Vad påverkar svenska börsnoterade företags
val av kapitalstruktur?
Emelie Fredell & Frida Östhem Handledare Curt Scheutz & Jurek Millak Datum 2009‐06‐03
Sammanfattning
Datum 2009‐06‐03
Nivå Magisteruppsats
Författare Emelie Fredell & Frida Östhem
Handledare Curt Scheutz & Jurek Millak
Titel Kapital Cirkus
Nyckelord Kapitalstruktur, skuldsättningsgrad, soliditet, tillväxttakttakt, storlek, konjunktur och lönsamhet. Problemformulering Vad påverkar svenska börsnoterade företags val av kapitalstruktur? Syfte Uppsatsens huvudsyfte är att analysera vad som påverkar svenska börsnoterade företags val av kapitalstruktur utifrån fem utvalda variabler. Uppsatsens delsyfte är att undersöka om det föreligger några skillnader mellan tre utvalda branscher i deras val av kapitalstruktur.
Metod Kvantitativ metod med deduktiv ansats, med inslag av en kvalitativ intervju.
Empiri Sekundärdata ifrån de utvalda företagens årsredovisningar.
Företagens kapitalstruktur är granskad dels inom branschen och dels jämförande emellan branscherna. Det empiriska materialet utgår från de utvalda företagens årsredovisningar och materialet redovisas i text samt utformade i diagram.
Slutsatser Undersökningens resultat har inte gått att säkerställa statistiskt och resultaten bör därför betraktas med en viss försiktighet. Tillväxttakten var en viktig variabel för de mindre läkemedelsföretagen där en hög tillväxttakt uppvisade ett negativt samband med skuldsättningsgraden. För fastighetsbolagen var tillväxttakten en viktigare variabel för de större bolagen. Även här framkom ett negativt samband, dock svagare än det som läkemedelsbranschen uppvisade. Tillväxttakten uppvisade
inget förklaringsvärde för riskkapitalbolagen. Både
läkemedelsbranschen och fastighetsbranschen uppvisade ett negativt samband mellan storlek och soliditet. Riskkapitalbolagen uppvisade tillskillnad från de två andra ett positivt samband. Alla tre branscherna
visade att företagen minskar sin soliditet i en högkonjunktur och ökar sin soliditet i låg konjunktur. Läkemedelsföretagen med höga relativa FoU kostnader har högre soliditet än företag med lägre relativa FoU kostnader. Lönsamhet visade sig vara en viktig variabel för läkemedelsföretagen. Det råder ett negativt samband mellan lönsamhet och soliditet. Även intervjun visade på att lönsamheten är en viktig variabel för företagets kapitalstruktur.
Abstract
Date 2009‐06‐03
Authors Emelie Fredell & Frida Östhem
Mentors Curt Scheutz & Jurek Millak
Title Kapital Cirkus
Key words Capital structure, debt‐equity ratio, solidity, growth rate, size, conjuncture and profitability.
Problem formulation What affects the Swedish companies choice of capital structure?
Purpose Analyse what affects Swedish companies choice of capital structure based on
five variables. The authors also wants to examine differences between the chosen industry regarding to the five variables affect on the capital structure.
Method Quantitative method with a deductive approach and a qualitative
interview.
Empirics’ Secondary data from the chosen companies annual reports.
Conclusion The study shows that the growth rate is an important variable for the
smaller pharmaceutical companies, where there is a negative relationship between the growth rate and the companies debt equity rate. The real properly companies also showed a negative relationship between growth rate and debt equity rate, but a weaker relationship than the pharmaceutical companies. The growth rate showed no impact on the venture capital companies. Both the pharmaceutical and the real property companies showed a negative relationship between size and solidity. In contrast to them the venture capital industry showed a positive relationship between size and solidity. All three industries showed that they raise their solidity during recession and reduce their solidity during a time of prosperity. Pharmaceutical companies with large research and development costs have higher solidity than pharmaceutical companies with lower cost of research and development. Profitability showed to be an important variable for the pharmaceutical industry. There is a negative relationship between profitability and solidity.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2 Abstract... 4 1. Inledning... 8 1.1 Definition...8 1.2 Bakgrund ...9 1.3 Problemdiskussion ...10 1.4 Problemformulering:...11 1.5 Syfte: ...11 1.7 Val av branscher...11 1.8 Val av företag ...12 1.9 Avgränsning...12 2.1 Val av metod ...13 2.2 Datainsamling...13 2.2.1 Tillvägagångssätt av datainsamling...13 2.2.2 Bearbetning av datainsamling ...15 2.3 Urval...16 2.4 Metodproblematik ...16 2.4.1 Reliabilitet...16 2.4.2 Validitet...17 2.4.3 Källkritik ...18 3. Teori ... 19 3.1 Kapitalstruktur ...19 3.1.1 Soliditet & Skuldsättningsgrad...19 3.2 Utvalda Variabler ...20 3.2.1 Tillväxttakt ...20 3.2.2 Storlek...20 3.2.3 Konjunktur ...20 3.2.4 Relativa FoU kostnader...20 3.2.5 Lönsamhet ...21 3.3 Befintliga teorier ...21 3.3.1 Pecking order teori ...21 3.3.2 Modigliani och Millers teorem...21 3.3.3 Trade ‐ off ...22 3.3.4 Finansiell stress...23 3.3.5 Agent kostnadsteori...23 3.4 Tidigare forskning...24 3.4.1 Banks versus Venture Capital – Masako Ueda...24 3.4.2 The Capital structure Puzzle‐ Stewart Myers...24 3.4.3 Capital Structure, Stewart C. Myers...25 3.4.4 Asset Specify, Firm Heterogeneity and Capital structure‐ Srinivasan Balakrishnan ...25 3.4.5 Linking Corporate Strategy to Capital Structure‐ Rahul Kochhar & Michael A. Hitt ...25 3.4.6 Optimal Capital Structure and Industry Dynamics‐ Jianjun Miao ...26 3.4.7 The Determinants of Capital Structure Choice‐ Sheridan Titman, Roberto Wessles...263.4.8 Sammanställning av tidigare forskningsresultat ...27 4. Empiri ... 28 4.1 Presentation av Empiri ...28 4.2 Läkemedelsbranschen...29 4.2.1 Medivir...29 4.2.2 KaroBio...30 4.2.3 Probi...32 4.2.4 Meda...33 4.2.5 Active Biotech ...35 4.2.7 Elekta ...38 4.2.8 BioGaia...39 4.2.9 Ortivus ...40 4.2.10 Elos...42 4.2.11 Sammanställning av läkemedelsbranschen ...44 4.3 Fastighetsbranschen ...47 4.3.1 Fabege...47 4.3.2 Castellum ...48 4.3.3 Wallenstam...49 4.2.4 Atrium ljungberg...51 4.2.5 Hufvudstaden...52 4.2.6 Heba...54 4.2.7 Fast Partner...55 4.2.8 Din Bostad Sverige ...56 4.2.9 Dagon...58 4.2.10 Balder...60 4.3.11 Sammanställning av fastighetsbranschen...62 4.4 Riskkapitalbranschen ...64 4.4.1 Nordic Capital ...64 4.4.2 EQT Partners ...65 4.4.3 Ledstiernan ...66 4.4.5 Sammanställning av riskkapitalbranschen...68 4.5 Presentation av intervju...70 5 Analys... 71 5.1 Läkemedelsbranschen ...71 5.1.1 Soliditet och tillväxttakt ...71 5.1.2 Soliditet och Storlek...72 5.1.3 Soliditet och Konjunktur ...74 5.1.4 Soliditet och relativa FoU kostnader...74 5.1.5 Soliditet och Lönsamhet ...75 5.2 Fastighetsbranschen ...76 5.2.1 Soliditet och Tillväxttakt ...76 5.2.2 Soliditet och Storlek...76 5.2.3 Soliditet och Konjunktur ...77 5.2.4 Soliditet och Lönsamhet ...77 5.3 Riskkapitalbolag ...78 5.3.1. Soliditet och Tillväxttakt ...78 5.3.2 Soliditet och Storlek...78 5.3.3. Soliditet och Konjunktur ...79 5.3.4 Soliditet och Lönsamhet ...79
5.4 En jämförelse mellan de tre utvalda branscherna ...79 5.4.1 Tillväxttakt ...79 5.4.2 Storlek...80 5.4.3 Konjunktur ...80 5.4.5 Lönsamhet ...80 6. Slutsatser... 81 7.1 Diskussion...83 8. Litteraturlista ... 85 8.1 Böcker ...Fel!Bokmärket är inte definierat. 8.2 Internet källor ...Fel!Bokmärket är inte definierat. 8.3 Databaser ...Fel!Bokmärket är inte definierat. 8.4 Vetenskapliga artiklar och rapporter ...Fel!Bokmärket är inte definierat. 9. Bilagor ... 89 9.1 Bilaga 1‐ Sammanställning av insamlad data ...89 9.2 Bilaga 2‐ SPSS sammanställningar för enskilda företag...105 9.3 Bilaga 3‐ SPSS Sammanställning för branscherna ...118 9.4 Bilaga 4‐ Intervjumall ...124
1. Inledning
Inledningens första avsnitt, definition, skall ge läsaren en ökad förståelse för uppsatsens väsentliga begrepp. I bakgrunden beskrivs ämnets historia och aktualiseras därefter i problemdiskussionen. Slutligen presenteras uppsatsens avgränsning, syfte, disposition och problemformulering. 1.1 Definition Kapitalstruktur Förhållandet mellan skulder och eget kapital. I uppsatsen används företags soliditet och skuldsättningsgrad som ett mått på företagets kapitalstruktur. Skuldsättningsgrad: Är ett mått på hur mycket skulder ett företag har i förhållande till eget kapital. Relativ Fou kostnader: Forsknings och utvecklings kostnader Soliditet: Ett mått på företags långsiktiga betalningsförmåga.1 Large‐, Mid‐ & En börslista som presenterar börsnoterade företag i tre segment Small Cap lista Large Cap, Mid Cap och Small Cap (Cap av engelsk market Capitalization 'börsvärde'). I Large Cap, s.k. storbolagslistan, presenteras de nordiska bolag som har ett börsvärde över 1 miljard euro. Företag som har ett börsvärde mellan 150 miljoner euro och 1 miljard euro presenteras i Mid Cap samt företag med ett börsvärde understigande 150 miljoner euro presenteras i Small Cap2. Riskkapitalbolag Bolag som investerar i företag genom att få aktier i utbyte mot sin investering3. IFRS International Financial Reporting Standard4 Msek Miljoner kronor Förklaringsvärde Förklaringsvärdet (R2 eller R‐kvadrat) används för att mäta hur stor del av kapitalstrukturen som kan förklaras av de utvalda variablerna. T ex. ett R‐kvadrat värde på 35 indikerar att endast 35 procent av kapitalstrukturen kan förklaras den valda variabeln. 1 http://www.aktiesite.se/Nyckeltal/skuldsattningsgrad.htm Datum 2009‐04‐27 2 http://www.ne.se/mid‐Cap 3 http://foretagarguiden.nutek.se/sb/d/1380/a/8256/ datum 2009‐04‐ 24 , Nutek 4 http://www.deloitte.com/dtt/section_home/0,1041,sid%253D31938,00.html?wt.mc_id=se_svgoogle datum 2009‐05‐22
1.2 Bakgrund
Vid val av kapitalstruktur står företag inför två valmöjligheter antingen förlitar de sig på det egna kapitalet eller så lånar företag en del av sitt kapital. Förhållandet mellan dessa två val benämns skuldsättningsgraden och beskriver som en del av företagets kapitalstruktur5.
Soliditeten beskriver ett företagets stabilitet eller förmåga att motstå förluster och överleva på längre sikt6.
Under 1950 introducerades ett ramverk för företags kapitalstruktur genom teorier som Modigilian och Miller, Pecking order och Trade–off teorin. Modigilian och Millers teori gav en helt ny helhetsbild att se på kapitalstruktur. Enligt teorin finns det fördelar för ett företag att ha lån med anledning av en uppkommen skattesköld. Att ha en stor andel lån i ”goda tider” ökar ett företags räntabilitet på det egna kapitalet, något som är mycket eftersträvansvärt från aktieägarnas sida. Men det uppkommer likväl ”sämre tider” och finansmarknaden har genomgått ett flertal kriser. Under 1930‐ talet satte Kreugerkraschen djupa spår i ekonomin. En annan ekonomiskkris som fick betydande konsekvenser för bankerna inträffade i början av 1990‐talet7. Under hösten 2008 uppkom ytterligare en kris på den amerikanska bolånemarknaden påverkade hela världsekonomin.
Ett företags kapitalstruktur är något som ideligen florerar inom den finansiella sektorn och är oerhört debatterat i dagens ekonomi (2009). Ett företags kapitalstruktur är inte enbart något som är angeläget i dagens ekonomiska situation utan ett ämne som har betonats länge. I artikeln ” Mathematics of Financial leverage” beskrivs kapitalstrukturen och ett företags skuldsättningsgrad som ” The concept of leverage is as fundamental to finance as marginal cost is to economics”8. 5 http://www.jstor.org/stable/3665472?cookieSet=1, datum 2009‐04‐24 6 http://www.hogia.se/qa/kapitalstruktur_m.m_554.asp#soliditet datum 2009‐05‐08 7 Lindgren s 28 8 http://www.jstor.org/stable/3665472?cookieSet=1 datum 2009‐04‐20
1.3 Problemdiskussion Företags kapitalstruktur är ett komplext ämne och skall inte enbart ge företaget den lägsta möjliga kapitalkostnad utan även ge stabilitet vid en eventuell kris. Att välja ”rätt” kapitalstruktur för en specifik företagsverksamhet anses vara svårt och kan nästintill likna en kapitalcirkus med alla valmöjligheter och riktlinjer. Om ett företag väljer en olämplig finansieringsform kan detta få förödande konsekvenser. Konsekvenser i form av att företaget hamnar i obestånd. Om företaget hamnar i obestånd kan företaget få svårt att erhålla krediter som kan resultera i att planerade projekt stagnerar eller uteblir. I värsta fall leder obeståndet till konkurs. Trots att ett företag befinner sig i kris är det viktigt att kärnverksamheten fortskrider detta kräver att företag har en ekonomisk buffert och inte är beroende av att krediter från banken. Om exempelvis försäljningen minskar samtidigt som företaget har stora räntekostnader ökar detta risken för att företaget hamnar i finansiell stress. Det är vid situationer såsom ekonomiskkris som sätter företagets kapitalstruktur på dess ”spets”. Nuvarande finanskris har lett till att ett flertal företag har försatts i obestånd och att allt fler belånade företag fått problem med bankerna 9 . Varje kris leder till att en majoritet av ekonomins efterfråga stagnerar vilket innebär att ett företags beräknade intäkter riskerar att utebli eller minskas dramatiskt. Detta kan i sin tur påverka företagets ekonomi avsevärt. Men att ekonomin drabbas av nedgångar borde inte vara något som förvånar företag. Trots detta försätts företag i kris och hamnar i ”finansiell stress”. Så vad påverkar egentligen företags val av kapitalstruktur? Ett flertal studier framhåller att olika branscher påverkas av olika faktorer?10 Exempelvis att fastighetsbranschen anses mer kapitalkrävande vilket även kan påverka ett företags finansiella synsätt och tillvägagångssätt än en mindre kapitalkrävande bransch. Riskkapitalbranschen anses som en riskfylldbransch eftersom avsikten med riskkapitalbolags investeringar är att ge så hög avkastning som möjligt vilket oftast är korrelerat med en högre 9 http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_657171.e24 datum 2009‐04‐24 10 http://www.seb.se/pow/content/pdf/foretagarguiden/Kapitalstruktur.pdf datum 2009‐04‐24 sid 2
risk, samt att de oftast är högt belånade11. Läkemedelsbranschen anses som en bransch med höga FoU kostnader och mindre belåning på grund av högre affärsrisk eftersom investeringen inte alltid leder till patent eller försäljning12. Studier visar likväl att ett företags egenskaper påverkar valet av kapitalstrukturen såsom företagets lönsamhet, tillväxttakt, konjunkturkänslighet och storlek13. För att lättare belysa vad som påverkar samband mellan valet av kapitalstruktur har fem variabler fastställts. Förhoppningen är att denna undersökning ytterligare skall bidra till förståelsen kring kapitalstruktur och dess påverkande faktorer. 1.4 Problemformulering: Vad påverkar svenska börsnoterade företags val av kapitalstruktur? 1.5 Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att analysera vad som påverkar svenska börsnoterade företags val av kapitalstruktur utifrån fem utvalda variabler. Uppsatsens delsyfte är att undersöka om det föreligger några skillnader mellan tre utvalda branscher i deras val av kapitalstruktur. 1.6 Utvalda variabler Uppsatsens huvudsyfte utgår från fem utvalda variabler. Utvalda variabler har valts utifrån bidrag från tidigare forskning. 1. Tillväxttakt 2. Storlek 3. Konjunktur 4. Relativa FoU kostnader 5. Lönsamhet 1.7 Val av branscher Uppsatsen utgår från följande tre branscher. Branscherna har valts utifrån bidrag från tidigare forskning. 11 Landström 12 http://www.seb.se/pow/content/pdf/foretagarguiden/Kapitalstruktur.pdf datum: 2009‐04‐24 sid 3 13 Michaelas Chittenden och poutziouris sid 246‐260
Läkemedelsföretag – Har stora FoU kostnader och låg skuldsättningsgrad.14 Fastighetsföretags Har hög skuldsättningsgrad.15 Riskkapitalbolag ‐ Har hög skuldsättningsgrad16. 1.8 Val av företag 1.9 Avgränsning Uppsatsen har avgränsats till att endast undersöka variablerna Tillväxttakt, bransch, storlek, FoU kostnader samt lönsamhet. Branscherna som undersöks är läkemedel, riskkapital och fastighetsbranschen. Uppsatsens har två olika tidsavgränsningar, en avgränsning med hänsyn till de 10 olika företag inom vardera fastighets‐ och läkemedelsbransch samt en avgränsning som innefattar de tre utvalda riskkapitalbolagen. De sammanlagda 20 utvalda fastighets och läkemedelsföretag har avgränsats till Stockholmsbörsen och omfattar tidsperioden, 1998 till 2008. Dessa företag har avgränsats till OMX börsens tre olika börslistor Large‐, Mid ‐ och Small Cap listan. Medan de två av de tre utvalda riskkapitalbolagen är onoterade och är avgränsade från 2007 till 1998. Det tredje riskkapitalbolaget är noterat på stockholmsbörsens Small Cap. 14 Ross mfl sid 481 15 Ross mfl sid 481 16 http://www.forum‐fet.fi/main.php?pId=163&liveVersion=2009‐01 datum 2009‐04‐27 och Curt Schultz
2. Metod
I detta kapitel presenteras först uppsatsens val av metod och datainsamling. Sedan följer avsnittet urval som motiverar val av branscher och tillhörande företag. Ytterligare redovisas metodproblematik i form av reliabilitet, validitet och källkritik.
2.1 Val av metod
Uppsatsen utgår från befintlig teori och har följaktligen en deduktiv ansats. Befintlig teori inom området kommer att testas på utvalda företag för att se om det eventuella finns samband och kopplingar mellan teori och de utvalda variablerna.
Författarna anser att en kvantitativ ansats är lämpligt eftersom avsikten med uppsatsen är att undersöka och förhoppningsvis urskilja generella samband och faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur17. Valet av en kvantitativ ansats anses även lämpligt eftersom det
redan finns befintlig forskning och sammanställd data inom problemområdet vilket väcker intresse för författarna18. Dock kommer uppsatsens kvantitativa ansats att kompletteras med
en kvalitativ metoddel samt en kort kvalitativ intervju med en kreditchef.
2.2 Datainsamling
Insamling av uppsatsens teoretiska material har gjorts utifrån olika databaser och bibliotekskataloger. Huvudnyckelord i sökningarna har varit följande kapitalstruktur, kapital variabler, riskkapitalbolag, läkemedelsföretag, fastighetsbolag, tillväxttakt etc.
Ett urval av de databaser som har brukats: Libris, SSE libary, j‐store, google.scholar, google.se. Uppsatsen kvantitativa data har främst samlats in från de utvalda företagens årsredovisningar medan uppsatsen kvalitativa data grundar sig på en mailintervju.
2.2.1 Tillvägagångssätt av datainsamling
Vid sammanställning av sekundärdata från årsredovisningar har författarna använt sig av nedanstående formler som karaktäriseras utifrån utvalda variabler. Kapitalstruktur har i uppsatsen definierats som företagets soliditet och skuldsättningsgrad. Företagens kapitalstruktur skall sedan analyseras utifrån de fem utvalda variablerna för att se vad som
17 Davidsson sid 13‐ 15 18 Christensen
påverkar kapitalstrukturen. För konjunktur variabeln har författarna valt att utgå från ett årligt medelvärde av konjunkturen som sedermera jämförts med företagens soliditet. Kapitalstruktur Soliditet: Formel 2:1 Formel2:1, Låg soliditet definieras som ett värde under 25 % vilket antyder att företaget är känsligt för stora oväntade förluster. Samt om soliditeten är hög är den över 75 %19. Dock skiljer sig soliditetsnivåerna kraftigt mellan branscher, exempelvis mellan läkemedelsbranschen och fastighetsbranschen. Skuldsättningsgrad: Formel 2:2 Formel 2:2 De obeskattade reserverna tagits bort på grund av att denna post inte finns med i koncernens balansräkning utan oftast ligger i moderbolagets balansräkning. Utvalda Variabler Lönsamhet: Formel 2:3: Tillväxttakt: Formel 2: 4 19 http://40procent20ar.blogspot.com/2009/02/soliditet‐lividitet.html datum 2009‐06‐19
Storlek: Formel 2:5 Konjunktur Formel 2:6 Formel 2:6 Konjunkturbarometern bygger på ett månadsbaserat värde. Värden mellan 100 och 110 motsvarar en starkare ekonomi än normalt och värden över 110 en mycket starkare ekonomi än normalt. Medan värden mellan 100 och 90 respektive under 90 definieras som en svagare till mycket svagare ekonomi än normalt20. Relativ FoU kostnad Formel 2:6 visar vad som definieras som relativ FoU kostnad. I samtliga diagram visas den faktiska FoU kostnaden. I sammanställningen för läkemedelsföretagen visas dock de relativa FoU kostnaderna för att ge en bild av hur stor del av företagets omsättning som går till FoU kostnader. Den relativa FoU kostnaden gör det lättare att jämföra läkemedelsföretagen med varandra. Det kommer att tydligt framgå när det är FoU kostnader samt relativa FoU kostnader som presenteras. Uppsatsen kvalitativa del består av en intervju med en kreditchef på ett etablerat finansinstitut. Kreditchefen arbetar enbart mot företag. Intervjun kommer att genomföras via e‐post. Resultatet från intervjun ska ses som ett hjälpverktyg för analysen och slutsatserna. 2.2.2 Bearbetning av datainsamling För att klarlägga om det föreligger ett samband mellan de olika variablerna och variationer i kapitalstrukturen kommer en enkel regression att göras. Årsredovisningarna har analyserats utifrån koncernens resultat – och balansräkning. Som hjälpmedel till analysen och inmatning av data har statistik programmet SPSS använts. 20http://www.konj.se/arkiv/pressmeddelanden/pressmeddelandearkiv/nyindikatorsammanfattarforetagensoch hushallenssynpaekonomin.5.51ddd3b10fa0c64b24800047147.html datum 2009 05 20 Formel 2: 7
2.3 Urval Uppsatsen utgår från ett icke slupmässigt urval och har grundat sig på läkemedels – och fastighetsföretag som har varit verksamma från 1998 till 2008 medan riskkapitalbolagen har tidsavgränsningen 1997‐ 2008. Företag inom dessa branscher har valts utifrån vissa kriterier. Dessa kriterier är att företagen skall vara svenska och börsnoterade på sedan 1998, med undantag för riskkapitalbolagen. Författarna har vid urval även tagit hänsyn till att det finns en blandning mellan företag från Large Cap, Mid Cap och Small Cap listan. Ett urval från de tre olika listorna anser författarna kan ge en intressant analys och bredd. De utvalda branscherna har utsetts med hänsyn till tidigare forskning som visar att företag inom dessa branscher har olika förutsättningar och har olika “egenskaper” vilket innebär att de eventuellt har olika påverkande faktorer I deras val av kapitalstruktur. 2.4 Metodproblematik 2.4.1 Reliabilitet Med reliabilitet menas hur tillförlitliga källorna är. Uppsatsen grundar sig på sekundärdata vilket kan tyckas försämra reliabiliteten. Författarna anser att med anledning av uppsatsens urval som består av börsnoterade företag innebär detta att årsredovisningarna har noga granskats av revisorer och företagsledning vilket ger tillförlitliga källor och förhoppningsvis riktiga siffror. En annan positiv aspekt med sekundärdata är att det är mindre tidskrävande eftersom det är befintlig tillgänglig information. Dock är två av riskkapitalbolagen inte börsnoterade. Dessa riskkapitalbolag har trots detta valts med anledning att författarna anser att det är en intressant bransch som studier visar skiljer sig gällande andra branschers kapitalstruktur21. Att kriteriet om börsnoterat företag inte uppfylls av de valda riskkapitalbolagen kan påverka uppsatsens reliabilitet. Företagen blir på grund av olika tidsperioder inte enhetliga dock anser författarna att det de utvalda riskkapitalbolagen är en intressant aspekt och kan leda till intressanta jämförelser. Men författarna kommer givetvis att beakta denna svaghet vid analysering och utformning av slutsatser. Men författarna anser att uppsatsens reliabilitet förstärks genom att författarna själva har
räkna ut nyckeltalen istället för att använda företagens egna nyckeltal ur årsredovisningarna och på så sätt blir alla nyckeltal ”likställda”. Men detta kan likväl innebära att uträkningarna påverkas av den mänskliga faktorn i och med att författarna själva har räkna ut nyckeltalen? Men för att försöka förhindra detta har författarna kontrollerat att de tagit rätt siffror samt kontrollräknat. På grund av att redovisningsnormer har förändrats under uppsatsens avgränsade tidsperiod och innebära att årsredovisningen kan variera vilket kan orsaka störningar och sänka reliabiliteten. Exempelvis under avgränsad tidsperiod 2004‐2005 har det skett redovisningsändringar med anledning att IFRS infördes. Detta kan ha medfört förändringar i balansräkningen för företag verksamma inom fastighetsbranschen men denna aspekt är något författarna är väl medvetna om vi analysering av data.
För att stärka uppsatsen analys och slutsatser har författarna valt att komplettera den kvantitativa datan med en e‐post intervju. Intervjun är gjord med en kreditchef på ett väl renommerat finansinstitut. Kreditchefen arbetar mot företag och antas därför ha god kunskap om företagens kapitalstruktur. Författarna valde att genomföra intervjun via e‐post med anledning av att utesluta eventuella fel citeringar samt att undvika intervjuareffekter. 2.4.2 Validitet Validitet innebär att författarna undersöker det som uppsatsen avser att undersöka. En god validitet bygger på att det finns en god koppling mellan teori och empiri. Den tidigare forskningen sätter upp referensramen för uppsatsen. Kapitalstruktur är stort och komplext ämne vilket har bidragit till att författarna lagt ett stort fokus på uppsatsen avgränsning och definitioner. Validiteten sänks något på grund av att det är relativt få företag inom varje bransch som undersöks. Förklaringen till detta är att det varit svårt att hitta företag som varit börsnoterade under uppsatsens valda tidsperiod. Författarna anser sig ha fått en heltäckande bild av problemområdet samt en god översättning från teori till de utvalda variablerna. Utifrån befintlig teori och forskning anser
författarna att variablerna utgår från relevanta nyckeltal som därefter möjliggör ett svar på uppsatsens problemformulering. 2.4.3 Källkritik Majoriteten av artiklarna som ligger till grund för undersökningen avser inte den svenska marknaden. Den svenska marknaden skiljer sigi vissa avseenden från exempelvis den amerikanska marknaden vilket kan innebära att den tidigare forskningen är mindre applicerbar på den svenska marknaden. Årsredovisningarna kan även vara manipulerade av redovisningstekniska skäl exempelvis för att öka eller minska företagets vinst det är därför viktigt att författarna är observanta och lägger stor vikt på att vara konsekventa vid behandling av sekundärdata. Att uppsatsen kvalitativa data grundas på en e‐post intervju kan vara negativt eftersom det inte finns något direkt utrymme för vidareutveckling och förklaring. Dock har författarna fått möjligheten att vid eventuella oklarheter ytterligare kontakta respondenten.
3. Teori
Teorin är uppdelad i fyra olika avsnitt. Först presenteras begreppet kapitalstruktur som ämnar ge läsaren ökade förståelse och en god helhetsbild kring ämnet. I teorins andra avsnitt redovisas tidigare teorier och forsknings kring uppsatsen fem utvalda variabler. I tredje avsnittet behandlar befintliga teorier som anses relevanta för uppsatsen. I fjärde avsnittet presenterar tidigare forskningsresultat och sammanställning. 3.1 Kapitalstruktur 3.1.1 Soliditet & Skuldsättningsgrad Soliditet och skuldsättningsgrad är två centrala nyckeltal för ett företags kapitalstruktur och dessa två står i direkt relation till varandra. Ett företags soliditet visar företagets egen kapitalstorlek i förhållande till det totala kapitalet samt visar företagets långsiktiga överlevnadsförmåga och finansiella styrka. Formel 3: 1 visar beräkning av ett företags soliditet.
Hög soliditet underlättar för företag att klara av lågkonjunkturer. Behovet av hög soliditet varierar beroende hur riskfylld branschen förhåller sig. Skuldsättningsgraden visar det omvända förhållandet och visar själva skuldsättningen i relation till det totaltkapitalet vilket Aswath Damodaran benämner som debt to Capital ratio22. Formel 3: 2 visar beräkning av ett företags skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden är en valmöjlighet till att bedöma företagets soliditet. Hög skuldsättningsgrad motsvarar definitionsmässigt en låg soliditet23. Exempelvis om ett företags soliditet är 40 % är deras skuldsättningsgrad 60 %. Skuldsättningsgraden visar hur mycket företaget är belånat på dess totala kapital24. 22 http://pages.stern.nyu.edu/~adamodar/pdfiles/cfovhds/cfpacket2apg2.pdf datum 2009‐05‐28 23 S Karlsson 149 24 http://www.expowera.se/mentor/ekonomi/ekonomistyrning_nyckeltal.htm datum 2009‐05‐15
3.2 Utvalda Variabler
3.2.1 Tillväxttakt
Företag som befinner sig i en Tillväxttaktfas har generellt mera flexibla investeringsalternativ och kan därför välja mera riskfyllda projekt25. Skuldsättningsgraden är oftast lägre i Tillväxttakt företag26. Studier av Homaifar, Zietz och Benkato finner att det finns ett starkt negativt samband mellan ett företags skuldsättning och dess Tillväxttakt27.
3.2.2 Storlek
Företagets bransch och storlek är av stor vikt för företagets utveckling och för hur företaget bör planera sin framtid. Ferri och Jones har även i sin studie konstaterat att det finns en viss förbindelse mellan företagsstorlek och kapitalstruktur. Enligt Ferri och Jones anser att större företag finansierar deras verksamhet med lånat kapital i lågkonjunkturer i jämförelse med mindre företag. Anledningen till detta samband anser forskarna är att stora företag kan låna kapital till en lägre kapitalkostnad med anledning av de större företagen oftast är mer väldiversifierad vilket innebär en lägre risk för kreditinstitut28. 3.2.3 Konjunktur Hossein Asgharian har studerat nedgången i svensk ekonomi under 1990‐talet. Resultatet av Asgharian studier visar att företag anpassar sin kapitalstruktur beroende på rådande konjunkturläge29. Under en hög konjunktur är företag mer benägna att emittera ut eget
kapital och under en låg konjunktur föredrar företag säkra lån30.
3.2.4 Relativa FoU kostnader
Srinivasan Balakrishan anser att relativa FoU kostnader oftast används för att investera i specifika tillgångarna, tillgångar som anses begränsade i dess förmåga att användas till fler än ett specifikt ändamål. Detta kan därför påverka ett företags förmåga att erhålla krediter eftersom de specifika tillgångarna anses ”tröggörliga” och icke användbara inom fler 25 Asgharian sid 39 26 Ross Westerfield R Jaffa sid 451 27 Homaifar, Zietz och Benkato 28 Ferri och jones 29 Rödström, Lüddeckens sid 39. 30 Asgharian s 39
områden medför detta en kreditrisk. Därutav kan skuldsättningsgraden förväntas lägre i företag med högre relativa FoU kostnader.
3.2.5 Lönsamhet
Andelen kvarhållen vinst samt företagets tidigare lönsamhet anses vara viktiga variabler för ett företags kapitalstruktur31. Myers beskriver att ett företags lönsamhet samverkar med branschens risktagande. Om ett företag uppvisar en hög lönsamhet innebär detta oftast en låg skuldsättningsgrad. Men om företaget kan utnyttja en eventuell skattesköld uppstår det motsatta förhållandet pga. att vid en hög lönsamhet kan företaget bibehållna intäkter av en skattesköld och kan därmed ta mer lån utan riskera att hamna i finansiellstress. 3.3 Befintliga teorier 3.3.1 Pecking order teori Enligt Pecking order teorin rangordnar ett företag dess finansierings källor. Företag väljer först internt tillförda medel. I de fall extern finansiering är nödvändig väljer företag säkra skulder framför att emittera ut eget kapital. Enligt denna teori har företag ingen målsättning kring skuldsättningsgraden. Det finns dock situationer där företag kommer att välja eget kapital istället för skulder vid emission. Om ledningen anser att aktien är övervärderad är det mera fördelaktigt att använda sig av eget kapital. Omvänt är det mera fördelaktigt att använda sig av skulder om ledningen anser att aktien är undervärderad, på grund av att det råder asymmetrisk information. Ledningen har större insyn och kunskap om företags situation och framtidsutsikter än vad de privata investerarna har. Detta gör det svårt för de privata investerarna att uppskatta det verkliga värdet vid nyemissioner.32 3.3.2 Modigliani och Millers teorem 1958 visade Modigliani och Miller att i en värld utan skatter spelar inte kapitalstrukturen inte någon roll då företagets genomsnittliga kapitalkostnad är oberoende av finansieringskälla. Detta kom sedan att modifieras till att i en värld med skatter kan företaget öka värdet på
31 http://astro.temple.edu/~tub06197/Wk1Titman1988.pdf sid 6 datum 2009‐05‐20
hela företaget genom att öka belåningen och dra nytta av skatteskölden. Skatteskölden innebär att företaget får dra av ca 30% av räntekostnaden vilket leder till att företaget kan redovisa en högre vinst. Nedanstående formler visar hur man genom att ändra kapitalstrukturen kan öka företagets värde. Med dessa formler visade Modigliani och Miller hur man kan använda skatteskölden för att öka företagets värde. Skatteskölden, TcB, är den del av räntekostnaden som företaget får dra av. Skattesköldens storlek ökar i takt med att andelen lån ökar. Enligt denna teori bör företaget välja att helt finansiera sina projekt med lån då det innebär en kostnadsfördel samt ger ett större företagsvärde. Modigliani och Miller tog dock inte hänsyn till transaktionskostnader samt antog att företag och individer kan låna till samma ränta.33 3.3.3 Trade ‐ off Enligt den statiska Trade‐ off teorin kommer företag att låna så länge fördelarna med en hög skuldsättningsgrad neutraliserar kostnaderna som kan kopplas till belåningen. Enligt Trade‐ off teorin finns det en optimal kapitalstruktur för varje företag. Den optimala kapitalstrukturen är när just när företaget har så mycket lån de kan utan att kostnaderna för belåningen överstiger fördelarna. Det finns ingen formel för kostnaderna för finansiell stress och därför finns det ingen formel som exakt förklarar företagens optimala kapitalstruktur.34 33 Ross mfl sid 430 ‐442 34 Ross mfl sid 406
Vu = Obelånat företag Vl =Belånat företag EBIT = Earnings before intrest and taxes Ro = Ränta för ett obelånat företag Rb= Ränta för ett belånat företag TC: Skatter
3.3.4 Finansiell stress
Lån medför rättsliga betalningsåtaganden för företaget. Om dessa åtaganden inte uppfylls riskerar företaget att hamna i finansiell stress. Den mest extrema formen av finansiell stress är konkurs där företagets tillgångar byter ägare från aktieägare till långivare. Det finns olika former av kostnader för finansiell stress; direkta och indirekta. Exempel på direkta kostnader är arvode till konkurs förvaltare, administrations kostnader och advokat arvode. Exempel på indirekta kostnader är minskad försäljning på grund av rädsla för konkurs hos konsumenterna, försämrade kreditvillkor hos leverantörerna eller kostnader för försenade utbetalningar.35 3.3.5 Agent kostnadsteori När ett företag har lån kan det uppstå intressekonflikter mellan aktieägare och långivare, speciellt i tider av finansiell stress. Dessa konflikter ger upphov till agent kostnader för företaget. Det kan uppstå situationer då aktieägarna lockas att använda själviska strategier för att skydda sig mot långivarna och öka deras egen avkastning. Det finns tre olika strategier för aktieägarna att skada långivarna på. 1. Incitament att ta stora risker: Ett företag nära konkurs har ett val mellan två olika projekt. Då högre risk kan innebära högre avkastning är aktieägarna benägna att välja det mera riskfyllda projektet då det innebär en möjlighet till hög avkastning. 2. Incitament till underinvesteringar: Aktieägarna till ett företag som riskerar att gå i konkurs ser ofta att nya investeringar främjar långivarna på aktieägarnas bekostnad då det ökar värdet på det som långivarna eventuellt kommer att ta över samt minskar aktieägarens kapital. 3. Mjölka företaget: Strategin är att göra extra utdelningar, öka utdelningsandelen eller på annat sätt flytta kapital från bolaget till aktieägarnas egna plånböcker.36 35 Ross mfl sid 455‐459 36 Ross mfl sid 460‐ 462
3.4 Tidigare forskning 3.4.1 Banks versus Venture Capital – Masako Ueda Författaren undersöker vilka faktorer som påverkar finansieringsvalet mellan banker och riskkapitalbolag. Författaren lägger fram två viktiga variabler som påverkar valet av finansieringskälla; storleken på asymmetrisk information mellan entreprenören och banken samt hur starkt skydd entreprenören har för sin idé. Lågt säkerhetsvärde, hög tillväxttakt, hög avkastning och hög risk ökar kostnaden för asymmetrisk information och gör därför entreprenören mera benägen att söka finansiering via riskkapitalbolag framför banken. Har dessutom entreprenören starkt rättligt skydd för sin idé ökar benägenheten att söka finansiering hos riskkapitalbolag då risken för att riskkapitalbolaget kan ta entreprenörens idé minskar. 3.4.2 The Capital structure Puzzle‐ Stewart Myers Myers undersöker hur pass väl den statiska Trade‐ off teorin fungerar i verkligheten och kommer fram till att teorin har visst förklaringsvärde. Myers lyfter fram en modifierad Pecking order som ska ta hänsyn till det som Trade‐ off modellen missar. 1) Företag har goda skäl att inte använda emissioner till att finansiera investeringar då detta skulle kunna leda till att företaget missar ett projekt med positivt net present value eller säljer ut aktier till ett undervärde. 2) Utdelningsgrad sätts så att normala nivåer av investeringar kan mötas med interna medel. 3) Företag är återhållsamma med belåning då de vill undvika risk för att hamna i finansiell stress samt att behålla ”belånings kraft”, vilket innebär att de ska kunna få säkra lån när de behöver. 4) Mål utdelningsgrad är svåra att ändra och investeringsmöjligheter fluktuerar inte med kassaflödet därför kommer det att komma tillfällen då företaget inte kan välja säkra banklån som finansierings källa. I dessa fall kommer företaget att välja konvertibler och osäkrare lån framför att emittera ut eget kapital.
3.4.3 Capital Structure, Stewart C. Myers
Myers skriver i sin artikel ”Capital Structure” att ett företags skuldsättningsgrad varierar mellan olika branscher. Högt belånade branscher är exempelvis fastighetsbranschen och i motsatts ges läkemedelsbranschen med en negativ skuldsättningsgrad. Myers beskriver likväl att ett företags branschtillhörighet samverkar med företagets lönsamhet och risktagande. Myers menar att ett företags immateriella tillgångar är sammankopplade med en lågskuldsättningsgrad37. Om ett företag uppvisar en hög lönsamhet innebär detta vanligtvis en låg skuldsättningsgrad och vice versa. Men om företaget kan utnyttja värdefull skattesköld, som Trade‐off teorin antar så kan man förväntas den omvända relationen. Hög lönsamhet menas att företaget har bibehållna intäkter av en skattesköld och kan därav erhålla mer lån utan riskera att hamna i finansiell stress38. 3.4.4 Asset Specify, Firm Heterogeneity and Capital structure‐ Srinivasan Balakrishnan Inom ekonomiutveckling och forskning av ämnet transaktionskostnad är en slutledning att ett företags kapitalstruktur har mer kopplig till ett företags strategi och kontrollfaktorer än med finansiella faktorer 39. Företag investerar vanligtvis i specifika resurser och tillgångar för att på så sätt kunna dra nytta av dess ”unikhet” och dess komparativa fördelar. Specifika tillgångar definierar författaren som något som endast är ämnat för ett specifikt ändamål exempelvis FoU kostnader. De specifika tillgångarna anses påverka ett företagets förmåga att erhålla krediter detta med anledning av de specifika tillgångarnas problematik. Problematiken ligger i tillgångarnas begränsade förmåga att användas inom fler områden än det specifika ändamålet vilket därav medför en viss risk. Artikelns slutledning är att ett företagsförmåga och specifika tillgångar är viktiga komponenter i valet av kapitalstruktur. 3.4.5 Linking Corporate Strategy to Capital Structure‐ Rahul Kochhar & Michael A. Hitt Artikeln utforskar länken mellan strategisk och finansiell företagsledningen. 37 Stewart C. Myers Source: The Journal of Economic Perspectives, Vol. 15, No. 2 (Spring, 2001), pp. 81‐102 Published by: American Economic Association Stable URL: http://www.jstor.org/stable/2696593 Accessed: 20/05/2009 08:28 39 Williamson pp. 567‐591
Teorier likt Modigliani och Miller menade att finansiella beslut är irrelevant för företasstrategi. Dock visar tidigare forskning på en eventuell förändring som menar att genom differentiering kan ett företag skapa mervärde på grund av den rådande marknadsimperfektionen40. Jensen menade att kapitalstrukturen påverkar ”corporate governance” som sedermera påverkar valet av strategier för företagets ”toppstyrning”. Det är av stor relevans att förstå den potentiella relationen mellan kapitalstrukturen och ”Corporate strategy”. Chatterjee och Wernerfelt föreslår att naturen av diversifiering beror delvis på de finansiella resurser som är tillgängliga till företaget. 3.4.6 Optimal Capital Structure and Industry Dynamics‐ Jianjun Miao Industrier med hög teknologisk tillväxttakt har relativt låg skuldsättningsgrad, låg lageromsättning och hög produktivitet. Industrier med högrisk teknologi har lägre skuldsättning, högre lageromsättning och högre produktivitet. Industrier med höga konkurskostnader har lägre skuldsättningsgrad, lägre lageromsättning och lägre produktivitet. Industrier med höga fasta kostnader har låg skuldsättningsgrad, högre lageromsättning och lägre produktivitet. Och till sist, industrier med höga inträdes kostnader har högre skuldsättningsgrad, lägre lageromsättning samt lägre produktivitet. 3.4.7 The Determinants of Capital Structure Choice‐ Sheridan Titman, Roberto Wessles Titman och Wessles undersöker vilka variabler som påverkar kapitalstrukturen. De variabler som undersöks är tillväxttakt, företagets unikhet, bransch, storlek, volatilitet och lönsamhet. Dessa variabler anses intressanta med anledning av att tidigare forskning pekat på att de har inverkan på kapitalstrukturen. Författarna kommer fram till att skuldsättningsgraden är negativt kopplad till företagets unikhet, ju mera unikt företaget är desto lägre skuldsättningsgrad har dem. Transaktionskostnader är en viktig variabel för kapitalstrukturen och det finns ett negativt samband mellan kortfristiga lån och företagets storlek. Detta kan kopplas till de kostnader det innebär för ett litet företag att lyfta långsiktiga lån. Det finns 40 Myers, Majluf sid 187‐221.
även ett negativt samband mellan företagets tidigare lönsamhet och dess skuldsättningsgrad41. 3.4.8 Sammanställning av tidigare forskningsresultat För att tydliggöra de valda teorierna och tidigare forskningsresultat har en sammanställning gjorts. Detta förväntas ge en bra analyseringsgrund till de utvalda variablerna. Tidigare forskningsresultat framhåller att det finns ett negativt samband mellan ett företags skuldsättningsgrad i förhållande till dess storlek och lönsamhet. Samt om ett företag har hög tillväxttakt är företaget med stor sannolikhet lågt skuldsatt. Forskning framvisar även att i branscher som karaktäriseras av högre risk har i allmänhet en lägre skuldsättningsgrad på grund av att det tillkommer en viss finansiell stress i form av krav och åtaganden från tredjepart42. FoU kostnader används oftast till specifika tillgångarna, specifika tillgångar anses begränsade i dess förmåga att användas till fler specifika ändamål. Detta kan därför påverka företags förmåga att erhålla krediter eftersom de specifika tillgångarna anses ”tröggörliga” inom fler områden medför detta en kreditrisk43. Asgharian studier visar att företag anpassar sin kapitalstruktur beroende på rådande konjunkturläge44.
Författarna har utifrån teorin sammanställt fem viktiga utgångspunkter för de utvalda variablerna.
Det finns ett negativt samband mellan ett företags skuldsättningsgrad och dess storlek Företag med hög tillväxttakt har låg skuldsättningsgrad 45
Om ett företag har höga relativa FoU kostnader har företaget en lägre skuldsättningsgrad 46
Företag anpassar deras kapitalstruktur efter rådande konjunktur, Asgharian.
Det finns ett negativt samband mellan ett företags skuldsättningsgrad och lönsamhet dock kan det motsatta förhållandet uppstå om företaget drar fördelar av en skattesköld vilket innebär att företaget kan ta mer skulder utan att riskera att hamna i finansiell stress. 41 http://astro.temple.edu/~tub06197/Wk1Titman1988.pdf datum 2009‐04‐12 42 http://astro.temple.edu/~tub06197/Wk1Titman1988.pdf 43 Balakrishnan 44 Rödström, Lüddeckens sid 39 45 Homaifar, Zietz och Benkato 46 Balakrishnan
4. Empiri
Först presenteras strukturen på empirin. Sedan presenteras empirin utifrån branschtillhörighet, under varje branschindelning presenteras varje företag separat. Inledningsvis ges en kort presentation av företagens verksamhet sedan redovisas uppsatsens insamlade data i form av diagram. Varje branschindelning avslutats med en sammanställning av hela branschen. Avslutningsvis presenteras uppsatsens intervju. 4.1 Presentation av Empiri Uppsatsen insamlade data presenteras utifrån två diagram. Diagram nummer ett redovisar företagets soliditet, storlek och FoU kostnader. Medan diagram nummer två visar företagets soliditet, skuldsättningsgrad, Tillväxttakt och lönsamhet. Om företaget har ett a respektive ett b diagram redovisar b delen eventuella oklarheter som författarna anser att diagram a ger. Fastighets– och riskkapitalbolagen har inga FoU kostnader, därav visas inte denna variabel i deras diagram. Regressionernas resultat presenteras efter redovisade diagram, endast de variabler som har haft ett relevant förklaringsvärde redovisas. De fyra utvalda variablerna, lönsamhet, tillväxttakt, storlek och FoU kostnader finns med i diagram nummer ett och två dock har den femte variabeln konjunktur valts att presenteras i branschsammanställningen. I branschsammanställningen presenteras företagens sammanställda data utifrån ett genomsnittligvärde inom varje enskild variabel. Empirin utgår till större delen att jämföra företagens soliditet detta med anledning av att soliditeten anses ge en mer lättöverskådlig bild av insamlad data.4.2 Läkemedelsbranschen 4.2.1 Medivir 4.2.1.1 Presentation Medivir utvecklar läkemedel mot stora folksjukdomar, så som hepatit C. Företaget har varit noterade på Nasdaq OMX Small Cap sedan 1996. Medivir strävar efter att uppnå lönsamhet baserat på licensavtal, intäkter från regional försäljning av framförallt specialist läkemedel samt intäkter från egna projekt som når marknadsregistrering. 4.2.1.2 Resultat av insamlad data Medivirs Diagram 1: Soliditet, storlek och FoU kostnader Medivirs har haft en relativt stabil soliditet genom åren. Under 2005 sjönk Medivirs soliditet i takt med en ökade FoU kostnad och företags storlek ökade även kraftigt. De ökade FoU kostnaderna kan bero på att under 2005 satsar Medivir på hela verksamhetens forskning och utveckling specifikt i Sverige47.
47 Årsredovisning Medivir 2005, http://www.medivir.se/images/pdf/medivir_ar_2006_swe.pdf datum 2009‐04‐15 X visar åren där ett motsvarar år 2008 och 11 motsvarar år 1998. Y axeln visar soliditet som presenteras i procent och storlek och Fou kostnader i Msek.
Medivirs Diagram 2: soliditet, skuldsättning, lönsamhet och tillväxttakt. Utifrån diagrammet kan det utläsas att under tidsperioden 2005 till 2007 minskar soliditeten samtidigt som företagets lönsamhet och tillväxttakt minskar. Parallellt ökar givetvis skuldsättningsgraden som förhåller sig i motsatts till soliditeten. 4.2.2 KaroBio 4.2.2.1 Presentation KaroBio är ett forsknings ‐ och utvecklingsföretag som är specialiserat på kärnreceptorer. KaroBio är inriktade på sjukdomsområden där det finns behov av läkemedel med nya verkningsmekanismer. Förutom egna projekt har KaroBio strategiska samarbeten med internationella läkemedelsföretag där fokus ligger på utveckling av nya behandlingsprinciper för vanligt förekommande sjukdomar. Företaget har varit noterat på Nasdaq OMX Stockholm Small Cap sedan 1998 och bildades 1987.48 48 Årsredovisning KaroBio 2008 X axeln visar åren där ett motsvarar år 2008 och 11 motsvarar år 1998. Y axeln visar företagets lönsamhet, Tillväxttakt, soliditet och skuldsättning presenteras i decimalform Utifrån resultat från insamlad data har författarna valt ut två intressanta variabler som anses ha ett väsentligt förklaringsvärde för Medivir. De två variabler som visar ett intressant förklaringsvärde är lönsamhet och relativ Fou kostnad.
X axeln visar åren där ett motsvarar år 2008 och 11 motsvarar år 1998,. Y axeln presenteras företagets soliditet i procent och dess storlek och Fou kostnader i Msek. 4.2.2.2 Resultat av insamlad data Karobios Diagram 1: Soliditet, storlek och FoU kostnader Diagrammet visar en svag förändring av Karobios soliditet från 2000 till år 2004. Dock kan ett svagt mönster urskiljas då Karobios FoU kostnader stiger i takt med en växande storlek på företaget och viceversa. Karobios Diagram2: Soliditet, skuldsättningsgrad, tillväxttakt och lönsamhet Under tidsperioden 2001 till 1999 skiljer sig företagets tillväxttakt i jämförelse med de övriga åren. Detta kan bero på att Karobio detta år ökade deras nettoomsättning med 109msk, intäkterna utgörs främst av Forskningsfinansiering från koncernens partners. Samt bidrog tillväxttaktökning av det förvärv Karobio gjorde av Karobio USA vilket möjliggjorde företagets forsknings‐ och utvecklingsverksamhet49. 49 Karobios årsredovisning 2000 sid 5 X axeln visar åren där ett motsvarar år 2008 och 11 motsvarar år 1998. På Y axeln visas företagets Lönsamhet, Tillväxttakt, soliditet och skuldsättning presenteras i decimalform.
4.2.3 Probi 4.2.3.1 Presentation Probi utvecklar och säljer produkter inom probiotika samt ”functional food” och är främst inriktade mot matsmältningssystemet. Företaget bildades 1991 och noterades på Nasdaq OMX Stockholm Small Cap 2004. En känd Probi produkt är drycken Provia. Probi samarbetar med några av de internationellt ledande företagen inom functional food och kosttillskott.50 Probis Diagram 1 : Soliditet, storlek och FoU kostnader 4.1.3.2 Resultat av insamlad data Probis soliditet är utifrån tidsperioden relativt varierande. Vid en uppåtgående soliditet som främst innefattar 2001 visar diagrammet likväl en ökande FoU kostnad i takt med en ökande företagsstorlek. 50 www.probi.se datum 2009‐05‐06 X axeln visar åren där ett motsvarar år 2008 och 11 motsvarar år 1998. På Y axeln presenteras företagets soliditet i procent samt storlek och Fou kostnader i Msek Utifrån resultat från insamlad data har författarna valt ut tre intressanta variabler som anses ha ett väsentligt förklaringsvärde för Karobio. De tre variabler som visar en intressant förklarings värde är tillväxttakt, lönsamhet och storlek.
Probis Diagram 2: Soliditet, skuldsättningsgrad, tillväxttakt och lönsamhet Utifrån ovanstående diagram ser författarna inga specifika mönster och samband. Dock skiljer sig tidsperiod 1999 till 2000 i tillväxttakt i jämförelse med de övriga åren. Detta kan tänkas förklaras med att Probi expanderat med deras storsäljande produkt, Proviva. Samt att det Probi genomgick en strukturell förändring då företaget satsade på att utveckla en egen produktionsenhet istället för att som tidigare vara beroende av licensintäkterna. 4.2.4 Meda 4.2.4.1 Presentation Meda är ett internationellt företag som genom sina dotterföretag täcker hela Europa och USA. På övriga marknader säljer Meda sina produkter genom agenter och andra läkemedelsföretag. En viktig del av produktflödet sker genom samarbeten, förvärv och inlicensiering. Meda arbetar främst med astma, hjärta/kärl, smärta/inflammation och dermatologi. Meda avstår från de kapitalintensiva och riskfyllda tidiga forskningen.51 Företaget är noterat på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap listan52. 51 www.meda.se datum 2009‐05‐06 52 http://www.avanza.se/aza/aktieroptioner/kurslistor/aktie.jsp?orderbookId=5322 datum 2009‐05‐07 X axeln visar åren där ett motsvarar år 2008 och 11 motsvarar år 1998.. På Y axeln presenteras företagets Lönsamhet, tillväxttakt, soliditet och skuldsättning i decimalform . Utifrån resultat från insamlad data har författarna valt ut två intressanta variabler som anses ha ett väsentligt förklaringsvärde för Probi. De två variabler som visar ett intressant förklarings värde är tillväxttakt och lönsamhet
