Nya kriser, gamla källor

(1)

Examensarbete 15 hp – kandidatnivå

Medie- och kommunikationsvetenskap

Nya kriser, gamla källor

- en kvantitativ studie om nyhetskällor på expressen.se och

dn.se under katastrofen i Japan

Namn: Martina Batur och

Martina Lennartsson

Handledare: Ernesto Abalo Termin: VT 2011

Kurskod: 2MK300

Examinator: Håkan Sandström

(2)

FÖRORD

Inte för lätt, inte för svårt. Inte för lite, inte för mycket. CSR, kriskommunikation, strategisk kommunikation eller en användarundersökning? Att välja ämne till sin uppsats är en utmaning. Idéer, val och avgränsningar kan kännas som en oändlig labyrint. Vi har prövat oss fram, hamnat i ett par återvändsgränder, börjat om och slutligen hittat en väg som ledde ända fram till målet. Utanför biblioteksfönstren har vintern lämnat över stafettpinnen till våren, som snart övergick till sommar. Läsandet, skrivandet och de många diskussionerna har pågått lika länge. Ett ihärdigt ifrågasättande och en omättbar nyfikenhet har under tiden utvecklat vår kompetens enormt. Vår intention är att den uppsats du nu håller i din hand kan förmedla ett uns av den ovärderliga kun-skap som arbetet med uppsatsen givit oss.

Vårt varmaste tack vill vi ge lärare, opponenter och examinator för synpunkter och förslag. Tack. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Ernesto Abalo. Genom insiktsfulla handled-ningar, utmanande feedback och inspirerande uppmuntring att fortsätta utveckla vår uppsats har han i tio veckors tid hjälpt oss framåt mot målet – examen. Ett stort tack riktar vi därför till Er-nesto Abalo.

Växjö, 17 juni 2011

Martina Batur Martina Lennartsson

(3)

SAMMANFATTNING

Syfte och mål: Syftet är att få en djupare förståelse för hur nyheter konstrueras vid en kris och hur källorna påverkar nyhetsrapporteringen. Målet är att ta reda på vilka källor som bidrar till att skapa en bild av krisen i dess första skede.

Frågeställningar: 1. Vilka källor använde dn.se och expressen.se under de två första veckorna av katastrofen i Japan? Hur förändrades källanvändningen över tid och vilka skillnader och likheter fanns i källanvändningen mellan expressen.se och dn.se? 2. Hur gestaltades katastrofen i Japan genom källanvändning och artikeltema?

Teori och metod: De teoretiska utgångspunkterna omfattar begreppen elitkällor, primary och secondary definers samt old sources, new bottles. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys som omfattar 189 artiklar om katastrofen i Japan, publicerade den 11 till 24 mars 2011 på dn.se och expressen.se. Artiklarna kodades med hjälp av analysverktyget SPSS och ett kodschema. Föl-jande variabler kodades: vilka källor som använts, datum för publicering, vem som stod som by-line och vilket övergripande tema artikeln hade.

Resultat och analys: Antalet publicerade artiklar tidningarna emellan skiljde sig mest under kri-sen första dag, då expreskri-sen.se publicerade dubbelt så många artiklar. Övriga dagar var publice-ringsantalet likt tidningarna emellan. Myndigheter, medier och privatpersoner utgjorde övervä-gande delen av de källor som tidningarna använde sig av. Källan privatpersoner förekom dubbelt så ofta på expressen.se som på dn.se. Även experter användes som källor, dock inte i samma ut-sträckning som myndigheter, medier eller privatpersoner. Källanvändningen förändrades inte nämnvärt över tid. Expressen.se publicerade avsevärt fler artiklar med egen byline än dn.se. Ex-pressens artiklar hade teman som fokuserade på kärnkraftsolyckan, åtgärder och personligt. Dn.se skrev mest om kärnkraftsolyckan och ekonomi. Dn.se hade överlag en mer jämn fördelning av både olika källor och artikelteman.

Slutsatser: Myndigheter och medier utgjorde primary definers i båda nättidningarna. På expres-sen.se blev även privatpersoner primary definers. Att källanvändningen är lik över tid förklaras med att journalisterna arbetar efter rådande normer och rutiner och följer invanda mönster för att producera nyheter. Expressen.se skriver fler artiklar själva eftersom de gör fler artiklar som byg-ger på intervjuer med privatpersoner, vilka också är en av deras främsta källor. Källorna påverkar således artikeltemat och är viktiga komponenter för nyhetskonstruktionen samt den bild av krisen som förmedlas. Användningen av källor och artikelteman kan kopplas till tidningarnas karaktärer som morgon- och kvällstidning.

Förslag till fortsatt forskning: Att jämföra källanvändning i vardag och i kris ser vi som en in-tressant utvecklingsmöjlighet. Samtidigt vore det inin-tressant att undersöka vilka källor nyhetsbyrå-erna använder. Slutligen föreslår vi en undersökning som syftar till att se huruvida källorna påver-kar kvaliteten vid krisjournalistik.

Nyckelord: kriskommunikation, nätjournalistik, källanvändning, primary definers, elitkällor, old sources new, bottles.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 6

1.1 KRISER OCH MEDIERAPPORTERING ... 6

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7

1.3 DISPOSITION ... 8

2. TIDIGARE FORSKNING ... 9

2.1 DAGENS MEDIELANDSKAP – JOURNALISTIKENS NYA FÖRUTSÄTTNINGAR ... 9

2.2 FRÅN GATEKEEPING TILL GATEWATCHING ... 10

2.3 KRISHANTERING OCH KRISKOMMUNIKATION ... 10

2.4 PUBLICERINGSHASTIGHET ... 11

2.5 VÅRT FORSKNINGSANGREPP ... 11

3. TEORETISK PLATTFORM ... 13

3.1 JOURNALISTIK I MORGON-‐ OCH KVÄLLSTIDNINGAR ... 13

3.2 JOURNALISTEN, KÄLLAN OCH RELATIONEN ... 14

3.3 NÄTJOURNALISTIK OCH NÄTNYHETER ... 14

3.4 PRIMARY DEFINERS OCH ELITKÄLLOR ... 15

3.5 OLD SOURCES, NEW BOTTLES ... 16

4. METOD ... 18

4.1 URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 18

4.2 MATERIAL OCH INSAMLING ... 18

4.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 19

4.4 METODDISKUSSION ... 20

4.5 RELIABILITET OCH VALIDITET ... 21

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 23

5.1 TIDNINGARNAS PUBLICERADE ARTIKLAR ... 23

5.1.1 STÖRST MEDIEAKTIVITET FÖRSTA VECKAN ... 24

5.2 TIDNINGARNAS KÄLLANVÄNDNING ... 25

5.2.1 KÄLLANVÄNDNINGEN PÅVERKAR TIDNINGENS KARAKTÄR ... 26

5.3 TIDNINGARNAS BYLINES ... 27

5.3.1 TEMAT PÅVERKAR ... 27

5.3.2 COPY/PASTE-‐JOURNALISTIK ... 28

5.4 TIDNINGAR OCH TEMAN ... 29

5.4.1 EKONOMISKA DN OCH PERSONLIGA EXPRESSEN ... 29

5.5 KÄLLOR OCH TEMAN ... 30

5.5.1 PRIMARY OCH SECONDARY DEFINERS ... 31

5.6 KÄLLANVÄNDNING ÖVER TID ... 32

5.6.1 ELITKÄLLORNA DOMINERAR ... 33

5.7 OLD SOURCES, NEW BOTTLES ... 33

6. SLUTDISKUSSION ... 35

6.1 SLUTSATSER ... 35

6.2 ETT VIDARE PERSPEKTIV ... 36

6.3 FRAMTIDA FORSKNING ... 37

6.4 AVSLUTANDE REFLEKTION ... 38

(5)

METODAPPENDIX BILAGOR

(6)

Martina Batur Martina Lennartsson 6

1. INLEDNING

2000-talet har skakats av flera kriser och katastrofer med förödande utfall. Julen 2004 utbröt en jordbävning i Indiska oceanen. Skalvet orsakade en tsunami som svepte in över Sydostasien och naturens krafter krävde hundratusentals människors liv. I april 2009 upptäcktes ’den nya influen-san’. Viruset spreds världen över och kom att bli klassad som en pandemi, den första på över 50 år.1

Våren 2011 inträffade ytterligare en naturkatastrof. En jordbävning i Stilla havet den 11 mars orsakade en tsunami som i synnerhet för Japan var förödande på flera sätt. Förutom de massiva skador som naturkatastrofen skapade genom att rasera byar och städer, slog tsunamin ut delar av de kärnkraftverk som är placerade i området Fukushima. Trots goda beredskaper inför naturkata-strofer såsom tsunamis och jordskalv drabbades Japan hårt och mobiliseringen i landet är den största sedan andra världskriget.2

Katastrofen i Japan började med en jordbävning den 11 mars 2011. Jordbävningen var en av de fem kraftigaste i världen sedan 1900 och uppmätte 9,0 på richterskalan.3_{Jordbävningen orsakade}

en tsunami som svepte in över Japans östra kust. Kärnkraftverket i området Fukushima fick pro-blem med att kyla ner reaktorerna och dagen efter jordbävningen skedde en explosion i reaktor 1. Inom de närmsta dagarna inträffade ytterligare två explosioner och det rapporterades om höjda strålningsnivåer i området. Bränder började uppstå vid kärnkraftverket och problemen med att kyla ner reaktorerna ökade. Människor i området Fukushima och närliggande områden råddes att lämna platsen och det svenska utrikesdepartementet avrådde svenskar från att åka till Japan. Den 23 mars hade antalet omkomna stigit till 24 000 och Japans infrastruktur rapporterades vara helt förstörd i vissa områden. Samtidigt förlorade tusentals människor sina hem.4

Den 11 mars 06.57 publicerade expressen.se information om händelserna i Japan. Aftonbladet.se var inte långt efter och 07.08 kom deras första artikel. Både expressen.se och aftonbladet.se pub-licerade videor på katastrofområden och rubrikerna löd: ”Katastrofen i Japan – detta har hänt” och ”Kraftiga efterskalv drabbade Japan”. Även dn.se fokuserade den 11 mars på naturkatastro-fen i Stilla havet och skriver att en radioaktiv läcka kan komma att inträffa. Mediebevakningen efter katastrofen i Japan var intensiv och satte sin prägel på 2011 års medietablåer.

1.1 KRISER OCH MEDIERAPPORTERING

Vid en kris blir mediernas uppgift att informera medborgarna om krisens omfattning, risker kopplade till krisen och vilka konsekvenser krisen kan innebära för individer och samhälle.5

Kris-journalistik bör präglas av relevant information som gör att människor kan skapa sig en korrekt-bild över händelseförloppet. Detta ställer höga krav på journalister och kräver att de använder sig

1_{Influensa A(H1N1) 2009 Krisinformation.se 2011.} 2_{Petersson, Japan köar för att klara dagen 2011.} 3_{Vad har hänt?}_{Krisinformation.se 2011.} 4_{Vad har hänt?}_{Krisinformation.se 2011.}

(7)

av tillförlitliga källor. I krisens första skede är journalisterna således beroende av exempelvis myndigheter, som de också förväntas granska. Deras roll som granskare kommer inte in förrän i ett senare skede.

Vid flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 blev mediernas roll central för information och kon-takt, både för oroliga svenskar här hemma och drabbade i Thailand. I After the Tsunami konstate-rar Ullamaija Kivikuru att: ”the Asian tsunami was probably the first global crisis in which a new generation of interactive and instant media proved to be an effective alternative to traditional news journalism”.6_{I krissituationen blev nättidningarna en avgörande informationskanal, framför}

allt för de som befann sig i katastrofområdet men även för anhöriga och andra som följde kata-strofen via medierna.

Aftonbladet, och framför allt aftonbladet.se, var en av de ledande tidningarna under tsunamin i Thailand. De tog emot första telefonsamtalet från katastrofområdet och ihop med andra tidning-ar hade de en roll som egentligen tillhörde myndigheterna. De publicerade exempelvis saknade personer i nätupplagan och tog emot telefonsamtal från oroliga anhöriga. Under krisens fem första dagar hade aftonbladet.se över tre miljoner läsare vilket ytterligare visar på den centrala roll nättidningar spelade vid tsunamikrisen.7_{Att medierna var de som kontaktades i första hand tyder}

på att journalistiken har en viktig roll vid krissituationer även i ett förändrat medielandskap. Vad gäller nyhetskällorna var tsunamin 2004 speciell på så sätt att innan reportrar fanns på plats var det semesterfirare i Thailand som var de primära källorna. Framför allt bilder skickades från Thailand till Sverige. Journalister flög till katastrofområdet utan att förstå krisens omfattning. Myndigheterna var de som kom sist in i bilden och kritiken mot myndigheternas hantering av tsunamin var stor. Finland upprättade inte någon webbsida förrän tio dagar efter tsunamins ut-brott, en lång tid när det handlar om en akut kris med ett snabbt händelseförlopp.8

Ingen kris är den andra lik och mediebevakningen och utrymmet i medierna varierar likaså. Kri-sen i Japan påverkar inte oss i Sverige på samma sätt som den i Thailand gjorde, lika många svenskar befann sig inte i katastrofområdet. Men mediebevakningen är ändå intensiv. Det är in-tressant att undersöka källorna även vid katastrofen i Japan, eftersom medielandskapet är i stän-dig förändring.

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Katastrofer är tragiska och fruktansvärda händelser för alla som drabbas och av samma anledning är de också är förstasidiga nyheter. Mervi Pantti skriver om hur andras misär blir nyheter och menar på att medierna skapar en relation mellan läsarna och de drabbade.9_{Sättet krisscenariot}

framställs på blir avgörande för hur mycket övriga världen bryr sig. Mediernas rapportering blir central vad gäller människors vilja att öppna upp både hjärtan och plånböcker. Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro- Flodvågskatastro-

6_{Kivikuru, After the Tsunami 2009:11.} 7_{Odén et. al. 2009.}

8_{Odén et. al. 2009.}

(8)

fen 2004 var speciell på många sätt, inte minst genom att flera hundra svenskar miste livet. En kris långt borta påverkade oss här hemma. Mycket har hänt sedan flodvågskatastrofen, både vad gäller teknik och mediernas premisser. Mediernas rampljus är dock riktat mot samma fenomen 2004 som idag, nämligen en kris. Efter den 11 mars 2011 har katastrofen som utspelar sig i Japan skapat rubriker i samtliga nyhetsmedier.

Vi vill undersöka hur nyheter framställs vid en kris, samt vilka källor och teman som bidrar till den framställningen. Målet är att ta reda på vilka källor som bidrar till att skapa en bild av krisen i dess första skede. Syftet är att få en djupare förståelse för hur nyheter konstrueras vid en kris och hur nyhetsrapporteringen gestaltas. Studien fokuserar på följande frågeställningar:

1) Vilka källor använde dn.se och expressen.se under de två första veckorna av katastrofen i Japan?

- Hur förändrades källanvändningen över tid?

- Vilka skillnader och likheter fanns i källanvändningen mellan expressen.se och dn.se? 2) Hur gestaltades katastrofen i Japan genom källanvändning och artikeltema?

1.3 DISPOSITION

Under föregående rubrik presenterades bakgrund och syfte med studien. Där hittar du de kon-kreta frågeställningarna som studien fokuserar på. Kapitel två är en genomgång av tidigare forsk-ning inom nätjournalistik, dagens medielandskap och kriskommunikation. Slutsatser från veten-skapliga publikationer som vi finner intressanta och användbara lyfts upp. Därefter följer ett teorikapitel där vi tar upp de begrepp som senare kommer att användas vid analysen av studiens resultat. Fjärde kapitlet utgörs av en beskrivning av den metod som använts för att genomföra studien, materialinsamling samt kritik till utförandet.

Efter metoden kommer det kapitel där vi presenterar det vi kommit fram till genom studien. Här tar vi upp vad vår kvantitativa innehållsanalys utmynnat i för resultat. Resultaten analyseras och kapitlet avslutas med en analys kring begreppet old sources, new bottles. Studiens avslutas med en presentation av de centrala slutsatserna och ger förslag till fortsatt forskning i ämnet.

(9)

2. TIDIGARE FORSKNING

I följande kapitel redogörs för ett urval av den tidigare forskning som handlar om kommunikat-ion, kriser och journalistik. Texten beskriver dels dagens medielandskap och de nya förutsätt-ningar som omger journalister men också vilken inverkan det har för krishantering och kriskom-munikation. En beskrivning av det nya medielandskapet inkluderar även hur journalistiken rör sig från gatekeeping till gatewatching och vad den konstanta publiceringsmöjligheten innebär. Slutli-gen beskrivs hur vi utifrån detta finner en ingång till ett nytt forskningsangrepp inom området krisjournalistik och källor.

2.1 DAGENS MEDIELANDSKAP – JOURNALISTIKENS NYA FÖRUTSÄTTNINGAR Att journalistiken ständigt genomgår förändringar är ingen nyhet. Före internets tid grävde jour-nalisten fram information med hjälp av organisationer och myndigheter, förpackade den i nyhets-format och sände ut till sin mottagare. Mottagarna var en allmänhet som då inte hade samma möjligheter till den interaktion som idag och bruset10_{har aldrig varit större. Tidningarna trycktes}

en gång om dagen och deadlines hade stor betydelse inom journalistiken. Allmänhetens möjlighet att komma till tals var relativt begränsad till intervjuer och insändare. Idag råder andra förutsätt-ningar. Gunnar Nygren beskriver de olika förändringar journalistiken och journalister som yrkes-grupp gått igenom.11_{Nygren konstaterar bland annat att:}

• Multireportrar blivit vanligare. En ensam journalist kan vara både fotograf, redigerare och reporter.

• Det har blivit vanligare med interaktivitet med läsarna. Detta beror framför allt på att webben och nätupplagor inbjuder mer till interaktivitet.

• Tempot har ökat och nyheter produceras dygnet runt.

• Det är större konkurrens om annonser och ett vinstdrivande tankesätt genomsyrar jour-nalistiken.

Begreppet deadline har i den internetbaserade journalistiken förlorat betydelse. Den ständiga publicering som förekommer har dock resulterat i viss problematik. Publiceringshastigheten på-verkar journalistens kontroll av källor vilket leder till att det oftare förekommer fel i de webbase-rade upplagorna än i de tryckta. Förutom kraven på snabb och kontinuerlig publicering är många journalister osäkra på vilka krav som gäller för kontroll av källor gällande webbnyheter. Då det blir fel läggs ansvaret ofta på källan, till exempel den myndighet som bidragit med information-en.12

Webben är beroende av snabba och lättillgängliga källor, informatörer i organisationer eller med-borgartips, som snabbt kan bekräfta uppgifter eller skicka in tips till webbredaktionen. I och med ett förändrat medielandskap finns det inte längre någon ensamrätt på vare sig journalistik eller

10_{Brus: I transmissionsmodellen beskrivs skillnaden mellan sänt och mottaget budskap. Mellan sändare och}

motta-gare uppstår ett brus, här den massiva exponeringen och tillgängligheten till information.

11_{Nygren, Nyhetsfabriken 2008.} 12_{Nygren 2008.}

(10)

källor. Vem som helst kan publicera eller blogga och journalister har ingen exklusiv tillgång till nyhetskällor.

2.2 FRÅN GATEKEEPING TILL GATEWATCHING

Michael Karlsson menar att möjligheten för interaktion via nätjournalistik samt dess genomslag har ökat över tid.13_{Han påpekar även att journalisten inte har samma roll som gatekeeper längre.}

Vad som blir en nyhet och vilken vinkel som är intressant bedöms inte längre uteslutande av journalister, utan av samtliga som påverkar, skapar eller delar information.

Paterson och Domingo betonar att journalisterna rör sig från gatekeeping till vad de kallar gatewatching.14_{Begreppet gatekeeper innebär kontroll över vad som hamnar på medieagendan}

och tillhör vad man kan kalla den traditionella nyhetsprocessen, enligt strukturen: input – nyhets-insamling av traditionella journalister, output – stängd hierarkisk redaktion och respons – redakt-ionen väljer insändare och samtal som förmedlas. Övergången till begreppet gatewatching besk-rivs som den moderna nyhetsprocessen, där övervakning av källor är öppna för alla: input – in-lämning av övervakade nyhetsuppslag, output – konstant publicering och gemensam korrigering av nyheterna och respons – diskussionsforum och kommentarfält.15_{Karlssons studie visar att}

denna integrering även gällde under svininfluensan 2009, vilket visar att medskapandet också sker i krissituationer.16

2.3 KRISHANTERING OCH KRISKOMMUNIKATION

Strömbäck och Nord presenterar en modell för att förklara hur förtroende skapas, bibehålls eller reduceras i krissituationer och menar att ”perceptions are more important than reality”.17

Mo-dellens utgångspunkt är att människors upplevelse av en krishantering påverkas av två processer. För det första är den beroende av den faktiska hanteringen och den information som finns till-gänglig. För det andra spelar mottagarens befintliga utvärderingskriterier en viktig roll.18

Under tsunamin i Sydostasien 2004 var researrangörerna en viktig informationskälla eftersom de förmedlade information om krisen före de ansvariga myndigheterna. Att myndigheterna hamnade i mediernas kölvatten med sin publicering av information resulterade i reducerat förtroendet för ansvariga myndigheter och politiker.19_{Strömbäck och Nord påpekar att de flesta vänder sig till de}

traditionella medierna för informationsinhämtning vid kriser. Mediernas vinkel av både händelse och hantering är således den första som når allmänheten, vilket påverkar upplevelsen av krisen och krishanteringen. Att de traditionella medierna är den första källan för information är dock inte längre en självklarhet. Odén et. al. har i sin studie funnit att nättidningar var en av de viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig- viktig-

13_{Karlsson, ‘Participatory Journalism and Crisis Communications’ 2010.} 14_{Paterson, Domingo, Making Online News 2008.}

15_{Paterson, Domingo 2008.} 16_{Karlsson 2010.}

17_{Strömbäck, Nord, ‘Mismanagement, mistrust and missed opportunities’ 2006:791.} 18_{Strömbäck, Nord 2006.}

(11)

aste informationskällorna under naturkatastrofen i Sydostasien år 2004.20_{Nättidningar, framför}

allt aftonbladet.se, var de första som skrev om katastrofen och fortsatte att vara ledande under krisen.

2.4 PUBLICERINGSHASTIGHET

Karlsson menar i sin artikel ’Internet, den ökade publiceringshastigheten och de förändrade vill-koren för kriskommunikation’ att man måste vänja sig vid att nyhetsmedier och internet inte längre går att skilja åt:

Avkomman från (det högst motvilliga) äktenskapet mellan nyhetsmedier och Internet är nätjourna-listik och dess specifika karaktärsdrag interaktivitet och kontinuerlig publicering [...], [bidrar] på ett högst påtagligt sätt till att förändra förutsättningarna för kriskommunikation och krishantering.21 Han konstaterar att publiceringsrytmen har en högre hastighet i de internetbaserade medierna än i modermedierna, vilket skapar elasticitet. Nyheter på internet publiceras i flera utkast och föränd-ras från morgon till kväll, om de ens överlever dagen. Utkasten byggs upp från ensamma rubriker till utförligare artiklar med hyperlänkar, kommentarfunktioner och rörliga klipp. Snabbheten på-verkar även den innehållsmässiga kvalitén, det kan dyka upp både motsägelsefulla beskrivningar och sakfel.22_{Elasticiteten i nätnyheterna bidrar till att dessa dock snabbt kan rättas, till skillnad}

från modermedierna. Hastigheten bedöms också vara intressant för hur snabbt en krissituation definieras och omdefinieras. Paterson och Domingo påpekar att: ”It is clear that much of the work in online news is repetitive, and just reproduces the work that was done by others”23_{, vilket}

kan bli avgörande för vilken bild av krisen som sprids via medierna på internet. 2.5 VÅRT FORSKNINGSANGREPP

Förändringarna i det moderna medielandskapet samt de möjligheter och utmaningar som nät-journalistiken inbringar, skapar många frågor om nyhetsproduktionens komponenter och nivåer. Det vi i och med vår studie ämnar utveckla är den roll källorna spelar i krisjournalistik som sker via nättidningar. Den tidigare forskning som presenterats i detta kapitel visar att det sker föränd-ringar i den journalistiska strukturen. Att ta del av nyheter direkt från de källor de är sprungna ur, istället för att få dem serverade i tidningar, är idag något som allmänheten ser som en självklar möjlighet. Att möjligheten finns innebär däremot inte att allmänheten söker efter andra kanaler än nyhetsmedier. Forskningen visar å ena sidan att den vanligaste informationskanalen för ge-mene man är traditionella nyhetsmedier och å andra sidan att internet och andra kanaler spelar en allt större roll. Dessutom påpekas att den bild av en kris som målas upp av både medier, myndig-heter och organisationer påverkar allmänhetens helhetsbild av krishanteringen och därmed även den kommunikation som sker i samband med krisen.

20_{Odén et. al. 2009.}

21_{Karlsson, ’Internet, den ökade publiceringshastigheten och de förändrade villkoren för kriskommunikation’}

2008:24.

22_{Karlsson 2008.}

(12)

Olika nyhetshändelser kräver olika nyhetskällor. I och med ett förändrat och globaliserat medie-landskap blir nyhetsmedierna en viktig, om inte den viktigaste, kanalen för information. Det finns forskning kring nyhetsjournalistikens källor och dess inverkan på nyhetsagendan. Vi har dock sett luckor i forskningen vad gäller källornas betydelse för krisframställning och ser därför utveckl-ingsmöjligheter att kunna bidra med en djupare förståelse för hur källor bidrar till krisjournalistik. Vi ser ett utvecklingsområde för att analysera vilka källor som används, vilka som inte används och på vilket sätt de olika källorna nyttjas. Att kunna ge en bild av hur olika källor används tror vi kan skapa en bättre förståelse både för hur kriser framställs och vilken betydelse källvalet har.

(13)

3. TEORETISK PLATTFORM

För att undersöka källornas betydelse vid katastrofen i Japan valdes ett teoretiskt ramverk som huvudsakligen består av ett antal centrala begrepp samt perspektivet ”old sources, new bottles” från studien New Media, Old News.24_{Först kommer journalistik i morgon- och kvällstidningar att}

intro-duceras. Då vi valt en morgon- och en kvällstidning för att kunna se skillnader och likheter i de-ras källanvändning, är en förklaring av vad som kännetecknar de olika tidningarna nödvändig. Därefter följer ett avsnitt som fokuserar på relationen mellan journalist och källa. Vi anser att just re-lationen kan hjälpa oss att förstå resultaten. Begreppet nätjournalistik beskrivs eftersom det är den genre av journalistik som kommer att beröras i denna studie. Definitionen av nätjournalistik är central eftersom den möjliggör en förståelse för den kontext i vilken undersökningen genomförs. Primary definers och elitkällor är ytterligare två begrepp som kommer användas för att analysera källornas betydelse för nyhetskonstruktionen. Old sources, new bottles hjälper oss att koppla ihop begreppen till en helhet och gör att vi kan placera in vår studie i ett större sammanhang.

3.1 JOURNALISTIK I MORGON- OCH KVÄLLSTIDNINGAR

De två typer av dagstidningar som dn.se och expressen.se representerar skiljer sig till viss del åt ur ett journalistiskt perspektiv. Av denna anledning följer ett förtydligande av dess grunddefinition-er. Traditionell journalistik ter sig något annorlunda i morgon- respektive kvällspress. Morgontid-ning är en typ av dagstidMorgontid-ning som enligt Nationalencyklopedin utmärker sig genom att utkomma på morgonen samt vara relativt strikt i sin utformning.25_{Kvällspressen definieras som tidningar}

med ”mindre strikt utformning än morgontidningar och med markerad inriktning på säljande stoff”. 26_{Under 1990-talet började även kvällstidningarna utkomma under morgonen men}

definit-ionerna finns fortfarande kvar, om än med annan innebörd än tiden för utgivelse.

Hadenius, Weibull och Wadbring delar in svenska dagstidningar i fem olika grupper: storstäder-nas morgontidningar, storstäderstorstäder-nas kvällstidningar, landsortspressen, lågfrekventa dagstidningar och gratistidningar.27_{DN räknas till den första kategorin och Expressen till den andra. Vad som}

skiljer morgontidningarna från kvällstidningarna är bland annat det faktum att morgontidningar-nas lösnummer endast står för två procent av försäljningen, resten är prenumerationer.28

Ha-denius et. al. beskriver även den svenska dagspressens utveckling och menar på att: ”Den popu-lära tabloidpressen kom att komplettera de allmänna nyhetstidningarna genom satsning på ett lättsammare innehåll inriktat på underhållning, sport och tv samt har i sin journalistik en inrikt-ning på det mänskliga”.29_{Författarna påpekar dock att nyheter som tidigare tillhörde}

kvällstid-ningarnas redaktioner, exempelvis brott och kändisar, numer även återfinns i morgontidningar. Olikheterna mellan morgontidningar och kvällstidningars innehåll minskar och idag ägnar sig även Expressen åt strikt journalistik. Ovanstående beskrivningar berör främst pappersutgåvan av tidningar men resonemanget kan appliceras även på nättidningar. Distributionen är, enligt Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha- Ha-

24_{Fenton, New Media, Old News 2010.} 25_{Morgontidning, Nationalencyklopedin 2011.} 26_{Kvällstidning, Nationalencyklopedin 2011.} 27_{Hadenius, Weibull, Wadbring, Massmedier 2008.} 28_{Hadenius et. al. 2008.}

(14)

denius et. al, i detta fall den faktor som skiljer papperstidningar från nättidningar.30

3.2 JOURNALISTEN, KÄLLAN OCH RELATIONEN

Enligt Manning innebär journalistrollen i ett demokratiskt samhälle att journalisten ska samla in och förmedla information, både lokal och global, till allmänheten för att upprätthålla den poli-tiska diskussionen och den demokrapoli-tiska processen.31_{Detta ska ske utan att journalistens}

person-liga åsikter och värderingar lyser igenom. För att journalisten ska uppfylla sin roll som förmedlare av objektiv samhällsinformation krävs att olika källor får komma till tals och förmedla sin bild. Frågan är dock om alla källor har samma möjlighet att kommunicera sin bild och bidra till medie-agendan. Enligt Manning har det under de senaste två decennierna blivit snarare regel än undan-tag att källor består av spindoctors, lobbyister och andra elitister, som försöker påverka medier-nas agenda. Han betonar också att dagens journalistik har kommersialiserats och alltmer liknar en produkt. Detta leder till att man kan se hur det kapitalistiska argumentet blir en avgörande faktor i valet av källa. En utkomst av detta är likriktad journalistik, där endast de källor som kallas elit-källor, nyttjas till att ta fram nyhetsunderlaget.32

Myndigheter och organisationer är inte bara informationskällor utan även sökare av information. Miller och Goidel påpekar att myndigheter och organisationer är beroende av medierna för att samla in information vid en kris.33_{Medier, myndigheter och organisationer har alla en dubbel roll,}

både att söka information och att själva vara en tillgänglig källa. Nyhetsredaktionerna är, till skill-nad från en organisation eller myndighet, institutioner med befintliga normer och regler för att söka, värdera och sprida information. Nyhetsredaktionerna har upprättade nätverk och arenor för att publicera och sprida information. Det är deras uppdrag att snabbt inhämta och publicera in-formation i såväl vardag som kris. Myndigheter och organisationer har därför mycket att vinna genom att söka information hos densamma som de lämnar information till. Dessutom poängterar Miller och Goidel den ekonomiska vinning som redaktionerna och journalisterna erhåller genom att vara både den rikaste och mest korrekta informationskällan. En myndighet har inte en direkt ekonomisk vinning men en lyckad informationshantering innebär andra fördelar, som till exem-pel en bevarad trovärdighet.34

3.3 NÄTJOURNALISTIK OCH NÄTNYHETER

Enligt Michael Karlsson skiljer sig nätjournalistik från traditionell journalistik genom följande karaktärsdrag; den är snabb och uppdateras kontinuerligt, bidrar med ett multimedialt berättande, den innehåller hyperlänkar och olika former av interaktivitet. Nätjournalistiken ska samtidigt för-hålla sig till traditionell journalistik, vilken präglas av information som är relevant och bearbetad enligt särskilda kriterier så att ”medborgare kan fatta informerade beslut i samhällsfrågor”.35

Jour-nalistiken är i förändring och dess status som profession utmanas av det faktum att allmänheten både kan samproducera och distribuera, samtidigt som arenan för både interaktion och uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate- uppdate-

30_{Hadenius et. al. 2008.}

31_{Manning, News and News Sources 2001.} 32_{Manning 2001.}

33_{Miller, Goidel ‘News Organizations and Information Gathering During a Natural Disaster’ 2009.} 34_{Miller, Goidel 2009.}

(15)

ringar har ökat markant. Paterson och Domingo menar att detta innebär ett medielandskap 2.0, där allmänheten har möjlighet att tjäna som medskapare i den journalistiska processen.36

Journali-stik som bedrivs på internet ger även möjlighet för läsaren att exempelvis klicka sig vidare sig till relaterade videoklipp eller andra artiklar via hyperlänkar.

Michael Karlsson konstaterar i Nätjournalistik att nyheterna på internet har rört sig mot en mer opålitlig publiceringsrytm.37_{Detta innebär att deadlines har tappat sin betydelse. Nyhetscykeln på}

de internetbaserade tidningarna är kortare än i de traditionella medierna och nättidningarna publi-cerar flera huvudnyheter på en och samma dag till skillnad från de tryckta versionerna. Karlsson beskriver även att nätnyheter ses som en av flera versioner av verkligheten snarare än den enda sanningen.38_{Nyheterna kan beskrivas som hantverk som fortfarande är under konstruktion. Om}

så är fallet med journalistik på internet kan man tänka sig en ny form av journalistik och journal-istiska normer.

3.4 PRIMARY DEFINERS OCH ELITKÄLLOR

I Policing the Crisis har Stuart Hall med flera studerat rånöverfall i Storbritannien. Studien tar upp både politiska, ideologiska och ekonomiska aspekter kopplade till rånöverfall. 39_{Vad vi ämnar}

använda från Halls undersökning är begreppet primary definers. Journalister producerar nyheter under tidspress samtidigt som de ska upprätthålla trovärdighet och vara objektiva. Utfallet blir att vissa nyhetskällor blir de första som får definiera exempelvis en kris. Dessa källor kallas primary definers och sätter utgångspunkten för nyheten. En utgångspunkt som är svår att komma ifrån. Journalisterna måste börja från den utgångspunkt som primary definers sätter: ”the primary defi-nition sets the limit for all subsequent discussion by framing what the problem is”.40_{Ur den här}

synvinkeln blir medierna underordnade den makt som primary definers besitter.

Hall konstaterar att primary definers ofta är de som har makt i samhället, exempelvis politiker eller större företag och de vinner ofta framgång i att forma nyhetsagendan. Dessa mäktiga källor, eller elitkällor, blir ur ett marxistiskt perspektiv de som kontrollerar ’the means of production’.41

Genom att påverka rådande ideologier kan elitkällorna rättfärdiga sin makt och position i sam-hället. ”How one particular professional practice ensures that the media, effectively and ’objectively’, play a key role in reproducing the dominant field of the ruling ideas”42_{visar på hur}

elitkällor fortsätter att vara primary definers. Även Palm diskuterar hur vissa aktörer utövar sin maktposition: ”Den politiska makten betraktar med självklarhet medierna som sin information-skanal till medborgarna”.43_{Journalistiken idag använder sig utav de elitkällor som finns i}

sam-hället och på så sätt blir rådande normer och ideologier en avspegling av deras intressen. På grund av att elitkällor vet hur de ska gå tillväga för att påverka nyhetsagendan och ofta ses som trovärdiga källor, får de rollen som primary definers i nyhetsjournalistik. Secondary definers kan

36_{Paterson, Domingo 2008.} 37_{Karlsson, Nätjournalistik 2006.} 38_{Karlsson 2006.}

39_{Hall et. al. Policing the Crisis 1978.} 40_{Hall et. al. 1978:59.}

41_{Termen kan ur kommunikationsperspektiv översättas till marknaden och innehållet.} 42_{Hall et. al. 1978:60.}

(16)

vara privatpersoner som berättar om hur händelser eller beslut har påverkat dem. Ur ett maktper-spektiv är de dock inte berättigade att definiera en händelse såsom primary definers utan får i ett andra skede, när definitionen är fastställd, ge sin syn på händelsen.

Halls kategorisering av primary och secondary definers kan ge sken av att gränsen mellan de två olika kategorierna är skarp, vilket den inte behöver vara. Vi anser dock att Hall, trots att studien genomfördes 1978, har en poäng i hur makt, trovärdighet och position i samhället påverkar ny-hetsjournalistiken. Argumenten att tidspress och yrkesnormerna trovärdighet och objektivitet skapar möjligheter för primary definers att forma nyhetsagendan ser vi som vitalt för vår studie. Manning påpekar att just dessa argument är avgörande för Halls teori: ”The extent to which this observation, made over 20 years ago, remains true […] lies at the heart of issues regarding the relationship between the news media and democracy and the vitality of the public spheres which sustain political contemporary discourse”.44

3.5 OLD SOURCES, NEW BOTTLES

Angela Phillips spinner vidare på Halls teori om primary definers och menar på att forskning kring nyhetsjournalistik och källor i huvudsak fokuserar på två olika fält.45_{Det första beskrivs}

som en fientlig relation där det råder en maktkamp mellan de källor som tillhör kategorin primary definers. Källorna tävlar om medial uppmärksamhet med målet att få större utrymme att definiera nyheterna och påverka agendan, samt stärka sitt symboliska kapital. Journalisterna representerar allmänheten inom detta fält.

Det andra fältet av forskningen ser förbi detta maktförhållande och fokuserar istället på kampen om tillgång till resterande del av nyhetsagendan. Inom detta fält ses journalisten snarare som en dirigent eller förmedlare av informationsflödet. Organisationer och individer menar att de har rätt att bli hörda. Deras fokus ligger i att finna strategier för att synas och höras, utan de trumfkort som elitkällorna har tillgång till. Genom att vara väl förtrogen med ’the agenda-setting tools’ fin-ner organisatiofin-ner och individer sätt att utmana traditionella primary defifin-ners position.46

Samti-digt innebär det att maktförhållandena intensifieras.

Den tidsbrist som enligt Fenton råder på redaktionerna utmanar även skapandet av nyheter. Fen-ton skriver att under 20 procent av innehållet är egna nyheter.47_{Man kan anta att ju mindre tid}

som journalisterna lägger på att skapa innehållet i artiklarna desto mer utrymme lämnas åt källan att själv definiera nyheten på det sätt som önskas. När journalisten har mer tid till förfogande visar New Media, Old News att alternativa källor, exempelvis non-governmental organisations, får komma till tals. Således kan man se ett mönster i att ju mindre tid journalisten har, desto säk-rare källor används.

44_{Manning 2001:14.}

45_{Phillips, Old Sources: New Bottles 2010.} 46_{Phillips 2010.}

(17)

Enligt Phillips ökar risken för copy/paste-journalistik i samma takt som nyhetsproduktionen ökar.48_{För att journalister ska hinna producera nyheter med samma hastighet och kontinuitet}

som konkurrenterna, söker de sig till elitkällor och organisationer. För att få kontroll över det massiva informationsflödet och undvika att publicera felaktigheter använder sig journalisterna av för nyhetens kontext trovärdiga källor. Dessa källor kan liknas vid elitkällor och blir de som defi-nierar nyheten, primary definers. New Media, Old News visar att de digitala möjligheterna till att använda sig av alternativa källor trots allt inte utnyttjas i någon större mån. Journalisterna använ-der sig fortfarande av liknande källor då som nu – old sources. Den enda skillnaden är att nyhet-en produceras för, och distribueras via, nya kanaler – new bottles.

Old sources, new bottles innebär i New Media, Old News att även om internet ger nya förutsätt-ningar för att bedriva journalistik och söka sig till alternativa källor, använder man sig fortfarande av samma källor som förut.49_{I vår studie utgörs old sources av primary definers och de elitkällor}

som nyhetsjournalistiken använder sig utav. New bottles utgörs i studien av nätjournalistik eller nättidningar, som i det här fallet representeras av dn.se och expressen.se.

48_{Phillips 2010.}

(18)

4. METOD

I följande kapitel beskrivs hur genomförandet av studien samt insamlingen av empiri har gått till. För att söka svar på de frågeställningar studien utgår från har två internetbaserade nyhetsmediers, dn.se och expressen.se, källanvändning vid rapportering om katastrofen i Japan analyserats. En kvantitativ innehållsanalys har använts för att få en bild av hur många och vilka källor som an-vändes under de två första veckorna av katastrofen. Totalt kodades 189 artiklar med hjälp av ana-lysverktyget SPSS och ett kodschema (bilaga 1). Förutom vilka källor som använts har även föl-jande variabler kodats: datum för publicering, vem som står som byline och vilket övergripande tema artikeln har.

4.1 URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR

Uppsatsen fokuserar på de händelser som ägde rum i Japan från den 11 mars till 24 mars 2011. Katastrofen i Japan valdes på grund av att krisen var aktuell och forskningen kring den är ringa. Dessutom finns en pågående kärnkraftsdiskussion i Sverige och händelser som denna kan komma att påverka även Sverige. Andra länder som drabbades av natur- eller kärnkraftsolyckan kommer inte att tas i beaktning i denna uppsats. Dock har artiklar som berört Sverige med kopp-ling till katastrofen i Japan tagits med. Ett exempel på detta är om utrikesdepartementet uttalat sig om reserekommendationer till Japan.

Dn.se och expressen.se valdes eftersom de är nätbaserade, rikstäckande samt representerar en morgon- och en kvällstidning. Att analysera en morgon- och en kvällstidning ses som intressant för att undersöka skillnader och eventuella likheter i vilka källor de olika nättidningarna använder. Vi lever i en digital tidsålder och den tekniska utveckling som skett under de senaste decennierna bidrog till att tidningar på nätet var mer intressanta att undersöka än tryckta tidningar. Både Stu-art Allan50_{och Ullamaija Kivikuru}51_{beskriver hur nättidningar fick en central roll vid}

mediebe-vakningen under flodvågskatastrofen 2004, vilket styrker relevansen att analysera nättidningar. Artiklarna är publicerade under perioden 11 mars till 24 mars 2011, de första två veckorna av katastrofen. Detta specifika tidsintervall valdes för att rama in vilka källor som används när en kris precis inträffat. De sökord som användes för att finna relevanta artiklar via tidningarnas sök-verktyg var ”jordbävning Japan”, ”Fukushima” och ”tsunami Japan”. På dn.se begränsades artik-larna till kategorin ”nyheter” och ”ekonomi” och på expressen.se begränsades artikartik-larna till ”ar-tiklar” och ”ekonomi”. Debattinlägg, bloggar, videoklipp, insändare och liknande valdes bort eftersom undersökningen fokuserar på nyhetsjournalistik och källor som används vid krisrappor-tering.

4.2 MATERIAL OCH INSAMLING

Dn.se har cirka 1,5 miljoner unika besökare på sin webbplats varje vecka.52_{På expressen.se är}

motsvarande siffra cirka 2,5 miljoner.53_{Båda tidningarna tillhör Bonnierkoncernen och har trycka}

50_{Allan, News Culture 2010.}

51_{Kivikuru 2009.}

52_{Om Dagens Nyheter, dn.se 2011.} 53_{Expressen i siffror, expressen.se 2011.}

(19)

tidningar, Dagens Nyheter och Expressen, som moder medier. Dagens Nyheter uppger sig vara oberoende liberal och Expressen obundna liberala. Just dessa två tidningar valdes på grund av att de hade bra sökverktyg. Svenska Dagbladet och Aftonbladet hade kunnat fungera lika väl men vi föredrog Dagens Nyheter och Expressen på grund av bättre sökfunktioner.

Artikelsökningen gjordes via tidningarnas egna sökverktyg på dn.se och expressen.se. Sökverkty-gen på tidningarnas hemsidor möjliggjorde en tidsmässig avgränsning som Sökverkty-generade artiklar en månad tillbaka. För att få fram enbart artiklar från de två första veckorna av katastrofen gjordes ytterligare en sållning manuellt. Irrelevanta artiklar och artiklar som genom sökningen förekom flera gånger rensades bort. Sökorden genererade sammanlagt 86 artiklar på expressen.se och 103 artiklar på dn.se. Samtliga 189 artiklar hämtades från respektive webbplats den 11 och 20 april 2011.

4.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Varje artikel har granskats manuellt och tidning, tidpunkt, byline, källor och tema kodades in i SPSS. SPSS användes eftersom det är ett bra verktyg för att på olika sätt kunna jämföra variabler. Alla källor i artiklarna har räknats och kodats. Kategorierna nyhetsbyråer, svenska myndigheter och experter, för att ge några exempel, bestämdes på förhand med vetskap om att de är vanliga källor inom nyhetsjournalistik. Andra kategorier bestämdes efter att artiklarna granskats innan kodningen för att få en överblick av vilka källor som användes. Ytterligare förtydliganden av käll-kategorier och tillvägagångssätt beskrivs i det metodappendix som följer uppsatsen.

Källorna delades in i 14 kategorier: svenska myndigheter, japanska myndigheter, franska myndig-heter, amerikanska myndigmyndig-heter, nyhetsbyråer, japanska nyhetsbyråer/medier, övriga medier, experter/sakkunniga, Tepco (Tokyo Electric Power Company), IAEA (International Atomic Energy Agency), politiker, sociala medier, privatpersoner och övrigt. Tepco och IAEA valdes som kategorier för att de är direkt kopplade till katastrofen, andra företag finns dock under öv-rigt. Japans egna medier/nyhetsbyråer antogs komma att spela en central roll och blev därför en egen kategori. Kategorin övrigt var nödvändig då vissa källor bara förekom en eller två gånger. Studien belyser även vilka samband som finns mellan vilka källor en artikel innehöll och vad som faktiskt stod i artikeln. Genom att granska artiklarna en första gång, utan att koda dem, kontrolle-rades vilka teman som verkade vara återkommande. Med tema menar vi det huvudsakliga inne-hållet som artikeln handlade om. Vid kodningen lästes hela artikeln och utmärkande ord såsom härdsmälta eller tsunami markerades för att se vilket tema artikeln passade under. Främst sågs artikeln ur ett helhetsperspektiv men i de fall då flera teman passade gjordes en bedömning av vilket tema som fick mest plats i artikeln. I de fall då det fortfarande var svårbedömt fick rubrik samt ingress avgöra temat. Artiklarna kodades efter följande teman och de följs av beskrivningar av vad respektive tema innebär:

Naturolyckan: jordbävningen och tsunamin, beskrivningar av förödelsen.

Om kärnkraft: neutralt och objektivt, till exempel demonstrationer mot kärnkraft eller allmän fakta om kärnkraft.

(20)

Kärnkraftsolyckan: strålning, strålningsnivåer, härdsmälta, radioaktivitet, Fukushima och övriga risker eller faror med kärnkraft.

Åtgärder: räddningsinsatser eller beslut om exempelvis evakuering.

Drabbade: fakta om katastrofens offer. Återgivande berättelser av utsända reportrar eller artiklar om antalet människor som är utan mat.

Personligt: livet i olycksområdet, känslosamma berättelser från personer som upplevt katastro-fen.

Intervju: frågor och svar, experten svarar på frågor.

Ekonomi: börsen och hur Japans och världens ekonomi påverkas av katastrofen.

Samhällsinformation: politiker eller utrikesdepartementet talar om exempelvis resor till Japan. Övrigt: artiklar som inte passat in under något annat tema.

Efter inkodningen i SPSS gjordes korstabuleringar och därefter utformades diagram i Excel. Dessa diagram utgör grundstenarna i resultatet. I de flesta fall var det självklart vilken variabel som skulle vara oberoende och vilken som blev beroende. Ett tema kan exempelvis inte påverka en tidning, därav blir tidningen den oberoende variabeln eftersom tidningen bestämmer temat. I vissa fall har det varit svårare att bestämma oberoende och beroende variabler. Vid en korstabu-lering mellan källor och teman kan båda stå som oberoende eller beroende. I dessa fall har vi beslutat att källorna är det centrala och att det är de som påverkar innehållet, källan blir därför den oberoende variabeln.

4.4 METODDISKUSSION

Valmöjligheterna är mångfacetterade vid val av metod och metoden har direkt koppling till resul-taten. En kvantitativ innehållsanalys är en vanligt förekommande metod för att analysera nyhets-artiklar och är därför passande för vår studie. Enligt Bergström och Boréus används innehållsana-lys ofta när ”tillvägagångssättet består i att kvantifiera, dvs. räkna förekomsten av eller mäta, vissa företeelser i texter.”54_{I denna studie är källorna det centrala och det är källornas förekomst som}

räknats. Källorna har kopplats till andra variabler såsom dag eller tema men det är alltid källorna som varit centrala för studien. Vår första frågeställning syftar till att ta reda på vilka källor som användes under de två första veckorna av katastrofen i Japan. Att räkna vilka källor som använ-des ansågs som ett rimligt tillvägagångssätt och utefter det fastslogs att kvantitativ innehållsanalys kunde möjliggöra detta. Nyhetsartiklar är en form av medietext och Hesmondhalgh framhäver att innehållsanalyser är en tillförlitlig metod när det handlar om att analysera medietexter.55

Den främsta fördelen med kvantitativ innehållsanalys är dess mångfald, man kan analysera allt från nyhetsartiklar till såpoperaprogram och man kan räkna allt från källor till rubriker. Att ge-nomföra en kvalitativ innehållsanalys eller en diskursanalys övervägdes. En kvantitativ innehållsa-nalys passar dock bättre än en kvalitativ eftersom vi inte vill fokusera på tolkning av innehållet i artiklarna i första hand. Bergström och Boréus påpekar att diskursanalys är en öppnare inriktning men att innehållsanalys, trots tydligare riktlinjer, kan modifieras utefter studien.56_{På dessa}

grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund- grund-

54_{Bergström, Boréus Textens mening och makt 2005:43.} 55_{Hesmondhalgh, Analysing Media Texts 2006.} 56_{Bergström, Boréus 2005.}

(21)

val blev kvantitativ innehållsanalys metodvalet för studien. Även de brister som en kvantitativ innehållsanalys innebär har tagits i beaktning. Att räkna förekomsten av ett fenomen är inte alltid meningsfullt och det går inte att kvantifiera sådant som inte sägs.57_{Ibland kan det vara intressant}

att ta reda på vad som inte tas upp i en nyhetsartikel och då är kvantitativ innehållsanalys inte det bästa tillvägagångssättet. Det finns dock för- och nackdelar med alla metoder och den valda me-toden har i detta fall övervägande fördelar.

Såväl vår egen bakgrund som andra faktorer har påverkat studien. Vi är för det första medvetna om att vi som personer kan ha haft en inverkan. Vi är båda unga, studenter, kvinnor och lika på många andra sätt. Det fanns både positiva och negativa aspekter med vår likhet. Vi analyserade och tolkade empirin på samma sätt vilket resulterade i en samstämmighet. Det spelade ingen roll vem av oss som analyserade artikeln, vi kom fram till samma resultat. Men det faktum att vi tänkte likadant kan även ha gjort att vi missade aspekter som någon oliktänkande hade uppmärk-sammat. Det finns en medvetenhet om de tolkningssvårigheter som kvantitativ innehållsanalys ofta innebär men fördelarna med metoden övervinner tolkningsproblematiken.

Bergström och Boréus understryker vikten av intersubjektivitet, att två kodare kodar så likt som möjligt.58_{För att uppfylla detta har både förarbetet med artiklarna och kodningen skett under}

kontroll av varandra. Täta diskussioner har förts och artiklar som varit svåra att utläsa av olika anledningar har kontrollerats av oss båda två. På så sätt har analysen av materialet gjorts på så lika grunder som möjligt. Kodschemat är utformat av oss båda vilket bidrar till ytterligare samstäm-mighet. Genom att ha dubbelkodat materialet och kontrollerat varandras artiklar anser vi det rim-ligt att någon annan utifrån samma material skulle komma fram till samma eller liknande resul-tat.59

Två nättidningar kan ses som otillräckligt att generalisera utifrån. Fler tidningar hade inneburit fler artiklar, vilket i denna studie snarare bidragit till att materialet inte hade kunnat analyseras lika ingående. Andra sökord hade kunnat fungera och likaså andra tillvägagångssätt för att räkna käl-lor eller bestämma tema. Sökorden i sig generade dock flera relevanta artiklar och vår uppfattning är att de flesta artiklar publicerade av dn.se och expressen.se under katastrofen i Japans första två veckor har samlats in. Antalet artiklar är därför tillräckligt många för att våga dra generaliserbara slutsatser utifrån.

4.5 RELIABILITET OCH VALIDITET

Vad gäller reliabilitet kan det inte lämnas någon garanti på att resultaten skulle bli exakt detsamma om någon annan genomförde studien. Vi är medvetna om att någon annan möjligen hade place-rat vissa artiklar under andra teman. Som kodare har vi dock varit konsekventa vid kodningen vilket stärker reliabiliteten. Vi vågar däremot påstå att fördelningen av källor skulle bli väldigt lik. Även med andra sökord eller andra tillvägagångssätt skulle fördelningen av vilka källor dn.se och expressen.se använde bli snarlik. Vidare kan vi inte bortse från att mätfel kan ha uppstått, exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem- exem-

57_{Bergström, Boréus 2005.} 58_{Bergström, Boréus 2005.} 59_{Bergström, Boréus 2005.}

(22)

pelvis felräkningar eller dubbelräkningar, eftersom källorna räknades manuellt. Att göra allt för hand var dock praktiskt på grund av att vi själva gjorde bedömningar istället för att låta ett pro-gram göra det åt oss. Det valda tillvägagångssättet innebar större kontroll över bedömningarna. Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen påpekar att reliabiliteten ofta är högre i kvantitativa under-sökningar än i kvalitativa och vi anser att reliabiliteten i vår studie är hög.60_{Vidare beskriver}

Djur-feldt et. al. att ett av de svåraste momenten är att operationalisera: ”gå från begrepp och övergri-pande frågeställning till konkret mätbara frågor och indikatorer”.61_{Att nå hög validitet i sin studie}

är synnerligen ett svårt moment och hur man än går tillväga får man resultat som inte endast sva-rar på frågeställningarna. Teori och begrepp har under studiens gång ändrats och det har funnits många förslag och olika inriktningar. Vi anser dock att den slutgiltiga teoretiska plattformen möj-liggjort en förståelse för vilka källor som används, hur de påverkar nyheter och varför.

60_{Djurfeldt, Larsson, Stjärnhagen, Statistisk verktygslåda 2010.} 61_{Djurfeldt et. al. 2010:104.}

(23)

5. RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel kommer resultat och analys att presenteras. Resultatet utgörs av sex diagram med tillhörande förklaringar. 62_{Resultatet följs av analyser som kommer att kopplas till den teoretiska} plattformen. Det är främst primary definers och tidningarnas olika karaktärer som kommer att användas för att analysera diagrammen. Alla resultat kommer inte att kopplas till en teori då det ibland finns andra orsaksförklaringar, som exempelvis händelseförloppet av katastrofen i Japan. Kapitlet avslutas med en analys där begreppet old sources, new bottles kopplas till en del utav resultaten för att visa på hur källanvändning inte genomgått större förändringar trots förändrade informationskanaler.

5.1 TIDNINGARNAS PUBLICERADE ARTIKLAR Diagram 1. Andel artiklar per dag på dn.se och expressen.se

Diagram 1 visar hur många artiklar tidningarna har publicerat var för sig och tillsammans under de två första veckorna av katastrofen i Japan. Sammanlagt publicerades 189 artiklar under tidspe-rioden, 55 procent av artiklarna från dn.se och resterande 45 procent från expressen.se.

Sett till totalt antal publicerade artiklar under hela tidsperioden nåddes toppen under dag 5, då 16 procent publicerades. Minst artiklar totalt publicerades under dagarna 10, 11 och 14 då tre pro-cent av artiklarna publicerades per dag. På dn.se publicerades flest artiklar dag fem, 20 propro-cent,

62_{Alla procentenheter inom diagrammen är avrundade till heltal. Detta gör att vissa diagram inte utgör 100 procent}

utan den totala procentsiffran kan hamna på exempelvis 101 procent. Själva staplarna kan skilja till viss del även om det står samma heltalsprocent. Detta beror på att staplarna visar resultatet inklusive en decimal.

(24)

och på expressen.se se under dag 6, 16 procent. Minst artiklar publicerades dag 11 respektive dag 10, då båda tidningarna uppnådde två procentenheter.

Expressen.se har enligt diagrammet en mer jämn fördelning av sina publicerade artiklar. De uppmätte som mest en skillnad på 14 procent mellan flest och minst artiklar under de två veck-orna medan procentdifferensen för dn.se var drygt 18 procent. Totalt publicerades nästan sju av tio artiklar under den första halvan av tidsperioden, ett mönster som kan urskiljas även då man ser till tidningarna var för sig. Dag 4 till 8 var den mest intensiva perioden och över hälften av det totala antalet artiklarna publicerades under dessa dagar. Fördelat på respektive tidning publicerade dn.se sex av tio artiklar dessa dagar och expressen.se drygt hälften av sina artiklar. Under dag ett publicerade expressen.se mer än dubbelt så många artiklar än dn.se, 13 respektive fem procent och det var även den dag då skillnaden tidningarna emellan var som störst.

5.1.1 STÖRST MEDIEAKTIVITET FÖRSTA VECKAN

Sett till händelseutvecklingen under första veckan av katastrofen i Japan är det inte förvånande att den största delen av artiklarna är publicerade under de första sju dagarna. Den 12 till 16 mars, dag 2 till dag 6 i diagrammet, skedde flera explosioner i det kärnkraftverk i Fukushima som redan drabbats hårt av naturkatastrofen. Explosionerna, och efterföljande problem såsom bränder, bi-drog troligtvis till den ökade medieaktiviteten dessa dagar.

Även närhetsprincipen63_{kan förklara varför kärnkraftsolyckan bidrog till större medieuppbåd än} naturolyckan. Den första händelsen, naturolyckan, påverkar inte Sverige i någon större utsträck-ning. Flera stora naturolyckor har skett det senaste decenniet och även om händelserna upplevts som hemska finns det sällan personlig koppling till katastroferna. En kärnkraftsolycka kan dock potentiellt påverka även Sverige om ett större haveri skulle ske. I och med kärnkraftsolyckan väcktes oro om att en kärnkraftsolycka likt den i Tjernobyl 1986 skulle inträffa, en oro som också speglades i artiklarna. Ytterligare en orsak till kärnkraftsolyckans medieuppbåd kan vara att även Sverige har kärnkraft. Kärnkraftsfrågan har varit omdebatterad i Sverige och katastrofen i Japan kan ha lett till ytterligare uppmärksamhet i medierna. Katastrofen kan vara avgörande för fram-tida argument i debatter om huruvida Sveriges kärnkraftsverksamhet ska se ut. Efter en händelse som den i Japan är det svårt att bortse från riskerna med kärnkraft.

Under första dagen visar resultatet att expressen.se publicerade mer än dubbelt så många artiklar än dn.se. Resultatet kan vara missvisande eftersom artiklarnas längd inte tagits i beaktning. Dn.se kan ha uppdaterat sina befintliga artiklar fler gånger och därmed ha rapporterat lika ofta som expressen.se. Artiklarna på dn.se var överlag längre än de på expressen.se och det är därför svårt att avgöra huruvida någon rapporterade mer frekvent eller inte.

Anledningen till att antalet publicerade artiklar minskar efter den första veckan ser vi utifrån re-sultaten samt efter genomgången av materialet ytterligare en gång, två utmärkande orsaker till. För det första sker det under den första veckan två extraordinära händelser som skapar stor

me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me- me-

63_{Sett till nyhetsvärdering är intresset för lokala händelser ofta större än för händelser som sker långt bort.}

(25)

dieaktivitet, en naturolycka och en kärnkraftsolycka. För det andra uppdaterar och återanvänder tidningarna sina befintliga artiklar. Sistnämnda förklaring har ej fångats in i det inkodade materi-alet men kan dock urskiljas vid en granskning av artiklarna för hand. I vilken utsträckning tid-ningarna uppdaterar kan även vara svårt att fånga in beroende på hur noga tidtid-ningarna är med att redogöra för artikelns ursprungsdatum samt uppdateringsdatum.

5.2 TIDNINGARNAS KÄLLANVÄNDNING Diagram 2. Använda källor i dn.se och expressen.se

Ovanstående diagram visar vilka källor dn.se och expressen.se använde under de två första veck-orna av katastrofen i Japan. Dn.se använde främst svenska myndigheter, 14 procent. Därefter var japanska myndigheter, nyhetsbyråer och övrigt de källor som användes mest, 12 procent vardera. Hos expressen.se stod privatpersoner för 20 procent av källunderlaget medan myndigheter, 16 procent, var den källa som användes mest efter privatpersoner. Dn.se använde inte privatperso-ner lika frekvent som expressen.se, hos dn.se utgjorde privatpersoprivatperso-ner tio procent av de använda källorna. Expressen.se använde japanska myndigheter i mindre utsträckning än dn.se. Japanska myndigheter stod för sex procent av Expressens källanvändning.

Experter, politiker, och de kärnkraftrelaterade organen IAEA (International Atomic Energy Agency) och Tepco (Tokyo Electric Power Company) användes på samma basis utav de båda tidningarna. Experter utgjorde åtta procent och Tepco fem procent hos båda tidningarna. Politi-ker utgjorde åtta procent hos expressen.se och tio procent hos dn.se medan IAEA stod för två procent av källunderlaget hos expressen.se och för tre procent hos dn.se.