SEPTEMBER 2020 STÖRNINGSUTREDNING FÖR GÄDDEHOLM

STÖRNINGSUTREDNING

FÖR GÄDDEHOLM

SEPTEMBER 2020

STÖRNINGSUTREDNING FÖR GÄDDEHOLM

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg

TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se

PROJEKTNR. DOKUMENTNR.

A121081 A121081-4-02-RAP-009

VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND

1.0 2020-09-11 Erik Bäck

Anna Bjurbäck

Lena Elfman, Allergena HB Marie Haeger-Eugensson Helen Nygren

Marian Ramos García Viktor Sturegård

Martina Frid Erik Bäck

INNEHÅLL

1 Sammanfattning 7

2 Bakgrund 8

2.1 Planförslaget 8

2.2 Syfte 9

2.3 Avgränsning 9

3 Beskrivning av verksamheten 11

4 Utredning av störningar 15

4.1 Koallergen 15

4.2 Lukt 20

4.3 Skadedjur 21

4.4 Säkerhet 21

5 Påverkan på planerad bebyggelse 24

5.1 Koallergen 24

5.2 Lukt 28

5.3 Skadedjur 29

5.4 Säkerhet 29

6 Rekommenderade åtgärder 30

6.1 Koallergen 30

6.2 Lukt, skadedjur och säkerhet 32

7 Referenser 33

BILAGOR

Bilaga A Spridningsmodeller 35

A.1 Beskrivning Miskam-modellen 35

A.2 Beskrivning TAPM-modellen 35

Bilaga B Mätningar av koallergen 38

Bilaga C Spridningsbild för koallergen 41

1 Sammanfattning

Västerås kommun antog 2006 en fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för ut- byggnad av en ny serviceort i Gäddeholm ca 10 km sydöst om Västerås cent- rum. Nu pågår arbete med att planlägga Fredriksdal med cirka 500 nya bostäder i blandad bebyggelse, en förskola och en skola samt mindre handel, verksamhet och service. Gäddeholm är en välbevarad herrgårdsmiljö och på Gäddeholms gård bedrivs lantbruk för mjölkproduktion. Som underlag till detaljplanen har lantbrukets påverkan på framtida bostäder utretts. En sammanvägd bedömning gällande lantbrukets eventuella påverkan vad gäller allergen, lukt, skadedjur och säkerhet har gjorts.

För att utreda vilka områden som kan påverkas av höga halter av koallergen har mätningar och spridningsberäkningar gjorts för Gäddeholms gård, med det djur- antal som planeras i framtiden. Resultaten visar att ladugården, där alla mjölk- kor, ungdjur och kalvar vistas under delar av året, ger upphov till högst halter av allergen. COWI och Allergena¹ rekommenderar att halterna vid bostadsbe- byggelse hålls under 20 ng koallergen/m³ (som 98-percentil av dygnsmedelvär- dena, det vill säga det åttonde högsta dygnsmedelvärdet under ett år). Dessa haltnivåer beräknas i ett område som, i riktning mot planområdet, når som längst ett avstånd på ca 450 m från ladugårdarna. Vid de byggnader i planom- rådet där de högsta halterna av koallergen har beräknats, i den sydöstra delen av planområdet, tangeras den rekommenderade högsta allergenhalten. Här kan det bli aktuellt med åtgärder för att sänka allergenhalterna, t ex genom att till- föra ytterligare vegetation.

Lantbruket har fyra större gödselbrunnar och en gödselstack intill ladugården.

Den beräknade spridningen av lukt är begränsad och lukt från gödselhante- ringen når inte planområdet. Utredningen visar inte på att det föreligger någon risk för störning av skadedjur från lantbruket.

Lantbruket på Gäddeholm bedöms inte utgöra en säkerhetsrisk med avseende på planerad bebyggelse sett till de typer av ämnen, de mängder av dessa äm- nen som hanteras samt det avstånd som råder mellan platsen där ämnena han- teras och där bebyggelser planeras.

1 COWI AB har i utredningsarbetet anlitat Allergena HB som underkonsult för ge- nomförandet av mätningar och bistånd med allergologisk expertkompetens.

2 Bakgrund

Västerås kommun antog 2006 en fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för ut- byggnad av en ny serviceort i Gäddeholm, ca 10 km sydöst om Västerås cent- rum. Inom planområdet för FÖP föreslås sammanlagt 5 000 bostäder. Två bo- stadsetapper på sammanlagt 325 bostäder och en ny väg har redan planlagts och byggts ut. Nu pågår planeringen av etapp 3, Fredriksdal. Här planeras för cirka 500 nya bostäder i blandad bebyggelse, en förskola och en skola. En till två fullstora idrottshallar, en fullstor idrottsplan samt park- och aktivitetsytor planeras också. Dessutom kommer mindre handel, verksamhet och service att förekomma. I nuläget föreslås en blandad bebyggelse med villor, radhus och flerfamiljshus om 2-4 våningar.

Gäddeholm är en välbevarad herrgårdsmiljö med tillhörande ekonomibyggnader, industrilämningar samt omgivande odlings- och betesmarker. På Gäddeholms gård bedrivs lantbruk för mjölkproduktion i stor skala. I FÖP angavs en riktlinje om att ett skyddsavstånd från djurstallar till bostäder bör vara 500 m. I de två första detaljplanerna etapp 1 och 2 har ett avstånd på ca 300-400 m använts. I etapp 3 planeras de byggnader som ligger längst söderut i planområdet ligga på ett avstånd på mindre än 500 m från lantgården.

Som underlag till detaljplanen behöver lantbrukets påverkan på framtida bostä- der utredas. En sammanvägd bedömning gällande lantbrukets eventuella påver- kan på hälsa, lukt, säkerhet, buller och miljö behöver göras. Dels för att lantbru- ket ska kunna utvecklas och dels för att bostadsbebyggelsen ska placeras på ett så strategiskt sätt som möjligt. COWI har genomfört utredningen åt AL Studio på uppdrag av Västerås stad.

Det har, enligt Arnold et al. (2009), skett en ökad oro från allmänheten för ne- gativa hälsoeffekter från luftburen emission från verksamheter med boskap. Or- saken antas vara dels att lantbrukens storlek har ökat dels att bostadsbebyg- gelse lokaliseras närmare dessa typer av verksamheter. I utredningen pekas på att behovet av att genomföra fler detaljerade studier av både luftburen emiss- ion, så som allergener, och lukt sannolikt kommer att öka i framtiden. Metodik för att kunna mäta allergen från hästar har utvecklats av Elfman, Brännström och Smedje (2008). Vidare utveckling av spridningsmodellering av hästallergen har utvecklats av Haeger-Eugensson, Ferm och Elfman (2014), där även beräk- ningar av spridningen av lukt gjordes.

2.1 Planförslaget

Byggnationen i etapp 3 kommer att vara varierad med låg bebyggelse såsom fri- stående villor, radhus och flerfamiljshus. Enstaka högre byggnader planeras. Det kommer vara fokus på att skapa en trivsam och varierad miljö med småstads- känsla och där det är enkelt och tryggt att ta sig fram till fots eller med cykel.

En fungerande kollektivtrafik är också viktigt. Takten för utbyggnationen kom- mer att vara beroende av hur efterfrågan ser ut, så det är svårt att ge någon exakt tidplan, men en ambition är 100-150 bostäder per år.

Vid utbyggnaden av Gäddeholm ska det gamla jordbrukslandskapet som är ett kulturreservat, bevaras. Det behöver också finnas kvar gott om plats för Gädde- holms gård som är en av Sveriges största ekologiska mjölkgårdar.

2.2 Syfte

Uppdraget består i att göra en utredning av vilka störningsrisker som är förknip- pade med driften av lantbruket på Gäddeholms gård i Västerås. Syftet med ut- redningen är att undersöka hur nära lantgården det är lämpligt att tillåta nya bostäder inklusive förskola och skola, utifrån eventuell påverkan på hälsa, lukt, säkerhet, miljö med mera och vilket skyddsavstånd som behöver hållas mellan bostäder och lantgård.

Utredningen innehåller i dagsläget inte någon analys av luftföroreningar eller buller från varken verksamheter eller vägtrafik. Detta kan dock relativt enkelt adderas i ett senare skede.

2.3 Avgränsning

Bebyggelsen som legat till grund för denna utredning baseras på en strukturplan daterad i juni 2020. Figur 1 visar den planerade bebyggelsen i Fredriksdal. Ju- steringar av bebyggelsens struktur pågår fortlöpande i arbetet med detaljpla- nen. Vid större avvikelser från den 3D-modell som använts kan behov av nya beräkningar av så kallade vindfält uppkomma.

Utredningen bygger på de förhållanden vid lantbruket som rådde vid platsbesö- ket i februari 2019, med hänsyn tagen till de förändringar som föreslås i lantbru- kets ansökan om tillstånd för utökad verksamhet (Adelice Miljökonsult, 2017).

Figur 1. Bebyggelsen som beräkningarna baserats på. De mörka byggnaderna längst ner i bild är Gäddeholms gård, orangea byggnader är planerad be- byggelse och gröna områden motsvarar hagar. I bilden visas även planom- rådets gräns, med ett orange streck. Beräkningar har utförts för ett större område än vad som visas i bilden.

3 Beskrivning av verksamheten

Gäddeholms gård har anor sedan 1500-talet, med djurhållning och mjölkpro- duktion sedan en lång tid tillbaka. Gården ägs av det kommunala bolaget Ged- deholms AB som förvaltar jordbruket och bostäderna på gården, och arrenderas av samma familj sedan 1998. Stora delar av gården ligger i ett kulturreservat, vilket ställer krav på aktiv djurhållning med betande djur. Idag bedrivs ekologisk mjölkproduktion med 295 så kallade årskor och ca 350 ungdjur och kalvar, men verksamheten har ansökt om tillstånd för utökad djurhållning. I framtiden be- räknas gården hysa 495 årskor och ca 470 ungdjur och kalvar. Förknippat med djurhållningen förekommer ett antal andra moment på gården, såsom spann- målsodling och hantering av gödsel (Adelice Miljökonsult, 2017; personlig kom- munikation Adam Skure, 2019-05-21).

I Figur 2 visas lantbrukets byggnader och betesmarkerna som tillhör Gädde- holm, ihop med planområdet.På gården finns ett antal ladugårdar och andra byggnader för kohållning, se Figur 3. Under vinterhalvåret vistas korna i huvud- sak i ligghallarna (A och B), medan ungdjuren finns i byggnad C. Kalvarna vistas i boxar utmed byggnad D. Under sommaren vistas korna och ungdjuren utom- hus i olika utsträckning, vilket sker i hagar på olika avstånd från ladugården och planområdet.

Figur 2. Översiktskarta över planområdet och Gäddeholms gård. I kartan visas bland annat den planerade bebyggelsen och gårdens gödselbrunnar och beteshagar.

Figur 3. Byggnaderna som används för djurhållningen på Gäddeholms gård. A) och B) är kornas ligghallar, i B) sker även mjölkningen. C) är ungdjursstallet och D) är det hus där kalvarna vistas. © Karta: Open Street Maps bidrags- givare.

a) b)

c) d)

Figur 4. Bilder från platsbesöket. Kornas ligghall a) utifrån och b) inuti. c) Ungdju- rens stall har öppna långsidor. d) Kalvarna vistas i boxar med en helt öp- pen långsida.

A B

C D

Gödselbrunnar finns på fyra olika platser. Intill ladugården finns en mindre (ca 400 m³) medan det vid den så kallade Flygrakan, i Limsta och i Åby finns fyra brunnar med en sammanlagd lagringskapacitet på drygt 11 000 m³. Ett par bil- der finns i Figur 5 och gödselbrunnarna är markerade på kartan i Figur 2. Verk- samhetens bedömning är att lagringskapaciteten inte behöver ökas i och med ett ökat antal kor, eftersom gödsel hämtas från ladugårdarna varje vecka, tas till en rötgasanläggning och sedan återförs i rötad form, så kallad biogödsel, till satellitbrunnarna. Om behovet av ökad lagringsvolym uppkommer, kommer det att tillgodoses.

a) b)

Figur 5. Två av gödselbrunnarna, a) en liten brunn intill ladugårdarna och b) en av de större brunnarna, den vid Limsta.

Traktorer och lastmaskiner används i lantbruket. Mjölk och gödsel hämtas fre- kvent med lastbil. Det medför spridning av luftföroreningar och buller. Sett till den trafikalstring som kommande bebyggelse förväntas medföra kommer trans- porterna till och från gården att stå för en begränsad del av de samlade förvän- tade störningarna på grund av luftföroreningar och buller.

För att få en bra bild av verksamheten genomfördes ett platsbesök den 15 feb- ruari 2019. Då studerades anläggningen med omgivningar och en intervju ge- nomfördes med Adam Skure angående djurhållningen och tider för djurens ute- respektive innevistelse.

4 Utredning av störningar

4.1 Koallergen

Förekomsten av astma och andra allergisjukdomar har ökat under de senaste 50 åren. Andelen barn med en läkardiagnosticerad allergisjukdom har ökat från 19 % år 2003 till 22 % år 2013 (Institutet för Miljömedicin och Karolinska Insti- tutet, 2013). De vanligaste allergierna i befolkningen är mot pollen och pälsdjur.

Under de senaste 10-15 åren har man inom forskarvärlden diskuterat om expo- nering för pälsdjur tidigt i livet utgör en risk- eller friskfaktor för att utveckla nå- gon typ av allergisk sjukdom. Det har dock varit svårt att studera om expone- ring för pälsdjur har ett direkt orsakssammanhang med insjuknande i allergi- sjukdom. Vad som dock är väl dokumenterat är att majoriteten av de som redan har en pälsdjursallergi kan komma att försämras om de exponeras för det djur- slag som de är allergiska mot.

Hittills har det utförts betydligt fler allergenutredningar av påverkan från hästar än från kor. I Sverige är 5-10 % av befolkningen allergisk mot hästar. Andelen är väsentligt högre bland personer med astma, speciellt bland barn. Merparten av dem som är sensibiliserade mot häst har ingen känd kontakt med hästar.

Man känner inte till vid vilka halter av hästallergen det finns risk för sensibilise- ring eller för astmatiska/allergiska reaktioner. Troligen varierar det från individ till individ (Folkhälsomyndigheten, 2016).

Kor är en välkänd källa till koallergen, som kan ge upphov till allergiska lung- sjukdomar, framförallt hos mjölkbönder (Kronqvist et al., 1999). Det finns där- med bevis för att mjölkbönder kan bli sensibiliserade för koallergen, vilket tyder på att exponering för koallergen kan anses som en riskfaktor för sensibilisering, även om det är få som är sensibiliserade, mellan 2-5 % av bönderna i en svensk studie (Kronqvist et al., 1999). I Finland är sensibilisering mot koallergen mycket vanligare hos mjölkbönder, 14 %, medan motsvarande siffra för lärare i stadsmiljö är 1,2 % (Rautalahti et al., 1987). I en studie i Danmark har man vi- sat att 3 % av manliga bönder var sensibiliserade mot koallergen, medan bara 1 % av de manliga kontrollpersoner som bodde på landet (Sigsgaard et al., 2004). Det finns dock inga rapporter eller siffror som beskriver hur vanligt det är med koallergi bland allmänbefolkningen i Sverige. Vi kan på goda grunder anta att andelen som är allergiska mot kor är färre än 5 %.

För att bedöma spridning av pälsdjursallergen från djurhållning, dvs från både ladugårdar och beteshagar, så behöver hänsyn tas till bl.a. avstånd, vind, topo- grafi och vegetation samt storleken på emissionen från djuren. Denna metodik har tidigare använts under många år för att beräkna och bedöma påverkan på omgivningen från hästverksamhet (Elfman et al., 2008; Haeger-Eugensson et al., 2014). Metoden bygger på luftprovtagningar på plats, analys av allergenni- våer, bestämning av emissioner samt spridningsmodellering. Allergen är ett pro- tein och sprids generellt via partiklar. Det finns idag inga motsvarande studier som för mjölkgårdar med kor som för hästallergen, men eftersom alla allergener transporteras på liknande sätt antas ko- och hästallergen spridningsmässigt

kunna behandlats på motsvarande sätt. Då de befintliga så kallade emissions- faktorer som tidigare fanns visade på alltför stora osäkerheter har även mät- ningar av koallergen gjorts där nya emissionsfaktorer har tagits fram.

Spridningen av koallergen och därmed halten på olika avstånd från källan, dvs från djurstallar och beteshagar, beror både på lokala meteorologiska spridnings- förutsättningar och på emissionen, där den sistnämnda beror på antalet djur.

Då det enligt planerna kommer att byggas ett antal bostäder som kommer att ligga närmre än 500 m från djurhållning så har COWI genomfört spridningsbe- räkningar enligt ovan nämnd metodik.

Beräkningarna har baserats på det maximala antalet djur, som verksamheten på Gäddeholms gård har sökt tillstånd för (495 årskor plus rekrytering). Vidare har beräkningarna baserats på ett s.k. typår avseende meteorologin och kornas lo- kalisering. Utifrån underlag från verksamheten om var djuren befinner sig under olika tider på året och olika tider på dygnet, så har emissionen av koallergen be- räknats. Spridningsberäkningen har som syfte att visa halten av koallergen över området.

Beräkningarna har gjorts med den detaljerade spridningsmodellen Miskam. Me- teorologiska indata till beräkningarna togs fram med TAPM-modellen. (De båda modellerna beskrivs i Bilaga A.) För att kunna återge haltutbredningen av aller- gen nära anläggningen på ett relevant sätt tar modellen hänsyn till lokalspecifika förutsättningar så som befintlig lokal vegetation m.m.

Beräkningarna har även validerats mot mätningar av koallergen. Dessa moment genomfördes i juni 2019 då väderleken var torr och därmed lämplig för allergen- mätningar.

4.1.1 Mätningar av koallergen

Halterna av allergen i omgivningen beror dels på hur mycket allergener varje ko släpper ut, dels på var korna vistas, hur många som vistas på varje plats och hur länge. Att korrekt fördela emissionen geografiskt är avgörande för att få bra resultat i spridningsberäkningarna.

Det har under de senaste åren blivit allt mer vanligt med allergenutredningar för bostadsområden, förskolor eller detaljplaner intill hästgårdar, travbanor och lik- nande. Allergen från kor är däremot inte lika studerat. I den vetenskapliga litte- raturen finns endast ett fåtal mätningar beskrivna och det fåtal emissionsfak-

Tillsammans med information om hur korna rört sig och var de vistats under provtagningstillfällena ger detta underlag för att utföra en så kallad inverterad modellering.

Figur 6. Mätplatser för koallergen. © Karta: Open Street Maps bidragsgivare.

4.1.2 Framtagande av emissionsfaktor för koallergen

För att utföra spridningsberäkningar av koallergen är det viktigt att veta hur mycket allergen varje djur avger. Antagandet har gjorts att emissionen av aller- gen är direkt proportionell till djurets kroppsvikt. I Tabell 1 redovisas den upp- skattade vikten för en ko, ett ungdjur respektive en kalv och därmed hur mycket allergen de emitterar i förhållande till varandra.

Tabell 1. Sammanställning av de vikter och emissionsförhållanden som antagits i beräkningarna av emissionsfaktorer för koallergen.

Ålder Uppskattad vikt (kg) Uppskattad normerad emission

Ko 600 1

Ungdjur 300 1/2

Kalv 100 1/6

Utifrån det antagna inbördes förhållandet mellan kor, ungdjur och kalvar lades den normerade emissionen in i spridningsmodellen. Den totala emissionen som lades in per hage eller byggnad var beräknad på antalet djur samt djurtyp (d.v.s. om det gällde kalvar, ungdjur eller kor/sinkor). De totala emissionerna spridningsberäknades, och resultatet utvärderades mot de uppmätta medelhal- terna under mätperioden. Emissionsfaktorn uppdaterades därefter utifrån förhål- landet mellan beräkning och mätning. Förfarandet upprepades tills en god över- ensstämmelse uppnåtts mellan uppmätta och modellerade halter. Den beräk- nade emissionsfaktorn ses i Tabell 1.

Tabell 2. Beräknade emissionsfaktorer för koallergen (g/djur/dag).

Ålder Emissionsfaktor (g/djur/dag)

Ko 0,4

Ungdjur 0,2

Kalv 0,07

4.1.3 Spridningsmodellering av koallergen

Koallergen har spridningsberäknats i två olika scenarier för ett framtida utökat djurbestånd; 1) med befintlig bebyggelse och 2) med tillkommande bebyggelse.

I scenariot med den befintliga bebyggelsen har det dock antagits att skogen intill den planerade bebyggelsen inom planområdet avverkats, för att visa de bästa spridningsmöjligheterna för koallergen – ett värsta fall.

Information om var korna normalt befinner sig i dagsläget och var de kommer att gå i framtiden kommer från lantbrukaren i samband med inventeringen och efterföljande mailavstämningar. För den period då mätningar av allergen utför- des finns en redovisning av var djuren befann sig i Tabell B.1.

Följande antaganden ligger till grund för spridningsberäkningarna för ett typår:

›

Kalvar befinner sig inomhus/under tak året om, ungdjur går ute dygnet runt från mitten av april till och med första veckan i november och sinkor är ute på bete dygnet runt från maj till augusti.

›

Mjölkkorna betar "i skift" så att halva beståndet är på bete och halva be- ståndet är inne i ladugården. Varje individ antas vara ute i tolv timmar och inne i tolv timmar per dygn.

Fördelningen av kor i hagar och byggnader sommartid respektive vintertid ses i Tabell 3 respektive Tabell 4. Byggnaderna identifieras i Figur 3 och numreringen av hagarna framgår av Figur 7. Diskrepanser mellan antalsangivelsen och to- talangivelsen för sommarvistelsen beror på att vissa djur går i hagar som är be- lägna längre ifrån området, de ses således ej i Figur 7.

Tabell 3. Kornas sommarvistelse, i de hagar som ingår i beräkningsområdet, under typåret. Övriga djur betar i hagar utanför beräkningsområdet.

Område/byggnad Nuläge Efter utökning

Hage 1 65 mjölkkor 105 mjölkkor

Hage 2 10 sinkor 15 sinkor

Hage 3 10 sinkor 20 sinkor

Hage 4 10 sinkor 20 sinkor

Hage 5 33 mjölkkor 40 mjölkkor

Hage 6 35 ungdjur 45 ungdjur

Hage 7 32 mjölkkor 65 mjölkkor

Hage 8 80 ungdjur 170 ungdjur

Hage 9 20 ungdjur 20 ungdjur

Hage 10 15 ungdjur 35 ungdjur

Hage 11 25 ungdjur 35 ungdjur

Hage 12 20 ungdjur 35 ungdjur

Kornas ligghall (hus A) 130 mjölkkor 210 mjölkkor Ungdjursstall (hus C) Tom under sommaren, alla ungdjur ute Kalvarnas byggnad (hus D) 40 kalvar 70 kalvar

Totalt, sommar

Mjölkkor Sinkor Ungdjur Kalvar

260 35 330 20

Mjölkkor Sinkor Ungdjur Kalvar

420 75 400 70

Tabell 4. Kornas vintervistelse under typåret.

Byggnad Nuläge Efter utökning

Kornas ligghall (hus A)

260 mjölkkor 420 mjölkkor 45 sinkor 75 sinkor Ungdjursstall (hus C) 245 ungdjur 400 ungdjur Kalvarnas byggnad (hus D) 40 kalvar 70 kalvar

Totalt, vinter

Mjölkkor Sinkor Ungdjur Kalvar

260 45 245 40

Mjölkkor Sinkor Ungdjur Kalvar

420 75 400 70

Figur 7. I kartan visas den numrering av hagar som använts för att beräkna emiss- ionerna av koallergen. © Karta: Open Street Maps bidragsgivare.

4.2 Lukt

Den vanligaste form av luktolägenhet vid lantbruk, likt det aktuella, är från göd- selhanteringen.

Beräkning av luktspridning från fem gödselbrunnar på fyra platser har genom- förts med emissionsfaktorer för kogödsel. Den gödsel som lagras på Gäddeholm är rötad, så kallad biogödsel, vilken luktar väsentligt mindre än obehandlad göd- sel under lagringen (Hansen et al., 2004). För att göra en konservativ bedöm- ning har ändock en emissionsfaktor för obehandlad flytande gödsel antagits i be- räkningarna som redovisas nedan. Emissionsfaktorn uppgår till 3,3 OU/(m² × s)

17

Spridning av gödsel till åkermark sker under begränsad tid vid ett antal tillfällen per år. I och med att dessa spridningar är tidsbegränsade väntas de inte med- föra några betydande störningar och har inte tagits med i beräkningarna.

4.3 Skadedjur

Gäddeholms gård har ett avtal med bekämpningsföretaget Anticimex och uppger sig inte ha problem med skadedjur inom anläggningen. Den del av verksam- heten där risken för skadedjur bedöms vara störst, är vid sädesmagasinet i Limsta, där tillgången på mat för exempelvis möss och råttor är god. Limsta lig- ger en dryg kilometer norr om den planerade bebyggelsen.

Västerås stads miljö- och hälsoskyddsförvaltning har inte mottagit några klago- mål på skadedjur eller liknande som kan härledas till lantbruket i Gäddeholm (personlig kommunikation Sara Welin 2019-03-13).

4.4 Säkerhet

Baserat på den inventering som genomförts framkom att lantbruket hanterar följande ämnen som har studerats ur ett risk- och säkerhetsperspektiv:

›

Diesel

›

Eldningsolja

›

Bensin

›

Köldmedium

›

Biogödsel i gödselbrunnar

Ovanstående ämnen och dess hantering vid lantbruket beskrivs mer ingående nedan.

Diesel

Totalt sett hanteras ca 15 m³ diesel vid lantbruket, vilket huvudsakligen används till traktorer och andra maskiner. 5 m³ förvaras i en cistern med mindre god kor- rosionsbeständighet, en så kallad S-cistern, vid Gäddeholm (se Figur 8) och 10 m³ förvaras i en S-cistern vid Limsta. Bägge cisternerna har påkörningsskydd.

Årsförbrukningen är i dagsläget ca 30 m³ diesel, men med planerad utökning be- räknas denna förbrukning öka till ca 35 m³ diesel.

Figur 8. Cistern för lagring av diesel vid Gäddeholm.

Diesel tillhör klass 3 inom brandfarliga vätskor (MSB, 2019a), vilket innebär att flampunkten ligger mellan 55 och 100°C, se Figur 9. Den höga flampunkten medför att en antändning vid ett eventuellt läckage är mycket osannolik under normala omständigheter.

Figur 9. Flampunkt för olika klasser av brandfarlig vätska (MSB, 2019a).

Baserat på de avstånd som råder mellan planerad bebyggelse och dieselcister- nerna samt dieselns höga flampunkt bedöms inget riskavstånd föreligga.

Eldningsolja

Totalt sett hanteras ca 10 m³ eldningsolja vid lantbruket vilket förvaras i en 10 m³ S-cistern vid Limsta. Cisternen har påkörningsskydd. Årsförbrukningen är i dagsläget ca 10 m³ eldningsolja, men med planerad utökning beräknas denna förbrukning öka till ca 13 m³.

Eldningsolja tillhör, liksom diesel, klass 3 inom brandfarliga vätskor (MSB, 2019a), vilket innebär att flampunkten ligger mellan 55 och 100°C. Den höga

Bensin

Utöver diesel och eldningsolja hanteras även mindre mängder bensin för att till- godose gräsklippare och liknande utrustning. COWI har inte erhållit uppgifter om vilka mängder som hanteras men de bedöms vara begränsade.

Bensin tillhör klass 1 inom brandfarliga vätskor (MSB, 2019a), vilket innebär att flampunkten ligger under 21°C. Den låga flampunkten medför att en antändning vid ett eventuellt läckage är mycket sannolik, under förutsättning att en tänd- källa uppstår i anslutning till läckaget.

Baserat på den bedömt begränsade mängden bensin som hanteras bedöms inget riskavstånd föreligga.

Köldmedium

Kylanläggningen för mjölk innehåller 31 kg av köldmediet R 407C. Enligt MSB:s databas med information om farliga kemikalier och andra produkter som klassifi- ceras som farligt gods, RIB, saknar R 407C brandfarliga, explosiva och toxiska egenskaper. Det kan dock utgöra en lokal kvävningsrisk vid undanträngning av luft (MSB, 2019b).

Baserat på det avstånd som råder mellan planerad bebyggelse och kylanlägg- ning med köldmedium R 407C, samt att läckage sker till öppen atmosfär med god utspädning med luft, bedöms inget riskavstånd föreligga.

Biogödsel i gödselbrunnar

Inom lantbruket finns gödselbrunnar på fyra ställen, se Figur 2 och Figur 5, där det förvaras biogödsel. Vid lagring av biogödsel kan gaser så som bl.a. ammo- niak och svavelväte uppstå vid diverse rötningsprocesser. Ammoniak och svavelväte är giftiga gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft.

Baserat på det avstånd som råder mellan planerad bebyggelse och gödselbrun- narna, samt att läckage av eventuella gaser som uppkommer vid gödselbrun- narna sker till öppen atmosfär med god utspädning med luft, bedöms inget risk- avstånd föreligga.

Sammanfattningsvis bedöms lantbruket Gäddeholm inte utgöra en säkerhetsrisk med avseende på planerad bebyggelse sett till de typer av ämnen, de mängder av dessa ämnen som hanteras samt det avstånd som råder mellan platsen där ämnena hanteras och där bebyggelser planeras.

5 Påverkan på planerad bebyggelse

5.1 Koallergen

I rapporten används begreppen mikrogram och nanogram per kubikmeter luft om halterna av koallergen. Dessa storheter förhåller sig till varandra enligt ne- dan:

Mikrogram = µg = 10^-6 g = ¹

1 000 000 g = 1 000 ng Nanogram = ng = 10^-9 g = ¹

1 000 000 000 g = ¹

1 000 µg

De studier som hittills utförts gällande koallergen, gäller exponering för koaller- gen för personal som arbetar på mjölkgårdar. I en studie som utfördes på mjölkgårdar i Nederländerna ville man undersöka nivåerna av luftburet koaller- gen. Man använde personburna pumpar och visade då att nivåerna av koaller- gen (Bos d 2) i kostallar låg mellan 0,1 och 46,8 µg/m³, med ett geometriskt medelvärde (GM) på 1,47 µg/m³ (Samadi et al., 2018). Nivåerna som erhölls med stationära pumpar var lägre, med ett GM-värde på 0,47 µg/m³. Typ av bäddmaterial spelade roll för luftnivåerna, där användningen av spån låg på GM 1,05 µg/m³ medan gummimattor låg på 2,9 µg/m³.

Vad gäller spridning av koallergen från kogårdar så finns det få studier. Den ena studien kommer från USA och beskriver en studie genomförd i Yakima Valley, Washington, med många, närmare bestämt 61 stycken, mjölkgårdar med ca 207 000 kor utefter en sträcka på 79 km, vilket gör det svårt att jämföra med fallet Gäddeholm. Den visar dock att uppmätta halter vid hus/hem på ca 300 m avstånd från kogårdar låg på 0,66 µg/m³ som sedan sjönk till 0,17 µg/m³ vid ett avstånd på ca 4,8 km från mjölkgårdar (Williams et al., 2011). Den andra studien genomfördes vid Utrechts universitet där man använt sig av elektrosta- tiska provtagare. I studien anges inte halter av koallergen per kubikmeter luft, men det går att utläsa att koallergen har spridit sig upp mot 1 250 m från ko- gårdar i närheten av byn Elsendorp i Nederländerna (Wouters, Krop och Hee- derik, 2017).

Resultaten från de mätningar som utförts på Gäddeholm, visar att medelvärdet

längre avstånd från stallet minskar sedan halterna koallergen för att vid hagarna sydväst och väst (150-300 m) om Gäddeholms mjölkgård ligga på ca 0,04 µg/m³. Lägst var nivåerna 100 m nordost om byggnad A (0,02 µg/m³), i riktning mot det planerade nya bostadsområdet. Under mätperioden kl 14-23 befann sig ca 100 kor i hagar syd till väst om stallbyggnaderna A och B. De uppmätta hal- terna redovisas i Figur 10 och Bilaga B.

Figur 10. Resultat från mätningarna av koallergen vid Gäddeholms gård i juni 2019.

Koallergenhalterna redovisas här för de olika provplatserna, med samma numrering som i Figur 6, i µg/m³. Observera att stapeln för provplats 1 fortsätter utanför skalan.

Det framgår av studien att koallergenkoncentrationer, likt andra luftförore- ningar, är relaterade till avståndet från boskap (= utsläppskällan), både i den här studien och tidigare studier. Partiklar innehållande koallergen sprids därmed i luften från kor till omgivande miljön. Allergener är kända för att orsaka sensibi- lisering även vid låga koncentrationer. Detta är särskilt känt från studier på folk som arbetar med laboratoriedjur såsom gnagare. Men koallergensensibilisering som leder till respiratoriska problem har också beskrivits tidigare för mjölkbön- der (Kronqvist et al., 1999; Rautalahti et al., 1987), och höga Bos d 2-koncent- rationer i damm verkar korrelera med graden av sensibilisering.

Det finns i dagsläget inte några effektstudier gjorda på människor exponerade för koallergen, utom för personer som jobbar med koverksamhet. Det finns där- för ingen specifik haltnivå under vilken man kan säga att risken för att olägen- heter av koallergen inte finns eller är liten. Det finns däremot fall där bönder har blivit sensibiliserade eller utvecklat allergier vid hantering av kor, då de utsätts frekvent för höga haltnivåer inne i kostallar. Vid mätningarna gjorda i mjölkhal- len på Gäddeholm uppmättes 1 000-2 000 ng koallergen/m³ inomhus. Resulta- ten motsvarar nivåer som mätts upp under motsvarande förhållanden i Neder- länderna.

Eftersom de boende i området inte kommer att vistas dagligen i ladugården är det angeläget att fastställa en nivå som gäller exponering för koallergen för all- mänheten, utomhus. Därför har den högsta halten i det nyss nämnda spannet, 2 000 ng/m³, dividerats med 100. Det är en metod som tillhör gängse praxis som bland annat bygger på försiktighetsprincipen. Nivån som då erhålls är 20 ng koallergen/m³, vilket är att anse som en konservativ bedömning.

Den haltnivå som kommer att användas för utvärdering i denna utredning är 20 ng/m³ som 98-percentil av dygnsvärdena (det vill säga det dygn som har de åt- tonde högsta halterna under ett år). Analysen av hur bostadsområdet påverkas har i huvudsak baserats på dygnsmedelvärdet, eftersom mätningarna av ko- allergen har gjorts under en period som motsvarar dygnsupplösning.

Halterna av koallergen har beräknats i två scenarier. Det ena är med endast den befintliga bebyggelsen och det andra omfattar en planerad bebyggelse.

5.1.1 Med befintlig bebyggelse

I Figur 11 visas de beräknade halterna av koallergen med den befintliga bebyg- gelsen. Halterna redovisas för det dygn som har de åttonde högsta nivåerna un- der ett normalt år (98-percentilen). Halterna är som högst runt ladugårdsbygg- naderna. Det är där som antalet nötkreatur är som störst; alla mjölkkor är inne halva dygnet sommartid och hela dygnet om vintrarna. I den vänstra delen av bilden framgår att de djur som går i hagarna 5 och 7, väster om ladugårdarna, och i viss mån även hage 8, nordväst om planområdet, påverkar halterna av al- lergen i mindre skala.

Allergennivåer över 20 ng/m³, som markerats med gult i kartan, når ca 450 m från ladugårdsbyggnaderna åt norr och söder, medan utsträckningen i västlig och östlig utsträckning, där det finns hagar med betande djur, är ca 1 000 m. De vanligast förekommande vindarna, liksom de starkaste vindarna, kommer från Mälaren i sydväst. Sydvästliga vindar innebär att koallergen förs från ladugården mot planområdet. Det parti av skog som ligger mellan ladugårdarna och plan- området antas ha en mer bromsande och till viss del avlänkande effekt på vin- den än om ytorna varit beteshagar eller andra öppna fält.

Den sydvästra delen av planområdet berörs av beräknade halter på 20 ng/m³ eller mer. I fallet utan planerad bebyggelse når dessa halter som längst till den blivande Fredriksdalsgatan som korsar området från väster till öster; det kan ses rakt norr om ladugårdarna (markerat med 1 i Figur 11).

Figur 11. Beräknade koallergenhalter med befintlig bebyggelse (i ng/m³) som 98- percentil av dygnsmedelvärdena. Planområdets ungefärliga utsträckning är markerad med en röd streckad linje.

5.1.2 Med planerad bebyggelse

De beräknade halterna av koallergen med den planerade bebyggelsen, så som förslaget låg då beräkningarna genomfördes, redovisas för det dygn som har de åttonde högsta halterna under ett normalår (98-percentilen) i Figur 12.

Allergennivåer över 20 ng/m³ når ca 400 m från ladugårdsbyggnaderna åt norr och söder, medan utsträckningen i västlig och östlig riktning är ca 1 000 m.

Även här antas det parti av skog som ligger mellan ladugårdarna och planområ- det ha en bromsande och till viss del avlänkande effekt på vinden.

De byggnader i planområdet som kan förväntas nås av högst halter av koaller- gen är de som ligger längst i söder i den sydvästra delen av planområdet (1 i Fi- gur 12). På ett avstånd av ca 450 m från ladugårdsbyggnaderna tangeras nivåer på 20 ng koallergen/m³. Ju större avståndet från ladugårdsbyggnaderna är, desto mer avtar de beräknade halterna av koallergen.

1

Vid en jämförelse av Figur 11 och Figur 12 kan skillnaderna i spridningsmönster noteras. Byggnaderna påverkar vinden och därmed spridningen av koallergen.

Husens skärmande effekt kan ses på ett par ställen (varav en sådan plats är markerad med 2 i Figur 12).

I Bilaga C visas koallergennivåerna som årsmedelvärde, med planerad bebyg- gelse.

Figur 12. Beräknade koallergenhalter med planerad bebyggelse (i ng/m³) som 98- percentil av dygnsmedelvärdena Planområdets ungefärliga utsträckning är markerad med en röd streckad linje.

5.2 Lukt

1 2

OU/m³. Den förnimbara lukten från gödselstacken närmast bebyggelsen, det vill säga intill ladugården, når inte längre än ett hundratal meter från ladugården.

Figur 13. Resultat från spridningsberäkning av lukt från gödselbrunnarna kring Gäd- deholm. I figuren visas de maximala halterna av luktande ämnen (OU/m³).

I huvuddelen av beräkningsområdet ligger halten under 1 OU/m³. Planom- rådets ungefärliga utsträckning är markerad med en röd streckad linje.

5.3 Skadedjur

Det bedöms inte finnas någon förhöjd risk för störningar på grund av skadedjur, på grund av lantbruket vid Gäddeholm.

5.4 Säkerhet

Lantbruket Gäddeholm bedöms inte utgöra en säkerhetsrisk med avseende på planerad bebyggelse sett till de typer av ämnen, de mängder av dessa ämnen som hanteras samt det avstånd som råder mellan platsen där ämnena hanteras och där bebyggelse planeras.

6 Rekommenderade åtgärder

6.1 Koallergen

Resultaten från spridningsberäkningarna visar att det finns förutsättningar för att planera ett bostadsområde utan risk för störningar på grund av koallergen.

Det förutsätter dock att lantbruket inte ökar djurantalet ytterligare, utöver den nu inlämnande ansökan och att bebyggelsen i planområdet anpassas till förut- sättningarna, enligt nedan.

Baserat på resultaten av spridningsberäkningarna är det i första hand i de syd- ligaste delarna av planområdet som det finns risk för exponering av koallergen- nivåer som kan medföra besvär. Halterna av koallergen vid byggnaderna i söder ligger dock under den rekommenderade högsta nivån (20 ng/m³ som 98-per- centil av dygnsmedelvärdena).

För att minska spridningen av koallergen till bostäderna är det viktigt att vege- tationen mellan mjölkgården och bostäderna bevaras. Delar av vegetationen di- rekt norr om ladugårdarna ligger inom kulturreservatet för Gäddeholms gård och kommer av den anledningen att sparas. Även övrig vegetation mellan mjölkgår- den och bebyggelsen bör bevaras för att minska spridningen av koallergen till bostäderna. Generellt är åtgärder nära föroreningskällan – i det här fallet är la- dugårdarna den huvudsakliga källan – de mest effektiva.

Vegetationens positiva effekt, förutom att växter är nettoproducenter av syrgas, är att luftföroreningar kan deponera på vegetationsytan. Det gäller även koaller- gen som är partikelbundet. För att få ytterligare skydd mot koallergen kan vege- tation tillföras som en barriär mellan utsläppskällan och bebyggelsen, så att spridningen av föroreningarna från källan till befolkningen begränsas ytterligare, och luften filtreras på sin väg.

Det finns även negativa effekter med att införa vegetation i områden med höga halter av luftföroreningar. Det är dock tillämpbart främst i täta stadsmiljöer, där utspädningen redan utan vegetation kan vara begränsad såsom i trånga gatu- rum med trafikutsläpp. Anledningen är att vegetationens förmåga att agera vindskydd och att minska vindhastigheten minskar utspädningen av lokala ut- släpp vilket kan öka halterna i närområdet.

Vegetationen påverkar luftkvalitet på olika sätt och det är svårt att sammanfatta det komplexa samspelet med ett enkelt samband som beskriver vegetationens effekt på luftkvalitet. Beroende på typ av vegetation, t.ex. träd eller buskar,

grövre partiklar (såsom de partiklar koallergen sitter på) främst stoppas av fasta vegetationsdelar som inte påverkas lika starkt av vinden. När partiklarna väl har fastnat på vegetationen stannar de kvar på växten, tills de tvättas bort av regn, och halten partiklar i luften minskar.

Hur stor den renande effekten är, är oklart, särskilt i de nordliga delarna av värl- den där växtsäsongen är kort. Det förekommer stora individuella skillnader, även mellan växter inom samma art, så det är svårt att lämna rekommendat- ioner för val av trädslag. Vad man däremot har sett på flera platser är att barr- träd är bättre på att filtrera luft än lövträd, och blad med hår är bättre på att fil- trera än hårlösa blad. Resultaten varierar från ca 3 till 17 % sänkning av parti- kelhalten vid lövträd beroende på täthet, säsong (om träden bär löv eller ej) och vindhastighet. För barrträd minskar halten av partiklar med mellan 15 och 25 % (Freer-Smith et.al., 2004) och effekten är mindre säsongsberoende än för löv- träd.

De halter av koallergen som redovisas i denna rapport har beräknats i marknivå, där människor vistas. Genom att studera ytterligare detaljer i beräkningarna konstateras att allergenhalterna är ungefär lika höga även på högre höjd. Re- kommendationen för att få störst dämpning av allergenhalterna vid bostäderna är därför att använda vegetation som täcker hela vägen från marken till åt- minstone 10-12 meters höjd. Eftersom de flesta barrträd dels är gröna året om och dels har ett större partikelupptag genom en större sammanlagd bladyta be- döms gran eller eventuellt en som lämpliga växter. För att få en effektiv täck- ning ända ner till marken kan raden eller raderna av träd kompletteras med bus- kar, vilket visas schematiskt i Figur 14.

Figur 14. Schematisk bild av hur kompletterande vegetation kan uppföras. Genom att kombinera högresta barrträd med lägre buskar filtreras luften effekti- vare.

Alla som driver en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begräns- ningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid kohållning kan försiktighetsprincipen enligt miljöbalken innebära att verksamheten i sin helhet planeras och drivs så att omgivningens exponering för allergen, lukt och flugor minimeras (Sveriges riksdag, 2019). COWI:s be- dömning är att lantbruket på Gäddeholm är väl fungerande och har vidtagit flera åtgärder för att minska störningarna. För att minska spridningen av allergen kan möjligen ytterligare åtgärder vidtas. Det kan gälla allt från var hagar är place- rade till tekniska faciliteter som ventilation.

6.2 Lukt, skadedjur och säkerhet

Inga åtgärder bedöms behövas för lukt, skadedjur eller ur ett säkerhetsperspek- tiv.

7 Referenser

Adelice Miljökonsult (2017). Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för utökad djurhållning på fastigheten Geddeholm 2:1

Arnold, M., Bleeker, A., Bønløkke, J., Hertel, O., Løfstrøm, P., Pupiti, K., Sigsgaard, T., & Vangsbo Madsen, P. (2009). Abatement control and regulation of emission and ambient concentration of odour and allergens from livestock farming. USA: Nordic Council of Ministers.

Chen, D., Wang, T., Haeger-Eugensson, M., Aschberger, C., & Borne, K. (2002).

Application of TAPM in Swedish West Coast: Modelling results and their valida- tion during 1999–2000. IVL report L, 2.

Elfman, L., Brännström, J., & Smedje, G. (2008). Detection of horse allergen around a stable. International archives of allergy and immunology, 145(4), 269- 276.

Folkhälsomyndigheten. (2016). Tillsynsvägledning hästhållning. URL:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och- halsoskydd/tillsynsvagledning-halsoskydd/tillsynsvagledning-miljobalken/tillsyn- svagledning-hasthallning/

Freer-Smith PH et al. (2004) Capture of particulate pollution by trees: A com- parison of species typical of semi-arid areas with European and Northern Ameri- can species. Water, Air and Soil Pollution, 2004;155:173-187

Haeger-Eugensson, M., Ferm, M., & Elfman, L. (2014). Use of a 3-D dispersion model for calculation of distribution of horse allergen and odor around horse fa- cilities. International journal of environmental research and public health, 11(4), 3599-3617.

Hansen, M. N., Birkmose, T., Mortensen, B., & Skaaning, K. (2004). Miljøeffekter af bioforgasning og separering af gylle-indflydelse på lugt, ammoniakfordamp- ning og kvælstofudnyttelse.

Institutet för Miljömedicin och Karolinska Institutet. (2013). Miljöhälsorapport.

URL: https://ki.se/sites/default/files/migrate/mhr2013_1.pdf

Kronqvist, M., Johansson, E., Johansson, S. G. O., Van Hage‐Hamsten, M., Kronqvist, M., & Pershagen, G. (1999). Risk factors associated with asthma and rhinoconjunctivitis among Swedish farmers. Allergy, 54(11), 1142-1149.

M Rautalahti, M., Terho, E. O., Vohlonen, I., & Husman, K. (1987). Atopic sensi- tization of dairy farmers to work-related and common allergens. European jour- nal of respiratory diseases. Supplement, 152, 155-164.

Maasikmets, M., Teinemaa, E., Kaasik, A., & Kimmel, V. (2015). Measurement and analysis of ammonia, hydrogen sulphide and odour emissions from the cat- tle farming in Estonia. Biosystems engineering, 139, 48-59.

Sveriges riksdag. (2019). Miljöbalk (1998:808). 2 kap. Allmänna hänsynsregler

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB]. (2019a). Brandfarliga va- ror, Hämtad: 2019-03-13 från URL: https://www.msb.se/sv/Forebyg-

gande/Brandfarligt--explosivt/Informationsmaterial/Webbutbildning-LBE-/Del-2- Brandfarliga-varor/

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB]. (2019b). Köldmedium R 407C, Hämtad: 2019-03-14 från URL: https://rib.msb.se/portal/template/pa- ges/kemi/Substance.aspx?id=7968&q=R407C&p=1

Pun, B. K., Wu, S. Y., & Seigneur, C. (2002). Contribution of biogenic emissions to the formation of ozone and particulate matter in the eastern United States.

Environmental science & technology, 36(16), 3586-3596.

Samadi, S., Heederik, D. J., Zahradnik, E., Rietbroek, N. N., van Eerdenburg, F., Sander, I., ... & Wouters, I. M. (2018). Bovine Allergens in a Ruminant Clinic and Dairy Barns: Exposure Levels, Determinants, and Variability. Annals of work exposures and health, 62(6), 663-673.

Schlünssen, V., Basinas, I., Zahradnik, E., Elholm, G., Wouters, I. M., Kromhout, H., ... & Sigsgaard, T. (2015). Exposure levels, determinants and IgE mediated sensitization to bovine allergens among Danish farmers and non-farmers. Inter- national journal of hygiene and environmental health, 218(2), 265-272.

Wouters, I., Krop, E., & Heederik, D. (2017). Onderzoek luchtkwaliteit in een gebied met veel nerrsenhouderijen: de Elsendrop studie. Institute for Risk As- sessment Sciences. Universiteit Utrecht

Bilaga A Spridningsmodeller

A.1 Beskrivning Miskam-modellen

Miskam betyder Microscale Climate and Dispersion Model. Miskam-modellen är en av de idag mest sofistikerade modellerna för beräkning av spridning avse- ende luftföroreningar i mikroskala. Det är en tredimensionell dispersionsmodell som kan beräkna vind- och haltfördelningen med hög upplösning i allt från gatu- rum och vägavsnitt till kvarter eller i delar av städer eller för mindre städer. Det tredimensionella strömningsmönstret runt bl.a. byggnader beräknas genom tre- dimensionella rörelseekvationer. Modellen tar även hänsyn till horisontell trans- port (advektion), sedimentation och deposition samt effekten av vegetation och s.k. under-flow dvs effekten av vindmönster under t.ex. broar/viadukter. Förore- ningskällorna kan beskrivas som punkt-, linje- eller ytkällor.

Modellen simulerar ett tredimensionellt vindfält över beräkningsområdet varför t.ex. turbulens runt hus samt s.k. trafikinducerad turbulens och därmed mark- nära strömningsförhållanden återges på ett realistiskt sätt. Denna typ av modell lämpar sig därmed väl även för beräkningar inom tätbebyggda områden där be- räkning av haltnivåer ner i markplan skall utföras.

Miskam är speciellt anpassad för planering i planeringsprocesser av nya väg- dragningar eller nybyggnation i urbana områden. Modellen är utvecklad av Insti- tute for Atmospheric Physics vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz.

Miskam-modellen ingår i ett modellsystem, SoundPLAN där även externbuller kan beräknas. Programmet kan räkna i enlighet med alla större internationella standarder, inklusive nordiska beräkningsmetoder för buller från industri, väg- trafik och tågtrafik. Resultatet kan bestämmas i enskilda punkter eller skrivas ut som färgkartor för större ytor.

A.2 Beskrivning TAPM-modellen

För spridningsberäkningarna har TAPM (The Air Pollution Model) används, vilket är en prognostisk modell utvecklad av CSIRO i Australien. För beräkningarna i TAPM behövs indata i form av meteorologi från storskaliga synoptiska väder- data, topografi, markbeskaffenhet indelat i 31 olika klasser (t.ex. is/snö, hav olika tätortsklasser m.m.), jordart, havstemperatur, markfuktighet mm. Topo- grafi, jordart och markanvändning finns automatiskt inlagd i modellens databas med en upplösning av ca 1 × 1 km men kan förbättras ytterligare genom utbyte till lokala data. Utifrån den storskaliga synoptiska meteorologin simulerar TAPM den marknära lokalspecifika meteorologin ner till en skala av ca 1 × 1 km utan att behöva använda platsspecifika meteorologiska observationer. Modellen kan utifrån detta beräkna ett tredimensionellt vindflöde från marken upp till ca 8 000 m höjd, lokala vindflöden (så som sjö- och landbris), terränginducerade flöden (t.ex. runt berg), omlandsbris samt kalluftsflöden mot bakgrund av den storskaliga meteorologin. Även luftens skiktning, temperatur, luftfuktighet, ne- derbörd m.m. beräknas horisontellt och vertikalt.

Med utgångspunkt från den beräknade meteorologin beräknas halter för olika föroreningsparametrar timme för timme och inkluderar, förutom dispersion, även kemisk omvandling av SO2 och partikelbildning, fotokemiska reaktioner (bl.a. NOx, O3 och kolväte) i gasfas samt våt- och torrdeposition. Man kan även själv definiera den kemiska nedbrytnings- samt depositionshastigheter på ett el- ler flera ämnen i modellen.

Långdistanstransporterade luftföroreningar kan definieras genom att koppla tim- upplösta halter till modellkörningarna. Biogeniska ytemissioner (VOC) kan också inkluderas. Detta har visat sig vara viktigt för både ozon- och partikelbildningen (Pun, et al. (2002).

I spridningsberäkningarna kan både punkt-, linje- och areakällor behandlas. Re- sultatet av spridning av föroreningar såväl som meteorologin presenteras dels i form av kartor, dels i form av diagram och tabeller både som årsmedelvärden och olika percentiler (dygn respektive timmedelvärden).

Modellen har validerats i både Australien och USA, och IVL Svenska miljöinstitu- tet har också genomfört valideringar för svenska förhållanden i södra Sverige (Chen et al., 2002). Resultaten visar på mycket god överensstämmelse mellan modellerade och uppmätta värden.

I Chen et al., (2002) gjordes även en jämförelse mellan uppmätta (med TAPM) och beräknade parametrar. I Figur A.1 presenteras jämförelsen av temperatur i olika tidsupplösning.

I Figur A.2 presenteras en jämförelse mellan uppmätt och beräknad vindhastig- het vid Säve. Jämförelse mellan uppmätta och modellerade ozon- och NO2-halter har genomförts i Australien (se Figur A.3).

Figur A.1.

Uppmätt och modellerad lufttemperatur i Göte- borg för 1999 (a) timvariation; (b) säsongsvariat- ion; (c) dygnsvariation.

Figur A.2.

Jämförelse mellan beräknad och upp- mätt vindhastighet vid Säve 1999.

Figur A.3. Jämförelse mellan uppmätta O3- och NO2-halter i Australien, gridupplösning 3 × 3 km.

GÖTEBORG 1999

0 2 4 6 8 10 12 14

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Hour (local time)

Surface temperature (°C)

Model Obs

a) GÖTEBORG 1999

0 4 8 12 16 20

Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec

Month

Surface temperature (°C)

Model Obs b)

GÖTEBORG 1999

-10 -5 0 5 10 15 20 25 30

1 14 27 40 53 66 79 92 105 118 131 144 157 170 183 196 209 222 235 248 261 274 287 300 313 326 339 352 365

Day

Surface temperature(°C)

Model Obs c)

SÄVE 1999

-15 -10 -5 0 5 10 15 20

-40 -30 -20 -10 0 10 20

Modeled surface wind (v component, m/s) Observed surface wind (v component, m/s)

c)

Bilaga B Mätningar av koallergen

Insamling av luftburet koallergen vid Gäddeholms gård genomfördes den 10, 14 och 15 juni 2019. Under dessa dagar var vädret soligt med en medeltemperatur på 21 grader och vindriktningen varierade mellan syd och väst (2-6 m/s). Det innebär att vindriktningen under provtagningsdagarna var från hagarna och djurstallarna mot det planerade nya bostadsområdet.

Under tiden för provtagningen noterades antalet djur i de olika hagarna, se Ta- bell B.1.

Tabell B.1. Sammanställning av antalet kor under de dagar då mätningar av koaller- gen gjordes. Hagarna och byggnaderna är numrerade enligt Figur 7.

* = Hagen ligger utanför det område där mätningar gjordes.

Område/byggnad Nuläge Kommentarer

Hage 1 - Inga djur

Hage 2 *

Hage 3 10 mjölkkor Djuren var där 10, men ej 14-15

juni

Hage 4 20 mjölkkor Djuren var där 10, men ej 14-15

juni

Hage 5 85 mjölkkor Dagligen kl 15-21

Hage 6 *

Hage 7 65 mjölkkor Dagligen kl 20-07

Hage 8 *

Hage 9 *

Hage 10 *

Hage 11 *

Hage 12 *

Kornas ligghall (hus A) Ca 120-270 mjölk- kor

270 mjölkkor var inne kl 07-15 185 mjölkkor var inne kl 15-20 120 mjölkkor var inne kl 20-21

För den pumpade provtagningen användes membranpumpar av märket Casella Apex2 Plus IS med ett flöde på 3 liter/min. För insamling av allergenpartiklar an- vändes en IOM-provtagare försedd med ett Teflon-filter (Millipore, typ FA, dia- meter 25 mm, porstorlek 1,0 µm). Pumparna sattes upp inne i mjölkrummet, vid utgången vid djurstall A, samt på varierande avstånd från djurstallar och i hagarna (se Figur B.1). Mättiderna för de olika proverna redovisas i Tabell B.2.

Figur B.1. Mätplatser för koallergen. © Karta: Open Street Maps bidragsgivare.

Tabell B.2. Mätplatser för koallergen samt exponeringstiden för filtren i timmar.

Provplats Beskrivning Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Summa mättid

1 Mjölkrummet 5 5 5 3 × 5

2 Utgång från kostall A 8 8 8 3 × 8

3 NO kostallen 8 8 + 17 8 24 + 17

4 Utanför djurstallar och mjölkrum

8 8 8 24

5 Vid väg 8 8 8 24

6 Vid hage 8 8 8 24

7 Vid hage 8 8 8 24

8 Vid entré till hage 8 8 8 24

Filtren togs ur och sattes i provrör, som sedan skickades till laboratorium i Tysk- land (M Raulf, Institut für Prävention und Arbeitsmedizin der Deutschen Gesetz- lichen Unfallversicherung, Institut der Ruhr-Universität Bochum) för analys av koallergen Bos d 2 (Zahradnik et al., 2011).

Resultaten från mätningarna redovisas i Tabell B.3. För de mätpunkter flera mätningar genomförts redovisas också en medelhalt för hela mätperioden.

Tabell B.3. Resultat från koallergenprovtagningarna som utfördes på Gäddeholm i juni 2019. Halterna av koallergen redovisas i ng/m³.

Provplats Prov 1 Prov 2 Prov 3 Medelvärde

1 888 1 321 2 009 1 406

2 206 235 183 208

3 15 19 17

4 192 -

5 45 -

6 33 -

7 35 -

8 8 -

Bilaga C Spridningsbild för koallergen

I Figur C.1 redovisas det beräknade årsmedelvärdet av koallergen med den pla- nerade bebyggelsen, vid beräkningstillfället.

Figur C.1. Beräknade årsmedelhalter av koallergen vid planerad bebyggelse (i ng/m³).