Stödmaterial till barnrättsbaserade beslutsunderlag Sida 1 av 14 Människorätts- och barnrättsstrateg
INSTRUKTIONER TILL BARNRÄTTSBASERADE BESLUTSUNDERLAG
Detta är ett stödmaterial för att underlätta framtagandet av barnrättsbaserade beslutsunderlag.
Region Kronoberg har fyra olika barnrättsbaserade beslutsunderlag.
• Enkel prövning av barnets bästa är en enklare beskrivning av hur ett ärende eller en fråga förhåller sig till barnkonventionen. Den används när det bedöms uppenbart att ärendet/beslutet är förenligt med barnets bästa. Ansvarig tjänsteperson kryssar i formuläret ”Barnrättsbaserat beslutsunderlag – Enkel prövning av barnets bästa”.
o Den barnrättsliga slutsatsen sammanfattar om beslutet/ärendet är förenligt, delvis förenligt eller inte förenligt med barnets bästa.
• En prövning av barnets bästa görs då en fråga har stor påverkan på ett eller flera barn. Syftet är att så sakligt som möjligt klargöra vad som är barnets bästa kopplat till en specifik kontext. En prövning av barnets bästa kan stå för sig själv samt vara ett av flera underlag i en större utredning.
Ansvarig tjänsteperson, eventuellt med stöd från kollegor, sammanställer resultatet av prövningen av barnets bästa på ett kortfattat sätt genom formuläret ”Barnrättsbaserade beslutsunderlag – Prövning av barnets bästa”.
o Slutsatser och barnrättsliga rekommendationer i dokumentet vägs av beslutsfattare gentemot andra relevanta perspektiv (ekonomi, resurser, intressekonflikter, verksamhetsperspektiv m.m.) och avgör om beslut kan fattas i enlighet med barnets bästa eller om det finns andra legitima, proportionerliga och viktiga skäl som väger tyngre. Om barnets bästa inte får företräde ska detta motiveras.
• Fördjupad prövning av barnets bästa: I en utökad prövning av barnets bästa undersöks vilka barnrättsliga faktorer som är relevanta att beakta innan ett beslut fattas. Det genomförs i frågor som har stor påverkan på barn på lång sikt där flera intresseområden eller aspekter är relevanta att väga in. Detta förutsätter att berörda verksamheter och funktioner är involverade i en gemensam analys. Barnets bästa vägs mot andra intressen och förslag till beslut formuleras baserat på analysen. Redovisningen av analysen av barnets bästa görs genom formuläret
”Barnrättsbaserade beslutsunderlag – Fördjupad prövning av barnets bästa”.
o Slutsatser och barnrättsliga rekommendationer redovisar hur tungt barnets bästa väger gentemot andra relevanta perspektiv (ekonomi, resurser, intressekonflikter,
verksamhetsperspektiv, m.m.). Om analysen visat att barnets bästa inte kan väga tyngst ska det motiveras varför andra alternativ är mer legitima, proportionerliga och väger tyngre än barnets bästa. Eventuellt kan kompenserande åtgärder föreslås för att beslutet ändå ska bli så bra som möjligt för barn.
• Enkel prövning av barnets bästa vid remissvar: När Region Kronobergs skriver remissvar inom ett område som påtagligt och direkt rör barn ska barnrättsperspektivet redovisas genom dokumentet ”Barnrättsbaserade beslutsunderlag - Enkel prövning av barnets bästa vid
remissvar”.
o Nederst i formuläret sammanfattas i löpande text hur remissdokumentets innehåll har beaktat barnrättsliga perspektiv. Sammanfattningen förs över och integreras på lämpligt ställe i remissvaret.
För att öka kunskapen om barnets rättigheter inom de verksamheter som ska göra barnrättsbaserade beslutsunderlag finns det ett kortfattat stödmaterial som beskriver Barnrättsperspektiv inom
Region Kronobergs olika verksamheter på vårdgivarwebben. Här laddar vi även ner blanketterna för barnrättsbaserade beslutsunderlag.
Sida 2 av 14
Nej
Ja
Barnrättsbaserade beslut i Region Kronoberg
Rör ärendet/beslutet barn? Det behövs ingen prövning
(Både barn direkt/indirekt) av barnets bästa.
Ja
Bedöms ärendet/beslutet uppenbart Gör en enkel prövning av
vara till barnets/barnens bästa? barnets bästa
Nej
Hur ska ärendet/beslutet vägas gentemot andra beslutsunderlag?
(T.ex. ekonomi, verksamhetsperspektiv, intressekonflikter, politiska ståndpunkter)
Bedömningen av barnets bästa analyseras och beskrivs i underlaget.
Bedömningen genomförs av tjänsteperson (eventuellt med stöd från kollegor).
Underlaget vägs gentemot andra perspektiv av beslutsfattare.
Bedömningen av barnets bästa analyseras och beskrivs i underlaget.
Bedömningen genomförs av en grupp nyckelpersoner (kan involvera mer än en verksamhet).
Barnets bästa analyseras gentemot andra perspektiv.
Underlaget sammanfattar hur tungt barnets bästa bör väga, genom barnrättsbaserade beslutsförslag och eventuella förslag på kompenserande åtgärder om barnets bästa inte kan väga tyngst.
Gör en fördjupad prövning av barnets bästa Gör en prövning av barnets bästa
Sida 3 av 14
1 Inledande uppgifter om ärendet/beslutet
De inledande uppgifterna om ärendet/beslutet är samma för alla barnrättsbaserade beslutsunderlag:
Barnrättsbaserat beslutsunderlag Prövning av barnets bästa (alla nivåer)
Ärendenamn/Remissnamn: Ett namn eller mening som sammanfattar vad det är som har granskats i dokumentet.
Ansvarig och verksamhet: Ansvarig/a för analysen samt verksamhet/verksamheter som gör fram analysen
Barn som berörs: Beskriv vilka barn som berörs av detta beslut. Det kan t.ex. vara:
- Barn i alla åldrar upp till 18 år - Barn utifrån könstillhörighet - Alla barn i hela länet - Barn i en viss ålder - Alla barn i ett visst geografiskt område - Barn utifrån etnicitet - Barn med psykisk ohälsa / kronisk sjukdom / funktionsnedsättning i allmänhet - Barn med en specifik psykisk ohälsa / kronisk sjukdom / funktionsnedsättning - Barn med ett specifikt riskbeteende (självskadebeteende, spelberoende, rökning Datum: Det datum det barnrättsbaserade beslutsunderlaget var klart.
2 Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering
Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (artikel 2)
Bidrar ärendet/beslutet till likvärdiga villkor för berörda barn? Vilka barn riskerar att diskrimineras?
Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad?
I en enkel prövning av barnets bästa tar vi ställning till om ärendet/beslutet/remissdokumentet bidrar till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud, genom alternativen bidrar/delvis bidrar/bidrar inte. Om ärendet bedöms delvis bidra till likvärdiga villkor för alla barn, jämlikhet och förbud mot
diskriminering, förklara på vilket sätt.
I en enkel prövning av barnets bästa vid remissvar tar vi ställning till om
ärendet/beslutet/remissdokumentet bidrar till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud, genom alternativen bidrar/delvis bidrar/bidrar inte. Om beaktandet av någon diskrimineringsgrund saknas kan vi kryssa i dessa under alternativet ”delvis bidrar”.
I en prövning av barnets bästa, samt fördjupad prövning av barnets bästa handlar det om att beskriva hur beslutet kommer alla berörda barn till godo. Det handlar om likvärdiga villkor utan diskriminering för alla barn, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, könsidentitet eller
könsuttryck, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, men även utifrån socioekonomisk bakgrund och bostadsort.
En del av analysen kan resonera kring om beslutet är bra för alla barn, eller om det finns enstaka barn/grupper av barn som inte kan ta del av det som besluts på samma sätt som andra barn, eller om vissa barn gynnas på andra barns bekostnad.
För att förtydliga kan stycket exempelvis avslutas med något av följande alternativ, anpassat utifrån innehållet i analysen:
En bedömning görs att ärendet/beslutet innebär …
a) …likvärdiga villkor för alla barn i Kronoberg/alla berörda barn. Det finns inget i analysen som tyder på att barn kommer att diskrimineras på något sätt av beslutet, eller att några barn gynnas på andra barns bekostnad.
b) … att majoriteten av barn i Kronoberg gynnas av ärendet/beslutet. Det kan dock finnas en risk att (nämn berörd grupp barn, t.ex. i viss ort, med funktionsnedsättning, ålder etc.) inte i samma utsträckning som andra barn kan tillgodogöra sig (beslutet).
c) … att det kan uppstå ojämlika förutsättningar/diskriminering av (nämn berörd grupp barn, t.ex. i viss ort, med funktionsnedsättning, ålder etc.) på grund av (förklara anledning)
d)… inga barn diskrimineras av detta beslut. Detta förutsätter dock att hänsyn tas till (nämn berörd grupp barn, t.ex.
barn till utsatta EU-migranter, barn i vissa socioekonomiska grupper etc.) så att deras rätt att inte diskrimineras respekteras fullt ut.
Sida 4 av 14
3 Barnets bästa
Barnets bästa (artikel 3)
Vilka lagar och nationella styrdokument är relevanta i frågan? Vad är bäst för barn enligt forskning och evidens, nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår beprövade erfarenhet, samt på kort och lång sikt?
Barnets bästa ska alltid beaktas, bedömas och väga tungt. I en enkel prövning av barnets bästa vid remissvar ligger ansvaret för att pröva barnets bästa hos den instans som skickar remissdokumentet.
Eftersom remissdokumentet berör barn påtagligt och direkt (annars skulle en sådan här prövning inte göras) har remissinstansen ett ansvar att genomföra en prövning av barnets bästa. I den bästa av alla värdar har resultatet av en sådan prövning redovisats i dokumentet så det är tydligt att se vilka barnrättsliga beaktanden som tagits. Vi fyller i om en prövning av barnets bästa har gjorts, har gjorts till viss del eller saknas. Det finns inget krav på att vi ska bidra med en analys av barnets bästa, om det inte är till uppenbar fördel för det remissvar vi vill lämna.
I en enkel prövning av barnets bästa tar vi ställning till om ärendet/beslutet är förenligt med barnets bästa, genom alternativen förenligt/delvis förenligt/inte förenligt. Om ärendet bedöms vara delvis förenlig med barnets bästa, förklara på vilket sätt.
I en prövning av barnets bästa, samt fördjupad prövning av barnets bästa handlar det om att beskriva vad vi har kommit fram till är barnens bästa i det beslut vi ska ta. Så långt det är möjligt ska barnets bästa vara vägledande för beslutet. De delar som ingår i en bedömning av barnets bästa framkommer när vi ställer oss följande frågor som ska besvaras i detta avsnitt:
1. Vilka lagkrav samt andra nationella/regionala styrdokument finns det som vi ska förhålla oss till?
2. Vilka artiklar i barnkonventionen är relevanta och vad innebär dessa?
3. Hur ser praxis i andra regioner/kommuner ut?
4. Vad säger forskning och evidens är barnets bästa?
5. Vad säger vår egen beprövade erfarenhet är barnets bästa?
6. Vad anser barnets/barnens sociala nätverk (t.ex. vårdnadshavare, intresseföreningar) är barnets bästa?
7. Vad är barnets bästa på kort och lång sikt?
Redovisa kortfattat under varje fråga i beslutsunderlaget och se till att hela tiden säkerställa att informationen är relevant utifrån ärendet/beslutet.
För att förtydliga kan stycket exempelvis avslutas med något av följande alternativ, anpassat utifrån innehållet i analysen:
Ärendet/beslutet bedöms innebär att barnets bästa utifrån (välj rätt nivå; forskning, evidensbaserad kunskap, rådande nationell praxis från nationella myndigheter, praxis från andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet,
barnets/barnens åsikter om barnets bästa)…
a) på kort sikt är (beskriv bedömningen). På lång sikt bedöms barnets bästa vara (beskriv bedömningen).
b) på både kort och lång sikt är (beskriv bedömningen).
Sida 5 av 14
4 Goda förutsättningar för en optimal utveckling
Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (artikel 6)
Hur bidrar ärendet/beslutet barns rätt till liv och överlevnad, samt goda förutsättningar för en optimal utveckling?
Har det negativ påverkan på (vissa) barns liv, överlevnad samt goda förutsättningar för en optimal utveckling?
Region Kronoberg ska bidra till alla barns rätt till livet och goda förutsättningar för en optimal
utveckling. I en enkel prövning av barnets bästa och enkel prövning av barnets bästa vid remissvar tar vi ställning till om ärendet/beslutet/remissdokumentet bedöms vara förenligt/delvis förenligt/inte förenligt med goda förutsättningar för barnets utveckling.
I en prövning av barnets bästa samt fördjupad prövning av barnets bästa handlar det om att beskriva hur beslutet kan påverka barnets/barnens rätt till liv samt hur det påverkar barnets/barnens rätt till goda förutsättningar för utveckling.
För att förtydliga kan stycket exempelvis avslutas med något av följande alternativ, anpassat utifrån innehållet i analysen:
a) Beslutet bedöms bidra till goda förutsättningar för barnets/barns optimala utveckling genom att (beskriv varför det är positiv påverkan). Analysen har inte visat på någon negativ påverkan på barnets/barns utveckling.
b) Beslutet bedöms ha en viss positiv påverkan på barnets/barnens förutsättningar för en optimal utveckling genom att (beskriv varför det endast är viss positiv påverkan). Samtidigt finns det risk för att beslutet kan få en
[långsiktig?] negativ påverkan på barnets/ [vissa?] barns utveckling genom att (beskriv varför det kan antas bli en negativ påverkan).
c) Beslutet bedöms bidra negativt till barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling genom att (beskriv varför det är en negativ påverkan.)
5 Rätt till delaktighet
Rätt till delaktighet (artikel 12)
Vad behöver vi förstå ur barnets perspektiv för att ärendet/beslutet ska bli relevant för barn?
Denna fråga ska besvaras vid enkel prövning av barnets bästa, prövning av barnets bästa samt fördjupad prövning av barnets bästa.
Här definierar vi vad det är specifikt som är viktigt att få belyst ur barnets perspektiv. Notera att vi ska definiera dessa frågor oavsett om vi har ställt frågor till barn eller ej.
• Om vi t.ex. ska besluta om en insats för att öka barns trygghet är det viktigt att fråga barn vad trygghet är för dem, i den här specifika situationen, och vad som skulle öka deras känsla av trygghet. Detta stäms sedan av med hur insatsen formuleras och utförs.
Förslag på formulering:
Eftersom ärendet/beslutet rör (nämn ämnet) är det viktigt att förstå hur barn resonerar kring (beskriv frågan eller frågorna som är relevanta att diskutera med barn).
Vilka barn har vi involverat / vilka barn har vi inte involverat? Hur har de varit delaktiga?
Om barn inte varit delaktiga, förklara varför!
Denna fråga ska besvaras vid enkel prövning av barnets bästa, prövning av barnets bästa samt fördjupad prövning av barnets bästa.
Här skriver vi på vilket sätt vi har tagit del av barnens åsikter kring ärendet/beslutet. Genom att beskriva hur vi har inhämtat åsikter och vilka som har varit tillfrågade blir det tydligt hur representativa åsikterna är för målgruppen. Finns det t.ex. grupper av barn som inte har fått komma till tals och vad kan det få för effekter?
Sida 6 av 14
I en del fall kan vi använda oss av redan gjorda redovisningar av barnets åsikter, så länge dessa åsikter är relevanta för ärendet/beslutet, t.ex. Barn- och unga-enkäten eller forskning/studier/kartläggningar/
rapporter från våra verksamheter eller andra aktörer. När det saknas tidigare redovisning av barns åsikter kan vi göra barn delaktiga genom t.ex. samtal, kvalitativa intervjuer, fokusgrupper, enkätstudier, samt mer djupgående och omfattande utvärderingar, anpassade till de behov av barns åsikter som finns i beslutet/ärendet.
Om vi inte har efterfrågat barnens åsikter: Eftersom barn har en rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem, och vi har en skyldighet att efterfråga deras åsikter på ett sätt som är relevant för dem, måste vi även beskriva på vilka grunder vi inte har gjort barnen delaktiga.
Förslag på formuleringar:
Vi har inhämtat barnens åsikter utifrån (välj rätt nivå: forskning, nationella kartläggningar, tidigare egna undersökningar, alternativt beskriv hur ni gjort barn delaktiga i processen).
Vi har endast fått åsikter från (beskriv avgränsningar, t.ex. barn i en viss kommun, skola, workshop, ålder, kön). Önskvärt hade varit att även ha inkluderat åsikter från (beskriv vilka barns perspektiv som varit önskvärda att ha med).
Barnen var delaktiga genom (beskriv hur barnen har varit delaktiga, t.ex. enkät, workshop, intervjuer).
Om vi inte har efterfrågat barnens åsikter: Vi har inte haft möjlighet att göra barnet/barn delaktiga på grund av (beskriv orsak). För att ändå få en uppfattning om barnets åsikter har information inhämtats genom (beskriv om vi använt statistik, vuxnas åsikter eller annat).
Vilka åsikter har de barn som berörs lyft fram och vilken vikt lägger vi vid barns uttryckta åsikter i ärendet/beslutet?
Denna fråga ska besvaras vid prövning av barnets bästa samt fördjupad prövning av barnets bästa. Här redovisar vi vilka åsikter som barnen har lyft fram. Det är en redovisning utan slutsatser från vår sida.
Här bedömer vi även barnens åsikter i relation till deras ålder och mognad, om det är relevant.
Förslag på formuleringar:
Barnen beskriver (redovisa vilka åsikter som barnen har lyft fram, utan slutsatser från vår sida).
Utifrån barnens ålder och mognad görs bedömningen att (välj ett alternativ)
a) barnens åsikter har beaktats i ärendet/beslutet: (beskriv hur åsikterna förhåller sig till ärendet/beslutet) b) barnens åsikter delvis har beaktats i ärendet/beslutet: (beskriv hur åsikterna delvis har beaktats och
vilka åsikter som inte har beaktats i ärendet/beslutet).
c) barnens åsikter inte har beaktats i ärendet/beslutet: (beskriv orsak).
I vilken utsträckning har ärendet/beslutet beaktat barns åsikter?
Vid enkel prövning av barnets bästa görs en bedömning om ärendet/beslutet har beaktat barns åsikter, delvis beaktat barns åsikter eller inte beaktat barns åsikter.
I en enkel prövning av barnets bästa vid remissvar handlar det om att identifiera om barns åsikter har/har delvis/inte har inhämtats och analyserats i framtagandet av remissunderlaget.
Sida 7 av 14
6 Andra rättigheter som berörs
Andra rättigheter som berörs i ärendet/beslutet:
❑ Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (artikel 23, 24 och 39)
❑ Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av vanvård, försummelse, våld och övergrepp (art. 19, 32-40)
❑ Rätt till utbildning (artikel 28 och 29)
❑ Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27)
❑ Rätt till vila, lek, kultur och fritid (artikel 31)
❑ Rätt till information och demokratiska rättigheter (artikel 12, 13, 14, 15, 16 och 17)
❑ Rättigheter som rör föräldraskap och omhändertagande (artikel 5, 9, 18, 20, 21 och 25)
❑ Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering (artikel 12, 24, 26, 27, 31 m.fl.)
❑ Rättigheter för barn från minoritetsgrupper, barn på flykt samt barn i asylprocessen (artikel 7, 8, 9, 10, 20, 22 och 30)
Identifieringen av andra rättigheter som berörs i ärendet/beslutet är den samma för alla
barnrättsbaserade beslutsunderlag. Här kan det vara en fördel att läsa igenom kortfattat stödmaterial som beskriver Barnrättsperspektiv inom Region Kronobergs olika verksamheter. Kryssa i de
rättigheter som berörs i ärendet/beslutet.
Beskriv hur de rättigheter som berör ärendet/beslutet har beaktats:
Denna fråga ska besvaras vid prövning av barnets bästa samt fördjupad prövning av barnets bästa.
Här skriver vi en tolkning av hur barnets rättigheter bedöms vara relevanta för beslutet. Skriv endast en kort summering som visar på vad vi uppfattar vara barnets rättigheter ärendet/beslutet som vi ska respektera, skydda och säkerställa.
Beskriv hur de rättigheter som berör ärendet/beslutet har beaktats:
❑ Ärendet bedöms ha beaktats barns rättigheter ovan.
❑ Ärendet bedöms delvis ha beaktat barns rättigheter ovan.
❑ Ärendet bedöms inte ha beaktat barns rättigheter ovan.
❑ Ärendet bedöms inte beröra andra rättigheter.
Denna fråga ska besvaras vid enkel prövning av barnets bästa genom att vi kryssar i det alternativ som stämmer bäst in på ärendet/beslutet.
Beskriv hur de övriga rättigheter som berör remissunderlaget har beaktats:
❑ Region Kronoberg uppskattar att övriga rättigheter ovan har beaktats i remissunderlaget.
❑ Region Kronoberg noterar att barns övriga rättigheter ovan till viss del har beaktats i remissunderlaget.
❑ Region Kronoberg saknar information om hur övriga rättigheter som rör remissunderlaget har beaktats.
Denna fråga ska besvaras vid enkel prövning av barnets bästa vid remissvar genom att vi kryssar i det alternativ som bäst stämmer in på remissunderlaget.
Sida 8 av 14
7 Avslutande slutsatser
Barnrättslig slutsats
❑ Ärendet/beslutet bedöms vara förenligt med barnkonventionen.
❑ Ärendet/beslutet bedöms delvis vara förenligt med barnkonventionen.
❑ Ärendet/beslutet bedöms inte vara förenligt med barnkonventionen.
I en enkel prövning av barnets bästa väljer vi det alternativ som bäst summerar ärendet/beslutet ur ett barnrättsperspektiv:
Sammanfattning som ska inkluderas i remissvaret
Här sammanfattas slutsatserna ovan i löpande text som sedan skrivs in i remissvaret på lämpligt ställe.
I en enkel prövning av barnets bästa vid remissvar sammanfattar vi svaren på frågorna i det barnrättsbaserade beslutsunderlag i löpande text, kopplat till remissunderlaget. Texten i sammanfattningen inkluderas sedan i remissvaret på lämpligt ställe.
Slutsatser och barnrättsliga rekommendationer
I en prövning av barnets bästa summerar vi slutsatser och barnrättsliga rekommendationer, baserat på analysen i fälten ovan. Här skriver vi övriga kommentarer som är relevanta i frågan. Notera att det helst inte ska in ny information här, utan snarare en summerande slutsats eller rekommendation som knyter samman resonemanget från analyserna ovan.
Vi kan använda detta fält i beslutsunderlaget för att klargöra vad i beslutet som är:
• förenligt med barnkonventionen
• vad som bör justeras för att bättre stämma överens med barnets rättigheter
• vad som inte är relevant att bedöma ur ett barnrättsperspektiv.
Om det finns olika alternativa lösningar/beslut att ta ställning till kan man använda detta fält för att argumentera utifrån ett barnrättsperspektiv:
• Om ett alternativ verkar vara mer lämpligt ur ett barnrättsperspektiv samt vad som behövs för att de andra alternativen ska bli likvärdigt barnrättsbaserade.
• Om alternativen verkar likvärdiga kan man här analysera alternativens olika styrkor och förbättringsområden ur ett barnrättsperspektiv.
• Om något alternativ förefaller direkt olämpligt ur ett barnrättsperspektiv kan vi här lyfta fram argument för denna slutsats, samt vad som eventuellt skulle behöva justeras för att alternativet bättre ska leva upp till kraven på barnets rättigheter.
För att förtydliga den barnrättsliga slutsatsen av analysen kan denna del exempelvis avslutas med något av följande alternativ, anpassat utifrån innehållet i analysen:
Avslutningsvis är en sammanfattande bedömning att ärendet/beslutet innebär … a) …att barnets rättigheter tillgodoses.
b) … att barnets rättigheter till viss del tillgodoses.
c) … att barnets rättigheter inte tillgodoses.
Sida 9 av 14
Övriga perspektiv
I en fördjupad prövning av barnets bästa sker analysen i tre steg:
• Först identifieras övriga perspektiv och eventuella intressekonflikter som kan finnas i frågan.
• Därefter summeras barnets bästa och ställs mot övriga perspektiv och eventuella intressekonflikter.
• Slutligen formleras slutsatser och barnrättsliga rekommendationer till beslut utifrån den samlade bedömningen.
Beskriv vilka övriga perspektiv och eventuella intressekonflikter som måste beaktas, t.ex. andra målgrupper, verksamhetsperspektiv samt ekonomi och resurser.
Här beskriver vi kortfattat vilka övriga perspektiv och eventuella intressekonflikter som vi måste beakta i ärendet/beslutet.
• Det kan t.ex. handla om andra målgrupper/rättighetsbärare såsom andra grupper barn, vårdnadshavare, vuxna, äldre, hela befolkningen, grupper i samhället, personal etc.
• Vi lyfter även ekonomi och resurser samt verksamhetsperspektiv när det är relevant.
• Det kan även vara vissa lagkrav som vi måste efterleva oavsett om de är förenliga med barnets bästa eller ej.
• I en del fall kan samhällsintressen behöva vägas in, t.ex. samhällsinsatser vid en pandemi.
v
Väg övriga intressen mot barnets bästa
Barnets bästa ska alltid beaktas, bedömas och väga tungt. Men det har inte automatiskt företräde framför andra intressen. Redovisa hur barnets bästa vägs gentemot övriga perspektiv. Om andra perspektiv än barnets bästa anses väga tyngre motivera varför.
Här redovisar vi kortfattat först vad som är barnets bästa. Därefter väger vi barnets bästa gentemot de intressen och intressekonflikter som identifierats i fältet ovan.
Barnets bästa ska väga tungt, men det har inte automatiskt företräden framför andra intressen. För att andra intressen ska väga tyngre ska dessa vara legitima (t.ex. finnas stöd för i lagar eller tunga
styrdokument), proportionerliga (inte drabba barnen oproportionerligt hårt) samt viktiga för Region Kronoberg att framhäva.
Vi beskriver vilken vikt vi lägger vid barnets bästa i relation till andra intressen. Om andra intressen än barnets bästa väger tyngre ska vi motivera varför och om möjligt föreslå kompenserande åtgärder för att beslutet ändå ska bli så bra som möjligt för barn.
För att förtydliga hur barnets bästa relateras till andra intressen kan denna del exempelvis avslutas med något av följande alternativ, anpassat utifrån innehållet i analysen:
Barnets bästa måste vägas gentemot (beskriv andra intresseavvägningar). Bedömningen görs att … a) … barnets bästa väger tyngst.
b) … (nämn perspektivet) väger tyngre än barnets bästa eftersom (förklara varför).
c) … barnets bästa och (nämn perspektivet) (välj alternativ: väger lika tungt / förutsätter varandra / är inte i motsatsförhållande till varandra).
Sida 10 av 14
Slutsatser och barnrättsliga rekommendationer
Formulera ett förslag till beslut utifrån den samlade bedömningen av barnrättsliga perspektiv.
Här formulerar vi ett förslag till beslut utifrån den samlade bedömningen av barnrättsliga perspektiv.
Vi kan också dra slutsatser eller ge rekommendationer, baserat på analysen i fälten ovan. Notera att det helst inte ska in ny information här, utan snarare en summerande slutsats eller rekommendation som knyter samman resonemanget från analyserna ovan.
Vi kan använda detta fält i beslutsunderlaget för att klargöra vad i beslutet som är:
• förenligt med barnkonventionen
• vad som bör justeras för att bättre stämma överens med barnets rättigheter
• vad som inte är relevant att bedöma ur ett barnrättsperspektiv.
Om det finns olika alternativa lösningar/beslut att ta ställning till kan man använda detta fält för att argumentera utifrån ett barnrättsperspektiv:
• Om ett alternativ verkar vara mer lämpligt ur ett barnrättsperspektiv samt vad som behövs för att de andra alternativen ska bli likvärdigt barnrättsbaserade.
• Om alternativen verkar likvärdiga kan man här analysera alternativens olika styrkor och förbättringsområden ur ett barnrättsperspektiv.
• Om något alternativ förefaller direkt olämpligt ur ett barnrättsperspektiv kan vi här lyfta fram argument för denna slutsats, samt vad som eventuellt skulle behöva justeras för att alternativet bättre ska leva upp till kraven på barnets rättigheter.
För mer information:
Region Kronobergs sidor för barnets rättigheter
För utbildning, handledning och praktiskt stöd, kontakta:
Susann Swärd
Människorätts- och barnrättsstrateg susann.sward@kronoberg.se 0709 – 844 558
Sida 11 av 14
Barnrättsbaserat beslutsunderlag Enkel prövning av barnets bästa
Ärendenamn:
Ansvarig och verksamhet:
Barn som berörs:
Datum:
Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (artikel 2)
Bidrar ärendet/beslutet till likvärdiga villkor för berörda barn? Vilka barn riskerar att diskrimineras? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad?
❑ Ärendet/beslutet bedöms bidra till likvärdiga villkor för alla barn, jämlikhet och förbud mot diskriminering
❑ Ärendet/beslutet bedöms delvis bidra till likvärdiga villkor för alla barn, jämlikhet och förbud mot diskriminering
❑ Ärendet/beslutet bedöms inte bidra till likvärdiga villkor för alla barn, jämlikhet och förbud mot diskriminering Om ärendet/beslutet bedöms delvis bidra till likvärdiga villkor för alla barn, jämlikhet och förbud mot diskriminering, förklara på vilket sätt:
Barnets bästa (artikel 3)
Vilka lagar och nationella styrdokument är relevanta i frågan? Vad är bäst för barn enligt forskning och evidens, nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, samt på kort och lång sikt?
❑ Ärendet/beslutet bedöms vara förenlig med barnets bästa
❑ Ärendet/beslutet bedöms delvis vara förenlig med barnets bästa
❑ Ärendet/beslutet anses inte vara förenlig med barnets bästa
Om ärendet/beslutet bedöms vara delvis förenlig med barnets bästa, förklara på vilket sätt:
Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (artikel 6)
Hur bidrar ärendet/beslutet barns rätt till liv och överlevnad, samt goda förutsättningar för en optimal utveckling?
Har det negativ påverkan på (vissa) barns liv, överlevnad samt goda förutsättningar för en optimal utveckling?
❑ Ärendet/beslutet bedöms vara förenlig med barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling
❑ Ärendet/beslutet bedöms delvis vara förenlig med barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling
❑ Ärendet/beslutet anses inte vara förenlig med barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling
Om ärendet/beslutet bedöms vara delvis förenlig med barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling, förklara på vilket sätt:
Rätt till delaktighet (artikel 12)
Vad behöver vi förstå ur barnets perspektiv för att ärendet/beslutet ska bli relevant för barn?
Vilka barn har vi involverat / vilka barn har vi inte involverat? Om barn inte varit delaktiga, förklara varför!
Vad har barn för åsikter som är relevanta i relation till ärendet/beslutet?
I vilken utsträckning har ärendet/beslutet beaktat barns åsikter?
❑ Ärendet/beslutet bedöms ha beaktat barns åsikter
❑ Ärendet/beslutet bedöms delvis ha beaktat barns åsikter
❑ Ärendet/beslutet bedöms inte ha beaktat barns åsikter
Andra rättigheter som berörs i ärendet/beslutet:
❑ Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (artikel 23, 24 och 39)
❑ Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av vanvård, försummelse, våld och övergrepp (art. 19, 32-40)
❑ Rätt till utbildning (artikel 28 och 29)
❑ Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27)
❑ Rätt till vila, lek, kultur och fritid (artikel 31)
❑ Rätt till information och demokratiska rättigheter (artikel 12, 13, 14, 15, 16 och 17)
❑ Rättigheter som rör föräldraskap och omhändertagande (artikel 5, 9, 18, 20, 21 och 25)
❑ Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering (artikel 12, 24, 26, 27, 31 m.fl.)
❑ Rättigheter för barn från minoritetsgrupper, barn på flykt samt barn i asylprocessen (artikel 7, 8, 9, 10, 20, 22 och 30)
Beskriv hur de rättigheter som berör ärendet/beslutet har beaktats:
❑ Ärendet/beslutet bedöms ha beaktats barns rättigheter ovan.
❑ Ärendet/beslutet bedöms delvis ha beaktat barns rättigheter ovan.
❑ Ärendet/beslutet bedöms inte ha beaktat barns rättigheter ovan.
❑ Ärendet/beslutet bedöms inte beröra andra rättigheter.
Barnrättslig slutsats
❑ Ärendet/beslutet bedöms vara förenligt med barnkonventionen.
❑ Ärendet/beslutet bedöms delvis vara förenligt med barnkonventionen.
❑ Ärendet/beslutet bedöms inte vara förenligt med barnkonventionen.
Sida 12 av 14
Barnrättsbaserat beslutsunderlag Prövning av barnets bästa
Ärendenamn:
Ansvarig och verksamhet:
Barn som berörs:
Datum:
Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (artikel 2)
Bidrar ärendet/beslutet till likvärdiga villkor för berörda barn? Vilka barn riskerar att diskrimineras? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad?
Barnets bästa (artikel 3)
Vilka lagar och nationella styrdokument är relevanta i frågan? Vad är bäst för barn enligt forskning och evidens, nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, samt på kort och lång sikt?
Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (artikel 6)
Hur bidrar ärendet/beslutet barns rätt till liv och överlevnad, samt goda förutsättningar för en optimal utveckling?
Har det negativ påverkan på (vissa) barns liv, överlevnad samt goda förutsättningar för en optimal utveckling?
Rätt till delaktighet (artikel 12)
Vad behöver vi förstå ur barnets perspektiv för att ärendet/beslutet ska bli relevant för barn?
Vilka barn har vi involverat / vilka barn har vi inte involverat? Hur har de varit delaktiga?
Om barn inte varit delaktiga, förklara varför!
Vilka åsikter har de barn som berörs lyft fram och vilken vikt lägger vi vid barns uttryckta åsikter i ärendet/beslutet?
Andra rättigheter som berörs av ärendet/beslutet:
❑ Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (artikel 23, 24 och 39)
❑ Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av vanvård, försummelse, våld och övergrepp (art. 19, 32-40)
❑ Rätt till utbildning (artikel 28 och 29)
❑ Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27)
❑ Rätt till vila, lek, kultur och fritid (artikel 31)
❑ Rätt till information och demokratiska rättigheter (artikel 12, 13, 14, 15, 16 och 17)
❑ Rättigheter som rör föräldraskap och omhändertagande (artikel 5, 9, 18, 20, 21 och 25)
❑ Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering (artikel 12, 24, 26, 27, 31 m.fl.)
❑ Rättigheter för barn från minoritetsgrupper, barn på flykt samt barn i asylprocessen (artikel 7, 8, 9, 10, 20, 22 och 30)
Beskriv hur de rättigheter som berör ärendet/beslutet har beaktats:
Slutsatser och barnrättsliga rekommendationer
Sida 13 av 14
Barnrättsbaserat beslutsunderlag Fördjupad prövning av barnets bästa
Ärendenamn:
Ansvarig och verksamhet:
Barn som berörs:
Datum:
Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (art. 2)
Bidrar ärendet/beslutet till likvärdiga villkor för berörda barn? Vilka barn riskerar att diskrimineras? Gynnas vissa barn på andra barns bekostnad?
Barnets bästa (art. 3)
Vilka lagar och nationella styrdokument är relevanta i frågan? Vad är bäst för barn enligt forskning och evidens, nationella riktlinjer, praxis i andra regioner, vår egen beprövade erfarenhet, samt på kort och lång sikt? På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens bästa?
Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (art. 6)
Hur bidrar ärendet/beslutet barns rätt till liv och överlevnad, samt goda förutsättningar för en optimal utveckling?
Har det negativ påverkan på (vissa) barns liv, överlevnad samt goda förutsättningar för en optimal utveckling?
Rätt till delaktighet (art. 12)
Vad behöver vi förstå ur barnens perspektiv för att ärendet/beslutet ska bli relevant för barn?
Vilka barn har vi involverat / vilka barn har vi inte involverat? Hur har de varit delaktiga?
Om barn inte varit delaktiga, förklara varför!
Vilka åsikter har de barn som berörs lyft fram och vilken vikt lägger vi vid barns uttryckta åsikter i ärendet/beslutet?
Andra rättigheter som berörs av ärendet/beslutet:
❑ Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (artikel 23, 24 och 39)
❑ Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av vanvård, försummelse, våld och övergrepp (art. 19, 32-40)
❑ Rätt till utbildning (artikel 28 och 29)
❑ Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27)
❑ Rätt till vila, lek, kultur och fritid (artikel 31)
❑ Rätt till information och demokratiska rättigheter (artikel 12, 13, 14, 15, 16 och 17)
❑ Rättigheter som rör föräldraskap och omhändertagande (artikel 5, 9, 18, 20, 21 och 25)
❑ Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering (artikel 12, 24, 26, 27, 31 m.fl.)
❑ Rättigheter för barn från minoritetsgrupper, barn på flykt samt barn i asylprocessen (artikel 7, 8, 9, 10, 20, 22 och 30)
Beskriv hur de rättigheter som berör ärendet/beslutet har beaktats:
v
Övriga perspektiv
Beskriv vilka övriga perspektiv och eventuella intressekonflikter som måste beaktas, t.ex. andra målgrupper, verksamhetsperspektiv samt ekonomi och resurser.
Väg övriga intressen mot barnets bästa
Barnets bästa ska alltid beaktas, bedömas och väga tungt. Men det har inte automatiskt företräde framför andra intressen.
Redovisa hur barnets bästa vägs gentemot övriga perspektiv. Om andra perspektiv än barnets bästa anses väga tyngre motivera varför.
Slutsatser och barnrättsliga rekommendationer
Formulera ett förslag till beslut utifrån den samlade bedömningen av barnrättsliga perspektiv.
Sida 14 av 14
Barnrättsbaserat beslutsunderlag
Enkel prövning av barnets bästa vid remissvar
Remissnamn:
Ansvarig och verksamhet:
Barn som berörs:
Datum:
Rätt till likvärdiga villkor, jämlikhet och förbud mot diskriminering (artikel 2)
Är det tydligt i remissunderlaget att förslaget bidrar till likvärdiga villkor för alla barn, jämlikhet och förbud mot diskriminering?
Riskerar förslaget att bidra till att några barn missgynnas eller att barn gynnas på andra barns bekostnad?
❑ Region Kronoberg uppskattar att en bedömning har gjorts av att förslaget bidrar till likvärdiga villkor för alla barn, jämlikhet och förbud mot diskriminering (artikel 2 i barnkonventionen).
❑ Region Kronoberg noterar att ett visst resonemang förts om hur förslaget bidrar till likvärdiga villkor för alla barn, jämlikhet och förbud mot diskriminering (artikel 2 i barnkonventionen). Det saknas analys av hur barns (❑ ålder, ❑ kön, ❑ funktionsnedsättning, ❑ sexuella läggning, ❑ könsidentitet eller könsuttryck, ❑ religion, politiska åskådning, ❑ bostadsort, ❑ socioekonomiska faktorer) påverkas i förslaget.
❑ Region Kronoberg saknar en bedömning av hur förslaget bidrar till likvärdiga villkor för alla barn, jämlikhet och förbud mot diskriminering (artikel 2 i barnkonventionen).
Barnets bästa (artikel 3)
Är det tydligt i remissunderlaget att en prövning av barnets bästa är gjort? (T.ex. utifrån lagstiftning, forskning och evidens, praxis och beprövad erfarenhet, barnens åsikter samt utifrån barnets bästa på kort och lång sikt)
❑ Region Kronoberg uppskattar att en prövning av barnets bästa (artikel 3 i barnkonventionen) har gjorts och redovisats.
❑ Region Kronoberg noterar att en prövning av barnets bästa (artikel 3 i barnkonventionen) har gjorts till viss del.
❑ Region Kronoberg saknar information om en prövning av barnets bästa (artikel 3 i barnkonventionen) har genomförts och hur en sådan prövning har vägts in remissunderlaget.
Rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (artikel 6)
Är det tydligt i remissunderlaget hur förslaget bidrar till barnens rätt till liv, överlevnad och goda förutsättningar för barnens optimala utveckling?
❑ Region Kronoberg uppskattar att en bedömning har gjorts av hur förslaget bidrar till barns rätt till liv, överlevnad och goda förutsättningar för barnens optimala utveckling (artikel 6 i barnkonventionen).
❑ Region Kronoberg noterar att en viss bedömning har gjorts av hur förslaget bidrar till barns rätt till liv, överlevnad och goda förutsättningar för barnens optimala utveckling (artikel 6 i barnkonventionen).
❑ Region Kronoberg saknar en bedömning av hur förslaget bidrar till barns rätt till liv, överlevnad och goda förutsättningar för barnens optimala utveckling (artikel 6 i barnkonventionen).
Rätt till delaktighet (artikel 12)
Är det tydligt vilka åsikter barn har haft om det som berörs i remissunderlaget samt vilken vikt barns åsikter har givits?
❑ Region Kronoberg uppskattar att barns åsikter har inhämtats och analyserats (artikel 12 i barnkonventionen) i framtagandet av remissunderlaget.
❑ Region Kronoberg uppskattar att barns åsikter (artikel 12 i barnkonventionen) till viss del har inhämtats. Önskvärt hade varit en tydligare koppling till hur barnens åsikter har bedömts i relation till innehållet i remissunderlaget.
❑ Region Kronoberg saknar information om hur barns åsikter har inhämtats (artikel 12 i barnkonventionen) som en del av framtagandet av remissunderlaget.
Övriga rättigheter som berörs i remissunderlaget:
❑ Rätt till bästa uppnåeliga hälsa, likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård (artikel 23, 24 och 39)
❑ Rätt till en trygg och säker uppväxt, skydd mot alla former av vanvård, försummelse, våld och övergrepp (art. 19, 32-40)
❑ Rätt till utbildning (artikel 28 och 29)
❑ Rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27)
❑ Rätt till vila, lek, kultur och fritid (artikel 31)
❑ Rätt till information och demokratiska rättigheter (artikel 12, 13, 14, 15, 16 och 17)
❑ Rättigheter som rör föräldraskap och omhändertagande (artikel 5, 9, 18, 20, 21 och 25)
❑ Rättigheter kopplade till fungerande samhällsservice och samhällsplanering (artikel 12, 24, 26, 27, 31 m.fl.)
❑ Rättigheter för barn från minoritetsgrupper, barn på flykt samt barn i asylprocessen (artikel 7, 8, 9, 10, 20, 22 och 30)
Beskriv hur de övriga rättigheter som berör remissunderlaget har beaktats:
❑ Region Kronoberg uppskattar att övriga rättigheter ovan har beaktats i remissunderlaget.
❑ Region Kronoberg noterar att barns övriga rättigheter ovan till viss del har beaktats i remissunderlaget.
❑ Region Kronoberg saknar information om hur övriga rättigheter som rör remissunderlaget har beaktats.
Sammanfattning som ska inkluderas i remissvaret
Här sammanfattas slutsatserna ovan i löpande text som sedan skrivs in i remissvaret på lämpligt ställe.
