• No results found

CI kontralateral komplettering

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "CI kontralateral komplettering"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

CI kontralateral komplettering

Operationsort:

Göteborg Linköping Lund Stockholm Uppsala

Datum för kontralateral kompletteringsoperation:

Personnummer:

Inklusionskriterier

Barn som tidigare CI-opererats på ett öra.

Ålder 0-18 år (<19 år)

Barnet har ett permanent personnummer.

Detta formulär fylls i av läkare på den ort i Sverige där barnet genomgått kompletterande CI-operation. Formuläret CI primär operation måste vara ifyllt innan detta formulär fylls i.

I det här formuläret är de flesta frågor obligatoriska. Om de obligatoriska frågorna inte får svar kan registreringen inte sparas digitalt.

Med hjälptexter

Version 2019-04-17

Patientens namn:

(2)

Opererad sida:

Höger Vänster

Hörselnedsättningens grad vid vid kompletteringsoperation, höger:

Hörselnedsättningens grad definieras i första hand med hjälp av TMV4 med

frekvenserna 500, 1000, 2000 och 4000 Hz. Om vanligt hörselprov inte kan genomföras uppskattas hörselnedsättningens grad med hjälp av svar från ABR-tröskelmätning

och ASSR-svar. Om hörselnivån är osäker eller om barnet har ANSD, Auditory Neuropathy Spectrum Disorder, anges osäker hörselnedsättning. Graderingen av hörselnedsättning utgår från den som används av WHO.

Normal/mycket lätt (-10−25 dB HL) Lätt (26−40 dB HL)

Måttlig (41−60 dB HL) Svår (61−70 dB HL) Grav (71−80 dB HL) Mycket grav (=>81 dB HL) Osäker (>29 dB HL)

Hörselnedsättningens grad vid kompletteringsoperation, vänster:

Normal/mycket lätt (-10−25 dB HL) Lätt (26−40 dB HL)

Måttlig (41−60 dB HL) Svår (61−70 dB HL) Grav (71−80 dB HL) Mycket grav (=>81 dB HL) Osäker (>29 dB HL)

CI-fabrikat:

Advanced Bionics Cochlear

MED-EL Oticon Annat

(3)

Har ytterligare någon orsak till hörselskadan fastställts vid tiden för kompletteringsoperationen:

Ja Nej

Genetiska orsaker:

Icke syndromala och/eller syndromala.

Connexin 26 (Genetiskt eller kliniskt säkerställd GJB2- eller GJB6-mutation.)

Icke-syndromal ärftlig hörselnedsättning (Barnet har en hereditär hörselnedsättning, med autosomal, dominant eller recessiv nedärvning, men är i övrigt friskt. Syskon eller föräldrar har hörselnedsättning eller det finns stark hereditet i övrig släkt.)

Usher (Genetiskt eller kliniskt säkerställd Usher.)

CHARGE (Genetisk eller kliniskt säkerställd CHARGE.)

Waardenburg (Genetisk eller kliniskt säkerställd Waardenburg.) Pendred (Genetisk eller kliniskt säkerställd Pendred.)

Down (Genetiskt eller klinisk säkerställt Downs syndrom.)

22q11 (CATCH 22) (Genetisk eller kliniskt säkerställd 22q11-deletion.) Annat syndrom. Ange vilket: ...

Förvärvade orsaker:

Kongenital CMV-infektion (Kongenital CMV-infektion som fastställts genom PKU-DNA-test eller tidig provtagning hos sjukt barn.)

Meningit

Hyperbilirubinemi (Uttalad hyperbilirubinemi med eventuellt behov av blodbyte.) Ototoxiskt läkemedel (Behandling med ototoxiskt läkemedel,

till exempel cytostatika eller antibiotika.)

Plötslig hörselnedsättning (Plötslig idiopatisk hörselnedsättning.) Kronisk otit (Kronisk otit med till exempel perforation eller retraktion.) Annan orsak

(4)

Vilken typ av cochleär/vestibulär missbildning ses vid DT/MRT på temporalbenet, höger:

Common cavity Cochlear hypoplasia Incomplete partition-I Incomplete partition-II Incomplete partition-III Annan missbildning

Missbildningar på höger sida:

Ytterörat/hörselgången, höger (Till exempel mikroti och/eller hörselgångsatresi.) Mellanörat, höger (CT/MRT av temporalbenet visar missbildning av mellanörat

eller tydligt ledningshinder utan kronisk otit.)

LVAS, höger (CT/MRT visar LVAS, large vestibular aqueduct syndrome.)

Hörselnervshypoplasi/avsaknad av hörselnerv, höger (MRT visar hypoplasi eller avsaknad av hörselnerv.)

Innerörat, cochleär och/eller vestibulär, höger (CT/MRT visar cochleär och/eller vestibulär missbildning.)

Missbildningar på vänster sida:

Ytterörat/hörselgången, vänster Mellanörat, vänster

LVAS, vänster

Hörselnervshypoplasi/avsaknad av hörselnerv, vänster Innerörat, cochleär och/eller vestibulär, vänster

Fanns någon nyupptäckt öronmissbildning vid kompletteringsoperationen:

Ja Nej

(5)

Har barnet ANSD:

ANSD, Auditory Neuropathy Spectrum Disorder, definieras som uteblivet eller gravt patologiskt ABR-svar vid klickstimulering med 80 dB. Normala eller patologiska svar vid undersökning med OAE, otoakustiska emissioner, och/eller CM, cochlear mikrofoni.

Ja, höger Ja, vänster Ja, bilateralt Nej

Detta är inte testat

Fanns vid kompletteringsoperationen någon nydiagnosticerad funktionsnedsättning utöver hörselnedsättningen:

Ja Nej

Grav synskada eller dövblind-diagnos (Barnet är inskrivet på syncentral eller barnsynhabilitering. Barnet har minskat synfält och/eller nedsatt syn som inte kan korrigeras med glasögon. Detta alternativ ska också anges om barnet har en säkerställd genetisk döv-blind diagnos, till exempel Usher med renitis pigmentosa, som kommer att ge synnedsättning senare i livet.) Språkstörning (Diagnosticerad språkstörning med uttalade svårigheter

att producera och/eller förstå språk.) ADHD (Diagnosticerad ADHD eller ADD.)

Diagnos inom autismspektrumet (Diagnosticerad autism.)

Utslagen bilateral perifer vestibulär funktion (Barnet saknar perifer vestibulär funktion bilateralt. VOR, vestibulo-oculär reflex, saknas vid rotationstest i stol

efter 6 månaders ålder.)

CP-skada (Diagnosticerad CP-skada.)

Vilken typ av cochleär/vestibulär missbildning ses vid DT/MRT på temporalbenet, vänster:

Common cavity Cochlear hypoplasia Incomplete partition-I Incomplete partition-II Incomplete partition-III Annan missbildning

(6)

Barnets dagliga vistelsemiljö före kompletteringsoperationen:

Ordinarie förskola/skola (Barnet går i förskola eller skola tillsammans med normalhörande barn.)

Hörsel/dövanpassad förskolegrupp/skolgrupp (Barnet går i en verksamhet med kommunal huvudman där särskilda anpassningar gjorts för barn med hörselnedsättningar.

Det kan vara en hörselklass, ett hörselspår eller en hörselgrupp i en förskola.)

Statlig specialskola (Statlig specialskola för elever med hörselnedsättning eller dövhet.) Annan anpassad vistelsemiljö (Kommunal eller statlig förskola eller skola som

till exempel språkförskola, särskola, språkklass, specialgrupp för barn med autism eller dövblindhet med mera.)

Går inte i förskola/skola

Dagbarnvårdare (Barnet går hos dagmamma, det vill säga dagbarnvårdare.)

Uppstod komplikationer peroperativt och/eller postoperativt inom en vecka:

Ja Nej

Gusher (Uttalat likvorläkage vid operation.)

Hud- eller implantatsnära infektion (Sårinfektion som kräver antibiotikabehandling.) Facialispåverkan eller facialispares (Barnet har en postoperativ påverkan på

facialisnerven som kan vara övergående.)

Uttalad yrsel (Uttalad yrsel med balanspåverkan och/eller illamående och/eller kräkning.

Meningit (Meningit postoperativt.)

Annan komplikation (Till exempel urinvägsinfektion, blödning, brännskada med mera.) Vilken typ av annan komplikation: ...

References

Related documents

När barnet får en diagnos blir det för föräldrarna en bekräftelse över att det är något som inte står rätt till med deras barn. De får bekräftat

Barnets ålder är en annan faktor som har betydelse för huruvida socialsekreterarna pratar med barnen eller inte, någon menar att alla barn har ett språk redan från födseln, andra

Därför är det viktigt att genom denna studie ta reda på vad för upplevelser sjuksköterskan har av mötet med familjen där barnet fått en palliativ

Det Informant 6 säger gällande att det idag inte finns en ren lagstiftning för barnens rättigheter, som det finns för föräldrarna, visar att barn står underordnade som grupp

Det är därför av intresse att studera fostran som både form och innehåll – inte bara teoretiskt utan också empiriskt, det vill säga utifrån hur kunskaper,

Fredagen den 14 november , klockan 13.15 i sal BE014, Pedagogen hus B Fakultetsopponent: Försteamanuens Berit

Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan.

Enligt anknytningsteorin behöver barn en nära anknytning till en vuxen på förskolan som kan agera trygg bas dit barnet kan vända sig för att få sina behov tillgodosedda (Broberg