Ludvika Kommun 2015-09-03 Social- och utbildningsförvaltningen
Marnäs förskoleområde
LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE HILLÄNGENS FÖRSKOLA
2015-2016
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i olika regelverk:
- diskrimineringslagen (likabehandlingsplanen) - 6 kap. i Skollagen ( plan mot kränkande behandling)
-Skolverkets allmänna Råd, ”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling I Läroplanen för förskolan 98 står det att ”förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt”.
Vision:
Vi arbetar för:
* att inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling.
* att skapa en förskola där alla visar varandra respekt och tar ansvar för att skapa gemenskap och trygghet:
* att skapa en förskolemiljö som innebär en trygg vardag där alla kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Mål:
Allmänna mål
Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i de
vardagliga rutinerna, planerade aktiviteter och personalens förhållningssätt. Alla som berörs av verksamheten ska involveras i likabehandlingsarbetet.
På Hillängens förskola ska all personal reagera, ingripa, dokumentera och anmäla enligt Skollagens 6 kap 10§§ till förskolechefen när någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling upptäcks. Anmälan ska göras skriftligt på avsedd blankett som finns i särskild informationsmapp på varje avdelning.
Förskolechefen ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen ska sedan skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Utredningen görs skriftligt på avsedd blankett.
Definitioner
Trakasserier, kränkande behandling och diskriminering
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar, hårdhänt behandling)
verbala (hot, svordomar, öknamn, sarkastiska kommentarer)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
Trakasserier:
Det är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder.
Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Kränkande behandling:
Det är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Om en personal kränker ett barn ska detta snarast anmälas till förskolechefen. Förskolechefen ska dokumentera, utreda och vidta åtgärder som behövs för att säkerställa att kränkningen inte upprepas.
Diskriminering:
När personal på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra
barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner.
Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering:
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas
Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Diskrimineringsombudsmannen säger, citat ” Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl eller allergi behöver annan mat”.
Befogade tillsägelser:
Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. Ibland måste en vuxen helt enkelt ta ansvar för barnet genom att agera. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet i fråga kan uppleva det som kränkande.
Utvärdering av föregående års konkreta åtgärder
Förskolechef ansvarar för att vid varje verksamhetsårs start gå igenom planen.
Värdering 3= helt genomförd
Den nya planen ska göras levande för såväl vikarier som för ordinarie pedagoger genom att den läggs in i en mapp för respektive avdelnings information.
Värdering 1=har inte genomförts under året.
Kommentar: planen finns på vissa avdelningar väl synliga. En mapp ska göras så att den finns att visa all personal inklusive vikarier
I förebyggande och främjande arbete ska det i varje avdelnings veckoplanering finnas inlagt värdegrundsarbete med hjälp av nallen Quintus.
Värdering 2= till viss del genomfört.
Värdegrundsarbete finns hela tiden, vissa perioder har man använt materialet lite mindre, användandet kan utvecklas mera för de yngre barnen.
Alla avdelningar ska eftersträva att, varje vecka, ge varje barn minst en enskild stund i lugn och ro med en vuxen. Avstämning sker på varje lagarbetskonferens via en fast punkt på dagordningen.
Värdering 2= till viss del genomfört
Kommentar: På grund av omfattande renoveringsarbeten har utrymmena för två avdelningar varit så bristfälligt att man inte kunnat leva upp till detta fullt ut.
Personalen är medvetna om behovet och man har bitvis fört loggbok över hur det ser ut med att ge varje barn en enskild stund med vuxen men man klarar det inte till fullo.
De barn som har längst vistelsetid har störst möjligheter till enskild stund med vuxen.
Varje pedagog har en enkel loggbok där man gör anteckningar över eventuella beteenden som inte är önskvärda mellan barnen. Detta gås igenom varje månad via fast punkt på dagordning. Förskollärare ansvarar för att detta sker.
Värdering 2= genomfört till viss del
kommentar: Loggbok finns, vissa gör noteringar och på vissa avdelningar tar man på konferenstid upp saker som inträffat.
Efter varje års barn- och vårdnadshavarenkät tillika förskolechefens Kvalitetsrapport ska samtliga pedagoger analysera resultat för att utveckla detta arbete
Värdering 3= helt genomfört
Kommentar: Förskolechef sammanställer och analyser resultaten på vårens enkäter, delas sedan ut skriftligt via mail till samtlig personal för vidare diskussioner och ev åtgärder.
Främjande arbete
I Diskrimineringsombudsmannen(DO:s) handledning ”Lika rättigheter i förskolan” finns ett kapitel(sid 27 – 35) som handlar om att förskolan ska främja barns lika rättigheter och möjligheter.
Det främjande arbetet ska:
-bedrivas kontinuerligt, systematiskt och målinriktat
-ska integreras i verksamheten och återspeglas bland annat i förhållningssätt, fysisk miljö och pedagogiskt material.
Diskrimineringsgrunderna ska lyftas fram och behandlas med jämna mellanrum som en del i det vardagliga arbetet. Detta ska ske kontinuerligt på arbetslagskonferenser under året och dokumenteras.
Vi ska bättre och mera tänka ur ett genusperspektiv när vi planerar och genomför verksamheten.
Vi ska stärka barnens självkänsla, tillit och självförtroende.
Kartläggning
Organisation
På förskolan finns en likabehandlingsgrupp. Den har till uppgift att se till att den, av
förvaltningen utformade enkäten till såväl barn som vårdnadshavare, redovisas och utvärderas (juni månad varje år). Alla barn från tre års ålder omfattas. Gruppen ansvarar även för att det gångna årets planerade konkreta åtgärder utvärderas och att utkast till en ny plan upprättas (augusti månad varje år) och sänds ut på remiss till all personal (under september månad varje år).
Förskolechef ser till att representanterna i gruppen medges tid till att genomföra detta.
Förskolechef ser även till att, via Unikum och i möjligaste mån, sända ut planen på remiss till vårdnadshavare i förskolans verksamhetsråd.
Genomförande
Enkäten sker via samtal mellan barnet och en personal. Enkäterna ska genomföras med hjälp av modersmålslärare, så långt det är möjligt, när barnet inte förstår frågorna på svenska, detta för att undvika missförstånd.
Utredning
Enkäterna sammanställs centralt och gås igenom i början av juni tillsammans med förskolechef.
Förskolechef sammanställer och analyserar sedanresultaten på vårens enkäter.
Redovisningen av enkätsvar diskuteras och beslut tas på förskolan om vilka åtgärder som ska vidtas under det kommande året.
Förebyggande arbete
Det är viktigt att både barn och anställda deltar i utformning, genomförande och uppföljning av det förebyggande arbetet.
Det förebyggande arbetet har sin grund i förbättra och utveckla det som framkommit i kartläggningen, dvs de problem- och riskområden som visat sig.
Personalen ska, så långt det är möjligt, vistas i närheten där barnen befinner sig och ha uppsikt över barnen, detta för att undvika risken för att kränkande behandling sker.
På varje avdelning finns olika rutiner för hur vi gör vid på- och avklädning och ut- och ingång så att inga barn ska känna sig otrygga. Barnen slussas ut och in i mindre grupper under uppsikt av någon vuxen.
Vara aktivt deltagande i barnens vardag och bistå dem när de har behov av hjälp för att lösa konflikter.
Vara uppmärksam på barn som berättar om hur de mår och lyssna på dem.
Lära barnen att respektera varandras åsikter, ta ställning och att kunna säga nej då det behövs.
All personal har en egen anteckningsbok där man dokumenterar händelser som bedöms viktiga att delge sitt arbetslag.
Tydliga mål och konkreta åtgärder för 2015/2016
Förskolechef ansvarar för att vid varje verksamhetsårs start gå igenom den nya planen.
Likabehandlingsplanen ska finnas på varje avdelning i en mapp, väl synlig för all personal och förevisas vikarier, studenter och övriga vuxna som vistas i vår verksamhet.
På alla avdelningars dagordningar ska det finnas en punkt där personalen varje månad tar upp hur värdegrundsarbetet kontinuerligt efterlevs.
Förskolans personal ska sträva efter att, varje dag, ge varje barn en kort men enskild stund med en vuxen och att man kontinuerligt stämmer av detta i arbetslaget.
Vara uppmärksam på barn som berättar om hur de mår eller visar ett tillfälligt avvikande beteende och då lyssna på och uppmärksamma dem.
All personal ska ha en liten loggbok där händelser man reagerar på skrivs ner. Dessa anteckningar ska, i förekommande fall, stämmas av vid varje avdelningsmöte.
Ludvika i september 2015
Lars-Erik Bång
Lars-Erik Bång, förskolechef
