Planering på djupet – fysisk planering av havet (SOU 2010:91). Betänkande av

(1)

Göteborg 2011-03-17 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad torsdag den 24 mars 2011, kl. 9-12 på ”Meet at work” som ligger i nya SKANSKA huset, bakom GRs kansli, i Gårda torget. Adress: Johan på Gårdas gata 5A

Förslag till program:

9.00 Inledning – Owe Nilsson, ordf

Vi bekantar oss med varandra – bordet runt

GR organisationen – Ylva Löf, planeringschef på GR - Kort historik

- Politiska grupperingar - Förbundsordning

- Uppdraget som regionplaneorgan - Infrastrukturmandat m.m.

10.00 Paus

10.20 Vad innebär det regionala mandatet? – Politiska reflektioner

Bjarne Färjhage – tidigare ledamot i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 11.00 Paus

11.10 Vilka politiska dokument styr arbetet? – Ylva Löf, planeringschef på GR 11.30 Styrgruppens ordinarie sammanträde (se dagordning på sida 2)

12.00 Gemensam lunch

(2)

Förslag till dagordning för styrgruppens ordinarie sammanträde:

1. Val av justeringsman 2. Meddelanden

3. Samråd för detaljplan, bostäder i Hultet södra (Beslutsärende – handling bifogas) 4. Planering på djupet – fysisk planering av havet (SOU 2010:91). Betänkande av

havsmiljöutredningen (Beslutsärende – handling bifogas)

5. Verksamheten 2007-2010 – överlämnande handling (Beslutsärende – handling bifogas)

6. Rapport från pågående uppdrag 7. Övriga frågor

8. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 – 335 53 86 eller 0708 – 50 44 11.

Bifogas:

• Föregående protokoll

• Sammanställning av avlämnande remissvar samt övrigt avlämnande synpunkter under 2010 – för kännedom

• Ledamöter i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad – för kännedom

Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Owe Nilsson /Martin Wannholt Georgia Larsson

Ordförande / Vice ordf Sekreterare i styrgruppen

(3)

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

Dnr: 10-15.11/1 Styrgruppsärende 2011-03-10 Till

Samråd för detaljplan, bostäder i Hultet södra

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad 2011-01-14 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR svarar utifrån ett regionalt perspektiv och i överensstämmelse med av GR:s förbundsstyrelse beslutade mål- och strategidokument.

Hultet är en del av omvandlingsområdet Öjersjö i Partille kommun. Öjersjö har under senare år utvecklats från ett fritidshusområde med mycket stora tomter till ett bostadsområde med i huvudsak villor, par- och radhus.

Området är mycket populärt och trycket på nya möjliga bostadsobjekt är stort. Detaljplanen för Hultet avser tillskapa ytterligare ett 50-tal bostäder av motsvarande hustyper och kvaliteter.

GR har i tidigare remissvar pekat på att handel och övrig kommersiell och kommunal service i huvudsak finns i andra delar av kommunen eller i grannkommunen Härryda. Detta innebär att invånarna oftast är beroende av att transportera sig för att t ex handla, gå till tandläkaren eller vårdcentralen.

Kollektivtrafiken är väl utvecklad men kollektivtrafikens resandeandel är trots detta låg. I denna typ av bostadsområden är det oftast bilen som löser transportbehoven.

Förbundsstyrelsen och medlemskommunerna har i det gemensamma arbetet genom rådslagen kommit överens om målsättningar för den regionala utvecklingen och vilken struktur regionen bör ha. Bland annat har

målsättningen om 40 % kollektivtrafikandel år 2025 antagits. En strategi för att uppnå denna målsättning är att utveckla regionens transportkorridorer med pendeltåg och med genomgående trafik skapa effektiva

transportlösningar.

Hur kan då Öjersjö och Hultet, som ligger lite avsides Rv40 transportkorridoren, förhålla sig till och bidra till den utstakade utvecklingsriktningen?

Härryda kommun har i sitt förslag till översiktsplan lyft fram bostadsplaner i anslutning till och söder om Öjersjö. GR önskar att ett helhetsgrepp över hela området tas och att den utveckling man planerar förstärker de

(4)

förutsättningar den framtida dragningen av Götalandsbanan möjliggör.

Detta har även framförts till Härryda kommun i samband med samrådet av översiktsplanen. Mölnlycke station kommer att bli station inte bara för Mölnlyckeborna utan även för Öjersjöborna. Hur skapas effektiva

kopplingar dem emellan? Vilka vägar för både kollektivtrafik och biltrafik kommer att behövas?

GR önskar även att Öjersjö utvecklas med en mer varierad bebyggelse. I livets skiftande skeenden är det viktigt att omflyttning kan ske inom närområdet. Då är det en fördel om olika upplåtelseformer och hustyper i olika prisklasser finns att tillgå. Homogena bostadsområden tenderar att bli kategoriboende.

GR ser fram emot en diskussionen kring Öjersjös omvandling från ett ensidigt bostadsområde beroende av sin omvärld till en integrerad och starkt bidragande del i utvecklingen av de östra delarna av regionen.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna föreslaget till yttrande, daterat 2011-03-10

Göteborg 31 januari 2011 Ylva Löv

/ Per Kristersson

(5)

Dnr: 10-225.32 Styrgruppsärende 2011-03-24

Till

Planering på djupet – fysisk planering av havet (SOU 2010:91). Betänkande av

havsmiljöutredningen

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Miljö- departementet daterad 2010-12-14 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2011-03-14, har upprättats. Sammanfattning av utredningen bifogas.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-03-14, över Havsmiljöutredningens betänkande samt,

att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget

Göteborg 2011-03-17 Ylva Löf

/Lennart Lagerfors

(6)

1

Dnr: 10-225.32 Tjänsteutlåtande 2011-03-14 Lennart Lagerfors

Planering på djupet – fysisk planering av havet, SOU:210:91. Betänkande av havsmiljöutredningen

Bakgrund

Havsplaneringsutredningen föreslår ett nytt system för statlig fysisk planering av havet. Bestämmelser om planeringen tas in i en ny lag, havsplaneringslagen.

Miljötillståndet i våra hav är idag inte långsiktigt hållbart. Samtidigt ökar anspråken på användningen av haven, t ex genom vind- och vågkraft, vattenbruk, koldioxidlagring, mineralutvinning m m.

Med ökande anspråk och skyddsbehov, följer också fler konflikter mellan konkurrerande intressen. En ekosystemansats utgör grunden för förslagen till havsplanering.

Förslaget innebär att staten med bistånd av berörda länsstyrelser har

huvudansvaret för havsplaneringen genom den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten, vars verksamhet startar vid halvårsskiftet. Havsplanerna avses användas vid prövning av tillstånd och åtgärder i havet. Havsplaneringen avses ske i nära samverkan med kommuner och regionala organ.

Utredningens förslag innebär att staten tar över kommunernas planeringsansvar i territionalhavet, dvs 12 nautiska mil ut i havet från strandlinjen. Kommunerna kommer dock även fortsättningsvis att ha kvar ansvaret för detalj- och

översiktsplaner av sina kustområden ut till en nautisk mil utanför baslinjen.

Detta innebär att kommunerna i princip kan göra motsvarande planering vid kust och hav som de i idag gör på land. Under hela planeringsprocessen fram till granskning av planen har kommunerna möjlighet/skall delta aktivt.

Kommunerna ska ta ställning till havsplaneringen på politisk nivå.

Utredningen föreslår att havsplaner tas fram för tre planområden; Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Alla svenska vatten utanför en linje som ligger en nautisk mil från baslinjen (som går längs kusten eller vikarnas mynningar och de yttersta öarna). Området överens- stämmer med de

(7)

2 havsområden som anges i EUs ramdirektiv för havsmiljlön. Regeringen

kommer att fatta besluten om de tre havsplanerna.

Synpunkter på förslaget

Kansliet är övervägande positiv till förslaget om havsplaner för Sveriges havsområden. De kommer att utgöra viktiga underlag för att påverka och styra mot en ökad hållbarhet i användningen av våra havsområden. Det ekologiska synsätt som utredningen föreslår stämmer väl överens med GRs syn på hållbar utveckling. Utredningen betonar vikten av samverkan med kommuner och den regionala nivån vid planeringens genomförande vilket är positivt.

Genom havsplaneringen kommer kunskaperna om och överblicken av våra havsområden att öka påtagligt vilket ger både kommuner och stat bättre underlag för sin planering. Ökade kunskaper bidrar också till att

intressekonflikter av olika slag kan begränsas.

Utredningen föreslår att regionala organ som t ex kommunalförbund bör ges möjlighet att medverka i planeringsprocessen. Utredningen säger också att de regionala organen ska beredas tillfälle att ta ställning till och yttra sig över havsplanen. Enligt GRs uppfattning är det angeläget att kommuner och regionala organ aktivt deltar i planeringsprocessen för att, redan i ett tidigt skede, kunna påverka planeringsprocessen på lokal och regional nivå.

Det är viktigt att sambanden mellan statens och kommunernas fysiska planering tydliggörs. Detta ska, enligt förslaget ske genom ömsesidiga hänvisningar i havsplaneringslagen och i PBL. Samtidigt sägs det i

utredningen att samråden med berörda kommuner inte ska regleras närmare, utan att arbetet bör kunna anpassas efter olika förutsättningar och behov. Detta kan, enligt GR, upplevas som en otydlighet i förslaget. I det fortsatat arbetet med havsplaneringsutredningen bör därför dessa frågor förtydligas. En mer formaliserad process för att säkerställa ett politiskt inflytande på kommunal nivå är att föredra.

Även om kommunerna enligt förslaget inte får något ökat ansvar eller nya uppgifter så kommer det att krävas ökade resurser i kommunerna för planering, uppgiftslämnande och samverkan under ett uppbyggnadsskede. Det är därför positivt att utredningen föreslår att särskilda medel ska göras tillgängliga för kommunerna under en övergångsperiod.

(8)

Sammanfattning

Havsplaneringsutredningen föreslår ett nytt system för statlig fysisk planering av havet. Bestämmelser om planeringen ska tas in i en ny lag, havsplaneringslagen.

Miljötillståndet i haven är inte långsiktigt hållbart och försämras delvis fortfarande, medan anspråken samtidigt ökar på att använda haven. Nya användningar och anspråk tillkommer, exempelvis vind- och vågkraft, vattenbruk och koldioxidlagring. Ökad kunskap om havet som ekosystem visar också på stora behov av olika former av skydd för den marina miljön. Anspråken på haven överstiger således i många fall havets förmåga att förse människan med de varor och tjänster som hon är beroende av. Fysisk havsplanering är det främsta tillgängliga verktyget för att avgöra hur nyttigheterna och utrymmet i havet ska fördelas.

Med ökande anspråk och skyddsbehov, följer också fler och tydligare konflikter mellan konkurrerande intressen. Fysisk planering kan förebygga konflikter och kan bidra till att lösa dem som uppstår. Planeringen ska vara framåtsyftande; den ska förutse och förebygga risker för skador och konflikter. Den ska också leda till att användningen är effektiv, så att belastningen på resurserna och behovet av utrymme blir så litet som möjligt.

Mot den bakgrunden har intresset för fysisk planering av haven vuxit de senaste åren. Norge, Nederländerna, Tyskland och Belgien är föregångare i Europa.

Australien, Kanada och vissa stater i USA ligger också långt framme.

Havsplanering är ett tydligt nationellt intresse och ansvar. I hög grad rör det sig om nationella och internationella intressen och anspråk som ska avvägas emot varandra.

Sverige gör internationella åtaganden och har dessutom särskilda skyldigheter inom EU som behöver tillgodoses. Det är också staten som i första hand har möjlighet att styra verksamheterna i havet, genom tillståndsgivning och olika skydds- och bevarandeåtgärder.

Haven planeras inte i dag

I Sverige bedrivs ännu inte någon sammanhållen fysisk planering av havsområdena, varken på kommunal eller statlig nivå. Däremot har kust- och skärgårdsområdena sedan senare hälften av 1900-talet varit föremål för vissa planeringsinitiativ från statens sida, inte minst inom ramen för den s.k. fysiska riksplaneringen som huvudsakligen bedrevs under 1970-talet. Riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen lades bland annat till grund för bestämmelser om allmänna intressen och riksintressen i 3 och 4 kap. miljöbalken, som kan sägas innehålla inslag av en statlig planering för havsområdena. Andra statliga insatser och initiativ, framför allt inom ramen för förvaltningsmyndigheternas arbete, har oftast haft karaktären av sektorsunderlag som naturligtvis kommer att ha betydelse för framtida havsplanering.

De kommunala översiktsplanerna behandlar i regel inte havsområdena och ger därför i dag svag planeringsberedskap för anspråk på nyttjande eller skydd av havsområden. Endast fyra kustkommuner av 80 behandlar i dag havsområdet som helhet i översiktsplaneringen. De kommunala planeringsinsatserna i havet aktualiseras i regel av direkta anspråk och problem, där drivkraften ofta är att kommunen ska kunna påverka kommande ställningstaganden eller tillståndsprövningar på statlig nivå.

Det främsta exemplet är de senaste årens anspråk på havsbaserad vindkraft som har inneburit planeringsinsatser i havet i ett antal kustkommuner.

(9)

Det mellankommunala och regionala samarbetet om kust- och havsområden växer i omfattning, liksom det gränsöverskridande samarbetet. Resultaten är emellertid framför allt av intresse för framtida metodutveckling. Än så länge saknas varaktiga strukturer och gemensamma metoder för planeringssamarbete.

Vad är havsplanering?

Fysisk havsplanering är grunden för havsförvaltningen, som bland annat kan bygga på åtgärdsplaner och åtgärdsprogram. Havsplanerna kommer att ha likheter med både översiktsplaner och detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Havsplaneringsprocessen kommer därmed att delvis likna PBL-processen. Förutsättningarna skiljer sig dock åt, det finns t.ex. inga fastighetsägare i havsplaneområdena.

Avsikten är att havsplaneringen ska förena utveckling och bevarande i en process, där hänsynen till de ramar som ekosystemen sätter är överordnad. På så vis kopplar den för havets del ihop såväl plan- och bygglagstiftningen som miljöbalken och olika sektorslagar. Syftet är att uppnå helhet och samstämmighet i havsförvaltningen.

Havsplanerna riktar sig till statliga myndigheter, kommuner och övriga kommunala organ. Planerna ska tillämpas när de prövar tillstånd för verksamheter och beslutar om åtgärder i havet. Planerna ska också ge övergripande ramar för den kommunala planeringen.

EU:s marina direktiv förutsätter enligt utredningens uppfattning fysisk planering, för att kunna genomföras effektivt och verkningsfullt. Fysisk planering av havet är ett grundläggande verktyg för att förvalta havsmiljön och de havsanknutna verksamheterna. I praktiken bör tillämpningen av det marina direktivet och havsplaneringen vara fråga om i huvudsak en och samma process.

En effektiv och konsekvent tillämpning av folkrättens regler, främst FN:s havsrättskonvention, kommer att underlättas av havsplaneringen.

Syftet med en ny lag om havsplanering

Utredningen föreslår en lag om havsplanering som sätter ramarna för planeringssystemet – för hela havsområdet. Ekosystemansatsen är grundläggande för utredningens förslag till system för havsplaneringen. Ansatsen utgör ett led i hållbar utveckling, men också ett ramvillkor för utvecklingen. Syftet med havsplaneringen ska vara att bidra till hållbar utveckling. För att det ska vara möjligt måste ekosystemens struktur och funktion bibehållas eller vid behov återställas. Därigenom upprätthålls ekosystemens förmåga att förse människan med de varor och tjänster som hon är beroende av.

Planeringen ska, inom ramen för hållbar utveckling och ekosystemets struktur och funktion, leda till att havsområden används för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

Vidare ska försiktighetsprincipen tillämpas. Vissa bestämmelser i miljöbalken är också tillämpliga när en havsplan tas fram, inte minst kapitlen om allmänna intressen (de s.k. hushållningsbestämmelserna).

Planerna måste också beakta att folkrätten sätter gränser för vad som kan regleras i havet och hur det kan regleras, särskilt i den ekonomiska zonen som inte är en del av Sveriges territorium.

(10)

Sammanhängande, helhetliga och uppdaterade planer

Havsplaneringen ska vara ekosystembaserad. Därför måste planeringen ta hänsyn till hela ekosystem och följaktligen omfatta så heltäckande havsområden som möjligt. För att nå det målet behöver det i planeringssystemet också ingå mellanstatligt samarbete.

Utredningen föreslår att havsplaner ska tas fram för tre planområden; Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Deras geografiska område täcker alla svenska vatten utanför en linje som ligger en nautisk mil från baslinjen (som går längs kusten eller vikarnas mynningar och de yttersta öarna). Sinsemellan avgränsas havsplanerna av de havsområdesgränser som närmast motsvarar berörda vattendistrikt.

Tanken är att strategiska havsplaner i utgångsläget ska tas fram samtidigt för de tre planområdena, inte för ett område i taget. Annars riskerar planeringen att dra ut på tiden, innan planerna täcker hela det svenska havsområdet. Vidare är samordningen planerna emellan väsentlig. Därför är också regional samverkan särskilt betydelsefull.

En havsplan ska enligt utredningens förslag kunna innehålla såväl vägledande som styrande och bindande delar. Alla fördjupningar och tematiska tillägg till planen ska innebära en ändring av själva planen. Genom att det ska finnas en och endast en plan för varje havsplaneområde, kommer varje ändring att behöva ta hänsyn till helheten.

Därmed ges förutsättningar för enhetlighet och samordnad planering.

Havsplanens grundläggande uppgifter, innehåll och utformning

Havsplanen ger ett samlat underlag för att pröva anspråk och skyddsbehov. Den kan rationalisera tillståndsprövningen och förvaltningen. Planen är också ett verktyg för kommunikation och information och planeringen bidrar till det gränsöverskridande havssamarbetet.

Havsplanen ska ange den mest lämpliga användningen av havsområdena, baserat på avvägningar mellan allmänna intressen. Planen ska bestå av plankartor, tillsammans med ställningstaganden om grunddragen för hur havsområden ska nyttjas, skyddas och förvaltas, liksom om vilka allmänna intressen som ska beaktas. Områden av riksintresse är en del av de allmänna intressena. Inom territoriet ska planen särskilt ange vilka riksintressen som ska gälla för olika områden.

Tillsammans med havsplanen ska det underlag som behövs för att förstå planen också redovisas. Här ingår beskrivningar av 1) planeringsförutsättningarna, såsom beskrivningar av miljötillståndet, naturgivna förutsättningar och befintliga verksamheter, 2) planens syfte och 3) de överväganden som legat till grund för planens utformning. Övervägandena rör avvägningar mellan motstående intressen och en konsekvensbedömning av planen ur miljömässig, ekonomisk och social synpunkt.

Havsplanerna får betydelse vid tillståndsprövning och förvaltning genom att de blir vägledande beslutsunderlag. Havsplanens ställningstaganden till riksintressen ska därutöver styra tillståndsprövningen. Slutligen får tillstånd inte ges i strid mot de bindande bestämmelser som också ska kunna finnas i planen. Bestämmelserna, som även berör vissa andra beslut, ska innebära att ett havsområde inte får användas för de verksamheter och åtgärder som anges i planen. En viss verksamhet kan därigenom uteslutas eller villkoras. Om det bedöms nödvändigt kan till och med alla tillståndspliktiga verksamheter förbjudas inom ett område.

Planeringsprocessen ska bedrivas i samarbete mellan alla berörda

(11)

Havs- och vattenmyndigheten ska ha ansvaret för planeringsprocessen, med bistånd från kustlänsstyrelserna. Ekosystemansatsen ska genomsyra alla steg i planeringen och förvaltningen. Planeringsunderlag ska lämnas av alla berörda myndigheter och kommuner. Det första steget innebär att ett program tas fram som anger utgångspunkterna och målen för planen. Samråd ska genomföras i arbetet med att ta fram programmet, liksom själva förslaget till havsplan (steg 2). Förslaget ska tas fram tillsammans med alla berörda.

Figur 3.1 Sammanfattande bild av planeringsprocessens sex skeden

När samrådet är avslutat och det finns ett slutligt förslag till havsplan, ska de berörda få granska förslaget (steg 3). Havs- och vattenmyndigheten samt berörda kommuner och länsstyrelser ska hålla förslaget och underlagsdokumenten tillgängliga. Efter granskningstiden ska Havs- och vattenmyndigheten lämna över förslaget, med en sammanfattning av alla yttranden, till regeringen (steg 4). Myndigheten ska också lämna sitt eget yttrande, med förslag kopplade till synpunkterna från granskningen.

Alla yttrande som har kommit in ska bifogas. Regeringen tar ställning till planen, mot bakgrund av yttrandena, underlagen och konsekvensbeskrivningen. Efter beredning i departementen, antar regeringen planen och den får därmed laga kraft.

Utredningen bedömer, bland annat mot bakgrund av erfarenheterna i Norge och Tyskland, att planeringsprocessen kommer att ta runt fyra år. I första vändan kan processen ta längre tid, inte minst i egentliga Östersjön.

Den antagna planen ska tillämpas i efterföljande beslut på statlig och kommunal nivå (steg 5). Den berör såväl tillståndsgivning och förvaltningsåtgärder i havet, som kommunernas planering enligt plan- och bygglagen. En havsplan ska få ändras genom fördjupade planer för vissa områden eller genom tematiska tillägg, exempelvis när det uppstår nya intressen. Havs- och vattenmyndigheten får besluta om de ändringar i havsplanerna som behövs. Sådana beslut får överklagas hos regeringen. Om en ändring innebär nya avvägningar mellan allmänna intressen, eller om ändringen är av principiell betydelse, ska dock regeringen besluta om den.

(12)

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att planerna följs upp och att det minst vart fjärde år görs en bedömning av om planerna behöver ersättas med nya (steg 6).

Även om planerna alltid ska vara uppdaterade, kan nya anspråk och målsättningar, eller utvecklingen i övrigt, innebära att helt nya planer behöver tas fram. Utifrån erfarenheterna i Norge, räknar utredningen med att det kan behövas en helt ny plan efter 12–20 år.

Länsstyrelsens roll i havsplaneringen

Utredningen föreslår att de 14 länsstyrelserna längs kusten ska medverka aktivt i planeringsprocessen. De ska bistå Havs- och vattenmyndigheten med att leda och samordna planeringsprocessen på regional nivå. Länsstyrelserna ska samarbeta inom havsplaneområdet och en av dem ska samordna arbetet. Länsstyrelsen ges även i uppgift att verka för och bevaka att den kommunala planeringen av kust och hav samordnas med havsplanen.

Sambanden mellan den statliga havsplaneringen och kommunernas planering enligt plan- och bygglagen

Havs- och vattenmyndigheten ska särskilt samråda med kommunerna under hela planeringsprocessen. Kommunernas planering är central för att havs- och kustplaneringen ska hänga samman. Under hela planeringsprocessen – från samrådet om programmet och samrådet om planförslaget, till granskningen av det slutliga förslaget – har kommunen möjlighet att delta aktivt. När planerna ska tillämpas har kommunen också en viktig roll i att förverkliga den ekosystembaserade planeringen av kust och hav. Utredningen utgår från att såväl samråds- som granskningsyttranden blir föremål för en bred politisk diskussion. Det är angeläget att kommunen tar ställning på politisk nivå. Kommunernas synpunkter på det slutliga förslaget till havsplan ska framgå av de handlingar som lämnas till regeringen för prövning.

Kommunen ska se till att det av översiktsplanen framgår hur den har samordnat planen med gällande havsplan. Under samrådet om ett förslag till översiktsplan ska länsstyrelsen särskilt verka för att översiktsplanen samordnas med havsplanen. I granskningsyttrandet ska länsstyrelsen redovisa om översiktsplaneförslaget motverkar syftet med havsplanen. Motsvarande ska gälla för samrådet om detaljplaner eller områdesbestämmelser. Om kommunens beslut om sådana innebär att syftet med havsplanen motverkas, ska länsstyrelsen upphäva beslutet. Kommunen får inte heller ge bygglov i havet för en åtgärd som strider mot bestämmelser i en havsplan. Det gäller dock inte om avvikelsen är liten och syftet med bestämmelserna inte motverkas.

Utredningen föreslår att det sätts av särskilda medel till stöd för kommunal och mellankommunal planering av kust- och havsområden. Likaså föreslår utredningen att utbildningsinsatser görs såväl för kommunerna som berörda myndigheter.

Utredningen bedömer att den statliga havsplaneringen kommer att innebära att kommunerna får betydligt bättre underlag för sin planering av kust och hav.

Särskilda frågor om Sveriges ekonomiska zon och om kontinentalsockeln

Utredningen föreslår att bestämmelserna om riksintresse inte längre ska tillämpas i den ekonomiska zonen. 3 och 4 kap. miljöbalken som i dag gäller över hela

(13)

havsområdet omfattar både allmänna intressen och riksintressen. Systemet med riksintressen har inte någon egentlig funktion i den ekonomiska zonen, eftersom det i första hand riktar sig till den kommunala planeringen och myndigheters tillståndsprövning. I den ekonomiska zonen finns ingen kommunal planering och tillståndsprövningen är uteslutande en statlig angelägenhet.

Havsplanerna kommer däremot att ange vilka allmänna intressen som ska beaktas i området. Myndigheternas uppgift kommer enligt utredningens förslag således att bli att peka ut allmänna intressen i den ekonomiska zonen i stället för områden av riksintresse.

Utredningen föreslår vidare att Havs- och vattenmyndigheten ska handlägga och besluta om tillstånd i ärenden enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Beredning av ärenden och beslut enligt lagen om kontinentalsockeln ska i större utsträckning än i dag delegeras till SGU. Myndigheternas tillståndsbeslut ska kunna överklagas hos regeringen, som också ska fatta beslut i viktigare ärenden.

Sverige bör enligt utredningens mening utnyttja den möjlighet som havsrätten ger att inrätta en angränsande zon inom den ekonomiska zonen (ut till 24 nautiska mil från baslinjen). Ett av syftena är att kunna skydda kulturarvet även i området närmast utanför territorialgränsen. På havsbotten inom internationellt vatten utanför Sveriges territorium, inte minst i Östersjön, finns ett unikt kulturarv.

All planering och alla beslut som gäller Sveriges ekonomiska zon måste hållas inom de folkrättsliga förutsättningarna. Planer och beslut får inte medföra någon inskränkning av rättigheter enligt folkrätten eller havsrätten, såsom rätten till fri sjöfart, eller andra rättigheter som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser.

(14)

Styrgruppsärende 2011-03-24 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Verksamheten 2007-2010 – överlämnandehandling

Den tidigare styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har gett kansliet i uppdrag att sammanställa en överlämnandehandling för den kommande styrgruppen. Handlingen beskriver kortfattat huvuddragen inom områden som styrgruppen behandlat under mandatperioden 2007-2010 med bäring på kommande mandatperiod.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2011-03-15 Ylva Löf

/Pia Arnesson, Cecilia Kvist

(15)

1

Styrgruppsärende 2011-03-08 Pia Arnesson Cecilia Kvist

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Verksamheten 2007-2010 – överlämnandehandling

Det regionala uppdraget

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad arbetar på uppdrag av

förbundsstyrelsen och bereder frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen bevakar utvecklingen inom dessa sakområden samt tar de initiativ som utvecklingen föranleder genom att få till stånd och kontinuerligt genomföra ett aktivt idé- och erfarenhetsutbyte.

Styrgruppen har som uppgift att behandla såväl plan- som miljö- och

trafikfrågor och denna grupp ersatte 2003 de tre tidigare ledningsgrupperna för miljö, trafik och regional planering. På delegation har styrgruppen övertagit följande uppgifter från tidigare ledningsgrupper: Göteborgsöverenskommelsen och samordningsansvaret för infrastrukturplaneringen i regionen från

ledningsgruppen för trafik samt luftvårdsprogrammet från ledningsgruppen för miljö.

Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” (antaget i maj 2006) beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling.

Förbundsstyrelsen har därmed lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden.

Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål har dokumentet ”Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar” (godkänt i maj 2008) tagits fram. Strukturbilden visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och ligger till grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid.

Utifrån dessa mål- och strategidokument har styrgruppens ambition varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande.

Principdiskussioner kring regionala frågeställningar har aktualiserats i samband med t ex remissyttranden över kommunala översiktsplaner och infrastrukturutredningar. Styrgruppen har också behandlat detaljplaner när

(16)

2 dessa bedömts ha regional betydelse.

GR är regionplaneorgan

GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). På förbundsstyrelsens uppdrag leder styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad detta arbete och bereder sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Kortfattat är huvuduppgifterna att:

• biträda kommuner och statliga myndigheter med regionala synpunkter,

• följa regionala frågor inom ansvarsområdet,

• låta utreda förhållanden som har regional räckvidd,

• fortlöpande följa statlig och kommunal planering,

• samråda vid upprättande av förändring av översiktsplaner och detaljplaner (när dessa får regionala konsekvenser),

• förse kommunerna med underlag ifråga om mellankommunala frågor,

• underlätta information om regionala förhållanden mellan och inom kommunerna.

Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen

GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen – förankrat i varje medlemskommun – uppdraget att samordna planeringen av

transportinfrastrukturen i regionen. Detta uppdrag, där styrgruppen är beredande, innebär att GR ska:

• ansvara för samordningen av all regional infrastrukturplanering, d v s sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera

medlemskommuner,

• representera kommunerna i olika organisationers arbets- och ledningsgrupper som behandlar regional infrastrukturplanering,

• ansvara för utformningen av remissvar över sådana utredningar som berör regional infrastrukturplanering och som tillställs GR och/eller medlemskommunerna. Utformningen av svaren ska ske i samråd med berörda kommuner,

• företräda medlemskommunerna gentemot staten och Västra

(17)

3 Götalandsregionen i frågor som berör regional infrastrukturplanering,

• initiera utredningar om regional infrastrukturutbyggnad på eget initiativ eller efter framställan från medlemskommunerna.

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Luftvårdsprogrammet syftar bl a till att informera om luftkvaliteten och ta fram underlag för samhällsplaneringen.Det innebär att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och att klimatmålen nås. I programmet samarbetar GR:s tretton kommuner, företag och Trafikverket. Samverkan sker också med länsstyrelserna i Västra

Götalands län och Hallands län samt Chalmers, Universitetet m fl. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör tillsammans med representanter från näringslivet och Länsstyrelsen i Västra Götaland styrgruppen för

luftvårdsprogrammet.

Styrgruppens sammansättning

Alla GR:s medlemskommuner har varit representerade i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad som haft 15 ledamöter. Styrgruppen har under perioden 2007-2010 haft följande sammansättning:

Anneli Hulthén (S) Göteborg ordförande t o m februari 2009 Owe Nilsson (S), Göteborg, ordförande fr o m mars 2009 Hans Bergfelt (M), Mölndal, vice ordförande

Elaine Björkman (S), Ale Anita Skoglund (M), Alingsås Kia Andréasson (MP), Göteborg Roland Rydin (M), Göteborg Göran Hildén (FP), Härryda

Kenneth Nilsson (FP), Kungsbacka t o m september 2009 Ulrika Landergren (FP), Kungsbacka fr o m oktober 2009 Gun-Marie Daun (KD), Kungälv

Kenneth Johansson (S), Lerum Bjarne Färjhage (C), Lilla Edet Lasse Selander (V), Partille

Eva Warnvik Ahlén (S), Stenungsund

Eva Bertilsson-Styvén (S), Tjörn t o m december 2008 Benny Andersson (S), Tjörn fr o m januari 2009 Rolf Edvardsson (S), Öckerö

(18)

4 Vad har styrgruppen arbetat med?

Nedan följer huvuddragen inom områden som styrgruppen behandlat under mandatperioden samt ett axplock ur ärendefloran.

• Kommunala översiktsplaner – styrgruppen har varit beredande instans och till förbundsstyrelsen lagt fram förslag till remissyttranden över översiktsplaner från följande kommuner: Ale, Göteborg, Kungälv, Lerum, Lilla Edet och Stenungsund. Styrgruppen har för egen del yttrat sig över fördjupade översiktsplaner och detaljplaner som bedömts ha regional betydelse bl a staden Alingsås och Västra Bodarna i Alingsås kommun, Kungsbacka stad, Backaplansområdet och södra Askim i Göteborgs kommun, centrala Partille, Jeriko-Jonsered i Partille och Lerums kommuner samt Fässbergsdalen i Mölndals och Göteborgs kommuner.

• Bostadsbyggande/boendeplanering – styrgruppen har ett idé- och erfarenhetsutbyte för att bidra till ett balanserat bostadsbyggande av hög kvalitet och till acceptabla kostnadsnivåer. Till stöd för arbetet finns det s k bostadsnätverket, ett tjänstemannanätverk med företrädare från medlemskommunerna. Nätverket följer utvecklingen av

kommunernas pågående samt framtida bostadsplaner för att ge en samlad bild av bostadssituationen i regionen. En återkommande

aktivitet är de s k öppna bostadsnätverk som anordnas för politiker och tjänstemän.

• Infrastruktur – styrgruppen har varit beredande vad gäller GR:s samordningsansvar för infrastrukturplaneringen (se ovan) samt följt utvecklingen inom området. Detta innebär att styrgruppen bl a yttrat sig över stråkstudie Västra stambanan, ny älvförbindelse vid Marieholm och ny kollektivtrafiklag samt påbörjat uppdraget att aktualisera Transportstrategin från 1999. Under den senare delen av

mandatperioden har arbetet med investeringsplaneringen för en regional och nationell transportinfrastrukturplanering för perioden 2010-2021 avslutats. Detta har bl a utmynnat i Västsvenska paketet.

Styrgruppen har kontinuerligt fått information om arbetet med det Västsvenska paketet som på grund av tidspressen behandlats direkt av förbundsstyrelsen.

Vad gäller kollektivtrafik har styrgruppen bevakat att kommunala planer och större investeringar i infrastrukturen aktivt bidrar till att målen i K2020 (Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen) nås.

Programmet utgör vägledning för utveckling av regionens

kollektivtrafik där ett av målen är att minst 40% av resorna ska göras med kollektivtrafik år 2025.

(19)

5

• Handel – år 2010 godkändes en Handelsstrategi för Göteborgsregionen som utarbetats tillsammans med Business Region Göteborgs (BRG) handelsgrupp, ett tjänstemannanätverk med företrädare från

medlemskommunerna och handeln. Den regionala handelsstrategin ska vara vägledande och ge stöd för lokala beslut samt ses som ett

hjälpmedel i den fysiska planeringen.

• Grön- och blåstruktur (hav, skog och sjöar) – i styrgruppen har förts diskussioner kring vikten av att de grundläggande kvaliteter som regionens naturområden utgör bibehålls, samt att dessa områden görs tillgängliga.

• Klimat och sårbarhet – fokus har varit på Göta älv som är ett av elementen i GR:s strukturbild och i hög grad strukturerande för

regionens utveckling. Som en del i arbetet med att utveckla en samsyn kring de problem och möjligheter som finns kring älven och dess närområde har en kunskapsuppbyggande process inletts. Som ett första steg har ett seminarium för att belysa olika frågeställningar som rör älven i ett nationellt, internationellt och regionalt/lokalt perspektiv genomförts.

• Vattenvård och vattenförsörjning – med utgångspunkt i tidigare framtagen regional vattenförsörjningsplan och åtgärdsprogram har styrgruppen i sitt arbete verkat för att säkra och förbättra

vattenkvaliteten i Göta älv m fl vattendrag. Samtidigt bevakas att behovet av att en alternativ regional vattentäkt kan tillgodoses för att minska känsligheten av störningar vid eventuella föroreningar i Göta älv. GR arbetar också för att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde utmed Göta älv, bl a för att långsiktigt säkerställa dess funktion som råvattentäkt. En revidering av den regionala vattenförsörjningsplanen från 2003 har också påbörjats.

GR verkar för att marken i Gråbodeltat säkerställs för en möjlig framtida komplettering av vattenförsörjningen i regionen. Beträffande den framtida användningen av Gråbotäkten till förmån för

vattenintresset har länsstyrelsen ändrat tidigare beslut och bifaller de reservationer som GR, Göteborgs och Lerums kommuner framfört till Miljödomstolen.

• Avfall – en regional Avfallsplan för Göteborgsregionen (A2020) har antagits och i beslutet påtalas behovet av samordning, uppföljning och utredningsstöd. EU:s avfallsdirektiv, nationell avfallslagstiftning och föreskrifter, de nationella miljömålen samt regionala/kommunala avfalls- och miljömål har legat till grund för arbetet. Den regionala avfallsplanen är utformad så att den även kan fungera som en

(20)

6 kommunal avfallsplan med eventuella kompletteringar av respektive

kommun. Avfallsplanen kan utgöra en första del i en regional kretsloppsplan.

• Materialförsörjning – utifrån tidigare framtagen grusförsörjningsplan har en regional Strategi för långsiktig hushållning med berg, grus och sand utarbetats och antagits. Syftet är att den ska medverka till en långsiktig hushållning med berg, grus och sand samt vara ett stöd vid strategiska planeringsbeslut och användningen av det bergkrossmaterial som behövs vid samhällsbyggande.

• Mark för näringslivet – projektet, som drivs i samverkan med BRG, syftar till att stärka regionens konkurrenskraft genom att erbjuda mark i attraktiva lägen. Det webbaserade marknadsfönstret ”Markdatabasen”, är ett instrument som ska underlätta etableringsprocessen.

• ÖP-översikt – och erfarenhetsutbyte i GIS-frågor. Arbetet har i ett första steg inriktats mot att genom en sammanställning av gällande översiktsplaner i GIS-format redovisa en samlad bild av den planerade markanvändningen i regionen. En pilotstudie har genomförts med tre kommuner; Göteborg, Mölndal och Partille. Denna har resulterat i en testversion av ÖP-översikten i form av en GIS-databas med ett webbaserat kartverktyg. Diskussion pågår om ett eventuellt fullskaleprojekt.

• Göken/Gökungen/Gökägget – styrgruppen har, på delegation från förbundsstyrelsen, fördelat investeringsmedel för förbättringar av infrastruktur och miljö. Sedan 1998 har totalt 910 miljoner kronor fördelats först inom Göken och därefter ca 160 miljoner kronor inom Gökungen. Under 2007 avslutades Gökungen då samtliga projekt avslutats eller höll på att avslutas. Resterande medel, ca 5 miljoner kronor, avsattes i Gökägget för att finansiera kollektivtrafikfrämjande åtgärder.

• Hållbarhetsmodeller – styrgruppen har haft uppdraget att öka

kunskapen kring hållbarhetsmodeller för att kunna beskriva framtida samhällsutveckling utifrån tre dimensioner – en miljömässig, en ekonomisk och en social. En skrift har tagits fram som beskriver den politiska historiken, olika hållbarhetsmodeller samt visioner, verktyg och frågor kopplade till hållbar utveckling. Styrgruppen har även tagit del av det kunskapsunderlag om socialt hållbar utveckling som den sociala styrgruppen tagit fram.

• Energifrågor – GR saknar mål- eller strategidokument för att i t ex remissvar kunna avge specifika synpunkter rörande energifrågor.

(21)

7 Styrgruppen har dock ställt sig bakom ett generellt yttrande för att

belysa det regionala perspektivet i kommunala vindbruksplaner.

Under mandatperioden har styrgruppen som en del i sin kunskapsuppbyggnad gjort flera studiebesök: längs Göta älv från Göteborg till Lilla Edet, Preem raffinaderi i Göteborg, Göteborg Energi Rya Kraftvärmeverk i Göteborg, Passivhuscentrum i Alingsås, Volvo personvagnar i Göteborg samt

nybyggnation i Brevik på Öckerö. Styrgruppen har även gjort en studieresa till Barcelona för att lära sig mer om hur regional planering bedrivs utanför Sverige.

Regionala uppdrag med politisk representation

Styrgruppen har genom politisk representation deltagit i följande grupperingar under mandatperioden:

• Via Lappia – GR har varit medlem i intresseorganisationen som arbetar för att stärka stråket E45 (tidigare riksväg 45). Då huvudsyftet att ändra statusen på Rv 45 till europaväg har uppnåtts valde GR att inte vara medlem fr o m 2011.

Representanter: Bjarne Färjhage (C), Lilla Edet, Elaine Björkman (S), Ale t o m augusti 2009 och Roland Rydin (M), Göteborg, fr o m september 2009.

• Götalandsbanan – GR har följt arbetet med Götalandsbanan, delen Borås - Mantorp. Uppdraget avslutades 2008.

Representanter: Göran Hildén (FP), Härryda och Eva Warnvik Ahlén (S), Stenungsund.

• Förstudie Kust till kustbanan, delen Almedal – Mölnlycke

Representanter: Hans Bergfelt (M), Mölndal och Lasse Selander (V), Partille.

• Järnvägsutredning Västra stambanan fyrspår, delen Floda – Aspen Representanter: Anita Skoglund (M), Alingsås och Rolf Edvardsson (S), Öckerö.

• Järnvägsutredning Västlänken – en planerad tågtunnel under Göteborg Representanter: Roland Rydin (M), Göteborg och Kenneth Johansson (S), Lerum.

(22)

8 Särskilda uppdrag och projekt

Med utgångspunkt från framtagna mål och strategier har GR uppdrag som direkt eller indirekt faller inom ramen för styrgruppens ansvarsområde.

• Clean Shipping Project – GR arbetar tillsammans med länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen och BRG inom ramen för projektet Clean Shipping, vars syfte är att reducera sjöfartens miljöpåverkan. Projektet har varit framgångsrikt och har därför

förlängts t o m 2011. Detta för att skapa förutsättningar för att etablera ett nätverk på den internationella arenan som därefter kan fortsätta i en förvaltningsfas på kommersiell grund.

• Catch MR (Cooperative approaches to transport challenges within the Metropolitan Regions) – GR medverkar i ett treårigt EU-projekt som syftar till att öka förståelsen för de utmaningar inom transportsektorn som de medverkande storstadsregionerna står inför. Arbetet bedrivs i samarbete med Oslo, Berlin, Wien, Budapest, Ljubljana och Rom.

• Klimatinvesteringsprogram (guldklimpar) – GR beviljades i maj 2007 bidrag, s k guldklimpar, från Naturvårdsverket för åtgärder som bedömts särskilt effektiva för att begränsa utsläppen av växthusgaser.

Projektet innebär ett långsiktigt arbete som syftar till att begränsa klimatpåverkan från vårt dagliga resande. Det beviljade bidraget går till två projekt: ”Dialog med hushållen” och Dialog med företagen”.

Projekten avslutas under 2011 då slutredovisning sker till Naturvårdsverket.

• Kalkning av försurade sjöar och vattendrag – GR planerar och genomför i nära samarbete med länsstyrelserna årliga sjö- och

våtmarkskalkningar i regionen. Kalkningsverksamheten finansieras till största delen av statsbidrag och resterande kostnader står berörda kommuner för. Det innebär att kommunerna betalar en avgift till GR som skall täcka alla kostnader för kansliets administrativa arbete.

• Göta älvs vattenvårdsförbund – Förbundet har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet. Det är en frivillig

sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. För administration och projektledning köper vattenvårdsförbundet tjänster från GR.

• Vattenråd – För att klara kraven i EU:s vattendirektiv (allt vatten ska till 2015 ha uppnått god ekologisk och kemisk vattenstatus) bildas vattenråd. Syftet är att skapa delaktighet, engagemang och lokal förankring i vattenfrågor. GR:s roll är att fungera som

(23)

9 samverkansorgan och bidra med synpunkter kring arbetet med

vattenförvaltning. GR har uppdraget att administrera verksamheten för de tre vattenråd som bildats: Göta älvs vattenråd samt vattenråden för Säveåns respektive Mölndalsåns delavrinningsområden. Bildandet av ett vattenråd för Göteborgs kustvatten har påbörjats.

Övrigt

Styrgruppen har även fått information om följande:

• ARC (Airport Regions Conference) – ett europeiskt nätverk av regioner och kommuner med internationella flygplatser. GR är medlem och tar aktivt del av den kunskap som byggs upp inom ARC. Mellan åren 2004 och 2010 var ARC:s generalsekretariat placerat på GR.

• GR är medlem i föreningen Europakorridoren som verkar för att höghastighetsbanorna Götalandbanan och Europakorridoren ska komma till stånd.

• Miljösamverkan Västra Götaland – ett projektsamarbete mellan Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen i Västra Götalands län,

kommunförbunden (inkl. GR) och kommunernas miljöförvaltningar.

Syftet är att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet genom att ge stöd både till myndighetsutövning och till informativa insatser.

Förbundsstyrelsen har ställt sig bakom en fortsatt finansiering t o m 2012.

• HUR 2050 – GR ingår tillsammans med flera andra

samverkansorganisationer i tjänstemannanätverket HUR 2050 som syftar till att bygga upp en gemensam kunskap om hur regionen kan utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt.

• Gods 2030 – är en del i nätverket HUR 2050:s arbete. Ett gemensamt projekt kring hållbara godstransporter benämnt ”Gods 2030” har skapats, vars syfte är att beskriva hur godstransporter kan bli bättre, effektivare och långsiktigt hållbara.

• Smart Energi – ett projekt vars syfte är att minska beroendet av fossil energi i Västra Götaland.

• Mistra Urban Futures – GR har medverkat i ansökan av FoU-medel från Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA), som är en satsning inom området hållbar stadsutveckling vilken skall leda fram

(24)

10 till att ett centrum för hållbar stadsutveckling etableras. Detta är ett

stort steg framåt till stöd för arbetet med att nå målet om en hållbar utveckling. Göteborg och därmed Göteborgsregionen kan samtidigt profilera sig internationellt i frågor om hållbar stads- och

regionutveckling.

• DART (Driftsättning av regional transportinformatik) – syftar till att underlätta för trafikanter att genom informationsåtgärder göra rationella resval. GR medverkar med bl a Trafikverket och Västtrafik i en

tjänstemannagrupp.

• Statliga utredningar – styrgruppen har informerats om pågående statliga utredningar rörande t ex framtidens flygplatser, hamnstrategi, klimat- och sårbarhetsutredningen, en sammanhållen klimat- och energipolitik samt höghastighetsbanor.

(25)

1 Protokoll 2010-11-11 Georgia Larsson

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Tid: 13-16

Plats: GR, Gårdavägen 2 Närvarande ledamöter

Owe Nilsson (s), Göteborg, ordförande Hans Bergfelt (m), Mölndal, vice ordförande Kia Andréasson (mp), Göteborg

Benny Andersson (s), Tjörn Rolf Edvardsson (s), Öckerö Bjarne Färjhage (c), Lilla Edet Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum Ulrika Landergren (fp), Kungsbacka Roland Rydin (m), Göteborg

Lasse Selander (v), Partille Anita Skoglund (m), Alingsås Övriga närvarande

Dick Hedman, Länsstyrelsen i Västra Götaland Anna Karin Fridh, Alingsås kommun

Per Bergström Jonsson, Trafikverket Pia Arnesson, GR

Kerstin Elias, GR Lennart Lagerfors, GR Georgia Larsson GR

Anita Rynvall Mårtensson, GR

§ 1. Val av justeringsman

Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Hans Bergfelt (m)

§ 2. Meddelanden

• Senaste nytt om Gråbo-Mjörn ärendet: Statens Geologiska Institut (SGI) har i sitt yttrande ställt sig bakom vattenintresset vilket i sin tur stärker GR:s tidigare ställningstagande i frågan. En

slutförhandling kommer att äga rum i Miljödomstolen.

Miljödomstolens kommande beslut kan dock överklagas till Miljööverdomstolen.

(26)

2

• Informationsbroschyren om det europeiska projektet ”Catch-MR”

som GR deltar i delades ut.

• GR är medlem i den europeiska intresseorganisationen ARC, ett nätverk med städer och regioner som har en internationell flygplats i sitt närområde. Syftet med ARC är att genom erfarenhetsutbyte och projekt öka kunskapen om hur man hanterar flygets konsekvenser såväl positiva som negativa. Den 25 november står GR värd för ARC:s årskonferens med temat "The importance of aviation as an engine for sustainable growth in peripheral regions".

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information

§ 3. Socialt hållbar utveckling i Göteborgregionen, ett kunskapsunderlag – Kerstin Elias, GR

På uppdrag av förbundsstyrelsen har GR:s sociala styrgrupp under 2008- 2010 berett frågan om en kommungemensam diskussion om den sociala dimensionen. Vid förbundsstyrelsens sammanträde 2009-09-11 uppdrogs åt den sociala styrgruppen att fortsätta arbetet med att utveckla ett diskussions- och kunskapsunderlag kring socialt hållbar utveckling i Göteborgsregionen.

Materialet redovisades för styrelsen vid mötet 2010-05-07 och styrelsen beslöt att fortsätta att arbeta med processen socialt hållbar utveckling i enlighet med det presenterade kunskapsunderlaget, med inriktning mot att ett seminarium för kommunerna ska hållas kring materialet, samt att fortsätta att föra dialogen kring kunskapsunderlagets innehåll med berörda kommunföreträdare.

En redovisning av kunskapsunderlaget gavs vid sammanträdet.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information

§ 4. Västra Bodarana, fördjupning av översiktsplanen för Alingsås kommun, ÖP95, Samråd – Anna Karin Fridh, Alingsås kommun Alingsås kommunstyrelse har tagit fram ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Västra Bodarna. Ambitionen är att utforma en flexibel långsiktig plan för den framtida utvecklingen. Planförslaget grundar sig på fem mål:

- stationsnära boende och varierat bostadsutbud - värnad karaktär

(27)

3 - väl sammanhållen struktur med tydlig kärna

- trygg och hållbara infrastruktur - varm och välkomnande atmosfär Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information; samt

att uppdra åt styrgruppens presidium att godkänna kommande förslag till yttrande över ”Västra Bodarna, fördjupning av översiktsplanen för Alingsås kommun, ÖP95, samråd”

§ 5. Lägesrapport om arbetet med det Västsvenska infrastrukturarbetet samt förslag till trimning av

trängelskattesystemet – Per Bergstöm Jonsson, Trafikverket Det Västsvenska infrastrukturpaketet har gått in i en genomfarandefas.

Parterna (Trafikverket, Göteborgs stad, Göteborgregionens

kommunalförbund, Västra Götalandsregionen och Region Halland) bakom avtalet har bildat en gemensam organisation för att bl.a. samordna och prioritera olika insatser.

Arbetet leds av en politisk styrgrupp som bl.a. ska hantera frågor om finansiering, avtal och prioritering. Trafikverket är huvudansvarigt för paketet som helhet.

Under våren och sommaren har avtalsparterna under ledning av Trafikverket fördjupat kunskapen om hur en flerpassageregel bör utformas, vilka effekter den ger samt vilka möjligheter den ger att revidera och förbättra

trängelskattesystemet i Göteborg i sin helhet. Arbetet har resulterat i

rapporten ”Förslag till revidering av trängelskattesystemet i Göteborg”. Per Bergström Jonsson redovisade utskickad rapport.

Samtliga avtalspartners har nu beretts tillfälle att yttra sig över utredningsrapporten så att Trafikverket kan göra en framställan till

regeringen om att införa en flerpassageregel samt revidera skatteområdet.

Beslut i ärendet kommer att tas av förbundsstyrelsen den 10 december 2010.

Styrgruppen beslöt

att till protokollet anteckna lämnad information

§ 6. Inför verksamhetsinriktning och budget 2012 – diskussion, Pia Arnesson, GR. Bordlagt ärende från 2010-09-30.

Kansliet har påbörjat arbetet med verksamhetsinriktning och budget för 2012. Tanken är att arbetet med verksamhetsinriktning ska pågå under