Dnr: 10-143.011 Styrelseärende 4 2011-04-08 Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till revidering av GRs förbundsordning
avseende rollen som regionalt samverkansorgan
Vid behandling av verksamhetsinriktning och budget 2011 för GR uppdrogs åt förbundsdirektören att inför kommande mandatperiod utreda behov av en revidering av förbundsordningen med avseende på GRs roll som regionalt samverkansorgan (förbundsstyrelsen 2010-05-07).
Ett förslag till revidering av förbundsordningen presenterades för
förbundsstyrelsen 2010-09-24. Förbundsstyrelsen beslöt att förslaget skulle sändas ut på remiss till medlemskommunerna, vilket skedde i oktober 2010. Kommunernas svar skulle vara GR tillhanda senast 2011-01-31. Alla 13 kommunerna har besvarat remissen. Efter samrådet har förslaget reviderats, enligt bilaga daterad 2011-03-23.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att föreslå förbundsfullmäktige att besluta
att för GRs del godkänna följande tillägg i förbundsordningens § 2 vad gäller GRs ändamål:
- att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarenhetsutbyte, samt
- att representera medlemskommunerna i förhandlingar och
överläggningar i Beredningen för hållbar utveckling avseende frågor av kommunövergripande och strategisk natur,
samt
att uppdra åt förbundsdirektören att utreda behov av ev. tilläggsuppdrag från kommunerna, via förbundsstyrelsen, samt
att uppdra åt förbundsdirektören att bevaka behov av företrädarskap i förhållande till andra regionala och nationella samverkansorgan. Göteborg 2011-03-23
Nils-Gunnar Ernstson
Förslag till revidering av GRs förbundsordning
avseende rollen som regionalt samverkansorgan
Bakgrund
Vid behandling av verksamhetsinriktning och budget 2011 för GR uppdrogs åt förbundsdirektören att inför kommande mandatperiod utreda behov av en revidering av förbundsordningen med avseende på GRs roll som regionalt samverkansorgan (förbundsstyrelsen 2010-05-07).
Inriktningen att i första hand vara ett samverkansorgan för
medlemskommunernas utveckling har varit förbundets linje ända sedan nya GR bildades 1995. GRs verksamhet har också alltid präglats av täta kontakter med andra aktörer både på den regionala och nationella nivån. Den regionala kontaktytan har under de senare åren utvidgats, dels genom en utökad lokal arbetsmarknad men också genom bildandet av Västra Götalandsregionen (VGR) med dess territoriella samordningsuppdrag. GR möter förväntningar från andra organisationer på att agera dialogpart och/eller företräda kommunernas intressen. Vid bildandet av VGR reglerades relationen mellan VGR och kommunerna, vilket ledde till bildandet av ytterligare tre kommunalförbund i länet. 2001 bildades Västkom, Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation, en
sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppgiften är att på regional nivå företräda och samordna kommunernas intressen i förhållande till VGR och andra länsorgan i frågor som gäller
huvudmannaskapsförändringar samt tolkning/tillämpning av det gemensamma sjukvårdsavtalet.
Kommunalförbundens samarbete med VGR har bl.a. skett i de gemensamma beredningarna för regionutveckling, kultur och miljö. Fr.o.m. 2011 har de tre beredningarna slagits samman till
Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). Kommunernas representanter nomineras av kommunalförbunden och utses därefter av VGR. Beredningens uppdrag har vidgats till att omfatta hela spektret hållbar utveckling med inriktning på
2011-03-23 Kerstin Elias Gunnel Rydberg Reviderat förslag efter samråd • strategiska frågor för långsiktig utveckling av Västra Götaland med
ledning av Vision Västra Götaland – det goda livet (med fem fokusområden; Ett livskraftigt näringsliv, Ledande i kompetens och kunskapsutveckling, Infrastruktur och kommunikation med hög standard, En ledande kulturregion och En god hälsa),
• användningen av utvecklingsmedel inom beredningens område, • infrastrukturfrågor.
I linje därmed innehåller den nya instruktionen för beredningen följande strategiska frågor för samverkan: trafikinfrastruktur, näringsliv,
kompetensfrågor, EU/internationella frågor, FoU, kulturfrågor, miljöfrågor samt frågor från kommunerna. Dessa frågor kännetecknas av att de ofta är kommunövergripande och för en lösning behöver en kommunal
samordning på strategisk nivå.
Inom ovan nämnda områden förväntas GRs representanter företräda medlemskommunernas intressen. Det är mot bakgrund härav som uppdraget att utreda behov av en revidering av förbundsordningen med avseende på GRs roll som regionalt samverkansorgan ska ses.
Ett förslag till revidering av förbundsordningen presenterades för
förbundsstyrelsen 2010-09-24. Följande tillägg till förbundsordningens § 2 föreslogs vad gäller GRs ändamål:
• att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarenhetsutbyte,
• att vara navet för samverkan mellan kommunerna samt regionala och nationella organ,
• att representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar i Beredningen för hållbar utveckling samt andra relevanta regionala samverkansorgan.
Förslagets sändes ut på remiss till medlemskommunerna i oktober 2010. Alla 13 kommuner har besvarat remissen, vilket sammanfattas mot slutet av denna skrivelse.
Samrådsredogörelse
Remissomgången visar att merparten av medlemskommunerna tillstyrker förslaget till revidering av förbundsordningen. Några kommuner avstyrker eller påtalar behov av förtydliganden.
Punkt 1 - att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarenhetsutbyte
Med undantag av Mölndal och Lerum ställer sig samtliga kommuner bakom denna punkt. Göteborg kommenterar att GRs medlemskommuner i stor utsträckning delar samma behov i detta avseende och att det i många fall krävs en regional analys för att dra slutsatser på kommunal nivå. Punkt 2 - att vara navet för samverkan mellan kommunerna samt regionala och nationella organ
Ale, Göteborg och Lerum efterlyser behov av förtydliganden vad gäller exempelvis befogenheter, frågeområden, frågetyp samt vilka regionala och nationella organ/aktörer som avses då GR ska företräda kommunerna. Göteborg påpekar att det är oklart vilket mandat som avses med
formuleringen ”navet för samverkan”. Göteborg menar även att förslagets intention är att förtydliga GRs roll som regionalt samverkansorgan i frågor av kommunövergripande och strategisk natur, samt att denna avgränsning även bör framgå av ett ev. tillägg till ändamålsparagrafen.
Punkt 3 - att representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar i Beredningen för hållbar utveckling samt andra relevanta regionala samverkansorgan
Flera kommuner påpekar att skrivningen är alltför generellt formulerad och därmed kan ges en alltför vidsträckt innebörd. Kungsbacka efterlyser ett förtydligande och föreslår att förbundsstyrelsen i förväg ska godkänna de frågor där GR ska företräda kommunerna samt att berörd kommun ska
2011-03-23 Kerstin Elias Gunnel Rydberg Reviderat förslag efter samråd godkänna förhandlingsresultatet. Mölndal förordar ett förtydligande av det
befintliga uppdraget i förbundsordning vad gäller GRs företrädarskap. Göteborg påpekar vidare att det är viktigt att gränssnittet mot Västkom belyses avseende samverkan kring hälso- och sjukvårdsfrågor.
Göteborg och Lerum lyfter frågan om förslagets ekonomiska konsekvenser och huruvida ett vidgat uppdrag kan föranleda rekryteringsbehov, vilket kan påverka storleken på framtida medlemsavgifter till GR.
Kansliets kommentarer
GRs uppdrag regleras i förbundsordningens ändamålsparagraf (§ 2).
Förbundet har bl.a. till ändamål att verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna samt att i andra frågor samverka när kommunal samverkan är erforderlig. En annan central uppgift för förbundet är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Precis som Mölndals remissvar påvisar, medger den tämligen täckande
beskrivningen av GRs uppdrag en öppenhet och ett tolkningsutrymme. Därmed ges även en flexibilitet vad gäller definiering av arbetsområden. Inom GRs politiska styrgrupper och tjänstemannanätverk ges därmed ett utrymme för att ta gemensamma initiativ till samverkan, inom ramen för den kommunala självstyrelsen.
Härav framgår att GRs verksamhet är inriktad på följande nyckelbegrepp; att främja samverkan, att ge service, att stödja och utveckla den
kommunala självstyrelsen samt att verka för samordning av gemensamma angelägenheter.
Vad gäller punkt ett i förslaget till revidering - att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarenhetsutbyte – inryms denna punkt i GRs befintliga uppdrag och innebär således ett förtydligande.
Vad gäller punkterna två och tre i förslaget till revidering
- att vara navet för samverkan mellan kommunerna samt regionala och nationella organ,
- att representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar i Beredningen för hållbar utveckling samt andra relevanta regionala samverkansorgan,
visar samrådet att det finns behov av förtydligande och avgränsning avseende företrädarskapet. Redan idag har GR genom Västkom
företrädaruppgifter för kommunerna. I Västkoms stadgar anges att detta organs uppgift är att, via kommunalförbunden, på regional nivå företräda och samordna kommunernas intressen främst vad gäller
huvudmannaskapsfrågor och i frågor inom vårdområdet.
Det är uppenbart att det på motsvarande sätt vad gäller BHU finns behov av förtydligande avseende GRs regionala företrädarskap. Ett sådant förtydligande bör, i linje med remissvaret från Göteborgs stad m.fl., avgränsa företrädarskapet till frågor av kommunövergripande och strategisk natur. Denna avgränsning bör även framgå av ett eventuellt tillägg till ändamålsparagrafen. Ett sådant företrädarskap gäller främst de arbetsområden som inryms i förbundsordningens ändamålsparagraf och inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Vad gäller andra frågor, där GRs mandat är mer otydligt men behov kan aktualiseras, krävs tilläggsuppdrag från kommunerna, via förbundsstyrelsen, t.ex. gällande strategiska kultur- eller miljöfrågor. En sådan modell täcker även in det behov av förankring i förbundsstyrelsen i samband med beslut i BHU som Kungsbacka påtalar.
Göteborg m.fl. kommenterar dessutom att det är otydligt vilka regionala och nationella organ som avses i punkterna två och tre. En avgränsning i förhållande till BHU är därför lämplig och GRs roll i förhållande till andra samverkansorgan får regleras efterhand som behov uppstår. Med
utgångspunkt från detta blir punkt två överflödig.
Gällande förslagets ekonomiska konsekvenser kan kommenteras att GRs verksamhet ständigt måste anpassas till de uppdrag som ges, vad beträffar både kompetens och resurser. Ett förändrat företrädarskap skiljer sig inte i detta avseende från övriga GR-uppdrag; dessa hanteras inom befintlig budgetprocess. Medlemsavgiften från kommunerna utgör idag ca 15 procent av GRs totala omsättning. Övriga 85 procent utgörs av andra intäkter, vilket ger GR möjlighet att upprätthålla en bredd och flexibilitet i
2011-03-23 Kerstin Elias Gunnel Rydberg Reviderat förslag efter samråd verksamheten. För eventuella tilläggsuppdrag som ges, får de ekonomiska
konsekvenserna hanteras inom ramen för dessa uppdrag. Någon påverkan på framtida medlemsavgift kan idag inte skönjas.
Reviderat förslag till beslut
I linje med ovan förda resonemang föreslås följande tillägg till förbundsordningens § 2 föreslås vad gäller GRs ändamål:
• att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarenhetsutbyte,
• att representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar i Beredningen för hållbar utveckling avseende frågor av kommunövergripande och strategisk natur.
Dessutom föreslås:
• att förbundsstyrelsen uppdrar åt förbundsdirektören att utreda behov av ev. tilläggsuppdrag från kommunerna, via
förbundsstyrelsen, samt
• att förbundsstyrelsen uppdrar åt förbundsdirektören att bevaka behov av företrädarskap i förhållande till andra regionala och nationella samverkansorgan.
Sammanfattning av medlemskommunernas
remissyttranden
Kommun Ställningstaganden
Inget att erinra
Alingsås kommun Tillstyrker föreslagen ändring. (KS) Härryda kommun Inget att erinra mot förslaget. (KS) Kungälvs kommun Remissytttrandet antas. (KS)
Lilla Edets kommun Tillstyrker förslag till revidering med tillägget att GR bör ha en samordnande roll gällande kollektivtrafikfrågor. (KS) Partille kommun Är positiv till föreslagna tillägg. Anser att
dessa innebär ett förtydligande av GRs uppdrag. (KS)
Stenungsunds kommun Inget att erinra mot förslaget. (Ordförandebeslut)
Tjörns kommun Inget att erinra.(KF) Öckerö kommun Tillstyrker förslaget. (KS)
Föreslår vissa revideringar
Ale kommun Är positiv till den föreslagna revideringen. De föreslagna tilläggen i § 2 bör i det tredje stycket förtydligas vad avser uppdraget att representera medlemskommunerna. Skrivningen är alltför generell och kan
2011-03-23 Kerstin Elias Gunnel Rydberg Reviderat förslag efter samråd därmed ges en alltför vidsträckt innebörd.
Det bör även förtydligas vilka befogenheter kommunerna överlåter till GR genom att låta sig representeras av GR i förhandlingar med andra regionala samverkansorgan. Specifika sakområden där GR ska representera
medlemskommunerna ska tydligt anges i förbundsordningen. (KS)
Kungsbacka kommun Inget att erinra gällande punkt 1 och 2. Gällande punkt 3: föreslagna tillägg är för öppet formulerade. Förslag:
- Efter förbundsstyrelsens godkännande i respektive fråga representera
medlemskommunerna i förhandlingar i BHU samt andra relevanta regionala
samverkansorgan;
- Att respektive berörd kommun ska godkänna förhandlingsresultat. (KS) Avstyrker
Göteborgs stad Göteborg ställer sig i nuläget, innan många frågetecken klarats ut, inte bakom ett fastställande av förbundsordningen utifrån föreliggande förslag. (Beslut i KF 24/2) Göteborg påtalar behovet av förtydligande av förslagspunkterna på vissa områden. Se tjänsteskrivelse. (KS)
Lerums kommun Lerum efterlyser en större tydlighet i vilket mandat GR söker med förslaget; vad gäller befogenheter, frågeområden, frågetyp, vilka regionala och nationella organ som avses samt förslagets ekonomiska konsekvenser. Dessa frågetecken bör klaras ut innan Lerum kan ställa sig bakom ett fastställande av
förbundsordningen utifrån föreliggande förslag.(KS)
Mölndals stad Avstyrker föreslagna tillägg och förordar istället en genomgång med förtydligande av befintligt uppdrag i förbundsordningen. (KS)
Dnr: 07-118.60 Styrelseärende 5 2011-04-08 Till
Förbundsstyrelsen
Resa i Västra Götaland utan onödiga
begränsningar av hinder
Samrådsorganet för Västkom och VGR gav i januari 2010 i uppdrag åt en partssammansatt arbetsgrupp att föreslå regler och organisation som ger mer lika villkor för invånarna i Västra Götaland att resa med färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik. Uppdraget bestod också av att beskriva effekterna för verksamheten och för resenären. En slutrapport presenterades för Samrådsorganet i september 2010. Samrådsorganet uttryckte då att det är önskvärt med ett gemensamt regelverk för färdtjänsten samt en förankringsprocess i kommunerna. Västkoms styrelse beslöt i oktober 2010 överlämna utredningen till
kommunalförbunden för vidare handläggning samt att förorda att alternativ ett ska gälla, dvs. att en gemensam organisation etableras stegvis.
Kommunerna ska senast 2013-12-31 ha fattat beslut om huruvida man vill gå med i samarbetet.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att skicka utredningen ”Resa i Västra Götaland” på remiss till medlemskommunernas kommunstyrelser, samt
att kommunstyrelsens svar ska vara GR tillhanda senast 2011-08-31.
Göteborg 2011-03-07 Nils-Gunnar Ernstson
Förbundsstyrelsen
Planering på djupet – fysisk planering av havet
(SOU 2010:91). Havsplaneringsutredningens
betänkande
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Miljödepartementet daterad 2010-12-14 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.
Förslag till yttrande, daterat 2011-03-14, har upprättats. Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-03-14, över Havsplaneringsutredningens betänkande.
Göteborg 2011-03-15 Nils-Gunnar Ernstson
Dnr: 10-225.32 Tjänsteutlåtande 2011-03-14 Lennart Lagerfors
Planering på djupet – fysisk planering av havet,
SOU:210:91. Betänkande av
havsmiljöutredningen
Bakgrund
Havsplaneringsutredningen föreslår ett nytt system för statlig fysisk planering av havet. Bestämmelser om planeringen tas in i en ny lag , havsplaneringslagen. Miljötillståndet i våra hav är idag inte långsiktigt hållbart. Samtidigt ökar anspråken på användningen av haven, t ex genom vind- och vågkraft, vattenbruk, koldioxidlagring, mineralutvinning m m. Med ökande anspråk och skyddsbehov, följer också fler konflikter mellan konkurrerande intressen. En ekosystemansats utgör grunden för förslagen till havsplanering.
Förslaget innebär att staten med bistånd av berörda länsstyrelser har
huvudansvaret för havsplaneringen genom den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten, vars verksamhet startar vid halvårsskiftet.
Havsplanerna avses användas vid prövning av tillstånd och åtgärder i havet. Havsplaneringen avses ske i nära samverkan med kommuner och regionala organ.
Utredningens förslag innebär att staten tar över kommunernas
planeringsansvar i territionalhavet, dvs 12 nautiska mil ut i havet från strandlinjen. Kommunerna kommer dock även fortsättningsvis att ha kvar ansvaret för detalj- och översiktsplaner av sina kustområden ut till en nautisk mil utanför baslinjen. Detta innebär att kommunerna i princip kan göra motsvarande planering vid kust och hav som de i idag gör på land. Under hela planerings- processen fram till granskning av planen har kommunerna möjlighet/skall delta aktivt. Kommunerna ska ta ställning till havsplaneringen på politisk nivå.
Utredningen föreslår att havsplaner tas fram för tre planområden;
Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Alla svenska vatten utanför en linje som ligger en nautisk mil från baslinjen (som går längs kusten eller vikarnas mynningar och de yttersta öarna). Området överens- stämmer med
havsområden. De kommer att utgöra viktiga underlag för att påverka och styra mot en ökad hållbarhet i användningen av våra havsområden. Det ekologiska synsätt som utredningen föreslår stämmer väl överens med GRs syn på hållbar utveckling. Utredningen betonar vikten av samverkan med kommuner och den regionala nivån vid planeringens genomförande vilket är positivt.
Genom havsplaneringen kommer kunskaperna om och överblicken av våra havsområden att öka påtagligt vilket ger både kommuner och stat bättre underlag för sin planering. Ökade kunskaper bidrar också till att
intressekonflikter av olika slag kan begränsas.
Utredningen föreslår att regionala organ som t ex kommunalförbund bör ges möjlighet att medverka i planeringsprocessen. Utredningen säger också att de regionala organen ska beredas tillfälle att ta ställning till och yttra sig över havsplanen. Enligt GRs uppfattning är det angeläget att kommuner och regionala organ aktivt deltar i planeringsprocessen för att, redan i ett tidigt skede, kunna påverka planeringsprocessen på lokal och regional nivå.
Det är viktigt att sambanden mellan statens och kommunernas fysiska planering tydliggörs. Detta ska, enligt förslaget ske genom ömsesidiga hänvisningar i havsplaneringslagen och i PBL. Samtidigt sägs det i utredningen att samråden med berörda kommuner inte ska regleras
närmare, utan att arbetet bör kunna anpassas efter olika förutsättningar och behov. Detta kan, enligt GR, upplevas som en otydlighet i förslaget. I det fortsatat arbetet med havsplanerings- utredningen bör därför dessa frågor förtydligas. En mer formaliserad process för att säkerställa ett politiskt inflytande på kommunal nivå är att föredra.
Även om kommunerna enligt förslaget inte får något ökat ansvar eller nya uppgifter så kommer det att krävas ökade resurser i kommunerna för planering, uppgiftslämnande och samverkan under ett uppbyggnadsskede. Det är därför positivt att utredningen föreslår att särskilda medel ska göras tillgängliga för kommunerna under en övergångsperiod.
Havsplaneringsutredningen föreslår ett nytt system för statlig fysisk planering av havet. Bestämmelser om planeringen ska tas in i en ny lag, havsplaneringslagen.
Miljötillståndet i haven är inte långsiktigt hållbart och försämras delvis fortfarande, medan anspråken samtidigt ökar på att använda haven. Nya användningar och anspråk tillkommer, exempelvis vind- och vågkraft, vattenbruk och koldioxidlagring. Ökad kunskap om havet som ekosystem visar också på stora behov av olika former av skydd för den marina miljön. Anspråken på haven överstiger således i många fall havets förmåga att förse människan med de varor och tjänster som hon är beroende av. Fysisk havsplanering är det främsta tillgängliga verktyget för att avgöra hur nyttigheterna och utrymmet i havet ska fördelas.
Med ökande anspråk och skyddsbehov, följer också fler och tydligare konflikter mellan konkurrerande intressen. Fysisk planering kan förebygga konflikter och kan bidra till att lösa dem som uppstår. Planeringen ska vara framåtsyftande; den ska förutse och förebygga risker för skador och konflikter. Den ska också leda till att användningen är effektiv, så att belastningen på resurserna och behovet av utrymme blir så litet som möjligt.
Mot den bakgrunden har intresset för fysisk planering av haven vuxit de senaste åren. Norge, Nederländerna, Tyskland och Belgien är föregångare i Europa. Australien, Kanada och vissa stater i USA ligger också långt framme.
Havsplanering är ett tydligt nationellt intresse och ansvar. I hög grad rör det sig om nationella och internationella intressen och anspråk som ska avvägas emot varandra. Sverige gör internationella åtaganden och har dessutom särskilda skyldigheter inom EU som behöver tillgodoses. Det är också staten som i första hand har möjlighet att styra verksamheterna i havet, genom tillståndsgivning och olika skydds- och bevarandeåtgärder.
Haven planeras inte i dag
I Sverige bedrivs ännu inte någon sammanhållen fysisk planering av havsområdena, varken på kommunal eller statlig nivå. Däremot har kust- och skärgårdsområdena sedan senare hälften av 1900-talet varit föremål för vissa planeringsinitiativ från statens sida, inte minst inom ramen för den s.k. fysiska riksplaneringen som huvudsakligen bedrevs under 1970-talet. Riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen lades bland annat till grund för bestämmelser om allmänna intressen och riksintressen i 3 och 4 kap. miljöbalken, som kan sägas innehålla inslag av en statlig planering för havsområdena. Andra statliga insatser och initiativ, framför allt inom ramen för förvaltningsmyndigheternas arbete, har oftast haft karaktären av sektorsunderlag som naturligtvis kommer att ha betydelse för framtida havsplanering.
De kommunala översiktsplanerna behandlar i regel inte havsområdena och ger därför i dag svag planeringsberedskap för anspråk på nyttjande eller skydd av havsområden. Endast fyra kustkommuner av 80 behandlar i dag havsområdet som helhet i översiktsplaneringen. De kommunala planeringsinsatserna i havet aktualiseras i regel av direkta anspråk och problem, där drivkraften ofta är att kommunen ska
översiktsplaner och detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Havsplaneringsprocessen kommer därmed att delvis likna PBL-processen. Förutsättningarna skiljer sig dock åt, det finns t.ex. inga fastighetsägare i havsplaneområdena.
Avsikten är att havsplaneringen ska förena utveckling och bevarande i en process, där hänsynen till de ramar som ekosystemen sätter är överordnad. På så vis kopplar den för havets del ihop såväl plan- och bygglagstiftningen som miljöbalken och olika sektorslagar. Syftet är att uppnå helhet och samstämmighet i havsförvaltningen.
Havsplanerna riktar sig till statliga myndigheter, kommuner och övriga kommunala organ. Planerna ska tillämpas när de prövar tillstånd för verksamheter och beslutar om åtgärder i havet. Planerna ska också ge övergripande ramar för den kommunala planeringen.
EU:s marina direktiv förutsätter enligt utredningens uppfattning fysisk planering, för att kunna genomföras effektivt och verkningsfullt. Fysisk planering av havet är ett grundläggande verktyg för att förvalta havsmiljön och de havsanknutna verksamheterna. I praktiken bör tillämpningen av det marina direktivet och havsplaneringen vara fråga om i huvudsak en och samma process.
En effektiv och konsekvent tillämpning av folkrättens regler, främst FN:s havsrättskonvention, kommer att underlättas av havsplaneringen.
Syftet med en ny lag om havsplanering
Utredningen föreslår en lag om havsplanering som sätter ramarna för planeringssystemet – för hela havsområdet. Ekosystemansatsen är grundläggande för utredningens förslag till system för havsplaneringen. Ansatsen utgör ett led i hållbar utveckling, men också ett ramvillkor för utvecklingen. Syftet med havsplaneringen ska vara att bidra till hållbar utveckling. För att det ska vara möjligt måste ekosystemens struktur och funktion bibehållas eller vid behov återställas. Därigenom upprätthålls ekosystemens förmåga att förse människan med de varor och tjänster som hon är beroende av.
Planeringen ska, inom ramen för hållbar utveckling och ekosystemets struktur och funktion, leda till att havsområden används för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.
Vidare ska försiktighetsprincipen tillämpas. Vissa bestämmelser i miljöbalken är också tillämpliga när en havsplan tas fram, inte minst kapitlen om allmänna intressen (de s.k. hushållningsbestämmelserna).
Planerna måste också beakta att folkrätten sätter gränser för vad som kan regleras i havet och hur det kan regleras, särskilt i den ekonomiska zonen som inte är en del av Sveriges territorium.
Havsplaneringen ska vara ekosystembaserad. Därför måste planeringen ta hänsyn till hela ekosystem och följaktligen omfatta så heltäckande havsområden som möjligt. För att nå det målet behöver det i planeringssystemet också ingå mellanstatligt samarbete. Utredningen föreslår att havsplaner ska tas fram för tre planområden; Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Deras geografiska område täcker alla svenska vatten utanför en linje som ligger en nautisk mil från baslinjen (som går längs kusten eller vikarnas mynningar och de yttersta öarna). Sinsemellan avgränsas havsplanerna av de havsområdesgränser som närmast motsvarar berörda vattendistrikt.
Tanken är att strategiska havsplaner i utgångsläget ska tas fram samtidigt för de tre planområdena, inte för ett område i taget. Annars riskerar planeringen att dra ut på tiden, innan planerna täcker hela det svenska havsområdet. Vidare är samordningen planerna emellan väsentlig. Därför är också regional samverkan särskilt betydelsefull.
En havsplan ska enligt utredningens förslag kunna innehålla såväl vägledande som styrande och bindande delar. Alla fördjupningar och tematiska tillägg till planen ska innebära en ändring av själva planen. Genom att det ska finnas en och endast en plan för varje havsplaneområde, kommer varje ändring att behöva ta hänsyn till helheten. Därmed ges förutsättningar för enhetlighet och samordnad planering.
Havsplanens grundläggande uppgifter, innehåll och utformning
Havsplanen ger ett samlat underlag för att pröva anspråk och skyddsbehov. Den kan rationalisera tillståndsprövningen och förvaltningen. Planen är också ett verktyg för kommunikation och information och planeringen bidrar till det gränsöverskridande havssamarbetet.
Havsplanen ska ange den mest lämpliga användningen av havsområdena, baserat på avvägningar mellan allmänna intressen. Planen ska bestå av plankartor, tillsammans med ställningstaganden om grunddragen för hur havsområden ska nyttjas, skyddas och förvaltas, liksom om vilka allmänna intressen som ska beaktas. Områden av riksintresse är en del av de allmänna intressena. Inom territoriet ska planen särskilt ange vilka riksintressen som ska gälla för olika områden.
Tillsammans med havsplanen ska det underlag som behövs för att förstå planen också redovisas. Här ingår beskrivningar av 1) planeringsförutsättningarna, såsom beskrivningar av miljötillståndet, naturgivna förutsättningar och befintliga verksamheter, 2) planens syfte och 3) de överväganden som legat till grund för planens utformning. Övervägandena rör avvägningar mellan motstående intressen och en konsekvensbedömning av planen ur miljömässig, ekonomisk och social synpunkt. Havsplanerna får betydelse vid tillståndsprövning och förvaltning genom att de blir vägledande beslutsunderlag. Havsplanens ställningstaganden till riksintressen ska därutöver styra tillståndsprövningen. Slutligen får tillstånd inte ges i strid mot de bindande bestämmelser som också ska kunna finnas i planen. Bestämmelserna, som även berör vissa andra beslut, ska innebära att ett havsområde inte får användas för de verksamheter och åtgärder som anges i planen. En viss verksamhet kan därigenom uteslutas eller villkoras. Om det bedöms nödvändigt kan till och med alla tillståndspliktiga verksamheter förbjudas inom ett område.
När samrådet är avslutat och det finns ett slutligt förslag till havsplan, ska de berörda få granska förslaget (steg 3). Havs- och vattenmyndigheten samt berörda kommuner och länsstyrelser ska hålla förslaget och underlagsdokumenten tillgängliga. Efter granskningstiden ska Havs- och vattenmyndigheten lämna över förslaget, med en sammanfattning av alla yttranden, till regeringen (steg 4). Myndigheten ska också lämna sitt eget yttrande, med förslag kopplade till synpunkterna från granskningen. Alla yttrande som har kommit in ska bifogas. Regeringen tar ställning till planen, mot bakgrund av yttrandena, underlagen och konsekvensbeskrivningen. Efter beredning i departementen, antar regeringen planen och den får därmed laga kraft.
Utredningen bedömer, bland annat mot bakgrund av erfarenheterna i Norge och Tyskland, att planeringsprocessen kommer att ta runt fyra år. I första vändan kan processen ta längre tid, inte minst i egentliga Östersjön.
Den antagna planen ska tillämpas i efterföljande beslut på statlig och kommunal nivå (steg 5). Den berör såväl tillståndsgivning och förvaltningsåtgärder i havet, som kommunernas planering enligt plan- och bygglagen. En havsplan ska få ändras genom fördjupade planer för vissa områden eller genom tematiska tillägg, exempelvis när det uppstår nya intressen. Havs- och vattenmyndigheten får besluta om de ändringar i havsplanerna som behövs. Sådana beslut får överklagas hos regeringen. Om en ändring innebär nya avvägningar mellan allmänna intressen, eller om ändringen är av principiell betydelse, ska dock regeringen besluta om den.
vart fjärde år görs en bedömning av om planerna behöver ersättas med nya (steg 6). Även om planerna alltid ska vara uppdaterade, kan nya anspråk och målsättningar, eller utvecklingen i övrigt, innebära att helt nya planer behöver tas fram. Utifrån erfarenheterna i Norge, räknar utredningen med att det kan behövas en helt ny plan efter 12–20 år.
Länsstyrelsens roll i havsplaneringen
Utredningen föreslår att de 14 länsstyrelserna längs kusten ska medverka aktivt i planeringsprocessen. De ska bistå Havs- och vattenmyndigheten med att leda och samordna planeringsprocessen på regional nivå. Länsstyrelserna ska samarbeta inom havsplaneområdet och en av dem ska samordna arbetet. Länsstyrelsen ges även i uppgift att verka för och bevaka att den kommunala planeringen av kust och hav samordnas med havsplanen.
Sambanden mellan den statliga havsplaneringen och kommunernas planering enligt plan- och bygglagen
Havs- och vattenmyndigheten ska särskilt samråda med kommunerna under hela planeringsprocessen. Kommunernas planering är central för att havs- och kustplaneringen ska hänga samman. Under hela planeringsprocessen – från samrådet om programmet och samrådet om planförslaget, till granskningen av det slutliga förslaget – har kommunen möjlighet att delta aktivt. När planerna ska tillämpas har kommunen också en viktig roll i att förverkliga den ekosystembaserade planeringen av kust och hav. Utredningen utgår från att såväl samråds- som granskningsyttranden blir föremål för en bred politisk diskussion. Det är angeläget att kommunen tar ställning på politisk nivå. Kommunernas synpunkter på det slutliga förslaget till havsplan ska framgå av de handlingar som lämnas till regeringen för prövning.
Kommunen ska se till att det av översiktsplanen framgår hur den har samordnat planen med gällande havsplan. Under samrådet om ett förslag till översiktsplan ska länsstyrelsen särskilt verka för att översiktsplanen samordnas med havsplanen. I granskningsyttrandet ska länsstyrelsen redovisa om översiktsplaneförslaget motverkar syftet med havsplanen. Motsvarande ska gälla för samrådet om detaljplaner eller områdesbestämmelser. Om kommunens beslut om sådana innebär att syftet med havsplanen motverkas, ska länsstyrelsen upphäva beslutet. Kommunen får inte heller ge bygglov i havet för en åtgärd som strider mot bestämmelser i en havsplan. Det gäller dock inte om avvikelsen är liten och syftet med bestämmelserna inte motverkas.
Utredningen föreslår att det sätts av särskilda medel till stöd för kommunal och mellankommunal planering av kust- och havsområden. Likaså föreslår utredningen att utbildningsinsatser görs såväl för kommunerna som berörda myndigheter.
Utredningen bedömer att den statliga havsplaneringen kommer att innebära att kommunerna får betydligt bättre underlag för sin planering av kust och hav.
besluta om tillstånd i ärenden enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Beredning av ärenden och beslut enligt lagen om kontinentalsockeln ska i större utsträckning än i dag delegeras till SGU. Myndigheternas tillståndsbeslut ska kunna överklagas hos regeringen, som också ska fatta beslut i viktigare ärenden.
Sverige bör enligt utredningens mening utnyttja den möjlighet som havsrätten ger att inrätta en angränsande zon inom den ekonomiska zonen (ut till 24 nautiska mil från baslinjen). Ett av syftena är att kunna skydda kulturarvet även i området närmast utanför territorialgränsen. På havsbotten inom internationellt vatten utanför Sveriges territorium, inte minst i Östersjön, finns ett unikt kulturarv.
All planering och alla beslut som gäller Sveriges ekonomiska zon måste hållas inom de folkrättsliga förutsättningarna. Planer och beslut får inte medföra någon inskränkning av rättigheter enligt folkrätten eller havsrätten, såsom rätten till fri sjöfart, eller andra rättigheter som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser.
Dnr: 07-189.63 Styrelseärende 7 2011-04-08 Till Förbundsstyrelsen
Kunskapscentrum Dialoga;Verksamhet fr.o.m.
januari 2011
Bakgrund
GRs kommungemensamma kunskapscentrum mot våld i nära relationer är ett projekt som har drivits i avtalsform mellan juli 2008 och t.o.m. juni 2010. Elva av GRs tretton kommuner har deltagit i samarbetet t.o.m. sista juni 2010 och åtta kommuner deltar till sista december 2010.
Projektet samfinansierades av kommunerna och Länsstyrelsen under första halvan av projekttiden och med enbart finansiering av kommunerna under resterande projekttid.
Dialogas syfte är att erbjuda kompetenshöjande aktiviteter så att
avtalskommunerna i sin tur kan förbättra och kvalitetsutveckla stödet till kvinnor, män och barn som lever i våld. Målgruppen för Dialogas arbete är kommunanställda som på olika sätt kommer i kontakt med våld i nära relationer. Det är personal inom t.ex. IFO, äldreomsorg, funktionshinder, skola, barnomsorg och folkhälsa. Även förtroendevalda räknas till målgruppen.
Saken
GRs förbundsstyrelse beslutade i februari 2010 att ge sociala styrgruppen i uppdrag att efterhöra kommunernas intresse för en tvåårig fortsättning av det gemensamma kunskapscentret Dialoga. Förslaget ställdes till
medlemskommunernas kommunstyrelser då frågan är övergripande och berör fler förvaltningar än socialtjänsten. Sociala styrgruppen önskade kommunernas svar före maj månads utgång.
Av inkomna svar från kommunerna var sex kommuner positiva till förlängning; Ale, Göteborg, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, och sex kommuner sade nej till fortsatt avtal; Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lilla Edet, Lerum och Mölndal. Kungälv ställde sig positiv till förslaget men definitiv anmälan kunde endast ges när det visade sig möjligt att
till avtal där GR som tidigare är en plattform för samarbetet.”
Sociala styrgruppen beslutade på sitt sammanträde den 21 oktober 2010 att GR inte ska vara en plattform för samarbetet från 2011, då en majoritet av kommunerna inte uttalat intresse för att förlänga avtalet. Styrgruppen beslutade även att rekommendera de kommuner som ställt sig positiva till avtal för 2011 och 2012 att teckna avtal med Göteborgs stad, Sociala Resursnämnden samt att informera GRs förbundsstyrelse.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att anteckna informationen till protokollet.
Göteborg 14 mars 2011 Nils-Gunnar Ernstson
Dnr: 10-60.021 Styrelseärende 8 2011-04-08 Till Förbundsstyrelsen
Ekonomisk rapport över årsbokslut 2010
GRs bokslut 2010 är nu reviderat av GRs auktoriserade revisorer. Resultatet för GR 2010 blir 3 323 tkr. Både alternativfinansierad och medlemsfinansierad verksamhet visar överskott. För förslag till disposition av överskott 2010 i årsbokslut, se särskilt styrelseärende. Omsättningen 2010 (293,4 mkr) är högre än omsättningen 2009 (188,5 mkr).
(kkr)
Verksamhet Intäkt 2010 Kostnad 2010 Resultat 2010 Utfall 2009
Styrgruppernas verksamhet
FoU i väst 11 953 -11 953 0 0
Miljö och samhällsbyggnad 17 061 -17 061 0 -28
Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 23 275 -23 189 86 -27
Utbildningsgruppen 203 082 -199 910 3 172 438
Styrgruppernas verksamhet Totalt 255 371 -252 113 3 258 383
Övrig verksamhet
Gemensam administration 11 475 -12 103 -628 665
Räntor (exkl bankkostnader) 0 415 415 293
Politik 819 -1 008 -189 -213
Transfereringar till andra organisationer 25 731 -25 264 467 231
Övrig verksamhet Totalt 38 025 -37 960 65 975
Totalt 293 396 -290 073 3 323 1 358
Reserverade medel i pågående projekt & pågående arbete, jan-dec 2010
Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (+), ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (-)
Verksamhet Kkr
FoU i väst 4 119
Miljö och samhällsbyggnad 5 051
Sociala- och arbetsmarknadsgruppen 1 275
Utbildningsgruppen -3 257
Gemensam administration 1 247
Lämnade bidrag 0
Räntor 0
Politik 0
Reserverade medel tas ej med i beräkningen av resultatet, eftersom de avser ej avslutade projekt eller pågående arbete.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att anteckna mottagandet av ekonomisk rapport för årsbokslut 2010 för GR.
Göteborg den 15 mars 2011
Nils-Gunnar Ernstson
Till
Förbundsstyrelsen
Förslag till disposition av överskott i årsbokslut
för 2010
GR visar för år 2010 ett positivt resultat på 3 323 tkr.
Enligt förslag till disposition av överskott år 2010 avsätts 3 000 tkr till IT-relaterade investeringar på utbildningsområdet.
Utbildningsgruppens verksamhet är helt beroende av skarpa webbaserade IT-system. IT-stöd för antagning till gymnasieskolan, såväl som de system som stödjer arbetet med skola-arbetslivskontakter,
media-/webbproduktion,
läromedelsförsörjning samt benchmarking/kvalitetsjämförelser behöver fortlöpande uppdateras. Dessa IT-satsningar rustar GR väl för framtidens utmaningar och krav samt vässar organisationens förmåga att tillgodose olika
avnämargruppers berättigade behov.
GRs bokslut kommer att justeras enligt ovanstående förslag. Resultatet blir därmed 323 tkr, vilket kommer att läggas till GRs eget kapital.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att godkänna denna disposition av GRs överskott i årsbokslut för 2010.
Göteborg den 14 mars 2011
Nils-Gunnar Ernstson
Dnr: 11-128.014 Styrelseärende 10 2010-04-08
Till
Förbundsstyrelsen
Utseende av representant från GR i styrgrupp för
kompetensplattform i Västra Götaland
Västra Götalandsregionen planerar bilda en styrgrupp för arbetet med kompetensplattform inom Västra Götaland. GR har fått förfrågan om att tillsätta en representant i styrgruppen. Hittills har Helene Odenjung, ordförande i Utbildningsgruppen, deltagit från GR i detta arbete.
Förbundsstyrelsens presidium föreslår att Helene Odenjung utses till GRs representant i styrgruppen.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att utse Helene Odenjung (FP) till GRs representant i styrgrupp för kompetensplattform i Västra Götaland.
Göteborg den 23 mars 2011
Nils-Gunnar Ernstson
Anmälningsärenden från presidiet
Från sammanträde 2011-01-24
§ 2 Socialt hållbar utveckling – fortsatt process
Presidiet beslöt att godkänna sociala styrgruppens förslag till fortsatt process kring socialt hållbar utveckling.
§ 4 Återupptagande av planeringsarbetet för Götalandsbanan med lokal/regional medverkan
Presidiet beslöt att för GRs del underteckna förslag till skrivelse, daterad 2011-01-24, att översändas till infrastrukturministern
§ 5 Ung företagsamhet – förslag om medfinansiering
Presidiet beslöt att uppdra åt förbundsdirektören att närmare bedöma skrivelsen samt därefter återkomma med förslag till presidiet. § 12 Gränssnittet sociala styrgruppen och Västkom
Presidiet beslöt att uppdra åt förbundsdirektören att återkomma med ett förslag till presidiet om hur beredningsprocesserna i den sociala
styrgruppen respektive Västkom i högre grad kan sammankopplas.
Från sammanträde 2011-03-21
§ 19 Förslag till yttrande över ”Promemoria om förändringar av trängselskatten för Göteborg”
Presidiet beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat 2011-03-14, samt att omedelbart justera denna protokollsparagraf.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att anteckna anmälningsärendena till protokollet
Göteborg 22 mars 2011
Nils-Gunnar Ernstson
