• No results found

2019-07-30 I2019/01032/DF i.remissvar@regeringskansliet.se i.df.remisser@regeringskansliet.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "2019-07-30 I2019/01032/DF i.remissvar@regeringskansliet.se i.df.remisser@regeringskansliet.se "

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Datum Vår referens Sida

2019-08-38 19-3852 1(2)

Ert datum Er referens

2019-07-30 I2019/01032/DF i.remissvar@regeringskansliet.se i.df.remisser@regeringskansliet.se

Post- och telestyrelsen

Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00

Box 5398 Valhallavägen 117 A Telefax: 08-678 55 05

102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se

Svar på remiss av Skatteverkets promemoria Fördjupad utredning rörande koppling mellan utländska eID-

handlingar och svenska identitetsbeteckningar (I2019/01032/DF)

Post- och telestyrelsen (PTS) har granskat promemorian utifrån myndighetens uppdrag som tillsynsmyndighet över betrodda tjänster enligt

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (eIDAS-förordningen).

PTS ser positivt på att en grundlig identifiering föreslås vad gäller personer som önskar koppla sitt utländska e-ID till en svensk identitetsbeteckning. PTS kan dock konstatera att promemorian framförallt behandlar hur personer med svenskt personnummer men med ett utländskt e-ID ska kunna få tillgång till svenska myndigheters e-tjänster. Av promemorian framgår däremot inte klart hur Skatteverket avser att dessa personer ska använda tjänsterna i den del det krävs en avancerad elektronisk underskrift, och vidare utredning av detta kan behövas. PTS vill poängtera att elektronisk identifiering och elektronisk underskrift är två olika slags tjänster som regleras på olika sätt i bl.a. eIDAS- förordningen.

Vidare anser PTS att det är olyckligt att promemorians ordlista, vad gäller definitionen av elektronisk underskrift, inte är i överensstämmelse med de definitioner som i övrigt gäller i svensk rätt genom eIDAS-förordningen.

Av artikel 3.10 i eIDAS-förordningen framgår att en elektronisk underskrift är

uppgifter i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra

uppgifter i elektronisk form och som används av undertecknaren för att skriva

under. En elektronisk underskrift enligt förordningen har inte några särskilda

(2)

Sida

2(2)

Post- och telestyrelsen 2

krav på säkerhet genom t.ex. kryptering vilket definitionen i Skatteverkets promemoria anger.

De elektroniska underskrifter som regleras i eIDAS-förordningen är de som når upp till kraven på en avancerad eller kvalificerad elektronisk underskrift. Den kvalificerade enligt artikel 3.12 kräver bl.a. att den tillhandahålls av en

kvalificerad tillhandahållare av en betrodd tjänst. Det finns idag inte några krav i Sverige på att använda en kvalificerad elektronisk underskrift i kontakt med myndigheter men avancerad nivå kan krävas.

Promemorians definition av elektronisk underskrift stämmer bättre överens med den för en avancerad elektronisk underskrift enligt eIDAS-förordningen.

Av artikel 3.11 och artikel 26 framgår att en avancerad elektronisk underskrift ska vara unikt knuten till undertecknaren och undertecknaren ska kunna

identifieras genom den Vidare ska den vara skapad på grundval för skapande av elektroniska underskrifter som undertecknaren med hög grad av tillförlitlighet kan använda uteslutande under sin egen kontroll och den ska vara kopplad till de uppgifter som den används för att underteckna på ett sådant sätt att alla efterföljande ändringar av uppgifterna kan upptäckas.

Utöver ovan framförda har PTS inte några ytterligare synpunkter.

____________________

Yttrandet har beslutats av divisionschefen Catarina Wretman. I ärendets

slutliga handläggning har även juristen Caroline Sundholm samt handläggaren

Björn Hesthamar (föredragande) deltagit.

References

Related documents

Genomgången av de förslag som läggs fram i promemorian och de överväg- anden som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitiekanslem, utifrån sitt uppdrag, främst har

Exempel på ramar som rimligen borde beslutas av riksdagen är processen för att ta fram villkoren, hänsyn som måste tas när villkoren utformas (t.ex. att villkor inte får stå i

DO delar delegationens bedömning att stora delar av innebörden av att verka för en hållbar utveckling redan framgår av gällande skyldigheter för myndigheter, bland annat

effektiviseringar i offentlig förvaltnings ärendeströmmar och enklare förfaranden för offentliga aktörer, medborgare och företag. 2) Bättre tjänster och nya

I andra stycket sista meningen föreskrivs att övervakning som inne- bär att uppgifter hämtas in om meddelanden endast får avse förfluten tid. Det gör ett motsägelsefullt intryck.

Domstolens ordförande Stefan Lindskog tillade för egen del att löpande elektroniska skulde- brev kan existera om ett substitut till besittning finns som tillförsäkrar

Inom rättstillämpningen uppstod frågan om det löpande skuldebrevet skulle kunna upprättas i elektronisk form istället för på ett fysiskt papper, samt om ett sådant skuldebrev

Genomgången av de förslag som läggs fram i promemorian och de överväg- anden som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitiekanslern, utifrån sitt uppdrag, främst har