Delårsrapport Varbergs kommun

(1)

Delårsrapport 2019

Varbergs kommun

(2)

INLEDNING ... 2

DELÅRSRAPPORTEN I SAMMANDRAG... 2

OMVÄRLDSANALYS... 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ... 4

MÅLREDOVISNING ... 4

PRIORITERADE INRIKTNINGAR ... 13

VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN ... 16

FINANSIELL ANALYS ... 19

DRIFTREDOVISNING ... 22

INVESTERINGSREDOVISNING ... 25

EXPLOATERINGSREDOVISNING ... 26

EKONOMISK REDOVISNING ... 27

REDOVISNINGSPRINCIPER ... 27

RESULTATRÄKNING ... 28

BALANSRÄKNING ... 29

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING ... 31

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ... 32

KOMMUNFULLMÄKTIGE ... 32

KOMMUNREVISIONEN ... 32

VALNÄMNDEN ... 32

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN ... 32

KOMMUNSTYRELSEN ... 32

FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN ... 33

SOCIALNÄMNDEN ... 33

BYGGNADSNÄMNDEN ... 34

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN ... 34

HAMN- OCH GATUNÄMNDEN ... 34

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN ... 35

SERVICENÄMNDEN ... 35

UTBILDNING-OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN ... 36

KOMMUNENS BOLAG ... 36

(3)

Inledning

Delårsrapporten i sammandrag

Kommunens ekonomiska utgångsläge och goda grundekonomi har inte försämrats under delårsperioden, det framgår bland annat av att resultat och soliditetsnivå per den 31 augusti är bättre än budgeterad nivå. Samma bild ger helårsprognosen som indikerar en förbättrad grundekonomi.

Faktorer som påverkar kommunens möjligheter att uppnå de finansiella målen är

• kommunens ekonomiska utgångsläge

• osäkerhetsgraden i driftskostnaderna

• skatteintäkternas fluktuation

• investeringsnivån

• befolkningsförändringar

• statliga beslut och åtgärder

Prognosen för årets skatteintäkter är bättre än budgeterad nivå framförallt beroende på fler invånare än budgeterat samt som följd av att skatteunderlaget har ökat mer än vad Sveriges kommuner och landsting (SKL) prognostiserade då budgeten antogs. Nämnderna

prognostiserar en positiv resultatavvikelse på totalt 39 mnkr men merparten av denna avvikelse beror på förändrade redovisningsprinciper för investeringsbidrag och exploateringsersättningar. De nämnder som redovisar negativa budgetavvikelser är Socialnämnden (-9,5 mnkr) och Kultur- och fritidsnämnden ( -1,1 mnkr).

Det finansiella målet som avser kommunens resultatnivå innebär att resultatet för 2019 budgeterades till 52 mnkr. Prognosen för helåret visar ett positivt resultat på 114 mnkr, vilket är 62 mnkr bättre än budgeterad nivå. Målet uppnås därmed för 2019. Det är däremot av stor vikt att beakta att detta resultat har förbättrats med 68 mnkr som följd av förändrade

redovisningsprinciper för exploateringsintäkter och investeringsbidrag. Om denna

förändring exkluderas hade resultatet varit 46 mnkr vilket inte når det finansiella målet för år 2019.

Det andra finansiella målet som avser kommunens långsiktiga finansiering ska även det uppnås över tid. För år 2019 beräknas soliditeten (hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel) uppgå till 63 procent, förutsatt att årets investeringar följer prognosen och når upp till 488 mnkr och att resultatet ej blir lägre än 46 mnkr (exkl.

förändrad redovisningsprincip).

En översyn av de finansiella målen kommer även att göras för att anpassas till de nya redovisningsprinciperna för exploateringsintäkter och investeringsbidrag.

Det målarbete som pågår inom kommunens verksamhet är av stor vikt för att bibehålla en god ekonomisk hushållning. I delårsrapportens målredovisning framkommer att arbetet inom de strategiska målområdena ger positiva resultat, samtidigt framgår det inom vilka områden det bör göras ökade insatser. För två av de fyra strategiska målområdena har bedömningen stärkts sedan tertialrapporten.

I juli 2019 var 4 377 personer tillsvidareanställda, och 648 personer visstidsanställda.

Jämfört med juli 2018 är det 67 fler tillsvidareanställda medarbetare, och 76 färre visstidsanställda medarbetare. Sjukfrånvaron har ökat under perioden så även andelen medarbetare utan någon sjukdag den senaste 12-månadersperioden.

(4)

Omvärldsanalys

Varbergs kommun står inför den positiva utmaningen att anpassa verksamheten till en växande befolkning samtidigt som de ekonomiska målen ska nås. De ekonomiska målen måste i sin tur anpassas till befolkningsökningen och det investeringsbehov som därmed uppstår.

En ökning av antalet invånare påverkar kommunens skatteintäkter men kommunens skatteintäkter är framförallt beroende av den samlade ekonomiska utvecklingen för Sverige.

En ökad skattekraft för landet innebär att Varbergs skatteintäkter ökar, men om landets skattekraft inte ökar i lika stor omfattning som invånarantalet i Varberg blir de ekonomiska förutsättningarna för Varbergs kommun sämre.

SKL anger i höstens cirkulär att både statistiska utfall och indikatorer överlag pekat på en försvagad svensk konjunktur: SKL:s bedömning om inbromsande svensk BNP-tillväxt har hittills bekräftats. Sysselsättningen är ännu hög men tecken på en försvagad

arbetsmarknadskonjunktur syns nu.

Framförallt är det vad som under sommaren har hänt i omvärlden och på finansiella

marknader som SKL ser som mest betydelsefullt för prognosen. En oförutsedd utveckling är den stora nedgång för statsobligationsräntor som synts globalt. Inte minst USA-räntor visar kraftiga nedgångar.

Enligt SKL går arbetsmarknaden inte att beskriva som annat än stark, men antalet sysselsatta föll något i både första och andra kvartalet enligt nationalräkenskaperna. Tillväxten i såväl antal sysselsatta som arbetade timmar har under det första halvåret sjunkit, i både privat och offentlig sektor. Samtidigt låg den relativa arbetslösheten (enligt

Arbetskraftsundersökningarna, AKU) under det andra kvartalet kvar på låga 6,3 procent.

AKU-statistiken visar dock en mindre tillbakagång för såväl arbetskraftsdeltagandet som sysselsättningsgraden de senaste månaderna.

SKL:s prognos är en mindre nedgång i sysselsättningen under loppet av 2019 och 2020, samt att arbetslösheten långsamt stiger mot knappa 7 procent framöver.

Samtidigt präglas makroprognoserna av stor osäkerhet, framförallt avhängigt geopolitisk oro samt en förmodad förestående vändpunkt i konjunkturen i USA. Riskerna för den globala ekonomin kan därtill anses ha ökat på sistone – det vill säga risker för en sämre utveckling.

Utvecklingen för svensk ekonomi är en bidragande orsak till att skatteintäkterna för Varbergs kommun beräknas bli cirka 15 mnkr högre än budgeterad nivå för år 2019. De högre

skatteintäkterna för 2019 beror på att SKL under hösten 2018 prognostiserades en lägre ökning av skatteunderlaget än vad som nu är gällande samt för att invånarantalet i Varberg har blivit högre än budgeterad nivå.

Som en följd av den försämrade prognosen för konjunkturutvecklingen, åren 2020–2024, samt en lägre befolkningsökning indikeras i dagsläget lägre skatteintäkter än i kommunens tidigare långtidsprognoser vilket kommer att ställa krav på anpassningsåtgärder och/eller höjda skatteintäkter i en nära framtid.

Ytterligare en faktor som kan komma att påverka landets kommuner är den kommande höstpropositionen och hur riktade och generella statsbidrag kommer att hanteras och utvecklas. Även ränteutvecklingen har betydelse, den påverkar kommunens bolag på både kort- och långsiktigt och kommunen på lång sikt.

(5)

Förvaltningsberättelse Målredovisning

Strategiskt målområde - Miljö och klimat Bakgrund

Klimatförändringar och miljöproblem hör till vår tids stora globala utmaningar. Lokalt är det en utmaning att förhålla sig till de förändringar som redan har skett eller snart kan förväntas vara en realitet.

Prioriterat mål

- Förenkla för människor så att fler gör det som är bättre för miljön.

Sammanfattande bedömning

Bedömningen avser i vilken grad målet kommer att vara uppfyllt vid målperiodens slut.

Trenden visar om det skett någon förändring i bedömningen sedan föregående rapportering.

Bedömning Trend

Kommentar:

Hållbar samhällsutveckling

Flera förvaltningsövergripande strategier är under framtagande för att sätta ambitioner och riktlinjer i arbetet med en hållbar samhällsutveckling.

I markanvisning för Västerport etapp 1 har de kvalificerade aktörerna utvärderats på

parametrarna hållbarhet och gestaltning. De tilldelade förslagen har på ett aktivt sätt arbetat med hållbarhetsfrågorna och med detta som utgångpunkt finns stora möjligheter att skapa en långsiktig hållbar stadsdel. Hållbarhetsprogrammet för Västerport etapp 1 har även uppdaterats och projektet ska certifieras enligt City Lab.

Kommunen driver också ett naturvårdsprojekt för att öka den biologiska mångfalden i tätortsnära ängsmiljöer och som en del i projektet har en inventering av 38 områden gjorts under sommaren. Syftet har varit att förbättra kunskapen och på så vis även skötsel och vård av dessa områden.

Systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete

Varbergs kommun har i Aktuell Hållbarhets ranking (Sveriges miljöbästa kommun) kommit på 3:e plats i kategorin Mindre städer. I år stod Varbergs kommun även värd för den

halländska Världsmiljödagen den 5 juni. Kultur- och fritidsnämnden har totalt

miljödiplomerat fyra verksamheter och under 2019 kommer även Kungsäters lokalbibliotek att miljödiplomeras. Kulturavdelningen kommer i höst tillsammans med Länsstyrelsen starta ett pilotprojekt för att minska användningen av plast – Plastoff - som syftar till att minska användningen i offentlig verksamhet.

Socialförvaltningen har påbörjat arbete med digitala signeringslistor och visar härmed på hur tekniken kan ge möjlighet till ett mer miljövänligt resursutnyttjande. Varbergs Fastighets AB

(6)

planerar att miljöcertifiera egna fastigheter med nya certifieringssystemet Miljöbyggnad iDrift för lansering höst/vinter 2019. Målet är att minst fyra fastigheter ska certifieras perioden 2019–2022. Kompletterande data för energiuppföljning ska förbättra och möjliggöra energioptimering av fastigheter inom bolaget.

Insatser för en hållbar upphandling

Kommunen bedriver utvecklingsarbete för en mer hållbar upphandling. Bland annat pågår utbildningsinsatser för kommunkoncernens personal. Livscykelkostnad används i allt fler upphandlingar som utvärderingskriterium. Bedömningen är att utbildningsinsatserna har ökat kunskapen och medvetenheten om hållbar upphandling. Inom området för ekologiska inköp uppgick andelen för den aktuella perioden till 36 procent vilket är 1 procentenhet över det satta målet.

Energi och energieffektivisering

Varbergs energikoncernen har en av Sveriges största solcellsparker (Solsidan) och säljer sedan länge enbart förnyelsebar el, ViVa. Det pågår även arbete för ytterligare vindkraft samt marknadsföring av solcellspaket och ladd infrastruktur. Varberg Energi har beslutat att prioritera målet att bli fossilfria 2021. En aktivitet för att nå målet är att använda biodiesel för tankning av dieselfordon. Utredning pågår även kring möjligheter att använda bioolja som reservkraft i närvärmenätet i Veddige.

Medvetenheten gällande energieffektivisering bedöms fortsatt hög runt om i

kommunkoncernen. Att tillägga är att utsläpp av koldioxid är nästan noll, då 98,9 procent fossilfritt bränsle används för att drifta kommunens fastigheter.

Hållbara resor och transporter

Arbetet med mobility management plan, cykelplan och bil- och godsplanen pågår. Dessa planer är viktiga verktyg för att öka det hållbara resandet och för att förverkliga

ställningstagandena i Trafikstrategi 2030. Mycket resurser läggs idag på hållbart resande i stadsutvecklingsprojektet, särskilt i samband med projektet Varbergstunneln. Ett internt arbete pågår med revidering av inriktningar för tjänsteresor tillsammans med ett internt klimatväxlingsinitiativ.

Andelen resande med kollektivtrafik ökar i Varberg, men antalet cyklister längs

pendlingsstråk har minskat jämfört med föregående år. Under hösten 2019 kommer Hamn – och gatuförvaltningen installera ett nytt trafikmätningssystem för att mäta fordonstrafik som mäter trafiken i realtid. Servicenämndens mål att samtliga nyinköpta fordon under 2019 ska vara fossilfria uppfylls till 88 procent för årets första åtta månader. I dag saknas fossilfria alternativ på marknaden för större transportbilar. Dock finns möjlighet till 100 procent fossilfria drivmedel inom kommunen men detta kräver en tankstation för exempelvis HVO (biodrivmedel).

(7)

Prognos och kommentar

Varbergs kommun har goda resultat inom målområdet och stark utveckling ses inom området att påverka och vilja göra bättre för miljön. Ett flertal initiativ och projekt har påbörjats både i stort och i smått. Detta arbete skapar en viktig kulturförändring och viljan att gör rätt är stor. Kommunen är stark inom energieffektivisering, förnybar energi och i arbetet med att ställa om till en energieffektiv och fossilfri fordonsflotta. Det är viktigt att kommunen fortsätter att sikta högt och att ett kontinuerligt förbättringsarbete fortlöper.

Områden som är viktiga för fortsatt god måluppfyllelse inom Miljö och klimat är att:

• Kommunens ambitioner för hållbar utveckling inom området upphandling tydliggörs, både ur ett inköps- och beställarperspektiv.

• Ett fortsatt långsiktigt och samordnat arbete sker för hållbar mobilitet och för att förändra attityder och beteenden hos resenärer.

• Kommunen löpande följer upp och utvärderar resultatet av sitt arbete. En

koncerngemensam plattform behöver upprättas för att möjliggöra ökad samverkan och delad kunskap samt utvecklad uppföljning och analys av nämnders och bolags hållbarhetsarbete

Prognosen för målområde Miljö och klimat är god. Den sammantagna bedömningen inom målområdet är att måluppfyllelsen ökar.

Strategiskt målområde - Bostäder Bakgrund

Varbergs inneboende attraktivitet och geografiska läge skapar förutsättningar för en god livskvalitet och gör att många vill flytta hit. Varbergs kommun tar ansvar för att hela kommunen ska växa, på ett målmedvetet och planerat sätt och med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i fokus.

Befolkningstillväxten i Varberg har varit positiv under flera decennier och ökar i stadig takt.

Det är viktigt att kommunens bostadsförsörjning har beredskap för den prognosticerade befolkningstillväxten. Varberg behöver fler bostäder, såväl i staden som på landsbygden.

Utbyggnaden i kommunen ska främst ske i staden, i serviceorterna och i samhällen längs regionala kollektivtrafikstråk. Den bästa jordbruksmarken ska i största möjliga utsträckning skyddas från exploatering. Kommunen strävar efter att ha en blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter, ägandelägenheter och småhus samt olika boendeformer för äldre.

Med en bra blandning ökar förutsättningarna för integration i samhället.

- Fler bostäder med olika upplåtelseformer ska byggas i hela kommunen.

(8)

Kommentar:

Effektivare processer

Samarbetet mellan förvaltningarna och bolagen fördjupas och breddas kontinuerligt inom olika forum för samhällsbyggande. Flera kommungemensamma strategier och planer arbetas fram och bedömningen är att de kommer att stötta i förvaltningsöverskridande frågor och på så sätt bidra till effektivare processer. Exempelvis kan nämnas att VA-utbyggnadsplan och parkeringsstrategi är under framtagande.

Utbyggnadsplan för bostäder 2019 har tagits fram och antagits av kommunstyrelsen. Syftet med utbyggnadsplanen är att leda och samordna samhällsbyggnadsprocessen och är en viktig planeringsförutsättning inför budgetprocessen.

Kommunstyrelsen beslutade i april att ge i uppdrag att ta fram förslag till

bostadsförsörjningsstrategi för Varbergs kommun, vilken ska ersätta nu gällande

bebyggelsestrategi under 2020. Syftet med strategin är att på ett långsiktigt och hållbart sätt ange hur kommunen ska arbeta för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder.

Det pågår arbete för att utveckla och effektivisera bygglovsprocessen, bland annat genom lansering av e-tjänster.

Planeringsberedskap

Strategiskt arbete med utveckling av kommunens serviceorter pågår där grunden läggs för orternas utveckling med nya bostadsområden, grönområden och med plats för företag och service. Både fördjupade översiktsplaner och ortsutvecklingsstrategier tas fram. Ett

omfattande arbete för Väröbacka och den nya tågstationen är under uppstart.

Även inom stadsområdet pågår inledande planering för nya bostads- och verksamhetsområden exempelvis för Östra Träslöv och Himle.

Byggda bostäder

Under perioden januari till augusti har 128 bostäder färdigställts varav två tredjedelar är lägenheter i flerbostadshus. Antalet byggstarter uppgår till totalt 335 och sammanlagt 439 bostäder har fått bygglov. I det totala antalet bostäder som fått bygglov ingår 60 platser i särskilt boende där varje plats räknas som en bostad.

Attraktiv livsmiljö

För att vara en attraktiv kommun måste det finnas mer än lediga bostäder, det måste också finnas en god livsmiljö som lockar och uppskattas av kommuninvånarna, näringslivet och bostadsexploatörerna. Flera förvaltningar jobbar på olika sätt med ett attraktivt gaturum med god tillgänglighet och konstnärlig gestaltning, samt områden för rekreation.

(9)

Kommunen är i en fas där det pågår planering och byggnation av flera stora områden men där arbetet ännu är i ett tidigt skede. Därför kommer troligen inte målet om antagna detaljplaner som rymmer 700 bostäder att nås i år. Gällande antalet ansökningar om

planbesked så ser utvecklingen stark ut framöver där man inte kan se tecken på avmattning.

Bostadsbyggandet är fortsatt högt i kommunen. Hittills i år har det färdigställts 43 bostäder fler än samma period förra året, och antalet byggstarter och bygglov är ungefär 200 fler.

Sammantaget innebär det att prognoserna som gjorts för perioden kommer att uppfyllas gällande antal färdigställda bostäder.

Det finns fortfarande en hög efterfrågan på bostäder i Varbergs kommun. Efterfrågan på bostäder som passar och tilltalar äldre kommuninvånare kommer troligtvis att öka i takt med att andelen äldre ökar. För att öka möjligheterna till kvarboende ger socialförvaltningen ett bidrag till fastighetsägare som erbjuder trygghetslägenheter. Trygghetslägenheter ska ge de som är 70 år och äldre tillgång till en attraktiv bostad med god tillgänglighet, möjlighet till delaktighet och social gemenskap och förebygga behovet av särskilt boende.

Prognosen för målområde Bostäder är god. Den sammantagna bedömningen inom målområdet är att måluppfyllelsen ökar.

Strategiskt målområde - Utbildning och arbete Bakgrund

Kunskap och bildning är nyckeln till framgång och personlig utveckling. Genom att barn, unga och vuxna ges möjlighet till bra utbildning, så skapas goda förutsättningar till arbete och egen försörjning. Ett gott företagsklimat skapar fler företag och fler arbetstillfällen.

Genom arbete och egen försörjning stärks människors självkänsla men även delaktigheten och sammanhållningen i samhället ökar, detta gäller inte minst de nya varbergare som sökt sig hit från omvärldens oroligare hörn.

- Inspirera och stödja så att fler elever uppnår godkända betyg efter såväl grundskola som gymnasieskola.

- Ett gott företagsklimat där fler uppmuntras till företagande.

(10)

Kommentar:

Insatser för att öka kvaliteten i undervisningen och stärka elevers valkompetens Under målperioden 2016–2019 ligger fokus på att stärka pedagogers skicklighet för att lyfta barns och elevers resultat. Preliminär betygsstatistik för årskurs 9 visar att Varbergs

kommunala grundskolor under läsåret 2018/2019 har haft ett av sina bästa år

resultatmässigt och betygen har sammantaget under mandatperioden en ökande trend. Det genomsnittliga meritvärdet är det högsta under en mätperiod på 10 år. Även andelen elever som uppnår gymnasiebehörighet och andel elever som uppnått kunskapskraven ligger på en hög nivå jämfört över tid och med resultaten i riket. Även de nationella programmen på Varbergs kommunala gymnasieskola har en hög och stabil resultatutveckling under

mandatperioden. 2015 var andelen elever som uppnådde gymnasieexamen inom tre år 68,9

% och 2018 är motsvarande andel 74,7 %, vilket kan jämföras mot motsvarande andel för riket på 64,3 %.

Skolan arbetar för att utveckla undervisningspraktiken genom kollegialt lärandet. Strukturer och organisation utvecklas så att pedagoger möts för att tillsammans utvärdera och analysera hur undervisningen påverkar elevernas lärande. I analys med förstelärare inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet under januari och februari framkommer att Ämnesdidaktiskt kollegium (ÄDK) och andra kollegiala utvecklingsprocesser bedöms vara direkt kopplade till en ökning av kvaliteten i undervisningen.

Kommunen arbetar med olika satsningar för att öka elevers möjlighet för snabbare väg till studier och yrkesliv. Kvaliteten och bredden på satsningarna har förbättrats under

mandatperioden, bland annat genom återinförande av PRAO, yrkesmässa för årskurs 8 och att varje skola har ett samarbetsföretag. Sammantaget innebär detta att eleverna får kunskap om och testar fler yrken under sin skolgång. Statistik över elevers väg till studier och yrkesliv indikerar att elevers möjlighet till snabbare väg till studier och yrkesliv har ökat. Andelen ungdomar som två år efter fullföljd kommunal gymnasieutbildning är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar har ökat under mandatperioden. Resultaten för eleverna i Varberg är högre än både resultatet för riket och liknande kommuner. Ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde är att skapa bra övergångar mellan skolformer och stadier i grundskolan.

Förbättrat företagsklimat

Varbergs kommun satsar aktivt på att utveckla och förbättra den service som erbjuds företagare som verkar i kommunen, genom ett förvaltningsövergripande systematiskt företagsklimatarbete. Bland annat har utbildningsinsatser genomförts, med fokus på

medveten kommunikation, service och myndighetsutövning. Under hösten kommer en plan att tas fram för det fortsatta arbetet

Arbetet med företagsklimatet präglas till allt större del av stadsutvecklingen och de om- och nybyggnationer som ska göras i staden. I slutet av 2018 skapades ett nytt mötesforum, BRIC- möten (Byggröra i centrum), vilket har fortsatt att vara ett viktigt dialogforum i syfte att informera och hämta in synpunkter och förslag för att underlätta under byggtiden från verksamheter som är aktiva i de centrala delarna av Varberg. Det finns ett fortsatt stort behov av dialog och samordning. Nya metoder har också testats för till exempel samråd mellan kommunen och näringslivet. I markanvisningstävlingen för Västerport hölls stormöte med samtliga kvalificerade exploatörer för att informera och fånga in synpunkter som ytterligare kan förbättra projektet.

SKL:s servicemätning för företagsklimatet 2018, innebar att kommunen förbättrade sitt betyg från företagen i hur nöjda de är med kommunens service och bemötande. En kommun

(11)

som växer har stora utmaningar att kunna hantera alla ansökningar och förfrågningar som kommer in från näringslivet vilket syns i mätningarna.

Elever och föräldrar ska kunna känna tillit till att deras skola håller hög kvalitet och att varje elev har möjlighet att utvecklas och nå samtliga mål som anges i skolans styrdokument.

Långsiktiga strategier bidrar till goda skolresultat i Varbergs kommun.

Företagens vilja och förmåga att ge sysselsättning är avgörande för att hålla nere

arbetslösheten och skapa en positiv ekonomisk utveckling. I kontakten med kommunen ska näringslivet mötas av god service och en positiv inställning. SKL:s, mätning av

företagsklimatet visar på förbättringar, vilket bedöms vara ett resultat av de medvetna satsningar som gjorts på att utveckla företagsklimatet.

Prognosen för målområde Utbildning och arbete är god. Med nuvarande utvecklingstakt bör målen för perioden 2016–2019 uppnås.

Strategiskt målområde - Hälsa och social sammanhållning Bakgrund

Att känna trygghet i vardagen samt känna gemenskap och delaktighet i samhället är viktigt för vår trivsel och därmed vår hälsa. De ungas ohälsa har ökat och skillnader i hälsa har ökat mellan olika grupper i samhället.

- Bättre hälsa genom att inspirera till ett aktivt liv.

- Delaktigheten i samhället ska öka.

Kommentar:

Aktivt elevhälsaarbete och tidiga insatser för barn och unga

Statistik över elevers mående i skolan och vårdnadshavares upplevelse av sitt barns förskola indikerar överlag positiva resultat. Eleverna i Varbergs kommunala skolor mår i övervägande majoritet bra, trivs och känner sig trygga i skolan. Det har emellertid skett en liten minskning under målperioden och detta tillsammans med utvecklingsområden i förskolornas och

grundskolornas arbete indikerar att det finns utmaningar kopplat till barn och ungas alltmer komplexa mående. En trend som också kan ses i ett nationellt perspektiv.

Varbergs kommun arbetar aktivt för att möjliggöra tidiga insatser för barn och unga i behov av vård och stöd och för att öka deras delaktighet i de insatser som ges. Särskilt fokus har lagts på att utveckla samordningen och gemensamma arbetssätt med övriga förvaltningar och aktörer som möter barn och unga. Exempelvis har socialförvaltningen, förskole- och

(12)

grundskoleförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och utbildnings- och

arbetsmarknadsförvaltningen tagit fram en gemensam handlingsplan för att höja kvaliteten på insatserna till personer med neuropsykiatriska funktionshinder och det gemensamma arbetet kommer att fortsätta under hösten.

Arbete med drogförebyggande arbetsgrupper på Håsten och i Veddige har initierats.

Grupperna består av representanter från grundskola, ungdomsgård, områdespolis och socialtjänst och arbetet är nu fokuserat på att arbeta fram rutiner och gemensamma arbetssätt.

Insatser för att stärka delaktigheten och den sociala sammanhållningen

Att känna gemenskap och delaktighet i samhället är viktigt för både trivsel och hälsa. En rad insatser genomförs för att stimulera och ge möjlighet till fysisk aktivitet, fritidssysselsättning och kulturupplevelser. Arbetet sker medvetet för att skapa inkludering och för att nå grupper som riskerar att hamna utanför. Det kan emellertid konstateras att förekomsten av barn och unga som är fysiskt aktiva minskar i kommunen, vilket är en utveckling i fel riktning. Riktade insatser genomförs till grupper som av olika anledningar behöver stöd för att hitta

fritidssysselsättningar och denna verksamhet utvecklas kontinuerligt.

Kommunens verksamheter jobbar på olika sätt för att skapa ökad delaktighet för kommunens målgrupper och för utökat medskapande i de tjänster och den verksamhet som erbjuds.

Bland annat genom rådsgrupper, digitala mötesplatser, dialog och utvärdering.

Kommunen arbetar på flera sätt aktivt med planering, gestaltning och utveckling av

grönområden och olika typer av mötesplatser där rörelse, samvaro och integration främjas.

Ett utvecklingsområde framåt är att aktivt arbeta för en attraktiv och kreativ stadsmiljö under stadsutvecklingsprojektets genomförandetid.

Utveckling av vård och insatser för äldre

Aktivt arbete pågår för att utveckla vårdkedjor och skapa en sammanhållen och kvalitativ vård för olika målgrupper. Sedan 2018 gäller överenskommelsen kring trygg och effektiv hemgång. Under våren har flera möten genomförts med slutenvård, närsjukvård och psykiatri för att förbättra samordningen i vårdens övergångar. Samordningsarbetet har lett till förbättringar men fortsatt arbete för att säkerställa vård- och omsorgskedjan krävs.

Kommunen har under 2019 internt prövat ett nytt arbetssätt relaterat till trygg och effektiv utskrivning, vilket även det har haft positiva effekter.

Socialförvaltningen arbetar aktivt för att öka nöjdheten hos äldre som bor på särskilt boende.

Bland annat används välfärdsteknik inom verksamheten, vilket förenklar vardagen och underlättar nya arbetssätt. Ett annat område som utvecklats är arbetet med

kontaktmannaskap och rådsgrupper.

Inkludering

Det sker aktiv samverkan mellan kommunens verksamheter och med andra aktörer för att utveckla stödet till nyanlända i deras etablering i samhället. Arbete kring långsiktig

inkludering pågår och samtliga verksamheter i kommunen deltar i det systematiska arbetet kring den nya inkluderingsstrategin. Under perioden har alla nyanlända erbjudits ett boende i kommunen. Antalet kvotflyktingar har ökat, vilket innebär att fler familjer med barn

behöver bostad. Ett utvecklingsområde framöver är att lösa bostadsbehoven för denna målgrupp. För att leva upp till lagstiftarens intentioner kring bostadsanskaffning krävs också att kommunen intensifierar och bättre samordnar sin planering.

(13)

Varberg ska vara en bra kommun för människor i olika åldrar och människor med olika bakgrund. Långsiktiga strategier och målinriktat arbete har lett till goda resultat avseende hälsa och social sammanhållning i kommunen. Även om skillnader kan ses mellan olika åldrar och grupper till exempel kvinnor och män.

Det sker kontinuerlig utveckling av kommunens verksamheter för att kunna ge vård och stöd till de grupper som har behov av detta. Exempelvis erbjuds tidiga insatser till barn och unga samt insatser för att öka nöjdheten hos dem som bor på särskilt boende.

Varberg ska vara en bra plats att leva på, tillgänglig för alla människor. Målet är att alla medborgare ska kunna ta del av samhällets totala utbud. De satsningar som pågår med bland annat inkludering och för att utveckla och anpassa stadsmiljöerna och utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter bidrar till att förstärka invånarnas delaktighet i samhället.

Prognosen för målområde Hälsa och social sammanhållning är god. Med nuvarande utvecklingstakt bör målen för perioden 2016–2019 uppnås.

(14)

Prioriterade inriktningar

Prioriterad inriktning - Valfrihet och kvalitetskonkurrens Bakgrund

Fristående och kommunala utförare ska ha likvärdiga förutsättningar för att kunna driva sin verksamhet. Kommunens roll blir att underlätta för kundvalen, skapa rättvisa och

konkurrensneutrala ersättningssystem samt kvalitetsgranska verksamheterna och göra informationen om skillnaderna lättillgänglig för medborgarna.

Kommentar

Barn och elever i Varbergs kommun har stora möjligheter att välja verksamhetsform och huvudman. I Varberg finns möjlighet att välja både fristående och kommunal förskola samt fristående pedagogisk omsorg. Inom grundskola och fritidshem samt gymnasieskola finns det också alternativ vad gäller kommunal respektive fristående huvudman. Gymnasieungdomar har även möjlighet att välja utbildningsort genom ett särskilt samverkansavtal i Halland. På kommunens hemsida lämnas information om såväl de kommunala som de fristående verksamheterna.

Mätning i augusti 2019 visar att 23,2% av barnen inom förskola och pedagogisk omsorg går i fristående verksamhet, vilket är en relativt stabil andel jämfört med motsvarande mätning föregående år. Inom grundskolan är andelen som går i fristående verksamhet 7%, vilket är en svag ökning jämfört med mätningen i april då andelen var 6,4%.

Inom social omsorg finns etablerade arbetssätt för att möjliggöra valfrihet och kvalitetskonkurrens. Socialnämnden har avtal med externa utförare inom hemtjänst,

särskilda boenden, sysselsättning psykiatri och missbruk, familjerådgivning, matdistribution, trygghetslarm samt bostad med särskild service LSS. Under perioden pågår upphandling av särskilt boende med 50 platser.

Inom socialnämndens verksamhetsområde erbjuds en jämförelsetjänst för att underlätta informationsinhämtning och jämförelser vid val av utförare. Socialförvaltningen arbetar också med kvalitetsdeklarationer i syfte att tydliggöra vad kunden kan förvänta sig av respektive verksamhet, oavsett utförare. Utvecklingsarbete pågår för att möjliggöra att externa utförare ska kunna använda samma systemstöd som kommunen, exempelvis utförarportalen samt e-tjänst för synpunktshantering. Användning av samma systemstöd skapar förutsättningar för trygga vård- och omsorgskedjor.

Prioriterad inriktning - Attraktiv arbetsgivare Bakgrund

Kommunen är till för människor i Varberg. Bästa möjliga service skapas med motiverade, engagerade och kunniga medarbetare. För att uppnå det krävs öppenhet, delaktighet, korta beslutsvägar och ett gott ledarskap. Där är samverkan och god arbetsmiljö nyckelord.

Kommunens tillväxt samt den pågående generationsväxlingen och den ökande konkurrensen om medarbetarna ställer stora krav på kommunen som arbetsgivare och ett fortsatt arbete för att stärka kommunens attraktivitet är viktigt.

(15)

Kommentar

Aktiv personal- och kompetensförsörjning

Att attrahera ny personal och kompetensutveckla befintlig personal är en fortsatt central fråga i samtliga verksamheter. Detta har gjorts genom vidareutbildning, yrkesvalidering, grundutbildning, samarbeten med gymnasieskolor och högskolor samt praktik- och traineeplatser. Arbetsmarknadspolitiska praktikplatser inom kommunen har ökat med en tredjedel jämfört med samma period 2018. Centralt har personal- och

kompetensförsörjningsarbetet stärkts upp med en nyinrättad strategisk tjänst.

Effektiv och ändamålsenlig organisation

Under perioden har chefsförtätning gjorts, men även upplägg med arbetsledare för den dagliga driften i vissa verksamheter. Ytterligare översyner och ändringar av

organisationsstrukturen har påbörjats i enskilda nämnder, exempelvis genom sammanslagning av enheter för synergieffekter.

Utbildningsinsatsen Universellt Utformade Arbetsplatser genomfördes under våren med deltagare från olika förvaltningar, bolag, och fackliga organisationer. Syftet var att öka kunskapen kring tillgänglighet, normer och risker för diskriminering utifrån arbetsmiljö, ledarskap, och rekrytering.

Stärka chefen i rollen som ledare

Koncernövergripande nätverksdialoger och chefsforum har fortsatt under första halvåret.

Bland annat hölls ett särskilt chefsforum med digitalisering som tema. Lokala initiativ har tagits för att utveckla ledarskapet, exempelvis med fokus på bemanning och tillit. För att underlätta för chefer har fler e-tjänster tagits i drift.

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Nämnderna har arbetat med tidig uppmärksamhet kring frånvarande medarbetare, följsamhet med riktlinjer om rehabilitering, friskvårdssatsningar, och fördjupade analyser om frånvaron. Under kommande halvår planeras flera konkreta insatser inom

verksamheterna för att främja hälsa och motverka sjukfrånvaro. I maj/juni anordnade personalkontoret och Arbetsmiljöverket en utbildning om arbetsmiljöansvar för alla nämnders förtroendevalda politiker.

Medarbetarenkäten 2018

Samtliga verksamheter har arbetat fram handlingsplaner utifrån enkäten (rapport finns som bilaga till delårsrapporten). Ur ett kommunövergripande perspektiv behövs genomgående insatser för att skapa en rimlig arbetsbelastning och minska stressen för medarbetarna. Det finns även ett starkt behov av ändamålsenliga lokaler. Vidare handlar det att göra det tydligt vad som styr lönen, och åtgärder inom ledarskap när det gäller målstyrning, återkoppling och chefernas arbetsmiljö.

(16)

Prioriterad inriktning - God ekonomisk hushållning Bakgrund

Kommunallagen anger att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket innebär att de ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt.

Vad ska kommunen göra?

• För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

• För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Två finansiella mål

Kommunfullmäktige har fastställt två finansiella mål för åren 2017–2025.

1. Årets resultat ska i genomsnitt uppgå till minst 120 mnkr per år för perioden 2018–2025 (år 2017 minst 100 mnkr)

2. Årets soliditet ska i genomsnitt uppgå till minst 59% per år för perioden 2018–2025, exklusive pensionsåtaganden och internbankslån till kommunens bolag.

Kommentar

Att efter åtta månader svara på om verksamhetsmålen för 2019 uppnåtts är inte möjligt, men den beskrivning som ges i delårsbokslutet av nämndernas arbete med de fyra strategiska målområdena ger en positiv indikation om att denna del av god ekonomisk hushållning uppnås.

Det första finansiella målet innebar att resultatet för 2019 budgeterades till 52 mnkr.

Prognosen för helåret visar ett positivt resultat på 114 mnkr, vilket är 62 mnkr bättre än budgeterad nivå. Det finansiella målet uppnås därmed för 2019. Det är däremot av stor vikt att beakta att detta resultat har förbättrats med 68 mnkr som följd av förändrade

redovisningsprinciper för exploateringsintäkter. Om denna förändring exkluderas hade resultatet varit 46 mnkr vilket inte når det finansiella målet för år 2019. I det kommande budgetarbetet måste genomsnittet för perioden 2017 - 2025 uppgå till genomsnittet 120 mnkr. Med beaktande av 2019 års prognostiserade resultat (114 - 68=46 mnkr) och under förutsättning att de resultat som angavs i budget 2019-plan 2023 uppnås så kommer det genomsnittliga resultatet för perioden 2017 - 2025 att vara 124 mnkr vilket då innebär att det finansiella målet kommer att uppnås. ås.

Det andra finansiella målet får även det ses som ett mål som ska uppnås över tid, och målet per enskilt år kommer under perioden successivt att sjunka till 59 procent. För år 2019 beräknas soliditeten uppgå 63 procent, förutsatt att årets investeringar följer prognosen och når upp till 488 mnkr och att resultatet ej blir lägre än 46 mnkr (exklusive förändrad

redovisningsprincip).

I tabellerna nedan avser siffrorna till och med 2018 avser faktiskt utfall, 2019 är en prognos medan 2020–2023 motsvarar beslutad budget och 2024 till 2025 är enligt

planeringsunderlag. Med helårsprognosen som grund kommer båda de finansiella målen nås då resultatet i genomsnitt väntas uppgå till 124 mnkr och soliditeten till 59,6%.

(17)

Det är av stor vikt att de finansiella målen uppnås för perioden 2017–2025. Framöver kan de finansiella målen behöva förstärkas ytterligare för att kommunen ska klara de närmaste tio årens stora investeringar och lyckas bibehålla kvaliteten i verksamheten samtidigt som befolkningen fortsätter att öka.

Avstämning finansiellt mål 1, Resultatnivå

mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Finansiellt mål 100 120 120 120 120 120 120 120 120

Budgeterat resultat 121 109 52 114 73 105 154 223 95

Redovisat/

prognostiserat resultat 188 116 46*

Periodens

genomsnittliga resultat 124

*Resultatet 46 mnkr är exklusive effekter av förändrade redovisningsprinciper för investeringsbidrag och exploateringsersättningar.

Avstämning av finansiellt mål 2

% 2017 2018 2019 202

0 2021 2022 2023 2024 2025

Finansiellt mål 59,0 59,0 59,0 59,0 59,0 59,0 59,0 59,0 59,0

Budgeterad soliditet 64,9 62,8 57,4 55,4 54,2 55,3 58,3 61,7 58,8

Redovisad/

prognosticerad soliditet 66,1 63,0 63,0*

Periodens

genomsnittliga soliditet 59,5

*Soliditeten 63 % är exklusive effekter av förändrade redovisningsprinciper för investeringsbidrag och exploateringsersättningar.

Väsentliga personalförhållanden

Inledning

I juli 2019 var 4 377 personer tillsvidareanställda, och 648 personer visstidsanställda.

Jämfört med juli 2018 är det 67 fler tillsvidareanställda medarbetare, och 76 färre visstidsanställda medarbetare.

Frisknärvaro och sjukfrånvaro

Inledningsvis kan konstateras att andelen anställda som inte har haft något

sjukfrånvarotillfälle under året är något högre jämfört med föregående år. Eftersom sjukfrånvaron samtidigt har ökat innebär det att den del av personalen som har varit sjukskrivna, har varit sjukskrivna i större omfattning än tidigare.

Året inleddes med en avmattning av sjukfrånvarons ökningstakt, och gick över till en försiktig minskning under våren. Sedan april har sjukfrånvaron dock ökat stadigt. Nivån på

sjukfrånvaron är den högsta sett till den senaste tioårsperioden.

Den korta sjukfrånvaron minskade under periodens första månader. Under våren har den korta sjukfrånvaron ökat, och ligger i nivå med samma tidpunkt förra året. Flera

nämnder har satt in insatser för att arbeta aktivt med korttidsfrånvaro, till exempel rutiner

(18)

för att uppmärksamma korttidsfrånvaro tidigare än vad kommunens rehabiliteringsriktlinjer anger.

Den långa sjukfrånvaron (mer än 60 dagars frånvaro) har ökat under perioden, både uttryckt som faktisk andel av tillgänglig tid (2,4 % i juli 2018, 2,5 % i januari 2019, 2,8 % i juli 2019) och som andel av den totala sjukfrånvaron. Sett till faktisk tid närmar sig den långa

sjukfrånvaron samma omfattning som den korta, vilket gör att den långa sjukfrånvaron behöver uppmärksammas.

När det gäller lång sjukfrånvaro är de vanligaste sjukskrivningsorsakerna psykisk ohälsa/sjukdom (depression, ångest, utmattningsrelaterade besvär) och muskel- /ledrelaterad sjukdom (besvär i rygg, knän, axlar). Allvarliga, långvariga, livshotande

sjukdomar står i regel för en relativt liten och över tid stabil del av sjukskrivningspanoramat.

Sett till den kunskap om sjukskrivning och återgång i arbete som finns för de vanligaste diagnosgrupperna är det av stor vikt att som arbetsgivare agera tidigt och aktivt för att underlätta en tidigare återgång i arbete. Ett aktivt och kreativt förhållningssätt är

eftersträvansvärt för att på kortare eller längre sikt anpassa arbetssituationen. Detta är en central och kritisk faktor för att vända den negativa utvecklingen med allt fler medarbetare i längre sjukskrivning.

Olika typer av arbeten har olika risk för sjukskrivning, dels utifrån hur utsatt en medarbetare är för smitta, dels utifrån hur snabbt det är lämpligt att komma åter i arbete efter en

smittsam sjukdom. Det förklarar till stor del varför olika yrken har olika nivåer på sjukfrånvaron. Därför ligger fokus i det följande på hur sjukfrånvaron har rört sig under perioden, snarare än nivån.

Trots att nivån på sjukfrånvaron har ökat för hela kommunen är trenden bland de flesta av nämnderna att sjukfrånvaronivån under perioden har minskat, eller planat ut/stabiliserats.

Nämnderna med de största rörelserna under perioden är byggnadsnämnden (-0,8 %- enheter), socialnämnden (+0,6 %-enheter) och förskole- och grundskolenämnden (+0,5 %- enheter). De två sistnämnda nämnderna har under året inlett ett aktivt arbete med analys och förslag på åtgärder för att möta ökningen av sjukfrånvaro. Förväntade effekter på nämndsnivå har inte nåtts ännu.

Sjukfrånvaron har under perioden ökat procentuellt mer bland män än bland kvinnor.

Däremot är nivån fortsatt klart högre bland kvinnor (7,5 %) jämfört med män (5,1 %). Enligt Försäkringskassan är det framförallt sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom som ökar bland män.

(19)

Sett till större yrkesområden har sjukfrånvaron ökat mer inom vård- och omsorgsarbete (från 8,8 % till 9,5 %) och socialt, kurativt arbete (från 6,6 % till 8,4 %). Sjukfrånvaron har minskat tydligt inom kultur-, turism- och friluftsarbete (från 7,7 % till 6,2 %). Bland specifika

yrkesgrupper ser utvecklingen av sjukfrånvaron olika ut. Sjukfrånvaron har minskat hos bland annat förskollärare, handläggare och kockar, medan den har ökat bland

stödassistenter, vårdare/vårdbiträden, personliga assistenter, administratörer, och flera lärargrupper.

Sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden bland tillsvidareanställda, det vill säga den genomsnittliga

anställningsgrad de tillsvidareanställda har, har fortsatt öka. Ökningstakten får sägas vara stabil när tidigare år vägs in. Samtliga nämnders verksamheter har tillämpat önskad sysselsättningsgrad.

Timavlönade timmar

Den arbetstid som utförs av timavlönade är fortsatt mycket låg. Jämfört med motsvarande tidsperiod 2017–18 har andelen minskat. Detta innebär att behovet av, eller nyttjandet av, timavlönade som anställningsform i kommunen i stort är lågt. En betydande del av

timavlönad tid förklaras av säsongsrelaterade behov (turism och evenemang) och så kallad PAN-tid (personlig assistans). Under perioden har socialnämnden arbetat aktivt med ökad grundbemanning för att minska behovet av timavlönad tid, med gott resultat. Samtidigt har badverksamheten vid Kultur- och fritidsnämnden haft behov av att öka andelen timavlönad tid med anledning av svårbedömt bemanningsbehov under sommaren.

2018 Aug -

2019 Jul 2017 Aug - 2018 Jul

Andel timmar utförda av timavlönade i % 3,96% 4,17%

2018 Aug -

2019 Jul 2017 Aug - 2018 Jul

Sjukfrånvaro för samtliga anställda totalt 6,96% 6,57%

Sjukfrånvaro för samtliga anställda 1–14 dagar 3,05% 3,05%

Sjukfrånvaro 60 dagar eller längre av total sjukfrånvaro 39,63% 36,54%

Andel anställda utan någon sjukfrånvaro 32,75% 31,66%

2019 Jul 2018 Jul

Sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 94,86% 94,43%

(20)

Finansiell analys

Modell för finansiell analys

För att beskriva och analysera kommunens ekonomiska läge används en modell som är framtagen av Kommunforskning i Västsverige (Kfi) vid Göteborgs universitet. Den bygger på fyra finansiella aspekter:

• resultat

• kapacitet

• risk

• kontroll

Modellen omfattar en genomgång av kontroll över den finansiella utvecklingen av lång- respektive kortfristig betalningsberedskap och betalningskapacitet samt av riskförhållande.

Målsättningen är att med modellens hjälp kunna identifiera eventuella finansiella problem och klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej.

Resultat

Delårsbokslutet är det periodiserade resultatet per den 31 augusti och helårsprognosen är en uppskattning av det förväntade resultatet per den 31 december.

Periodiseringar är gjorda för att rätt kostnad/intäkt ska belasta rätt månad. Även skuld och fordringsbokföring är gjord.

Resultatet per den 31 augusti är avsevärt bättre än den budgeterade nivån och resultatet i prognosen för helåret uppskattas till 114 mnkr, vilket är 62 mnkr bättre än budgeterad nivå.

Här ska hänsyn tas till den osäkerhet som finns vad gäller pensionskostnader, skatteintäkter och exploateringsintäkter.

Det prognostiserade resultatets avvikelse mot budget beror framför allt på en positiv avvikelse för nämndernas samlade resultat med +39 mnkr. De nämnder som redovisar negativa budgetavvikelser är Socialnämnden (-9,5 mnkr) och Kultur- och fritidsnämnden ( - 1,1 mnkr).

Det är av stor vikt att beakta att prognostiserat resultat har förbättrats med 68 mnkr som följd av förändrade redovisningsprinciper för exploateringsintäkter och investeringsbidrag.

Om denna förändring exkluderas hade resultatet varit 46 mnkr vilket inte når det finansiella målet för år 2019.

Skatteintäkterna beräknas bli förbättrade med 15 mnkr vilket framförallt beror på fler invånare än budgeterat samt som följd av att skatteunderlaget har ökat mer än vad Sveriges kommuner och landsting prognostiserade då budgeten antogs.

(21)

Årets investeringar

Investeringsnivån per den 31 augusti är 277 mnkr och prognosen för helåret är 488 mnkr.

Den budgeterade nivån för 2019 är 984 mnkr, vilket innebär att 496 mnkr som är vikta för planerade investeringar ej kommer att förbrukas under året. Till stor del blir dessa

investeringar förskjutna till 2020. De ekonomiska effekterna av förskjutna investeringar för 2019 blir att kommunens avskrivningar blir lägre än budgeterat, och även räntekostnaderna blir lägre som följd av tidsförskjutning av nyupplåningsbehovet.

Kapacitet

En viktig parameter för att avläsa kommunens långsiktiga kapacitet är att se på utvecklingen av soliditeten. Soliditeten påverkas av en förändrad balansomslutning och hur resultatet utvecklas över tiden.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme och visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv har finansierat med egna medel. Hur soliditeten utvecklas beror på två faktorer, dels det årliga resultatet eller förändringen av det egna kapitalet, dels tillgångsökningen, det vill säga investeringsnivån.

Kommunens soliditet, exklusive pensionsåtagande samt exklusive internbankslån, var 62 procent vid senaste bokslut. Prognosen för 2019 är 63 procent, en förbättring som framför allt beror på låga investeringsnivåer i förhållande till resultatnivå. Jämfört med andra kommuner i samma storlek har Varberg en hög soliditetsnivå, vilket visar på en god grundekonomi.

Risk och kontroll

En förutsättning för att kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås är att kommunen har en balanserad likviditet samt att kommunfullmäktiges beslut om internkontroll efterlevs.

(22)

Likviditet

Likviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Den 31 augusti 2019 uppgick likviditeten till 82 mnkr, vilket är en sänkning jämfört med årsbokslutet 2018, då den var 319 mnkr. En likviditetsnivå över 100 mnkr är onödig och genom en god

likviditetsuppföljning för kommunen och koncernen ligger likviditeten på en lämplig nivå.

Som en följd av de planerade investeringarna för resten av året kommer likviditetsnivån att variera över tid och om hela den budgeterade investeringsnivån genomförs finns det ett behov av nyupplåning. Kommunen har även en checkräkningskredit på 200 mnkr att tillgå.

Borgensåtagande och skuldsättning

Prognosen för 2019 visar att kommunens skuldsättning inte kommer att öka i samma omfattning som budgeterad nivå som följd av en låg investeringsprognos. Kommunens skuldsättning i långa lån uppgår för närvarande till 350 mnkr vilket beräknas öka med ytterligare 550 mnkr under året till totalt 900 mnkr. Med nuvarande investeringsplaner för de kommande fem åren kommer skuldsättningen framöver att öka ytterligare.

Kommunen har en internbank som sköter all in- och utlåning av externa medel till

kommunen och till de kommunala bolagen. Skulder för dotterbolagen ligger på 3 330 mnkr via internbanken, vilket innebär en ökning med 119 mnkr jämfört med föregående

årsbokslut. Prognosen för 2019 är att bolagen får en ökad skuldnivå.

Varbergs kommun hade den 31 augusti 2019 ett borgensåtagande på 558 mnkr, varav 500 mnkr för Varbergs Stadshus AB:s lån.

Balanskrav

Till god ekonomisk hushållning hör att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen ska återställas under de närmaste tre åren.

För att uppnå god ekonomisk hushållning har Varbergs kommun för 2019 budgeterat ett resultat på 52 mnkr. Efter årets åtta första månader överstiger intäkterna kostnaderna med 91 mnkr. Kommunen klarar därmed balanskravet. Även för helåret ser kommunen ut att klara balanskravet och då främst tack vare de ändrade redovisningsprinciperna som ökar på resultatet med 68 mnkr. Det är av stor vikt att balanskravsresultatet bevakas under året för om detta resultat är negativt ska underskottet inarbetas de kommande tre åren.

mnkr Delår

2019 Prognos 2019

Periodens resultat enligt resultaträkning 91,2 113,6

Realisationsvinster -10,5 -42,0

Periodens resultat efter balanskravsjustering 80,7 71,6

Medel till resultatutjämningsreserv -27,6

Balanskravsresultat 80,7 44,0

(23)

Intern kontroll

Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni 2013 om intern kontroll för Varbergs kommun.

Detta beslut innefattar Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för Varbergs kommun, vilka bland annat anger att respektive nämnd har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde.

Samtliga nämnder har för 2019 antagit sina internkontrollmoment och dessa kommer att redovisas under våren 2020.

Driftredovisning

Periodens resultat

Som en effekt av ändrad redovisningsprincip avseende hantering av investeringsbidrag och exploateringsersättningar redovisas en separat rad i tabellen med den påverkan som kommer avseende retroaktiv tillämpning. Effekten som uppstår med anledning av årets verksamhet redovisas inom kommunstyrelsens resultat.

Resultatet för perioden januari till augusti uppgår till 91,2 mnkr vilket är lägre än föregående år men då får beaktas att kommunen sålde av anläggningstillgångar under 2018 motsvarande nästan 70 mnkr (Södertull och arrendetomter).

Exkluderat försäljning av anläggningstillgångar har verksamhetens intäkter ökat med nio procent. De största ökningarna återfinns inom kontoklasserna för taxor och avgifter samt bidrag. Det är svårt att se en entydig anledning till ökningen men en anledning är att

saneringen av kvarteret Renen har kommit igång ordentligt och då med statlig finansiering.

Verksamhetens kostnader har ökat med sex procent. Den största ökningen står

personalkostnaderna för och då främst kopplat till årets lönerörelse. Köp av verksamhet har ökat inom både skola, äldreomsorg och färdtjänst. Fastighetskostnaderna har ökat kopplat till saneringen av kvarteret Renen.

Avskrivningarna har ökat eftersom kommunen fortsatt är inne i en investeringsintensiv period.

Skatteintäkterna och de generella statsbidragen har ökat dels med inflationskompensation men även i takt med att kommunen växer.

De finansiella intäkterna och kostnaderna minskar trots en större upplåning då kommunens snittränta fortsätter falla i takt med att gamla lån och derivat omsätts.

På lång sikt är det viktigt att nettokostnaden inte ökar snabbare än skatteintäkterna eftersom kommunen då kommer få problem med att hålla ekonomin i balans. Ökningen av

nettokostnaderna väntas på helårsbasis uppgå till sex procent vilket speglar en växande kommun och eftersom skatteintäkterna med generella statsbidrag och utjämningar växer i nästan samma takt (fem procent) bedöms utvecklingen vara i balans.

Prognos

Prognosen efter augusti pekar mot ett resultat på strax över 113 mnkr vilket är 62 mnkr bättre än det budgeterade resultatet och 71 mnkr bättre än prognosen efter april. Den största förändringen återfinns inom kommunstyrelsen med anledning av den förändrad

redovisningsprincip avseende investeringsbidrag och exploateringsersättningar.

(24)

Finansiering

Finansieringen av den kommunala verksamheten väntas bli 19 mnkr starkare än budget vilket beror på gynnsam utveckling av de generella statsbidragen, bättre slutavräkning för 2019 och ett starkare finansnetto tack vare en större utdelning från Kommuninvest än förväntat.

Nämndernas drift

Kommunstyrelsen visar på en prognos som avviker positivt mot budget på med 46 mnkr.

Avvikelsen är till största delen en effekt av förändrade redovisningsprincipen avseende investeringsbidrag och exploateringsersättningar. Den förändrade principen ger en positiv effekt på 71 mnkr. Exploateringsverksamheten samt försäljning av arrendetomter ger en negativ budgetavvikelse med 23 mnkr och tillsammans med högre färdtjänstkostnader på 2 mnkr blir nettoprognosen 46 mnkr för helåret.

Förskole- och grundskolenämnden har sedan första tertialet justerat sin prognos från ett underskott på 11 mnkr till en budget i balans då man ser att vidtagna åtgärder får effekt på ekonomin.

Utbildning- och arbetsmarknadsnämndens prognos för helåret är att samtliga områden, med en viss reservation för gymnasiet, klarar sin budget.

Socialnämnden väntas göra ett underskott mot budget på 9,5 mnkr. Det är en försämring mot den prognos som lämnades efter april med 3,5 mnkr. Den negativa prognosen beror till stor del på tidigare beslut om att nyttja resultatreserv för att utveckla demensvården. Bakom resterande underskott finns flera verksamheter med ekonomiska utmaningar men där de ekonomiska effekterna väntas kunna begränsas till ett underskott på runt 5 mnkr för året.

Byggnadsnämnden beräknas hålla sig inom budget för året. Det råder fortsatt stort fokus på ekonomin efter fjolårets budgetunderskott.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat att under året använda medel från

resultatfonden för internt kvalitetsarbete samt för extra kostnader i samband med införande av nytt ärendehanteringssystem. Andra delar av verksamheten visar dock på överskott så prognosen blir ändå ett utfall i linje med budget och därmed ingen budgetavvikelse.

Hamn- och gatunämnden ger en helårsprognos där budgeten är i balans, men nämnden har beslutat att nyttja 1 mnkr av nämndens ackumulerade överskott i resultatreserven till åtgärder som inte genomfördes 2018. Beslutet påverkar dock inte prognosen för nämnden eftersom hamnverksamheten ser ut att göra motsvarande överskott.

Kultur- och fritidsnämnden prognosticerar ett underskott mot budget på 1 mnkr då nämnden beslutat att nyttja ackumulerat överskott i resultatreserven. Fritidsavdelningen har tidigare belyst att det finns en osäkerhet kring deras budget då den rivna simhallen och evakueringen av verksamheten till Veddige simhall påverkar avdelningen. Det kommer att råda stort fokus på ekonomin under hela året då de ekonomiska osäkerheterna är större än tidigare år.

Servicenämnden ger en prognos som är 4 mnkr bättre än budget. Anledningen till den positiva avvikelsen kommer sig främst av omorganisering, centralisering och effektivisering av administrativa processer samt vakanta tjänster hos IT- och fastighetsavdelningen.

mnkr Utfall

2019 Utfall

2018 Budget

2019 Prognos

2019 Avvikelse jan-aug jan-aug

(25)

mnkr Utfall

2019 Utfall

2018 Budget

2019 Prognos

2019 Avvikelse

Kommunfullmäktige -3,3 -2,2 -3,8 -4,2 -0,4

Kommunens revisorer -1,0 -1,0 -1,9 -1,9 0,0

Valnämnd -0,7 1,1 -0,8 -0,8 0,0

Överförmyndare -3,4 -3,8 -5,1 -5,1 0,0

Kommunstyrelse -179,3 -113,0 -188,5 -142,3 46,2

Förskole- och

grundskolenämnd -832,6 -944,4 -1 317,3 -1 317,3 0,0

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnd -201,1 0,0 -318,9 -318,9 0,0

Socialnämnd -757,9 -741,6 -1 141,7 -1 151,2 -9,5

Byggnadsnämnd -12,1 -14,9 -19,3 -19,3 0,0

Miljö- och hälsoskyddsnämnd -5,2 -4,0 -11,8 -11,8 0,0

Hamn- och gatunämnd -75,3 -69,3 -117,8 -117,8 0,0

Kultur- och fritidsnämnd -99,2 -95,2 -157,2 -158,3 -1,1

Servicenämnd -15,2 -11,9 -32,6 -28,6 4,0

Summa nämndernas drift -2 186,3 -2 000,2 -3 316,7 -3 277,5 39,2 Kommungemensamma

avräkningar -8,0 -21,9 -20,8 -15,2 5,6

Ofördelade budgetmedel 0,0 0,0 -13,5 -13,5 0,0

Summa övriga

kommungemensamma poster

-8,0 -21,9 -34,3 -28,7 5,6

Verksamhetens

nettokostnad -2 194,3 -2 022,1 -3 351,0 -3 306,2 44,8

Skatteintäkter 1 939,5 1 871,2 2 910,2 2 908,0 -2,2

Generella statsbidrag 333,1 304,1 481,4 497,6 16,2

Finansnetto 15,0 16,5 11,4 17,3 5,9

Summa finansiering 2 287,6 2 191,8 3 403,0 3 422,9 19,9 Retroaktiv effekt av ändrad

redovisningsprincip -2,1 -3,1

Periodens resultat 91,2 169,7 52,0 113,6 61,6

(26)

Investeringsredovisning

Årets utfall och prognos

Investeringsbudgeten för året uppgår till nära 984 mnkr. I budgeten ingår 247 mnkr som överförts från föregående års investeringsbudget samt nytt investeringsutrymme om 28 mnkr efter beslut i kommunfullmäktige under året.

Nettoutgiften för årets åtta första månader är 277 mnkr, vilket kan jämföras med 282 mnkr samma period 2018. De största utgiftsposterna till och med augusti avser den nya bad- och simanläggningen på Håsten, reinvesteringar i fastigheter, Mariedalskolan och nytt särskilt boende i Träslöv. Utöver dessa förväntas även stadshus A, markförvärv, Väröbackaskolan och ombyggnad av korsningar medföra höga utgifter under året.

Nämndernas samlade årsprognos är 488 mnkr, vilket innebär att 50 % av den totala investeringsbudgeten förväntas upparbetas under året. Den relativt låga

upparbetningsgraden förklaras av att flera stora projekt är senarelagda eller tidsmässigt försenade. Fyra förskolor, Klapperstenen, Applagården, Limabacka och Snickerns, är budgeterade till sammanlagt 190 mnkr under 2019, men enbart 5 mnkr förväntas förbrukas under året. Byggstart för förskolorna planeras nu till år 2020 och 2021. Andra stora projekt som inte förväntas uppgå till budget under året är ombyggnad av stadshus A, nytt särskilt boende i Träslöv, bad- och simanläggning på Håsten, Apelviken etapp 1, Kattegattleden och Varbergs räddningsstation. Även kultur- och fritidsnämndens inköp av ny bokbuss blir något försenad, med leverans under 2020.

Hamn- och gatunämnden rapporterar om flera pågående entreprenader och prognostiserar en upparbetningsgrad på 73 % av nämndens planerade investeringar under året, vilket är betydligt högre än utfallet för 2018. Under året har bland annat Tvååker centralpark invigts, cirkulationsplatser färdigställts, Kungsgatan tillgänglighetsanpassats och en mötesplats byggts i Stråvalla. Arbete pågår även med att färdigställa det tillgänglighetsanpassade badet på Getterön. Utflyktslekpark Håsten, innerhamnen – fästningsområdet, Tenaljterrassen och offentliga toaletter är emellertid några projekt som är tidsmässigt förskjutna och avviker från årets budget.

Den negativa prognosen för servicenämnden förklaras av högre utgifter än beräknat för Mariedalsskolan.

mnkr Utfall

2019 Budget

2019 Prognos

2019 Avvikelse jan-aug

Kommunstyrelse 114,7 596,1 240,8 355,3

Servicenämnd 97,1 133,5 135,9 -2,4

Byggnadsnämnd 0,4 0,8 0,8 0,0

Kultur- och fritidsnämnd 4,3 14,6 6,0 8,6

Hamn- och gatunämnd 57,7 124,2 90,2 34,0

Förskole- och grundskolenämnd 1,8 96,8 9,1 87,7

Socialnämnd 0,7 13,8 2,0 11,8

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,0 0,4 0,0 0,4

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 0,8 3,6 3,6 0,0

277,4 983,7 488,4 495,3