i lagen angivna förutsättningarna skall varan skickas tillbaka till näringsidkaren. Hur detta skall ske är som huvudregel upp till konsumenten själv att avgöra. Dock är konsumenten skyldig att vidta de skyddsåtgärder som normalt krävs för att inte riskera varans skick i onödan. Om näringsidkaren åtagit sig att hämta varan hos konsumenten, vilket kan vara fallet vid exempelvis hemförsäljning, skall konsumenten hålla varan tillgänglig på den plats där den tagit emot eller på någon annan plats om det kan ske utan olägenhet för näringsidkaren. Om konsumenten valt att utnyttja sin ångerrätt skall näringsidkaren återbetala konsumenten inom 30 dagar från det tillfälle då näringsidkaren tagit emot varan i retur.³⁶

2.2

R

Enligt 2:12 DHL får konsumenten ”utöva sin ångerrätt endast om den vara som han eller hon har tagit emot hålls i väsentligen oförändrat skick. Detta gäller dock inte om varan förstörts eller förändrats på grund av någon åtgärd som varit nödvändig för att undersöka den eller på grund av någon omständighet som inte kan hänföras till konsumenten”. Om rekvisitet i väsentligen oförändrat skick, inte är uppfyllt skall bestämmelsen tolkas så att konsumenten är skyldig att uppfylla sin del av avtalet.

I sin generella motivering av bestämmelsens utformning framhåller lagstiftaren vikten av att tillämpningen av ångerrätten inte får urholka konsumentskyddet, men inte heller får leda till att varor av sämre kvalitet [som återlämnats enligt ångerrätten] säljs vidare på marknaden och måste utformas för att generellt minska risken för onödig värdeförstöring. Vidare måste lagstiftningen utformas så att den kan tillämpas generellt på en rad olika praktiska omständigheter vilket medför att alltför detaljerade formuleringar, som att exempelvis mer utförligt specificera vilka typer av varor som är undantagna ångerrätten och i större utsträckning precisera i vilket skick en vara får vara för att anses vara i väsentligen oförändrat skick eller ej, inte är att föredra. Lagen bör huvudsakligen utformas för att ge vägledning i hur bestämmelserna ska tillämpas med avseende på motiven bakom dem medan tillämpning med avseende på mer praktiska detaljer som olika typer av varor och liknande bör utformas av praxis, exempelvis genom avgöranden i Allmänna reklamationsnämnden.³⁷

I propositionen bakom DHL framgår uttryckligen att det faktum att en konsument bryter förpackningen till en vara normalt inte medför att ångerrätten till varan förverkas. Kostnaden för att ersätta varans förpackning anses ingå i de kostnader som åligger näringsidkaren att stå för i samband med att varan återlämnas enligt ångerrätten. Konsumenten har vidare rätt att göra de ingrepp i varan som krävs för att kunna undersöka den, även om dessa ingrepp medför en värdeminskning. De åtgärder som vidtas för att kunna undersöka varan måste utföras med varsamhet och får inte göras mer omfattande än vad som är nödvändigt.³⁸

35 Prop. 2004/05:13 s.138.

36 A a. s.140 ff.

37 A a. s.90 f.

38 A a. s.139 f.

Regeln är direkt överförd från 17 § i 2000 års distansavtalslag och motsvarar även huvudsakligen innehållet i 1981 års lag hemförsäljningslag respektive 1971 års lag om hemförsäljning.³⁹ Motiveringen bakom regeln återfinns för övrigt mer eller mindre ordagrant i förarbetena till 2000 års lag.⁴⁰

I 1981 års hemförsäljningslag samt i propositionen bakom denna framgår att en konsument som huvudregel, för att kunna utöva sin ångerrätt, är skyldig att hålla den aktuella varan väsentligen oförändrad, med undantag för de ingrepp som är nödvändiga för att undersöka varan, även om varan därmed genomgår en värdeminskning Dessa ingrepp får inte vara mer omfattande än nödvändigt och måste utförs med största varsamhet. Att konsumenten normalt alltid har rätt att bryta varans förpackning utan att ångerrätten förverkas nämns dock inte.⁴¹ Enligt propositionen bakom 1971 års lag om hemförsäljning krävs att varan, för att kunna återlämnas enligt ångerrätten, hålls i väsentligen oförändrat och oförminskat skick. Att köparen brutit emballaget till varan ska precis som i nuvarande lagstiftning, inte anses utgöra sådan förändring eller förminskning. Innebörden av ordet väsentligen preciseras i sammanhanget till betydelsen att varans skick endast ändrats i obetydlig grad. Vidare framgår att köparen inte heller är skyldig att ersätta säljaren för den eventuella värdeminskning som varan genomgått till följd av åtgärder som varit nödvändiga för köparen att undersöka varan.

Kravet är att undersökningen utförts av köparen med tillbörlig omsorg men det framgår vidare uttryckligen att köparen inte heller är skyldig att ersätta säljaren ens om varan förstörs av undersökningen, så länge undersökningen utförts med just tillbörlig omsorg.⁴² I princip medger lagen att en köpare kan återlämna en förstörd vara till säljaren enligt ångerrätten och få pengarna tillbaka utan avdrag, om den åtgärd som medfört att varan förstörts varit nödvändig för att undersöka den.

2.2.1VÄSENTLIGEN OFÖRÄNDRAT SKICK I ANNAN KÖPRÄTTSLIG LAGSTIFTNING

Begreppet i väsentligen oförändrat skick förekommer på andra ställen i svensk köprättslig lagstiftning, exempelvis i 45 § 1 st. konsumentköplagen (1990:932). Regeln anger att köparen får häva köpet eller kräva omleverans endast om han kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad och oförminskad. Regeln anger vidare att rätt till hävning eller omleverans inte går förlorad om varan förstörts, kommit bort eller minskat i värde till följd av en åtgärd som varit nödvändig för att undersöka om varan är felfri. I lagens förarbeten anges dock att de åtgärder som köparen genomfört i samband med undersökningen av varan varit nödvändiga eller i vart fall försvarliga med hänsyn till undersökningens syfte. Till skillnad från DHL så har köparen enligt konsumentköplagen (KKL) ingen lagstadgad ångerrätt utan ovan nämnda rätt till hävning eller omleverans beror uteslutande på om varan är på något sätt felaktig.

Utöver detta så ger KKL köparen en ytterligare möjlighet genom att uttryckligen ge köparen rätt att häva eller kräva omleverans om denne ersätter säljaren för den värdeminskning varan genomgått till följd av köparens handhavande.⁴³ Detta är intressant då det förekommer att säljare erbjuder sig att återta varor enligt ångerrätten i DHL mot att köparen ersätter säljaren för varans värdeminskning (se avsnitt 3.2).

39 Prop. 2004/05:13. Se även Grobgeld, s.105.

40 Se prop. 1999/2000:89.

41 Prop. 1981/82:40 s.34-35.

42 Prop. 1971:86 s.104.

43 Prop. 1989/90:89 s.161 ff.

Begreppet i väsentligen oförändrat skick förekommer inte i den nuvarande konsumentköplagens föregångare (Lag 1973:877).⁴⁴ Däremot återfinns uttrycket i både den nuvarande köplagen (1990:931) från 1990 och dennes föregångare från 1905. Köplagen omfattar inte distansavtal mellan konsumenter och näringsidkare, eller köpavtal mellan konsumenter och näringsidkare överhuvudtaget, men trots detta bör köplagen ägnas särskild uppmärksamhet då svensk konsumentköpsrättslig lagstiftning i stor utsträckning är utformad med köplagen som förlaga.⁴⁵

Som nämnts tidigare återfinns begreppet i väsentligen oförändrat skick redan i 1905 års köplag. Formuleringen i 66 § 1 st. 1990 års köplag (som ersätter 57 § i 1905 års köplag), överensstämmer ordagrant med motsvarande formulering i ovan nämnda 45 § KKL. Precis som i KKL anger första stycket huvudregeln och följande stycken undantag från huvudregeln.

Vissa av undantagen skiljer sig något från konsumentköplagens motsvarighet, men köparens rätt att undersöka varan utan att rätten till hävning eller omleverans förverkas återfinns även här. Enligt propositionen bakom lagen har köparen rätt att göra en grundligare undersökning av varan och även utsätta varan för prov i samband med undersökningen. Värt att nämna är ett undantag från huvudregeln, som även om det också förekommer i annan svensk köprättslig lagstiftning behandlas jämförelsevis något utförligare i propositionen bakom köplagen, är om varans skick försämrats på grund av något fel eller liknande som finns inneboende i varan. I propositionen bakom köplagen framhålls att det ofta föreligger ett direkt samband mellan hävningsgrunden och att varan försämras. Om en maskin havererar på grund av materialfel eller liknande försämras maskinens totala värde på grund av en inneboende beskaffenhet, alltså materialfelet, påverkar inte detta köparens rätt till hävning eller omleverans. Att köparen provkört maskinen när haveriet inträffat påverkar inte rekvisitet om att varans skick måste vara väsentligen oförändrat eftersom undantag även i köplagen medges för åtgärder som är nödvändiga för att kunna undersöka om varan är felfri. Om köparen däremot fortsätter att använda varan efter att felet upptäckts och varan på grund av detta genomgår en ytterligare värdeminskning eller om köparens handhavande av varan är på annat sätt oaktsamt så kan inte den delen av värdeminskning skyllas på varans inneboende beskaffenhet utan ligger på köparens eget ansvar. Enligt 66 § 3 st. KöpL behåller köparen sin rätt till hävning eller omleverans mot att denne ersätter säljaren för den värdeminskning som uppkommit på varan på grund av användning utöver vad som varit nödvändigt för att upptäcka felet. Om köparen upptäckt ett fel i exempelvis en maskin som används i köparens näringsverksamhet, och köparen för att inte gå miste om viktiga intäkter till följd av ett avbrott i näringsverksamheten i samband med reklamationen av maskinen, fortsätter använda maskinen medan reklamationen behandlas av säljare, så utgör detta inget hinder för rätten till reklamation; om köparen ersätter säljare för den värdeminskning som det extra användandet inneburit. ⁴⁶

44 Se Prop. 1973:138.

45 Se SOU 1984:25.

46 Prop. 1988/89:76 s.189 ff.

2.3

S

En konsument tecknar ett distansavtal gällande köp av en vara en vara, exempelvis en bärbar dator. Datorn skickas till köparen per post. När köparen hämtar ut varan (eller en väsentlig del av den) anses varan kommit köparen tillhanda vilket medför att ångerfristen om 14 dagar börja löpa.

Undantag: Om säljaren inte informerat köparen i enlighet med informationsplikten börjar ångerfristen inte löpa trots att köparen tagit emot varan. I så fall förlorar köparen sin ångerrätt först tre månader eller ett år efter att distansavtalet träffades beroende på vilka bestämmelser i informationsplikten säljare brutit mot. Vissa typer av varor är undantagna ångerrätt redan från början, men i dessa fall är säljaren är skyldig att informera köparen enligt informationsplikten.

Inom ångerfristens 14 dagar får köparen ångra köpet utan att behöva ange några skäl varför.

Verkan av att ångerrätten utövas innebär att köpavtalet upphävs i sin helhet och båda parternas prestationer [enligt köpavtalet] ska återställas; säljaren ska få tillbaka varan och köparen ska få tillbaka pengarna. Kostnaden för att skicka tillbaka varan till säljaren får köparen dock stå för.

Köparen får bara utöva sin lagreglerade ångerrätt om varan är i väsentligen oförändrat skick.

Enligt förarbetena bakom regeln ska varans skick anses som väsentligen oförändrat trots att köparen brutit förpackningen. Varan ska vara i väsentligen oförändrat skick för att ångerrätten ska vara tillämplig, med ett undantag; nämligen om varans skick påverkats till följd av en åtgärd som varit nödvändig för att undersöka den, förutsatt att undersökningen utförts med tillbörlig försiktighet och inte varit mer omfattande än nödvändigt för ändamålet.

Huruvida en vara kan återlämnas enligt ångerrätten beror alltså en bedömning av följande: 1) Kan varans anses vara i väsentligen oförändrat skick eller inte? 2) Om inte; beror detta på en åtgärd som varit nödvändig för att utvärdera varan? 3) Om åtgärden varit nödvändig för utvärderingen; har åtgärden utförts med tillräcklig försiktighet och inte varit mer omfattande än vad som erfordrats? Hur Allmänna reklamationsnämnden resonerat kring dessa frågor i sina avgöranden behandlas i följande kapitel.

*

Ångerrättsreglerna har sin grund både i svensk köprättslig tradition och EU-direktiv. Motiven bakom direktiven är bland annat att en köpare ska ha samma möjlighet att bilda sig en uppfattning om en vara köpt via distans som om den vore köpt i en fysisk butik. Regler som underlättar detta betraktas också som ett viktigt medel för att etablera en fri inte marknad för konsumentvaror inom EU, vilket är ett av direktivens övergripande mål.

Direktiven ger konsumenten rätt att utan att uppge några skäl inom ångerfristen frånträda samtliga förpliktelser i ett distansavtal. De enda kostnader som får påföras konsumenten i anslutning till utövandet av ångerrätten är kostnaden för att skicka tillbaka varan. Detta måste förstås som att direktiven inte tillåter att näringsidkaren debiterar en så kallad återställningsavgift i samband med utövande av ångerrätten. Inom svensk rättstradition är dock ett sådant förfarande vedertaget och har stöd i flertalet svenska köplagar.

Begreppet i väsentligen oförändrat skick är ett vedertaget begrepp i svensk köprättslig lagstiftning som återfinns redan i 1905 års köplag. Begreppet förekommer inte i direktiven och inte heller behandlas i vilket skick varan ska vara ångerrätten ska vara tillämplig. I stället framgår att det åligger medlemstaterna att själva utforma övriga villkor och konsekvenser till

följd av ångerrätten. Samtliga årgångar av köplagen, konsumentköplagen (med undantag från 1973 års KKL) och distans- och hemförsäljningslagen innehåller begreppet i väsentligen oförändrat skick. I samtliga förarbeten där begreppet förekommer uppger lagstiftaren att motivet bakom regeln är att köparen skall kunna undersöka varan utan att ångerrätt eller rätten till hävning eller omleverans förverkas även om varan genomgår en värdeminskning.

Lagstiftaren uppger i sin motivering bakom ångerrättsreglernas utformning att reglerna måste formuleras abstrakt baserat på syftet med bestämmelserna och att avsikten är att överlåta åt praxis att precisera hur reglerna ska tillämpas med avseende på mer praktiska omständigheter, något som överensstämmer med modern lagstiftningsmetodik.

3. T ILLÄMPNING AV ÅNGERRÄTTEN

Inledningsvis kommer en kortfattad redogörelse för hur ångerrättsreglerna behandlats i domstol, både på nationell och på EU-nivå att presenteras (avsnitt 3.1). Då Allmänna reklamationsnämnden enligt nuvarande svensk rättsordning är den instans där tvister mellan näringsidkare och konsumenter främst behandlas utgör nämndens uttalanden, i brist på avgöranden i formell domstol, den huvudsakliga källan till praxis på området. Ett antal ärenden där nämnden uttalat sig i frågor med anknytning till det material som presenterats i föregående kapitel kommer att presenteras för att belysa hur lagstiftningen behandlas i rättstillämpningen (avsnitt 3.2). För att ytterligare belysa de bakomliggande förutsättningarna samt problematiken kring det som uppsatsen avser behandla och vidare illustrera rättsreglernas praktiska effekt följer därefter exempel på hur reglerna tillämpas genom bland annat avtalsvillkor hämtade från ett antal utvalda distanshandlare som verkar på den svenska hemelektronikmarknaden (avsnitt 3.3). Slutligen presenteras en sammanfattning av kring slutsatser som kan dras av det material som presenterats i kapitlet (avsnitt 3.4).

3.1

R

Till dags dato har reglerna i 2005 års distans- och hemförsäljningslag endast varit föremål för förhandling i domstol vid fyra tillfällen. Samtliga dessa fall, MD 2010:14, RH 2010:83, MD 2009:8 och MD 2005:37, har rört brott mot näringsidkarens informationsplikt. Även de tre fall utöver dessa som behandlats enligt 2000 års distansavtalslag, har rört informationsplikten. En av dessa domar, RH 2001:44 hänvisar även till 1981 års hemförsäljningslag. Inga registrerade domar hänvisar till lagen om hemförsäljning från 1971.⁴⁷

Bristen på domstolsavgöranden beror troligen på att det är kostsamt och tidskrävande att bedriva processer i domstol i relation de till de summor tvister gällande ångerrätt för konsumentvaror handlar om. Konsumentombudsmannen (KO) har möjlighet att driva processer mot näringsidkare i konsumenternas ställe men endast i fall som rör vilseledande reklam och marknadsföring, oskäliga avtalsvillkor, felaktig prisinformation och farliga produkter.⁴⁸

EU-domstolen har vid totalt 14 tillfällen behandlat förhandsavgöranden som berört ångerrätten enligt artikel 5 i direktiv 85/577/EEG, artikel 6 i 97/7/EG samt 2002/65/EG.

Endast ett av dessa, Messner mot Scholl (C-489/07), behandlar en situation av analogisk betydelse för tolkningen av begreppet i väsentligen i förändrat skick, nämligen huruvida en näringsidkare har rätt att kräva en konsument på ersättning för den värdeminskning som varan genomgått till följd av att konsumenten använt varan och sen återlämnat den enligt ångerrättsreglerna. ⁴⁹ Denna typ av ersättningar eller återställningsavgifter behandlas uttryckligen i direktiven (se avsnitt 2.1.1).

Enligt domstolens uttalande i fallet C-489-07 ska bestämmelserna i artikel 6.1 andra meningen och artikel 6.2 i rådets direktiv 97/7 om konsumentskydd vid distansavtal tolkas så, att de utgör hinder för en nationell lagstiftning i vilken det allmänt föreskrivs en möjlighet för säljaren att begära att konsumenten ska utge ersättning för värdet av användningen av en

47 Vägledande avgöranden. Domstolsverket på internet (www.domstol.se).

48 Om KO. Konsumentverket (www.konsumentverket.se).

49 InfoCuria. Europeiska domstolens rättspraxis på internet (curia.europa.eu).