Graf kompetens * 1-2012 Kompetensförsörjning programområde 1 2011-5050001 Ansökan
Behörig företrädare: Gustav Höjer Uppgifter om arbetsstället/enheten:
e-post: gustav.hojer@grkom.se Kontaktperson projekt:
Nicholas Singleton, 031-335 50 81, 0709-96 84 96 Nicholas.singleton@grkom.se
Bakgrund och problemanalys
Beskriv projektets uppkomst, bakgrund och vilket huvudproblem som ska lösas genom projektet samt de viktigaste orsakerna till detta problem.
Jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa utgör viktiga politiska mål i Sverige. Trots detta misslyckas många med att få eller behålla ett arbete. I Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100) konstaterades bl. a att personer med psykisk ohälsa, trots sin arbetsförmåga, hade svag eller ingen förankring på arbetsmarknaden, vilket allvarligt förvärrade deras psykiska hälsa. Vidare anfördes att eventuella samhällsinsatser var splittrade p g a att de föll inom ramen för
varierande regelverk hos olika myndigheter. Det föranledde regeringen att 2008 utfärda en skrivelse (2008/09:185) om en samlad psykiatrisatsning. Ett av målen var att stärka
kompetensen hos anställda som arbetar med personer med psykisk funktionsnedsättning inom kommun, landsting, AF, FK.
I en annan av regeringens psykiatrisatsningar (S2006/9394/HS) betonas vikten av att skapa en gemensam kunskapsbas, som bygger på tillgänglig kunskap och erfarenhet. I den satsningen läggs vikten vid att grunden till samarbetet myndigheterna emellan är en gemensam
värdegrund och samsyn. Samordnade insatser är även stommen i Sjukförsäkringsreformen som trädde i kraft i juli 2008.
Både Lissabonstrategin och EU:s framtidsstrategi EU2020 pekar tydligt på att i ett samhälle i snabb omvandling måste lärande vara en livslång process i vilken alla former av lärande värdesätts och erkänns. Den nationella strategin för konkurrenskraft, sysselsättning och entreprenörskap slår fast att kompetensutvecklande insatser för anställda som ett led i det livslånga lärandet är av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten, produktiviteten och sysselsättningen. Även den regionala planen för socialfonden i Västsverige betonar vikten av utvecklingsarbete kopplat till kompetensförsörjning.
Att förankring av personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa på arbetsmarknaden är möjlig, om kvalificerade stödinsatser sätts in, råder det en samstämmighet om hos berörda parter, men implementeringen stöter på svårigheter. En LFA-workshop har genomförts för att ringa in problemen och orsaker till dem.
Orsakerna är av mångfaldig karaktär:
På individnivån
Kompetensbrist hos personalen. De anställda i kommunerna uppvisar ofta en otydlig och varierande kunskapsbas för sin yrkesutövning. Inte sällan brister det på områden som kunskap om målgruppens behov och om kognitiva hjälpmedel, om hur brukarnas motivation kan stimuleras, hur arbetsmarknaden fungerar, hur brukaren kan stödjas i processen att etablera sig på arbetsmarknaden, vilka möjligheter vad gäller samarbete med andra aktörer på arbetsmarknaden finns att tillgå etc. Följden blir att personalen känner sig otrygg i sin
yrkesroll och har små möjligheter att påverka sin arbetssituation, vilket i sin tur orsakar stress och ohälsa.
På organisationsnivån lokalt i kommunerna
1. Brist på evidensbaserade metoder på området funktionshinder kopplat till arbete. Brister uppvisar även samverkan över myndighetsgränserna kring individen. Utöver det att
regelverken är olika, saknas gemensam värdegrund och ett gemensamt språk som förstås av alla berörda, inklusive brukarna.
2. Brist på resurser för att kompetensutveckla personal, i synnerhet hos mindre kommuner.
Insatserna krävs på bred front för att skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande, inte minst på chefs- och beslutsfattarnivån, samtidigt som kostnader kan vara överväldigande för en liten kommun.
På strukturell nivå
1. Bristfälliga strukturer för organisatoriskt lärande. Dagens kunskapsutveckling inom
kommunala verksamheter – så även inom funktionshinder – har till stora delar skett kortsiktigt och utan tydlig samordning mellan forskning, praktik, utbildning och tillämpning. För en kunskapsbaserad praktik krävs både teoretisk och praktisk kunskap. Ofta försummade aspekter är tillvaratagandet av kunskaper sprungna ur behov i den lokala organisationen och medarbetarnas vardagliga arbete samt brukarnas erfarenheter.
2. Brist på samarbete kommuner emellan. I Göteborgsregionen finns 13 kommuner av olika storlek och med olika erfarenheter av arbetet på området. Upparbetade metoder för att på alla nivåer samarbeta och dra nytta av varandras erfarenheter och kunskaper är otillräckliga och möjliga resurssamordningar vad gäller kompetensutveckling utnyttjas inte.
De deltagande kommunerna i samarbete med GR har gått samman för att gemensamt hitta utvecklingsmöjligheter inom sina verksamheter, kopplade till kompetensutveckling.
Intentionen med projektet är att genom kompetensutveckling av personalen åstadkomma en förändring i arbetsmetoderna och organisatoriska strukturer kring funktionshinder och psykisk ohälsa i relation till arbete. Genom kompetensutveckling utrustas personalen med adekvata verktyg för att driva metodutvecklingen och genom erfarenheter av metodutveckling berikas utbildningar/insatser för personalens kompetensutveckling. Arbetet i projektet kommer att i olika former ske i samarbete med AF, FK, brukarnas intresseorganisationer och
företagarorganisationer.
De deltagande kommunerna har olika erfarenheter av arbete inom funktionshinder. Att ta vara på varandras erfarenheter och lära av varandra kommer därför att bli en stark ledstjärna i arbetet.
Två huvudsakliga arbetsområden, inom vilka kompetensutveckling är nödvändig, har identifierats:
1. på brukarnivån – effektivisering och samordning av stödinsatser till brukare i den egna organisationen i syfte att öka brukarnas förankring på arbetsmarknaden.
2. på strukturell nivå – samverkan mellan olika parter kring individerna i syfte att samordna resurser och kunskaper om funktionsnedsättning i relation till arbete.
Insatser för kompetensutveckling av anställda i kommunala verksamheter kring personer med funktionsnedsättning delas i breda och riktade. De förra ges till större delen av anställda och chefer och de senare till anställda som arbetar med riktade insatser. Vidare är kommunerna angelägna om att kunna skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande, varför
kompetensutveckling av vidareutbildare kommer att genomföras. (Se även bilaga 2 Sammanställning kompetensutvecklingsinsatser GRAF Kompetens)
De kommuner som uppvisar större kompetens och erfarenheter på området kommer att dela med sig av sin kompetens medan de samtidigt vidareutbildar sin egen personal. Avsikten är att alla parter deltar i projektet utifrån egna behov av kompetensutveckling.
Under mobiliseringsfasen kommer projektet att kvalitetssäkras i sin genomförandefas.
INTRESSENTER SOM PÅVERKAS AV, ELLER PÅVERKAR PROJEKTET
Beskriv projektets identifierade intressenter, vilka påverkas av och påverkar projektet. Beskriv även hur de kommer att engageras under genomförandet i syfte att tillmötesgå deras behov och ta till vara deras kunskap och idéer.
1. Målgrupper för kompetensutveckling:
Medarbetare och chefer inom funktionshinder från kommunerna Härryda, Lerum, Partille och Stenungssund samt Mölndals stad och Bräcke diakoni, som är en upphandlad utförare för daglig verksamhet i Lerums kommun. Det rör sig om personal som arbetar inom psykiatrin och i verksamheter mot LSS, alltså anställda inom daglig verksamhet, boende- och
försörjningsstöd, arbetsmarknadsenheter och andra verksamheter som arbetar med personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa mot arbetsmarknaden. Yrkesgrupper som omfattas av insatserna är chefer, utvecklingsledare, habiliterings-, och
rehabiliteringsassistenter, handläggare, stödassistenter, stödpedagoger, boendestödjare och arbetsmarknadskonsulenter.
Antal deltagare kommer att uppgå till ungefär 500 personer, varav knappt 80 % är kvinnor.
Dock kommer inte alla att vara lika involverade i projektet. Fokus ligger på
verksamhetsutveckling och på att skapa långsiktigt hållbara strukturer för organisatoriskt lärande. Det innebär att ett antal nyckelpersoner från varje kommun är de som mest blir involverade i projektets aktiviteter.
Fördelarna för individerna ur målgruppen med projektet förväntas vara följande:
- personlig utveckling - kompetensen ökar och därmed tryggheten och professionaliteten i yrkesrollen
- möjlighet till karriärutveckling - vägen mot mer kvalificerade arbetsuppgifter öppnas - ökade möjligheter till vidareutbildning
- ökad anställningsbarhet - bättre hälsa
- chefer och utvecklingsledare får ökad kompetens och förmåga att driva utvecklingsarbete och främja en lärande arbetsmiljö
Projektdeltagare förväntas att bidra med sina erfarenheter, kunskaper och färdigheter till projektutvecklingen.
2. Deltagande aktörer
- Göteborgsregionens Kommunalförbund GR, avdelningen GR Kompetens som leder och samordnar projektet och avdelningen FoU i Väst/GR som utvärderar projektet och bidrar med vissa insatser såsom exempelvis en FoU-cirkel samt samråd runt forskning
- Härryda kommun, Socialförvaltningen, Avd. Funktionshinder - Lerums kommun, Sektor Vård- och omsorg
- Mölndals stad, Vård- och omsorgsförvaltningen - Partille kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen
- Stenungssunds kommun, IFO- Individ och Familjeomsorgsförvaltningen
- Bräcke Diakoni Lerum, som är utförare för Lerum kommuns räkning inom daglig verksamhet
Aktörerna kommer att påverkas av projektet genom att de får:
- kompetent personal som stödjer brukare i deras strävan att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden
- uppbyggda strukturer för organisatoriskt lärande
- verktyg för interkommunal samordning av resurser för personalens kompetensutveckling - instrument för samverkan med aktörer på arbetsmarknaden
- metoder och modeller i arbetet med personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa Parterna kommer att aktivt delta i projektets alla delar:
- med sin personal i kompetensutvecklingen
- i de planerade aktiviteter som inte är kompetensutveckling men utgör en viktig del av projektet, t ex spridning av projektresultat, dokumentation etc.
3. Samarbete inleds med:
-Arbetsförmedlingen -Försäkringskassan
-Företagarorganisationer lokalt i kommunerna, t ex Företagarna -Sjukvården lokalt
Parterna inbjuds till vissa kompetensutvecklingsinsatser. De insatser som kommer i fråga är inspirationsföreläsningar, konferenser och en mässa som planeras. Några extra kostnader kommer de inbjudna, som sannolikt utgör c:a 10 procent av det totala antalet deltagare, inte att nämnvärt generera, men det är viktigt för aktiviteterna i projektet GRAF att en viss kompetensnivå upprätthålls även hos dessa parter.
4. Samarbete i syfte att ta del av kunskaper:
- AIR:s (Arbetsinriktad rehabilitering vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset - SU), som startades 2001 för att förbättra möjligheten för personer med psykossjukdomar att arbeta eller studera. Tillsammans med några stadsdelar i Göteborgs Stad bedriver man ett tvåårigt projekt med medel från Hjälpmedelsinstitutet. Projektet syftar till att lägga en plattform för
kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte kring kognitiva hjälpmedel.
- Inre rum på Stiftelsen Gyllenkroken, som är ett kunskapscenter om psykisk sjukdom, hälsa och ohälsa. Inre rum arbetar för att öka kunskapen och minska fördomarna om psykisk ohälsa.
Detta sker bl a genom föreläsningar, pedagogisk verksamhet, utställningar, medverkan i media, aktiviteter på Internet, personliga möten etc.
- Hjälpmedelsinstitutet, som är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Man arbetar för full delaktighet och
jämlikhet genom att medverka till framtagandet av bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle.
- Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, som arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Deras verksamhetsidé är att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Parternas representanter inbjuds som experter, föreläsare, informatörer, utställare inom sina områden. Samtidigt förväntas de bidra till spridning av projektets resultat.
5. Samarbete med brukarorganisationer
- HSO - Handikappföreningarnas samarbetsorgan. Organisationen har deltagit i projektutvecklingen.
- NSPHiG - Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg. Organisationen har deltagit i projektutvecklingen.
- FUB – för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
- Föreningen Grunden för personer med intellektuella funktionshinder
I projektet kommer brukarorganisationerna att dela med sig av sina erfarenheter, vilket bidrar till att brukarperspektivet i kompetensutvecklingen av de anställda får framträdande roll och därmed kommer de att få ett reellt inflytande över utvecklingen av arbetsmetoder som används av aktörerna för att bistå medlemmarna med stöd. Organisationerna kommer att under projektets gång inbjudas till ledningsgruppen. Projektet kommer i sin tur att kunna sprida resultat till stora brukargrupper.
6. Mottagare och användare av projektresultaten andra och än deltagarna och de ovan nämnda parterna
GR har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt både regionalt, nationellt och internationellt. Det finns mycket goda möjligheter till strategisk påverkan utifrån kunskap som genereras i projektet. Utöver att kompetensutveckla deltagare och samverkanspartners i GRAF Kompetens kommer projektets slutsatser och resultat även att beröra:
•Beslutsfattare på kommunal, landstingskommunal och nationell nivå
•Sveriges Kommuner och Landsting (inom områdena personal, kompetensförsörjning, lärande arbetsmarknad och hälsa/vård)
•Västra Götalandsregionen
•Arbetsmarknadens parter
•Socialstyrelsen
•Universitet och högskolor
•Övriga kommuner och landsting
•Internationella samarbetspartners JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING
Redogör för resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet samt hur resultatet påverkar projektinnehållet.
Forskning visar att organisationer som väljer att aktivt arbeta med jämställdhet i sitt utvecklingsarbete och som har en jämn könsfördelning bland medarbetarna uppnår bättre resultat och präglas av större arbetsglädje.
De verksamheter som primärt står i fokus för det här projektet – stöd till funktionshindrade – är kvinnodominerade arbetsplatser. Enligt den kartläggning inom funktionshinderområdet av
anställda i de deltagande kommunerna, som genomfördes för projektets del, visar att kvinnor uppgår till närmare 80 % (se bilaga Kartläggning deltagande kommuner). Könsfördelningen i yrkesgruppen är ett rekryteringsproblem och låter sig svårligen hanteras i projektet. Dock kan andra aspekter som t ex resursfördelning uppmärksammas och diskuteras.
Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra projektets alla delar. Åtgärder och aktiviteter kommer att granskas ur jämställdhetsperspektivet. Som exempel kan anges:
-könsuppdelad statistik
-konsekvensanalyser av beslut uppdelade på kvinnor och män -resursfördelningen för kvinnor respektive män
-inkludering av särskilda aktiviteter med fokus på jämställdhetsintegrering -anpassning av utbildningsmaterial till både kvinnor och män
-projektorganisationens sammansättning
-projektutvärderarens kompetens i jämställdhetsfrågor -jämställdhetsperspektiv i upphandlingen av tjänster
Utöver det planeras utbildning i jämställdhetsintegrering för att öka kompetensen, så att frågorna får uppmärksamhet och utrymme i det dagliga arbetet.
Under mobiliseringsfasen genomförs en SWOT-analys av parterna lokalt. Resultaten kommer att ligga till grund för aktiviteters utformning under genomförandefasen. Kompetensanalyser kommer att genomföras i varje deltagande enhet där jämställdhet ingår som ett analysområde.
Dessa analyser kommer också att ligga till grund för de aktiviteter som sedan genomförs i projektet. Hur jämställdhetsperspektivet ska omsättas under genomförandefasen kommer alltså att definieras närmare under mobiliseringsfasen.
TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER
Beskriv hur ni ska öka kunskapen om hur projektet kan bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning samt hur denna kunskap ska integreras i projektgenomförandet.
I mars 2007 undertecknade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Målet är att ge människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet på samhällets alla områden.
Alla av de deltagande verksamheterna i projektet är verksamma inom funktionshinder. Det finns därför en bred kunskap bland dem om tillgänglighetsfrågor ur ett brukarperspektiv.
Denna kompetens kommer att användas i projektet. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, såväl i målgruppen som i projektteamet eller inbjudna gäster, kommer att beaktas genom att dels följa tillgängliga råd och anvisningar och dels bjuda in
brukarorganisationer till diskussion och rådgivning om tillgänglighetsfrågor.
Projektet kommer att ha ett särskilt fokus på att hitta och synliggöra de faktorer som hindrar personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. En viktig del i projektet blir då att arbeta för att undanröja dessa och öka tillgängligheten till
arbetsmarknaden samt att arbeta för att öka kunskapen om funktionshinder hos personal, deltagare och hos arbetsgivare.
Fysisk tillgänglighet
-Lokaler som projektet kommer att bedrivas i ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning
-Det ska vara enkelt att nå lokalerna med allmänna kommunikationer och för dem som har egen bil ska det finnas parkeringsplatser i nära anslutning.
-Övriga lokaler (hissar, toaletter etc.) ska vara tillgängliga Tillgänglig verksamhet
-Aktiviteterna kommer att utformas på ett sådant sätt och förläggas till sådana tider att alla deltagare kan delta oavsett funktionsförmåga.
-Respektfullt bemötande av alla deltagare kommer att styra verksamheten. Västra
Götalandsregionen har tagit fram ett utbildningsmaterial om bemötande som kommer att användas för ökad förståelse och kunskap.
-Tydliga strukturer i projektet innehåll kommer att eftersträvas
-Hjälpmedel eller andra former av stöd kommer att erbjudas till de deltagare med funktionsnedsättning som har behov av detta för att de ska kunna delta på lika villkor.
Kommunikativ tillgänglighet
-Projektets kommunikations- och lärplattform kommer att följa nationella och internationella riktlinjer för en tillgänglig webb
-Adekvata hjälpmedel kommer att anskaffas för personer med funktionsnedsättning.Det kan handla om att erbjuda teckentolkning, informationsmaterial på lätt svenska eller information via internet/intranät. Vid behov ska det finnas tillgång till hörselslinga eller andra tekniska hjälpmedel.
-Hänsyn i materialvalet kommer att tas till personer med språksvårigheter -Alla deltagare i projektet ska kunna delta i aktuella diskussioner och gruppaktiviteter Informativ tillgänglighet
-Information i projektet görs tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättning.
-I all skriftlig information används tillgänglig svenska.
-Information ges både i text och i överskådliga bilder.
-All information kan tillgås i olika media (på papper, digitalt, vid behov som ljudinspelning eller i blindskrift)
-Datortillgänglighet för deltagarna kommer att tillgodoses
Under mobiliseringsfasen kommer en tillgänglighetsplan att tas fram.
MÅLFORMULERING, PROJEKTETS MÅL
Ange projektets mål enligt följande tre nivåer. Säkerställ att det finns en logisk koppling mellan målnivåerna.
1. Övergripande mål (mål på lång sikt).
1. Kompetent personal som bidrar till att öka möjligheter för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa att få och behålla arbete
2. En arbetsorganisation hos de kommunala verksamheterna som bygger på personalens kompetens och förmåga att samverka med olika offentliga och privata aktörer kring brukare 3. Hållbara strukturer för organisatoriskt lärande hos kommunala verksamheter inom
funktionshinder
2. Projektmål (syfte, ett mål på medellångt sikt)
Syftet med projektet GRAF Kompetens är att stärka kompetensen i kommunerna för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Insatserna berör egna anställda och sker i två riktningar, kortare i inspirationssyfte för flertalet av anställda och riktade för nyckelpersonerna.
Brukarperspektivet är i fokus, främst genom brukardeltagande där det är befogat och möjligt.
Följande insatser görs:
1. Kompetensutveckling på bred front med deltagande av olika yrkesgrupper inkl. chefer. Till vissa insatser inbjuds AF:s och FK:s personal för att öka deras kompetensnivå och därmed underlätta samverkan.
Syfte: att höja den allmänna kompetensen hos anställda. Särskilt viktigt är det med chefers och kommunala politikers deltagande, så att arbetet får förankring på beslutsnivån. Insatserna drivs i samarbete med brukarorganisationerna.
2. Interkommunalt kunskaps- och erfarenhetsutbyte
Syfte: att lära av varandra och lägga grunden för samverkan och resurssamordning över kommungränser i fråga om personalens kompetensutveckling
3. Riktad utbildning av nyckelpersoner, som är tänkta att utveckla och tillämpa nya stödmetoder för brukarna i processen att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden.
Syfte: verksamhetsutveckling
4. Riktad kompetensutveckling av personer som under och efter projekttiden upprätthåller kontinuiteten i fråga om kompetens- och verksamhetsutveckling
Syfte: att skapa lärande organisationer
5. Riktad kompetensutveckling av enhetschefer för att stärka deras ledarskap i samverkansarbete över myndighetsgränser
Syfte: verksamhetsutveckling
3. Delmål (mål på kort sikt).
Mobilisering (1 augusti – 30 november 2012)
•Tjänsterna i projektledningen är tillsatta. Jämställdhetsintegrering beaktas.
•En referensgrupp med representanter från de deltagande aktörerna, samarbetspartner och brukarorganisationerna är konstituerade och dess roller fastställda. Jämställdhetsintegrering beaktas.
• En lär- och kommunikationsplattform utvecklas för dokumentation av arbetet och
erfarenhetsförmedling är framtagen. Kommunikativ och informativ tillgänglighet beaktas.
•Fördjupade planer för genomförandefasen är framtagna:
-aktivitetsplan
-plan för jämställdhetsintegrering -tillgänglighetsplan
-riskhanteringsplan
-kommunikations- och informationsplan
-planen för uppföljning, utvärdering och lärande är fastställd. Ett självvärderingsinstrument är framtaget. Hur följeforskningen ska utformas är klarlagt. Uppföljningsmått, nyckeltal och indikatorer är beskrivna. Ansvariga chefer är informerade om hur uppföljning och utvärdering genomförs, hur självvärderingsinstrumentet används och vilken roll deltagande verksamheter förväntas ha. Tillgänglig verksamhet, kommunikativ och informativ tillgänglighet beaktas.
• Hjälp av Socialfondens processtöd som ett led i att stärka kvaliteten i projektverksamheten har tagits.
•En tvådagars workshop kring kompetensutveckling med projektledningsgruppen, enhetschefer, utvecklingsledare och fackliga företrädare är genomförd
Jämställdhetsintegrering utgör del av workshopen. Fysisk och kommunikativ tillgänglighet beaktas.
•Kompetensanalyser, som ligger till grund för deltagande under genomförandefasen, är gjorda. Jämställdhetsintegrering beaktas.
•Information om projektet har spridits och förankrats på alla nivåer i GR. Informativ tillgänglighet beaktas.
•Delresultat och erfarenheter från mobiliseringsfasen har kommunicerats via tillgängliga media. Kommunikativ och informativ tillgänglighet beaktas.
•All upphandling av externa tjänster är genomförd
•En slutrapport från mobiliseringsfasen har lämnats till ESF-rådet senast 15 november 2012.
Genomförande (1 december 2012 – 30 juni 2014) 1. Höjd kompetens hos personal
1.1 Som stödjer brukare i deras etablering på den öppna arbetsmarknaden.
Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet beaktas.
•Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna i syfte att lära av varandra
- 84 (tidigare120) personer har genomfört studiebesök i andra kommuner.
- 20 (tidigare 28) observatörer har utbildats. De genomför lärandebesök i andra verksamheter för att studera framgångsfaktorerna.
• 100 (tidigare 300) personer har deltagit i inspirationssyfte i en föreläsningsserie om 4 tillfällen kring funktionsnedsättning kopplat till arbete.
•Kompetensutveckling i Supported Employment (SE).
- 210 (tidigare 300) personer har deltagit i inspirationsföreläsningar och workshops kring metoden
- 50 (tidigare 100) personer har deltagit i grundutbildningen - 25 (tidigare 50) personer har deltagit i fördjupningsutbildningen
•En utbildningsfilm i SE har producerats och lagts ut på hemsidan •Kompetensutveckling i socialt företagande.
-70 (tidigare 100) personer har deltagit i ett orienteringsseminarium
- minst 10 (tidigare 30) personer från minst 1 (tidigare 3) deltagande kommuner har deltagit i en etableringsanalys. Analysen leder till att deltagarna under utbildningen utarbetar konkreta handlingsplaner för etablering av arbetskooperativ/gemenskapsföretag i de egna kommunerna.
- 10 (tidigare 28) handledare som stöttar deltagarna med att starta/driva arbetskooperativ/gemenskapsföretag, har utbildats.
•Kompetensutveckling om kognitiva hjälpmedel
- 210 (tidigare 300) anställda har deltagit i en mässa om kognitiva hjälpmedel. Den består av en utställningsdel om hjälpmedel med medverkan av olika leverantörer samt seminariedel med medverkan av specialister och brukare.
• 35 (tidigare 50) anställda har deltagit i webbutbildning kring jämställdhetsintegrering.
1.2 I syfte att stärka samverkan internt i kommunerna, mellan kommunerna och mellan olika offentliga och privata aktörer för att underlätta för individen att få och behålla ett arbete.
Förutsättningar för samverkan har identifierats i syfte att skapa integrerade team kring brukarna. Organisationer som berörs är kommunala verksamheter, AF, FK, sjukvård, företagar- och brukarorganisationer. Kommunerna ansvarar för inbjudan.
Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet beaktas.
•Samverkande organisationer har höjt kompetensen hos sin personal om varandras verksamheter
- 70 (tidigare100) personer har deltagit i en inspirationsföreläsning
- 14 (tidigare 20) chefer har deltagit i seminarium/workshop för att identifiera möjligheter till samverkan
- 14 (tidigare 20) nyckelpersoner har deltagit i seminarium/workshop för att identifiera möjligheter till samverkan och genomföra case studies
- 10 (tidigare 15) personer har utfört jobbskuggning hos en annan myndighet
•Goda exempel utanför de deltagande kommunerna har kartlagts och studiebesök i inspirationssyfte genomförts
- 20 (tidigare 40) personer har genomfört studiebesök i Sverige -30 personer har genomfört studiebesök utomlands
•Kompetensutveckling i metoden Individual Placement and Support (IPS).
-70 (tidigare 100) personer har deltagit i inspirationsföreläsningar om metoden.
-15 (tidigare 80) personer har deltagit i utbildningen i metoden.
•En utbildningsfilm på temat samverkan har producerats. Filmen läggs ut på hemsidan.
•Kompetensutveckling av personal utifrån International Classification of Functioning (ICF) har genomförts i syfte att skapa ett gemensamt språk kring behovsbedömning och därigenom underlätta samverkan mellan olika aktörer.
- 70 (tidigare 100) anställda har deltagit i en inspirationsföreläsning om ICF:s struktur och användning inom funktionshinder
- 12 (tidigare 16) nyckelpersoner har deltagit i en FoU-cirkel som tar avstamp i ICF.
Erfarenheterna dokumenteras och material tas tillvara för framtida utbildning.
- 35 (tidigare 50) personer deltar i ett uppföljningsseminarium till FoU-cirkeln, där erfarenheterna förmedlas av cirkeldeltagarna och cirkelledaren.
2. Förutsättningar för hållbart organisatoriskt lärande har skapats. Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet beaktas.
• 30 (tidigare 90) studiecirkelledare, som efter projektet driver insatser kring personalens kompetensutveckling, har utbildats inom ramen för:
-kognitiva hjälpmedel -Supported Employment
-Individual Placement and Support
• 12 (tidigare 24) nätverksledare har utbildats för att bilda nätverk av företag och arbeta för att hålla nätverken levande och aktiva under och efter projekttiden.
3. Utvärderingsrapporter har framställts och projektdokumentation sammanställts 4. Kunskap om projektet och dess resultat har spridits i regionen, nationellt och internationellt.
•kommunikations- och lärplattform, som innehåller allt material producerat i projektet har gjorts tillgänglig för berörda aktörer och i övrigt intresserade.
•tryckmaterial om projektet har producerats och distribuerats vid konferenser och andra sammankomster
•deltagande i minst 2 konferenser med utställningar och/eller föredrag om projektet och dess resultat i regionala och nationella sammanhang
•information om projektet har spridits genom tillgängliga nätverk i partnerskapet och i ESF- rådets nationella nätverk
•samarbete med SPeL och ESF:s temagrupper har ägt rum
•slutkonferens integrerad med Mötesplats funktionshinder har anordnats
•slutrapport har lämnats in till ESF inom angiven tid
MERVÄRDE
Beskriv hur projektets mål och verksamhet tillmötesgår och löser identifierade behov och problem hos intressenterna jämfört med hur det sker idag.
De förväntade effekterna av projektet:
1. På individnivån De anställda:
- känner sig trygga i sina yrkesroller i och med höjd kompetens - känner tillfredsställelse i arbetet p g a nöjda brukare
- stress och ohälsa relaterade till arbete minskar - har tillgång till hållbart organisatoriskt lärande
- har inflytande över sin arbetssituation genom att deras erfarenheter och kompetens tillvaratas av verksamheterna
2. På organisationsnivån Varje enskild kommun:
- har kompetent personal på bred front och högre kompetens hos nyckelpersonerna - har en effektiv finansiering av kompetensutveckling genom att ha fått verktyg för samordning av resurserna med andra kommuner i regionen
- kunskapsstyrning blir en naturlig del i arbetet genom att långsiktigt hållbara strukturer för lärande skapas
- står på gemensam värdegrund vad gäller funktionshinder inom organisationen och över myndighetsgränserna
- har en organisation som främjar samverkan över myndighetsgränserna och därmed främjar nya strukturer på arbetsmarknaden, där samverkan och förståelse för varandras verksamheter råder
- genom personalens kompetensutveckling förbättrar och effektiviserar arbetssätt i befintliga verksamheter vad gäller att stödja brukarna under processen att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden, och/eller skapar nya verksamheter med effektiva arbetssätt
- uppfyller de politiska målen inom funktionshinder i fråga om ökat antal personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa på den öppna arbetsmarknaden
3. På regional nivå
- jämnar ut obalansen i fråga om organisatoriskt lärande och verksamhetsutveckling mellan kommunerna i regionen
- de av regionens kommuner som inte deltar i projektet får tillgång till projektresultaten och därmed möjlighet till ökad kompetens inom funktionshinder hos sin personal
- kommunerna får ökade möjligheter att samordna sina resurser i fråga om kompetensutveckling
- tillväxt i regionen främjas
- en gemensam kunskapsbas skapas
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH LÄRANDE
Beskriv hur ni ska dokumentera, följa upp och utvärdera projektet samt hur detta ska bidra till lärande i projektet.
Utvärdering och uppföljning utgör en central del i projektet. Projektet utvärderas i form av följeforskning enligt ESF:s riktlinjer. Istället för att som vid traditionell utvärdering enbart följa upp resultat vid projektets slut, utvärderas och följs processen under hela
projektperioden. En processutvärderare ingår i projektledningsteamet. Utvärderaren är en nära kommunikativ part och återger återkommande delresultat i syfte att främja satsningen.
Uppföljning och utvärdering ska således vara en del i den lärprocess som projektet i sig är och startar samtidigt med projektet, det vill säga redan under mobiliseringsfasen.
På en övergripande nivå är syftet med uppföljningen och utvärderingen av projektet att
beskriva och analysera satsningen och därmed bidra med kunskap om processer och strukturer som kan förväntas leda till att projektets syfte uppnås.
Projektet GRAF Kompetens ska bidra till att skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande. Detta är tänkt att uppnås genom att olika modeller och metoder för sådant
utvecklingsarbete tas fram, prövas och utvärderas i de deltagande enheterna. Den viktigaste funktionen med uppföljningen och utvärderingen av projektet är att beskriva, analysera och jämföra modeller och metoder. Uppföljningen och utvärderingen ska därmed bidra med kunskap om styrkor och svårigheter med olika modeller och metoder för att skapa goda organisatoriska lärandestrukturer. Den fråga som vägleder utvärderingen är vilka styrkor och svårigheter de modeller och metoder som prövas i projektet har i ambitionen att bidra till organisatoriskt lärande.
Utvärderings- och uppföljningsarbetet sker med hjälp av fyra olika metoder utifrån både kvantitativa och kvalitativa metoder:
1. Självvärdering. Genom att använda sig av självvärderingar involveras deltagande verksamheter att ta aktiv del i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Konkret innebär användandet av självvärderingar att de som utför aktiviteterna under handledning och med stöd av ett särskilt framtaget frågeformulär tillsammans reflekterar över genomförda lärandemetoder, vilka resultat som uppnåtts och varför.
2. Kvalitetsuppföljningar. Uppföljning kommer också att ske via relevanta nyckeltal och uppföljningsmått för kvalitetsuppföljning som redan finns i kommunerna, exempelvis genom medarbetarenkäter, arbetsmiljöenkäter och brukarundersökningar.
3. Kvantitativa indikatorer. Sammanställningar kommer att göras av kvantitativa indikatorer utifrån prestationer i projektet, exempelvis antal anordnade seminarier och andra kompetens- och verksamhetsutvecklingsinsatser. I framtagandet av indikatorerna kommer ett
jämställdhets-, tillgänglighets- och hälsoperspektiv särskilt att beaktas.
4 Deltagande observationer och undersökande frågor. Utvärderaren kommer genom att delta i och följa satsningen få bilder av hur projektet framskrider och hur valda metoder och
modeller fungerar. Frågor kommer underhand och avslutningsvis att ställas till deltagare, ledning och samverkansparter om deras uppfattning av hur modellerna fungerar, vad de leder till och vad man bär med sig av förstärkta läroprocesser i sitt ordinarie arbete.
Utvärderaren kan genom att analysera materialet ur dessa fyra perspektiv självständigt värdera vad projektet uppnår under vägs och i samband med att projektet avslutats. Projektets resultat och erfarenheter redovisas ur jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv.
Forskare vid FoU i Väst/GR kommer att genomföra utvärderingen
GR har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt både regionalt, nationellt och internationellt till exempel webbplatser, konferenser, seminarier, nätverk och skrifter för att sprida erfarenheter och resultat från projekt både regionalt, nationellt och internationellt. Resultatet så som det ser ut vid projekttidens slut presenteras muntligt för styrgrupp och ansvariga politiker.
Tillsammans med de nätverk för lärande som kopplas till projekten i denna utlysningsomgång av ESF-rådet och som är tänkta att hållas samman av processtödet SPeL samt temagruppen Arbetsplatslärande och omställning finns mycket goda möjligheter till strategisk påverkan utifrån kunskap som genereras i projektet.
Avsikten är vidare att anställa en dokumentationsstrateg i projektet. Inte sällan är det svårt att upprätthålla en adekvat dokumentation av resultaten i ett projekt. Brist på tid och kompetens hur ett sådant arbete ska utföras resulterar i att dokumentationen kommer i andra hand och görs endast i form av rapporter till bidragsgivare, där insatser och resultat redovisas medan processbeskrivningar och analyser uteblir.
Dokumentationsstrategens främsta uppgift i projektet GRAF Kompetens blir att ta initiativ till och driva arbetet med kvalitativ dokumentation lokalt i kommunerna samt att stödja dem med kunskap om hur arbetet ska utföras så att dokumentationen får användning i framtida arbete inom funktionshinder i regionen och framtida forskning på området. Meningen är också att kommunerna genom projektet får verktyg för att föra en adekvat dokumentation i sina verksamheter, vilket i dag uppvisar vissa brister. Dokumentationsstrategen ansvarar för att dokumentationen sammanställs i slutet av projektet och sprids inom de kanaler som GR förfogar över. Dokumentationsstrategen samarbetar tätt med projektets utvärderare och kommunikatör. Informativ och kommunikativ tillgänglighet samt jämställdhetsperspektivet i dokumentationen beaktas.
RISKANALYS OCH RISKHANTERING
Ange vilka de potentiella riskerna är som kan leda till svårigheter att uppnå målen i ert projekt och ange även hur ni planerar att hantera dessa risker.
--- fylls i direkt i bassen
EXTERNA TJÄNSTER
Beskriv vilka behov av externa tjänster ni förutser inom projektet
I projektledningsgruppen och projektets referensgrupp kommer kompetenser inom ett mycket brett kunskapsfält kring kompetens- och verksamhetsutveckling, arbetsplatsrelaterad hälsa, jämställdhet, tillgänglighet och projektledning att finnas. Detta minskar behovet av att köpa in externa tjänster samtidigt som kompetensen inom organisationen säkerställs.
Som ett komplement till den interna kompetensen uppstår dock ett behov av att köpa in externa tjänster i form av utbildningsinsatser samt konstruktion och support av
webbplats/interaktiv kommunikations- och lärandeplattform, filmproduktion, spridningsmaterial etc.
TID OCH AKTIVITETSPLAN --- fylls i direkt i basen
Tjänsterna i projektledningen tillsätts (2012-08-01 – 2012-08-31) Möte i referensgruppen genomförs (2012-08-01 – 2012-09-28)
Kommunikations- och lärplattformen skapas (2012-08-01 – 2012-11-30)
Referensgruppen med representanter från de deltagande aktörerna, samarbetspartner och brukarorganisationerna konstitueras och dess roller fastställs. (2012-08-01 – 2012-11-30) All upphandling av externa tjänster genomförs (2012-08-01 – 2012-11-30)
Fördjupade planer för genomförandefasen tas fram: (2012-08-01 – 2012-11-30) -aktivitetsplan
-plan för jämställdhetsintegrering -tillgänglighetsplan
-riskhanteringsplan
-kommunikations- och informationsplan
-planen för uppföljning, utvärdering och lärande
Kompetensanalyser, som ligger till grund för deltagande under genomförandefasen, görs.
(2012-08-01 – 2012-11-30)
Befintliga och tänkta samarbetspartners inbjuds till diskussionsmöten om utformningen av samarbete. (2012-08-01 – 2012-11-30)
Information om projektet sprids och förankras på alla nivåer i GR. (2012-08-01 – 2012-11-30) Workshop kring kompetensutveckling med projektledningsgruppen, enhetschefer,
utvecklingsledare och fackliga företrädare genomförs. (2012-08-01 – 2012-11-30) Projektteamet träffas en gång i veckan (2012-08-01 – 2012-12-28)
Konferens för projektledningsgruppen och projektteamet (2012-09-03 – 2012-11-30) Delresultat och erfarenheter från mobiliseringsfasen kommuniceras via tillgängliga media.
(2012-11-01 – 2012-11-30)
En slutrapport från mobiliseringsfasen framställs och lämnas till ESF-rådet senast 15 nov 2012. (2012-11-15 – 2012-11-15)
Observatörer utbildas (2012-12-03 – 2012-12-28)
Inspirationsföreläsningar 1 + 2, i serien om 4 kring funktionsnedsättning kopplat till arbete genomförs. Representanter från AF, FK, sjukvård, företagar- och brukarorganisationer bjuds in. Kommunerna ansvarar för inbjudan. (2012-12-03 – 2012-12-28)
Kartläggning av goda exempel på området i Sverige och i Europa genomförs. (2012-12-03 – 2012-12-28)
Erfarenhetsutbyte i form av studiebesök och lärandebesök mellan kommunerna i syfte att lära av varandra, påbörjas (2012-12-03 – 2012-12-28)
Spridningsaktiviteter i olika nätverk genomförs (2012-12-03 – 2012-12-28) Projektteamet träffas kontinuerligt en gång i veckan (2013-01-01 – 2013-06-28)
Inspirationsföreläsningar 3 + 4, i serien om 4 kring funktionsnedsättning kopplat till arbete genomförs. Representanter från AF, FK, sjukvård, företagar- och brukarorganisationer bjuds in. Kommunerna ansvarar för inbjudan. (2013-01-01 – 2013-06-28)
Erfarenhetsutbyte i form av studiebesök och lärandebesök mellan kommunerna i syfte att lära av varandra, fortsätter (2013-01-01 – 2013-06-28)
Ett orienteringsseminarium i socialt företagande genomförs. Representanter för brukar- och företagarorganisationer bjuds in. (2013-01-01 – 2013-06-28)
Etableringsanalys i en kommun genomförs. Under utbildningen utarbetar deltagarna konkreta handlingsplaner för etablering av arbetskooperativ/gemenskapsföretag i den egna kommunen.
(2013-01-01 – 2013-06-28)
Studiebesök 1 till en framgångsrik verksamhet i Europa genomförs. (2013-01-01 – 2013-06- 28)
En inspirationsföreläsning i Supported Employment (SE) -metoden genomförs.
Representanter från AF, FK, sjukvård, företagar- och brukarorganisationer bjuds in.
Kommunerna ansvarar för inbjudan. (2013-01-01- 2013-06-28) Sju workshops i SE genomförs.(2013-01-01 – 2013-06-28)
4-dagars grundutbildningar i metoden SE för berörda anställda genomförs. (2013-01-01 – 2013-06-28)
2-dagars fördjupningsutbildningar i metoden SE för nyckelpersoner genomförs. (2013-01-01 – 2013-06-28)
En utbildningsfilm i SE produceras och läggs ut på hemsidan (2013-01-01 – 2013-06-28) Cirkelledarutbildning 1 genomförs. (2013-01-01 – 2013-06-28)
Tryckt spridningsmaterial produceras. (2013-01-01 – 2013-06-28)
Deltagande i ospecificerad konferens för att sprida kunskap om projektet (2013-01-01 – 2013- 06-28)
Spridningsaktiviteter i olika nätverk genomförs (2013-01-01 – 2013-06-28)
Tre möten i projektledningsgruppen genomförs (2013-01-01 – 2013-06-28)
I samarbete med Hjälpmedelsinstitutet och Arbetsinriktad rehabilitering vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset anordnas en mässa om kognitiva hjälpmedel. Den består av en utställning om hjälpmedel med medverkan av olika leverantörer samt seminarier med medverkan av specialister och brukare. (2013-01-02 – 2013-06-28)
En inspirationsföreläsning om IPS-metoden genomförs. Representanter från AF, FK, sjukvård, företagar- och brukarorganisationer bjuds in. Kommunerna ansvarar för inbjudan.
(2013-01-02 – 2013-06-28)
En halvdags uppföljningsmöte efter seminariet om samverkan för nyckelpersonerna genomförs. (2013-01-02 – 2013-06-28)
Från-lunch-till-lunch-seminarium/workshop för nyckelpersonerna i verksamheterna
genomförs. Syftet är att identifiera möjligheter till samverkan samt genomföra case studies.
(2013-01-02 – 2013-06-28)
Studiebesök 2 till en framgångsrik verksamhet i Europa genomförs.(2013-01-02 – 2013-06- 28)
Projektteamet träffas kontinuerligt en gång i veckan. (2013-01-02 – 2013-06-28) Ett möte i referensgruppen genomförs. (2013-01-02 – 2013-06-28)
Tre möten i projektledningsgruppen genomförs. (2013-01-02 – 2013-06-28)
Erfarenhetsutbyte i form av studiebesök och lärandebesök mellan kommunerna i syfte att lära av varandra, fortsätter (2013-01-02 – 2013-06-28)
Studiebesök 1 till en framgångsrik verksamhet i Sverige genomförs. (2013-01-02 – 2013-06- 28)
Handledarutbildning i socialt företagande, i syfte att stötta deltagarna med att driva
arbetskooperativ/gemenskapsföretag, genomförs. En omgång om 10 tillfällen (2013-01-02 – 2013-06-28)
Nätverksledarutbildning för att skapa driva nätverk med företag lokalt i kommunerna genomförs (2013-01-02 – 2013-06-28)
En webbutbildning i jämställdhetsintegrering länkas till lär- och kommunikationsplattformen.
(2013-01-02 – 2013-06-28)
En inspirationsföreläsning om fördelarna med samverkan kring individen som ska etablera sig på arbetsmarknaden mellan olika aktörer på arbetsmarknaden genomförs. Representanter från AF, FK, sjukvård, företagar- och brukarorganisationer bjuds in. Kommunerna ansvarar för inbjudan. (2013-01-02 – 2013-06-28)
Från-lunch-till-lunch-seminarium/workshop för chefer i verksamheterna genomförs. Syftet är att identifiera möjligheter till samverkan. (2013-01-02 – 2013-06-28)
Spridningsaktiviteter i olika nätverk genomförs (2013-01-02 – 2014-06-30) Deltagande i en ospecificerad konferens 2 (2013-01-02 – 2014-06-30)
Kommunanställda genomför jobbskuggning hos en annan myndighet. (2013-01-02 – 2014- 06-30)
En utbildningsfilm på temat samverkan produceras och läggs ut på hemsidan. (2013-01-02 – 2014-06-30)
En tvådagars utbildning i metoden IPS genomförs. (2013-01-02 – 2014-06-30) Ett möte i referensgruppen genomförs (2013-06-01 – 2014-06-30)
Ett möte i referensgruppen genomförs (2013-07-01 – 2014-06-30)
En FoU-cirkel som tar avstamp i ICF genomförs. (2013-07-01 – 2014-06-30)
Uppföljningsseminarium, där deltagarna och ledaren presenterar erfarenheterna och resultaten av FoU cirkeln, genomförs. (2013-07-01 – 2014-06-30)
Spridningsaktiviteter i olika nätverk genomförs (2013-07-01 – 2014-06-30) Projektteamet träffas kontinuerligt en gång i veckan. (2013-07-01 – 2014-06-30)
En inspirationsföreläsning om International Classification of Functioning - ICF:s struktur och användning inom funktionshinder. (2014-01-01 – 2014-06-30)
Studiebesök 3 till en framgångsrik verksamhet i Europa genomförs. (2014-01-01 – 2014-06- 30)
Cirkelledarutbildning 2 genomförs. (2014-01-01 – 2014-06-30)
Erfarenhetsutbyte i form av studiebesök och lärandebesök mellan kommunerna i syfte att lära av varandra, fortsätter (2014-01-01 – 2014-06-30)
Tre möten i projektledningsgruppen genomförs (2014-01-01 – 2014-06-30) Projektdokumentation sammanställs och trycks (2014-03-14 – 2014-06-30) Slutrapporter framställts och trycks (2014-04-14 – 2014-06-30)
Slutkonferens eventuellt integrerad med Mötesplats funktionshinder anordnas. Mötesplats funktionshinder är även öppen för allmänheten. (2014-04-14 – 2014-06-30)
Slutrapport lämnas in till ESF (2014-06-01 – 2014-06-30)
PROGRAMKRITERIER LÄRANDE MILJÖER
Beskriv hur projektet ska arbeta med lärande miljöer?
Forskning om arbetstillfredsställelse pekar på ett antal faktorer som är väsentliga för att människors ska känna arbetsglädje på sin arbetsplats:
- god arbetsgemenskap
- hög grad av frihet och egenkontroll i arbetet - möjlighet till personlig utveckling
- att arbetsuppgifterna upplevs som betydelsefulla, intressanta, stimulerande och inte uppfattas som krav utan som möjlighet.
För att individens kompetensutveckling även ska komma verksamheten till del krävs organisationsstrukturer som stödjer detta, nämligen:
- fungerande sociala processer och dialoger mellan människor där man tillsammans diskuterar idéer och identifierar problem som ska lösas samt kritiskt granskar verksamhetens resultat - organisation av verksamheten som främjar att medarbetarnas kompetens synliggörs och erkänns, utvecklingsbehov identifieras och utbildningssatsningar följs upp
- beredskap att göra förändringar i verksamheten för att kompetensen ska tas tillvara Skärpta krav på kvalitet och resultat i kommunerna i fråga om personer med
funktionsnedsättning och deras inträde på arbetsmarknaden ökar behovet av kompetens- och verksamhetsutveckling, som båda har sin grund i såväl brukarens erfarenheter, professionell expertis som vetenskaplig kunskap. (Ett exempel på det är regeringens intentioner att stödja utvecklingen mot en evidensbaserad socialtjänst, SOU 2008:18). I en kunskapsbaserad praktik behöver medarbetarna få stöd i att utveckla sina professioner samtidigt som goda
lärandestrukturer byggs in på deras arbetsplatser.
Det lärande som kommer att ske i projektet GRAF Kompetens är starkt kopplat till verksamhetsutveckling och sker på flera nivåer:
1. Individ- och arbetsplatsnivån
- Genom kompetensutveckling stärks de anställdas trygghet i sin yrkesroll, vilket bidrar till att skapa engagemang för verksamheten. Det i sin tur ökar viljan till delaktighet i verksamhetens utveckling, så att omgivningens krav kan mötas. I projektet får de verktyg för att bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete med utgångspunkt i såväl brukarnas behov som politiska målsättningar. De anställda är delaktiga i projektet genom sina fackliga representanter, som deltar i utformningen av innehållet, i kompetensanalyser, planeringen av aktiviteterna, förberedande workshops, analyser av resultat etc.
- Genom att chefer, politiker och utvecklingsledare deltar i kompetensutvecklingen får de ökad kompetens och förmåga att driva utvecklingsarbete och främja en lärande arbetsmiljö, i vilken de anställdas behov, erfarenheter och kunskaper tas tillvara.
- Vidareutbildare kompetensutvecklas så att insatserna inte blir av tillfällig karaktär.
Förutsättningar för hållbart lärande skapas. Nätverk och mötesplatser för lärande över yrkesgrupps-, kommun- och verksamhetsgränser utvecklas.
- Lärandestrukturer främjas så att invanda mönster och rutiner, handlingar och tankemönster kring jämställdhet, tillgänglighet samt kompetens- och verksamhetsutveckling ifrågasätts.
- Kompetensutvecklingen leder till att de anställda utvecklar sitt arbetssätt för att effektivare stödja brukarna i processen att skaffa och behålla ett arbete, samt att samverka med andra aktörer på arbetsmarknaden.
- Insatserna är en kombination av formellt, icke-formellt och informellt lärande. Tidigare erfarenheter tas tillvara genom ett extensivt erfarenhetsutbyte mellan verksamheter,
kommuner och andra aktörer. Forskningsresultat förmedlas genom föreläsningar, workshops och seminarier, läsning av adekvat litteratur etc.
2. Regionalt, nationellt och internationellt
Tack vare att de deltagande aktörerna är fem olika kommuner i regionen med varierande erfarenheter finns det en unik möjlighet att ta del av varandras kunskaper och erfarenheter i form av studiebesök, lärande besök, observationer, gemensamma workshops och seminarier etc. Erfarenheter från ett tidigare GR-projekt Samlat GRepp visade att deltagande enheter upplevde ett stort mervärde av att träffas över kommun- och verksamhetsgränser. Det ledde till att man fick en annan syn på sin egen verksamhet. I projektet GRAF Kompetens kommer liknande möten att ske på olika nivåer lokalt, regionalt, nationellt och i viss mån
transnationellt. De deltagande aktörerna påverkas genom att de får ökad kunskap om hur gynnsamma miljöer för organisatoriskt lärande inom funktionshinder skapas. Denna kunskap kan används för strategisk påverkan. Aktörerna har också genom sin roll i projektet
möjligheten att påverka utvecklingen i projektet och därigenom stärka det ömsesidiga lärandet mellan deltagande parter. Vidare förväntas projektet leda till nya samverkanskonstellationer för att långsiktigt stödja verksamheter i att skapa bättre arbetsvillkor samtidigt som de bättre kan utföra sina uppdrag.
GR har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt regionalt, nationellt och internationellt.
På GR finns ett flertal politiska styrgrupper och chefsnätverk med representanter från de 13 medlemskommunerna som träffas regelbundet och i vilka resultaten från GRAF Kompetens kan spridas och diskuteras. Dessa grupper och nätverk fungerar som kanaler för lärande och påverkan. Exempel på sådana styrgrupper och nätverk är styrgruppen för arbetsmarknad (har det politiska ansvaret för GR:s arbete inom arbetsmarknadsområdet), sociala styrgruppen (har det politiska ansvaret för GR:s arbete inom det sociala området), utbildningsgruppen
(utarbetar regionalpolitiska utbildningsmål), nätverket vård- och omsorgscollege (en
samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg) samt nätverket för funktionshinderchefer, socialchefer, äldreomsorgschefer, kommunchefer och personalchefer.
Ytterligare mottagare och användare av projektresultaten kan vara nedanstående organisationer:
•Beslutsfattare på kommunal, landstingskommunal och nationell nivå
•Sveriges Kommuner och Landsting (inom områdena personal, kompetensförsörjning, arbetsmarknad och hälsa/vård)
•Socialstyrelsen
•Universitet och högskolor
•Gymnasieutbildningar, KY-utbildningar och andra utbildningsarrangörer
•Övriga kommuner och landsting
•FoU Välfärd (intresseorganisation för de samlade FoU-verksamheterna i Sverige)
•Internationella samarbetspartners
Genom GRAF Kompetens kan dessa parter få ökad kunskap om hur goda miljöer för organisatoriskt lärande inom funktionshinder skapas. Denna kunskap kan används för strategisk påverkan.
Kommunikations- och lärplattformen kommer att vara tillgänglig för alla att ta del av.
Framtagna webbutbildningar, studiematerial, handböcker och inspirationsmaterial kommer också att vara möjliga att använda av andra än deltagande enheter.
Vi ser vidare ett stort mervärde av att få ingå i de nationella nätverk som utlysningen skapar, nämligen processtödet SPeL och temagruppen Arbetsplatslärande och omställning. Genom nätverken finns möjlighet att både dela med sig av och få nya idéer om vad som främjar långsiktigt hållbara strukturer för ett framgångsrikt organisatoriskt lärande och hur bättre arbetsvillkor skapas ur ett hälso-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. Nätverken ger möjligheter till möten över professions- och branschgränser med möjligheter till lärande och nytänkande i arbetslivet.
KOPPLING TILL ANDRA PROJEKT ELLER PROGRAM
Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt.
Lärdomar och erfarenheter från tidigare eller pågående GR-projekt, exempelvis Samlat GRepp, IT-Lyftet och IT-Piloterna, SamTidigt och GRo kommer att ligga till grund för diskussioner och insatser om organisatoriskt lärande.
Projektorganisation
PROJEKTORGANISATION
Beskriv hur projektet ska organiseras.
Projektet GRAF Kompetens kommer att organiseras på följande sätt:
•Referensgrupp GR:s nätverk för verksamhetschefer inom funktionshinder Referensgruppens funktion är att påverka utvecklingen i projektet, ta del av den
kunskapsbildning som projektet genererar och därigenom stärka det ömsesidiga lärandet mellan deltagande parter. Referensgruppen ska också fungera som ambassadörer och informationsspridare av projektet.
•Referensgrupp samarbetspartner
Representanter från projektets samarbetspartners utgör tillsammans med brukarrepresentanter projektets andra referensgrupp. Liksom referensgruppen bestående av verksamhetschefer inom funktionshinderområdet är denna grupps funktion att påverka utvecklingen i projektet, ta del av den kunskapsbildning som projektet genererar och därigenom stärka det ömsesidiga lärandet mellan deltagande parter. Referensgruppen ska också fungera som ambassadörer och informationsspridare för projektet. Samarbetsparternas roll och betydelse i projektet kommer att arbetas fram och preciseras närmare under mobiliseringsfasen.
•Projektledningsgruppen
För att garantera en god förankring och engagemang från chefer i deltagande verksamheter kommer ansvariga chefer från deltagande enheter att tillsammans med projektledaren bilda
projektledningsgrupp. Projektledningsgruppen säkerställer att projektet når mål och syften.
Projektledaren ingår i projektledningsgruppen. Adjungerande i projektledningsgruppen är övriga i projektledningsteamet. Projektledningsgruppen stödjer projektledaren i uppdraget.
Projektledaren rapporterar ekonomi och ger lägesrapport till projektledningsgruppen.
Deltagarna i projektledningsgruppen stödjer förankring och implementering av projektets idé, syfte, mål samt processer och resultat i berörda kommuner. Projektledningsgruppen
rapporterar till GR:s politiska styrgrupp för det sociala området. Jämställdhetsintegrering beaktas.
•Projektledningsteamet
Under mobiliseringsfasen består projektledningsteamet av:
100 % projektledare,
50 % internt verksamhetsstöd 25 % processutvärderare 50 % kommunikatör 10 % ekonomi 10 % administratör
Under genomförandefasen består projektledningsteamet av:
100 % projektledare,
50 % internt verksamhetsstöd 25 % processutvärderare 50 % kommunikatör
50 % dokumentationsstrateg 20 % ekonom
30 % administratör
Jämställdhetsintegrering beaktas
Genom GR Kompetens är GR projektägare av GRAF Kompetens (för en presentation av GR, se nedan) som:
•har det legala ansvaret för projektet och rekvirerar ESF-stöd mot redovisade uppkomna kostnader
•svarar för projektledning, budget och samordning av projektet
•planerar och koordinerar aktiviteter inom projektet
•vid behov gör upphandlingar och skriver kontrakt med anordnare
•svarar för information, rapportering, uppföljning, utvärdering och slutrapport av projektet
•svarar för att projektet genomförs på ett kostnadseffektivt sätt
•utser projektledare, projektekonom, projektadministratör, kommunikatör, utvärderare, dokumenterare och personer som ansvarar för internt utvecklingsarbete
•svarar för arkivering av samtliga handlingar och rekvisitionsunderlag tillhörande projektet
GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Göteborgsområdet med tillsammans runt 918 000 invånare. GR styrs av en förbundsstyrelse med representanter från samtliga
kommuners styrelse. GR utför sitt uppdrag i tät samverkan med kommuner, regioner och statliga aktörer såsom högskolor och universitet, Socialstyrelsen, länsstyrelsen,
arbetsmarknadens parter, näringsliv, olika departement och SKL. GR har utvecklats till ett betydande serviceorgan och en mötesplats för kompetens- och kunskapsutveckling. Frågor för GR rör samhällsbyggnad, arbetsmarknad, miljö, utbildning, vård och omsorg samt
socialtjänst. Årligen anordnas mässor, konferenser, utbildningar, seminarier och mötesplatser.
Bland annat anordnas mötesplatser för socialtjänstens och skolans personal där goda exempel varvas med forskningspresentationer. Inom GR finns avdelningen GR Utbildning med bland annat läromedelsservice, Pedagogiskt Centrum samt MultiMediaStudion, där metoder och tekniker för interaktivt lärande utvecklas.
FoU i Väst är en forsknings- och utvecklingsenhet inom Göteborgsregionens
kommunalförbund för kommunerna i samarbete med hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen. Uppdraget för FoU i Väst/GR är att stödja långsiktig kunskapsutveckling i frågor som stärker samverkan mellan kommuner, region och universitet för att kunna inspirera till utveckling och förebygga och hantera uppkomna och framtida problem. FoU i Väst/GR stärker och uppmuntrar gränsöverskridande idé- och kunskapsutveckling genom att synliggöra befintliga kunskaper och erfarenheter, visa på goda exempel och utveckla ny kunskap.
För mer information om GR samt FoU i Väst/GR, se www.grkom.se och www.grkom.se/fouivast
KOMPETENS OCH ERFARENHET AV PROJEKTORGANISERING Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering.
GR har stor erfarenhet av projektutveckling samt ledning och styrning av internt och externt finansierade utvecklingsprojekt. GR har lång erfarenhet av EU-projektutveckling och
genomförande av stora EU-projekt. GR:s ekonomiavdelning har stor erfarenhet och kunskap kring löpande projektekonomi och redovisning av EU-projekt.
Hittills har GR drivit fleraktörprojektet Samlat Grepp, Mellan Rum med insatser riktade till ungdomar som söker arbete, GRowth, entreprenöriellt lärande inom utbildningssektorn, Växtkraft, kompetenshöjande projekt inom teknikbranschen, Blommande ålderdom,
utveckling av kulturell och kreativ kompetens hos personal inom äldreomsorgen, GRO som rör organisatoriskt lärande inom funktionshinderverksamheten och Ensamkommande barn – vardagsliv och stöd. FoU i Väst har utvärderat flera stora EU-satsningen, bland annat Samlat Grepp och projekt Framstegen i Mölndal som också berör funktionshinder.
GR som samarbetsorganisation för 13 kommuner i Göteborgsområdet och en organisation som utför sitt uppdrag i samverkan med kommuner, regioner och statliga aktörer, är en mycket bra plattform för att utveckla, leda, sprida, strategiskt påverka och implementera EU- finansierade utvecklingsprojekt. Inom GR finns en bred pedagogisk kompetens,
forskningskompetens, vana att arbeta både nära beslutsfattande och praktik samt stor erfarenhet av nätverksbyggande och innovativa samverkansformer.
GR har upparbetade kanaler för att sprida erfarenheter och resultat från projekt regionalt, nationellt och internationellt, exempelvis till Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, andra FoU-verksamheter, länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Ungdomsstyrelsen, olika frivillig- och intresseorganisationer samt transnationella nätverk och samarbetspartners. Tillsammans med det nätverk för lärande som kopplas till projekten i denna utlysningsomgång av ESF-rådet och som är tänkt att hållas samman av processtödet SPeL samt temagruppen Arbetsplatslärande och omställning finns mycket goda möjligheter till strategisk påverkan utifrån kunskap som genereras i projektet.
KOSTNADSEFFEKTIVITET
Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster.
Som nämnts ovan kompletterar projektledningsgruppen och projektets referensgrupper
varandras kompetenser inom ett mycket brett kunskapsfält, vilket minskar behovet av att köpa in externa tjänster, så att kostnader kan hållas nere. Vid köp av externa tjänster kommer upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling tillämpas.
För att ytterligare minimera kostnaderna:
• avsätter verksamhetschefer, enhetschefer och utvecklingsledare i deltagande kommuner en del av sin tjänst till att arbeta med projektet under projekttiden, vilket finansieras av
deltagande kommuner
• med undantag av transnationella resor står deltagande enheter själva för de resekostnader som uppstår i projektet
• vikariekostnader står de deltagande enheterna själva för
• utbildas ett antal personer till studiecirkelledare, som därefter leder lärandeaktiviteter på egna arbetsplatser. Utöver det att sådana lärandeformer är mindre kostsamma visar forskning att de dessutom är mer effektiva och har större genomslagskraft än föreläsningar.
DELTAGANDE AKTÖRER
Deltagande aktörer är de organisationer och företag som är delaktiga i kartläggningen och mottagare av insatserna inom främst programområde 1.
-- fylls i direkt i basen
SAMMANFATTNING AV PROJEKTET
Projektet GRAF Kompetens, som ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund GR, vänder sig till kommunanställda inom funktionshinder. Syftet är att höja personalens kompetens i fråga om funktionshinder kopplat till arbete samt skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande på området. Kompetensutvecklingen omfattar 500 personer i fem av
Göteborgsregionens 13 kommuner.
SAMMANFATTNING AV PROJEKTET PÅ ENGELSKA *
The project GRAF Kompetens, owned by the Gothenburg Region Association of Local Authorities GR, targets municipality employees within Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The aim of the project is to raise the competence of the staff concerning support of persons with functional impairment in the process of entering and establishment on the regular labour market, as well as to stimulate organizational learning in the field. The project actions embrace 500 staff members in five of the 13 municipalities in the region.
