Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten och skolan i Lidingö stad läsåret

(1)

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten och skolan i Lidingö stad läsåret

2009-2010

(2)

Ansvarig för kvalitetsredovisningen för förskoleverksamheten och skolan i Lidingö stad läsåret 2009-2010 är Maria Elmér, chef för Kvalitet, utveckling och forskning, utbildningsförvaltningen, Lidingö stad.

(3)

Sammanfattning

Syftet med utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning är att årligen följa upp och få en samlad bild av förskoleverksamheten och skolan på Lidingö och att bidra till en

kvalitetsutveckling.

Till grund för den övergripande kvalitetsredovisningen ligger kvalitetsuppföljningsbesöken, verksamheternas kvalitetsredovisningar, statistik från utbildningsförvaltningen Lidingö stad samt från Statistiska centralbyrån, utbildningsförvaltningens brukarundersökning och LJUS på kvalitet. I kvalitetsredovisningen relateras även till utbildningsnämndens mål.

Kvalitetsredovisningen visar att mycket är bra på Lidingös skolor och förskolor men det finns också områden som behöver utvecklas. Måluppfyllelsen i verksamheterna är generellt mycket hög när det gäller kunskapsresultaten. Om måluppfyllelsen ska kunna öka ytterligare måste förbättringar genomföras när det gäller elevers inflytande, stress samt diskriminering och kränkande behandling. Det som framkommer i kvalitetsredovisningen är ett stöd för fortsatt kvalitets- och utvecklingsarbete.

Granskningsområden läsåret 2009-2010 har varit följande:

 Ledarrollen på olika nivåer:

- områdesnivå

- förskolechefs/rektors nivå - grupp/klassnivå

 Föräldrasamverkan

(4)

Innehåll

Inledning...3

Utbildningsnämnden ...4

Tillvägagångssätt ...5

Kvalitetsuppföljningsbesök ...5

Kvalitetsredovisningar ...5

LJUS på kvalitet ...5

Brukarundersökning ...6

Statistiska uppgifter...7

Bakgrundsfaktorer ...8

Organisation...8

Ekonomiska förutsättningar...9

Utbildningsnämndens granskningsområden...10

Uppföljning av granskningsområden 2008-2009 ...10

Granskningsområden 2009-2010...13

Barn och elever i behov av särskilt stöd ...15

Stöd och hälsa ...15

Lidingö särskola ...16

Ledvik...17

Modersmål ...19

Verksamheterna...20

Förskoleverksamhet...20

Grundskolan...29

Fritidshem ...50

Gymnasiet...52

Vuxenutbildningen...57

Granskningsområden 2010-2011 ...59

Referenser...60

Bilagor

(5)

Inledning

I det systematiska kvalitetsarbetet är utgångspunkten FN:s barnkonvention och barnets bästa.

Även i den nya skollagen anknyts till detta i 1 kap.

Särskild hänsyn till barnets bästa

8 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn under 18 år ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Vår förhoppning är att rapporten väcker tankar och diskussioner om hur utbildningen ska utvecklas ytterligare och att du som arbetar på förskolan eller skolan i Lidingö stad eller som är elev eller förälder funderar över hur det är på din skola och förskola. I vilken utsträckning gäller förbättringsområdena din förskola eller skola och vad kan du/ni göra för att det ska bli ännu bättre?

För att kunna mäta kvaliteten i verksamheterna måste det finnas gemensamma och tydliga kvalitetsindikatorer. Indikatorer kan till exempel vara betyg, nationella och kommunala mål.

Förskolans och skolans verksamhet är dock betydligt mer komplicerad än så, den låter sig inte endast mätas med enkel statistik. Därför blir nästa steg att förbättra det strukturerade

kvalitetsarbetet och att införa ytterligare indikatorer relaterade till de nationella målen samt att införa gemensamma begrepp för kvalitets- och utvecklingsarbetet. Det är viktigt att sätta ord på de egna framgångsfaktorerna men också att se bristerna och diskutera dem. Den viktigaste delen av kvalitetsprocessen är de åtgärder för utveckling som blir resultatet av dessa diskussioner. Kvalitetsarbetet främjar dialog, öppenhet för nya idéer och delaktighet. En svårighet med att införa gemensamma indikatorer har varit att skolorna på Lidingö använder sig av olika kvalitetsuppföljningssystem¹, som också innebär kostnader för enheterna. Det finns likheter mellan de olika systemen vilket innebär att alla förskolor och skolor till någon del kan använda sina erfarenheter och kunskaper från det lokala kvalitetsarbetet. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning kommer under våren 2011 att presentera ett gemensamt system på Lidingö för det systematiska kvalitetsarbetet.

I kvalitetsredovisningen är följande definition av kvalitet utgångspunkt:

 Mål och resultat

I vilken mån en verksamhet förverkligat nationella och kommunala mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer samt strävar efter att förbättras.

 Strukturellt

Det kommunala perspektivet för kvalitet i förskolan och skolan är ett genomförande

perspektiv. Det vill säga hur resurserna fördelas, hur ledarskap utövas, hur organisationen av det pedagogiska arbetet ser ut och hur nöjda föräldrar, barn och elever är.

 Pedagogiskt

Ett pedagogiskt perspektiv fokuserar på förskolans och skolans kvalitet främst utifrån deras uppdrag och de processer som leder till lärande och utveckling.

(6)

Kvalitetsredovisningen visar att mycket är bra på Lidingös skolor och förskolor men det finns också områden som behöver utvecklas. Måluppfyllelsen i verksamheterna är generellt mycket hög när det gäller kunskapsresultaten. Om måluppfyllelsen ska kunna öka ytterligare måste förbättringar genomföras när det gäller elevers inflytande, stress samt diskriminering och kränkande behandling. Det som framkommer i kvalitetsredovisningen är ett stöd för fortsatt kvalitets- och utvecklingsarbete.

Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden ansvarar för all skol- och förskoleverksamhet i stadenoch

utbildningsförvaltningen lyder under utbildningsnämnden. Utbildningsnämndens mål följs upp i kvalitetsredovisningen och är följande för läsåret 2009-2010:

 Våra förskolor och skolor drivs med fokus på kunskap och lärande.

 Alla barn och elever ges likvärdiga möjligheter. Stor hänsyn tas till barn i behov av särskilt stöd.

 Arbetet i förskolor och skolor kännetecknas av respekt och hänsyn samt ordning och reda. I verksamheten råder trygghet, trivsel, lugn och arbetsro. Mobbning tolereras inte, ej heller kränkande ord eller annat förtryck.

 Alla barn och elever ges möjlighet till fysisk aktivitet varje dag.

Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning kan konstatera att utbildningsnämndens mål är problematiska att utvärdera. Till exempel är det olyckligt att samma mål innehåller två eller flera områden. Det har i sin tur fört med sig att det enda mål som är helt uppfyllt är ”Våra förskolor och skolor drivs med fokus på kunskap och lärande”. Måluppfyllelsen av nämndens mål kommenteras inte vidare i kvalitetsredovisningen.

(7)

Tillvägagångssätt

Till grund för den övergripande kvalitetsredovisningen ligger kvalitetsuppföljningsbesöken, verksamheternas kvalitetsredovisningar, statistik från utbildningsförvaltningen Lidingö stad samt från Statistiska centralbyrån, utbildningsförvaltningens brukarundersökning² och LJUS på kvalitet. I kvalitetsredovisningen relateras även till utbildningsnämndens gransknings- områden.

Kvalitetsredovisningen för förskoleverksamheten och skolor i Lidingö stad läsåret 2009-2010, är skriven utifrån ett kommunövergripande och generellt perspektiv. Vissa tabeller och

diagram visar dock resultat uppdelade på skolor.

Kvalitetsuppföljningsbesök

Kvalitetsgruppen³ besöker förskolor, skolor och samtalar med chefer, representanter för personal, elever och föräldrar. Utgångspunkten för samtalen är nationella och kommunala mål, förskolors och skolors systematiska kvalitetsarbete och årets granskningsområden:

 Ledarrollen på olika nivåer:

- områdesnivå

- förskolechefs/rektors nivå - grupp/klassnivå

 Föräldrasamverkan

Kvalitetsredovisningar

Verksamheterna skriver varje år kvalitetsredovisning som lämnas in till utbildnings- förvaltningen.

LJUS på kvalitet

LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna, Sigtuna och Sundbyberg kommuner. Syftet med LJUS samarbetet är att öka måluppfyllelsen och förbättra kvaliteten i verksamheterna. Pedagoger och chefer utvärderar förskolor och skolor i en annan kommun än den egna. Samarbetet bidrar till nytänkande och kompetensutveckling såväl för utvärderarna som för förskolor och skolor. Under läsåret 2009-2010 utvärderades två

förskolor, kommunala Farkostens förskola och enskilda Lidingö Montessoriförskola. Vidare tre kommunala skolor, Larsbergs skola, Sticklinge skola och Gångsätra gymnasium. Till Lidingö kom 11 utvärderare från de andra kommunerna, fem skolledare och sex pedagoger.

Från Lidingös skolor och förskolor var det 15 utvärderare som besökte de andra LJUS kommunerna, 13 pedagoger och två skolledare.

2 Genomfördes av Pilen AB mars/april 2010 och Synovate november 2009.

(8)

LJUS på kvalitet startade 2006. Det började som ett projekt men övergick hösten 2008 till att bli ett permanent arbete. Tanken är att varje enhet på Lidingö ska bli utvärderade inom ramen för LJUS vart sjätte år. Det har emellertid visat sig vara svårt att hålla den tidplanen. När utvärderingen är genomförd och återrapporterad lämnar LJUS sitt uppdrag och det är

förskolechefens eller rektors ansvar att driva förändringsarbetet utifrån det som framkommit i rapporten. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning menar att det är viktigt att tillvarata de erfarenheter och kunskaper som LJUS utvärderingarna genererar.

Förskolor och skolor måste bättre ta tillvara det som framkommer i LJUS utvärderingarna.

Lärande exempel finns tillgängligt på LJUS på kvalitets hemsida, vilka bättre kan användas som goda exempel i övriga verksamheter. En arbetsgrupp är tillsatt för att undersöka hur Lidingö på bästa sätt kan tillvarata den kompetens som LJUS på kvalitet genererar, även mellan utvärderingarna.

Brukarundersökning

Utbildningsförvaltningen genomför sedan år 2002 årligen en brukarundersökning. Från och med våren 2010 har samarbetet med LJUS kommunerna utökats till att även omfatta

brukarundersökningen. Undersökningen genomförs numera under vårterminen, antalet frågor är betydligt färre än tidigare och enkäten besvaras elektroniskt. En annan förändring är att det delvis är elever och föräldrar från andra skolår som besvarar enkäten jämfört med tidigare år.

Undersökningen riktar sig till föräldrar/vårdnadshavare med barn i förskoleverksamheten och årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan samt till elever i årskurs 3, 5 och 8. Eleverna ska besvara frågorna under skoltid. Föräldrar/vårdnadshavare får ett brev med lösenord hemskickat för att besvara enkäten elektroniskt. Gymnasieskolorna, fritidshemmen och särskolan ingår inte i undersökningen. Brukarundersökningen genomförs av Pilen AB.

Brukarundersökningen är en så kallad attitydundersökning vilket i det här sammanhanget betyder att svaren måste tolkas och analyseras professionellt. Bland annat måste hänsyn tas till att uppriktigheten i svaren kan variera. Det finns felkällor som grupptryck och den

aktuella situationen på skolan när undersökningen genomförs. Svarsfrekvensen har betydelse för resultatens tillförlitlighet.

I det följande presenteras svarsfrekvensen från brukarundersökningen uppdelat på de olika kommunerna samt kommunal respektive enskild/fristående verksamhet. Eftersom

gymnasieskolan ej omfattas av Pilens undersökning presenteras resultat från årskurs 2 på gymnasiet från Synovates undersökning från hösten 2009.

Tabell 1. Svarsfrekvens Pilen 2009/2010

Lidingö Järfälla Sigtuna

Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående

Familjedaghem - 154 (60%) - - - -

Förskola 821 (45%) 494 (57%) 1357 (49%) 723 (64%) 784 (41%) 237 (54%) Elever år 3 359 (86%) 66 (77%) 609 (88%) 40 (71%) 333 (81%) 29 (57%) Elever år 5 350 (90%) 57 (72%) 612 (91%) 34 (65%) 314 (78%) 31 (59%) Elever år 8 236 (52%) 26 (68%) 469 (74%) 163 (88%) 193 (49%) 24 (19%)

(9)

Tabell 2. Svarsfrekvens Pilen 2009/2010

Solna Sundbyber

g Upplands-Bro

Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående

Familjedaghem - - - - - -

Förskola 1324 (58%) 308 (54%) 762 (49%) 288 (53%) 584 (44%) 44 (57%) Elever år 3 279 (84%) 20 (63%) 248 (90%) 13 (77%) 230 (90%) 5 (28%) Elever år 5 295 (90%) 36 (92%) 224 (91%) 32 (82%) 228 (93%) 11 (65%) Elever år 8 231 (78%) 51 (85%) 140 (71%) 42 (81%) 196 (80%) ingen uppg

Tabell 3. Svarsfrekvens Synovate 2009/2010

Lidingö

2009/2010 2008/2009

Gymnasium 345 (95%) 351 (90%)

Svarsfrekvensen på Lidingö i Pilens brukarundersökning varierar från 45 % för föräldrar till barn i förskolan till 90 % för elever i kommunala skolor årskurs 5. Svarsfrekvensen för eleverna i gymnasieskolan uppgår till 95 %. Trots den stora variationen – och i vissa fall låga svarsfrekvensen – har vi valt att presentera material från de flesta respondentkategorierna.

Den högsta svarsfrekvensen finns bland elevsvaren.

Den låga svarsfrekvensen för elever i årskurs 8, kommunala skolor, beror bland annat på att en del elever inte svarat på enkäten i skolan samt att Torsviks skola inte deltagit i

undersökningen. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning konstaterar att skolorna handhar genomförandet av undersökningen på olika sätt, vilket försvårar möjligheten till jämförelse. Därför är det viktigt att säkerställa att förskolor och skolor genomför

brukarundersökningen på ett likvärdigt sätt. Brukarundersökningen är ett viktigt verktyg för att mäta verksamheternas kvalitet och en möjlighet för elever och vårdnadshavare att vara med och påverka.

Det finns en enkättrötthet bland elever och vårdnadshavare. Förutom den

koncerngemensamma brukarundersökning som utbildningsförvaltningen utför förekommer det att förskolor och skolor har egna enkätundersökningar. Det kan vara ett av skälen till att svarsfrekvensen utvecklas negativt. Det är viktigt att på olika sätt öka svarsfrekvensen, till exempel genom att informera om betydelsen av att delta i brukarundersökningen.

Statistiska uppgifter

Statistik är hämtad från utbildningsförvaltningen Lidingö stad samt Statistiska centralbyrån.

(10)

Bakgrundsfaktorer

Organisation

Till läsåret 2010-2011 genomfördes en omorganisation inom utbildningsförvaltningen.

Torsvik-Bodals skolområde är ett gemensamt skolområde och Käppala-Högsätra likaså medan Källängens skolområde är oförändrat. Resursskolan Ledvik, Särskolan, Modersmål och Musikskolan bildar ett gemensamt skolområde, liksom de båda gymnasieskolorna och vuxenutbildningen.

Skolområden/kommunala

Käppala, Högsätra

Bodal, Torsvik

Källängen Särskolan, Ledvik, Musikskolan och Modersmål

Gymnasiet,

Vuxenutbildningen

Kvalitetsredovisningen omfattar läsåret 2009-2010 och då arbetade skolorna och förskolorna enligt den tidigare organisationen. Kvalitetsuppföljningsbesöken har genomförts utifrån den gamla organisationen förutom vid samtalen med ledningsgrupperna som har träffats i de nya områdena.

De kommunala förskolorna, skolorna och pedagogisk omsorg/familjedaghem⁴ på Lidingö organiseras i fem skolområden där områdeschefen har det övergripande ansvaret. Varje område är i sin tur indelat i enheter som leds av förskolechef eller rektor. Områdeschef, förskolechefer och rektorer utgör tillsammans områdets ledningsgrupp.

Skolområden/ kommunala

Bodal Skolor Larsberg F-5 Bodal F-9 Förskolor Baggeby gård Farkosten Fyrtornet Larsberg

Högsätra Skolor

Lilla Högsätra F-5 Skärsätra F-5 Högsätra 6-9 Förskolor Högsätra Treklövern Tuppen Stockby Skärsätra Familjedaghem

Källängen Skolor Bo F-3

Klockargården F-3 Rudboda F-5 Källängen 4-5 Källängen 6-9 Förskolor Nallebjörnen Kalvhagen Kaninen Yttringe Björklövet

Käppala Skolor

Ljungbacken F-3 Tallberget F-3 Käppala 4-9 Förskolor Ljungbacken Brevik Äppelbo Käppala

Torsvik Skolor

Sticklinge F-5 Torsvik F-5 Torsvik 6-9 Förskolor Torsvik Lejonet Stenbiten Hopprepet Abborren Forellen

4 Det sista kommunala familjedaghemmet upphörde september 2010.

(11)

På Lidingö finns fem fristående grundskolor. De fristående skolorna varierar i storlek.

Fristående skolor/förskolor

Albatross Montessori skola

F-5

Animo Montessori skola

F-5

I Ur och Skur F-5

Förskola

Futura skolan F-8 Förskola

Vittra Lidingö F-9 Förskola

På Lidingö finns 26 förskolor och 38 pedagogisk omsorg/familjedaghem i fristående/enskild regi. Enskilda förskolor, familjedaghem och fristående skolor är självständiga enheter.

Lidingö stad har ett tillsynsansvar för den enskilda förskoleverksamheten. Skolverket har tillsynsansvaret för de fristående skolorna.

De två kommunala gymnasieskolorna, Hersby och Gångsätra leds av en enhetschef och en eller två programrektorer. Den fristående gymnasieskolan Stillerska filmgymnasiet startade höstterminen 2009. Den deltar ännu inte i kvalitetsuppföljningsarbetet.

Ekonomiska förutsättningar

Lidingö stad har ett konkurrensneutralt pengsystem när det gäller fördelning av ekonomiska resurser till verksamheterna. Sedan år 2003 är pengbeloppen likvärdiga i verksamheterna, det vill säga oavsett om det är fristående, enskild eller kommunal verksamhet. Från och med januari 2009 infördes särskolepeng. Lidingös pengbelopp avser täcka samtliga kostnader med få undantag. Ett sådant undantag är sökbara medel avseende barn i behov av särskilt stöd.

(12)

Utbildningsnämndens granskningsområden

Utbildningsnämnden i Lidingö stad beslutar varje år om ett eller flera granskningsområden.

Dessa följs upp och redovisas i kvalitetsredovisningen.

Uppföljning av granskningsområden 2008-2009

 Förskolors och skolors kvalitets- och utvecklingsarbete samt kvalitetsredovisning

 Ledarrollen på olika nivåer:

- områdesnivå

- förskolechefs/rektorsnivå - grupp/klassnivå

Granskningsområde ”Ledarrollen på olika nivåer” är med för andra året i rad. I det följande presenteras först uppföljning av granskningsområdet ”Förskolors och skolors kvalitets- och utvecklingsarbete samt kvalitetsredovisning”, därefter presenteras förra årets redovisning av granskningsområde om ledarrollen och slutligen en redogörelse om ”Ledarrollen på olika nivåer” utifrån årets uppföljning och ”Föräldrasamverkan”.

Förskolors och skolors kvalitets- och utvecklingsarbete samt kvalitetsredovisning Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning och analys

Enheten för kvalitet, utveckling och forskning konstaterar att det är svårt att på ett

övergripande plan se tydliga åtgärder från föregående år och förbättringar av verksamheternas kvalitetsredovisningar. När det gäller det strukturerade kvalitets- och utvecklingsarbetet finns många pågående processer. På flera skolor och förskolor har medvetenheten ökat om

betydelsen av ett strukturerat kvalitetsarbete. På andra enheter finns inte samma medvetenhet, personalen deltar inte och då är det ofta förskolechefen eller rektor som själva skriver

kvalitetsredovisningen. Det är angeläget att samtliga förskolor och skolor på Lidingö arbetar med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Det är också förtydligat i den nya

skollagen och i läroplanerna.

Förbättringsområden

Förankra och öka delaktigheten hos all personal kring arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Det är också viktigt att skapa en förståelse för att det systematiska

kvalitetsarbetet inte bara är kontrollerande utan även är främjande, i syfte att stötta enheterna i förbättrings- och utvecklingsarbetet.

Ledarrollen på olika nivåer

 Ledarrollen på olika nivåer:

- områdesnivå

- förskolechefs/rektorsnivå - grupp/klassnivå

(13)

I förra årets kvalitetsredovisning konstaterades följande:

Ledarrollen i skolan och dess betydelse för framgångsrika skolor, har under senare år diskuterats alltmer. Fokus har varit både på rollen som ledare/chef i verksamheterna och på pedagogens roll i gruppen/klassen.

Utvärderingar⁵, kunskapsöversikt⁶ och forskning⁷ pekar på en koppling mellan ledarskapet bland annat när det gäller barn/elevers prestationer och skolornas förändringsarbete.

Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning har samtalat i olika gruppkonstellationer med förskollärare och lärare, förskolechefer, rektorer och områdeschefer. Det är ett första steg i kartläggningen av hur ledarskapet utövas inom utbildningsförvaltningen på Lidingö, hur det kan utvecklas och framförallt, vilket ledarskap som behövs i verksamheterna för att möta nya utmaningar. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning ställde en öppen fråga: Hur ser du på din ledarroll utifrån ditt uppdrag? För att få en överblick och struktur över svaren har följande kategorisering gjorts:

Pedagoger

 Diffus uppfattning om den egna ledarrollen, är jag en ledare?

 Instrumentellt ledarskap, oreflekterat

 Reflekterar över ledarrollen, förebild Förskolechefer och rektorer

 Diffus uppfattning om den egna ledarrollen

 Chef, oreflekterat

 Ledare, reflekterande Områdeschefer

 Eftersom det endast är fem områdeschefer redovisas inte deras svar om hur de uppfattar sin ledarroll Pedagoger

1. Diffus uppfattning om den egna ledarrollen, är jag en ledare?

Sammanfattningsvis är den här gruppen av pedagoger förvånad över frågan. De ser inte sig själva som ledare.

De är inte klara över sitt uppdrag utan har en allmän uppfattning om att de är i förskolan/skolan för barnens/

elevernas skull.

Ledord: ordning och reda

2. Instrumentellt oreflekterat ledarskap

Sammanfattningsvis resonerar den här gruppen utifrån att de utför sitt uppdrag genom konsekvens och tydlighet och att de gör som de blir tillsagda.

Ledord: kontroll, konsekvens

3. Reflekterar över ledarrollen, förebild

Sammanfattningsvis fokuserar den här gruppen på ledarrollen utifrån att de ser sig själva som förebilder. De uttrycker att de har en helhetssyn på lärande och att de är flexibla.

Ledord: ömsesidig respekt, att skapa en relation till varje barn/elev Förskolechefer och rektorer

1. Diffus uppfattning om den egna rollen

Sammanfattningsvis ger den här gruppen chefer intrycket av att inte ha tänkt igenom sitt uppdrag. De talar hellre om andras ledarskap än om sitt eget.

Ledord: brist på tid, problem 2. Chefskap, oreflekterat

Sammanfattningsvis beskriver den här gruppen ledarrollen utifrån att det handlar om administration, ekonomi och tydlighet.

Ledord: peka med hela handen

5 McKinsey&Company

6 Skolverket, 2009

(14)

3. Ledarskap, reflekterande

Sammanfattningsvis beskriver den här gruppen ledarrollen utifrån begrepp som lyhördhet, delaktighet, stöttande,

”teambuilder”.

Ledord: kommunikation och delaktighet

Analys

Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning konstaterar att granskningsområdet om ledarrollen på olika nivåer är angeläget. Resultatet av samtalen visar att synen på ledarrollen har en stor variation. Den pedagogiska ledarrollen i gruppen/klassen och ledarrollen i förskolor och skolor tillmäts allt större betydelse och därför är det extra angeläget att diskutera hur den tar sig uttryck.

En kategori pedagoger beskriver ledarrollen utifrån en omedvetenhet om den egna rollen och

läroplansuppdraget. De ger uttryck för att de tycker mycket om barn och att det är viktigt med ordning och reda.

En annan kategori pedagoger är något medvetna om sin ledarroll och sitt uppdrag. De ger uttryck för att det är viktigt att vara tydlig och att ha kontroll. Dessa båda kategorier av pedagoger beskriver en instrumentell och relativt oreflekterad ledarroll. Den tredje kategorin pedagoger lyfter fram läroplansuppdraget som det centrala och de beskriver sitt förhållningssätt som respektfullt. Ledarrollen beskrivs som komplex där de som ledare växlar mellan olika roller beroende på sammanhanget.

En kategori chefer har svårt att beskriva sin roll, de talar hellre om andras ledarskap och de betonar att

tidsbristen präglar arbetet. Det kan bland annat handla om bristen på kommunikation. En annan kategori chefer förklarar att det i första hand handlar om att vara CHEF. Uttrycket att ”peka med hela handen” används som en problemslösningsstrategi och som en ledarfilosofi. Dessa båda kategorier beskriver ledarrollen utifrån färdiga modeller eller kanske snarare ledarstilar som går att applicera generellt. Det är ett oreflekterat ledarskap. En tredje kategori chefer anser att kommunikation, lyhördhet och delaktighet är viktiga ingredienser för att utföra ledaruppdraget. De talar om olika ledarskap i olika sammanhang. De är flexibla i sin ledarroll och anpassar den till olika situationer och förutsättningar. De beskriver sin ledarroll utifrån ett respektfullt förhållningssätt och där uppdraget är tydligt formulerat.

Det centrala i kategori tre, både när det gäller pedagoger och chefer, är att de är lyhörda och flexibla till människor, miljöer och förutsättningar. Till exempel kan det ibland krävas att ”peka med hela handen” medan det ibland krävs att vara en god kommunikatör. Konsten är att veta när!

Öka medvetenheten och betydelsen kring ledarrollen och uppdraget.

(15)

Granskningsområden 2009-2010

Ledarrollen på olika nivåer, granskningsområde 2009-2010 Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning och analys

Kvalitetsuppföljningen visar inte på några större förändringar när det gäller arbetet med förskolechefers, rektorers, förskollärares och lärares medvetenhet om den egna ledarrollen.

Ledarskapet i förskola och skola är både ur ett chefs- och lärarperspektiv centralt för en förskolas och skolas framgång. Första steget är att öka den egna medvetenheten, skapa tid för att diskutera uppdraget och den pedagogiska ledarrollen både för chefer och för lärare. Det är faktorer som är väl kända och mot den bakgrunden är det bekymmersamt att förskolor och skolor arbetar begränsat med ledarrollen och ledarskapet. Det är viktigt att det finns möjlighet att utbyta erfarenheter inom den egna skolan och i det egna skolområdet, något som

förskollärare och lärare efterfrågar.

Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning kan konstatera att ledarrollen och ledarskapet utövas på olika sätt i olika enheter. Vid kvalitetsuppföljningsbesöken framkommer betydelsen och konsekvenser av hur ledarskapet utövas. Det framgår både i samtalen med lärare,

förskollärare, föräldrar och elever. Förskolechefer och rektorer som är trygga i sin ledarroll skapar en miljö som ger förutsättningar för alla att våga komma till tals och där en ömsesidig respekt finns. Det ger positiva ringar på vattnet i barngrupper, klassrum och i samverkan med föräldrar. Det är en sak att ha en ambition med sitt ledarskap och sin ledarroll samt att

teoretiskt kunna beskriva dessa och en annan att faktiskt genomföra det i praktiken.

Vid kvalitetsuppföljningsbesöken uttrycker samtliga kategorier ett önskemål från

utbildningsförvaltningen centralt att kommunicera vilka förväntningar som finns på ledarskap och ledarrollen och vilka krav som ställs. Det vill säga en gemensam plattform som både bidrar till en ökad tydlighet och trygghet. Förskollärarna beskriver att de uppfattar sin roll som otydlig och att det är svårt att få mandat som ledare i arbetsgruppen och att det

framförallt tar tid. Rektorer och förskolecheferna uttrycker att det finns en utsatthet som chef och att arbetssituationen är pressad. Några av cheferna utrycker det på följande sätt:

”Vi går hela tiden på högvarv, vi har inga marginaler”

”Vi hinner sällan tänka efter, det går i ett”

En lärare säger:

”Svårt att släppa det gamla och fylla på med det nya, det är för fullt i garderoben – något måste ut”

Ökad medvetenhet om ledarskapet och ledarrollens betydelse för barnens och elevernas lärande och utveckling. Skapa möjlighet och tid till erfarenhetsutbyte på enheterna och inom skolområdet. Ökat erfarenhetsutbyte för cheferna bland annat inom ramen för kvalitetsforum.

En gemensam plattform för ledarrollen och ledarskapet inom utbildningsförvaltningen.

(16)

Föräldrasamverkan

Vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande över sina barns utbildning. I den nya skollagen står det också att det måste finnas ett forum för samråd. Verksamheterna har också en informationsskyldighet till vårdnadshavarna. Skolan/förskolan och vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för att skapa de bästa förutsättningarna för barn och ungdomars utveckling och lärande.

Förskolor och skolor beskriver föräldrasamverkan utifrån att de informerar, har föräldramöten och utvecklingssamtal. De beskriver också att de känner stora krav på sig från

vårdnadshavarna, vilka ibland kan vara svåra att hantera.

Analys

Förskolan har en lång tradition av att samverka med hemmen. Det finns flera naturliga mötesplatser, som regel möts och samtalar personalen med vårdnadshavarna när barnen lämnas och hämtas på förskolan. De flesta förskolor skriver också veckobrev som skickas hem.

I grundskolans ges som regel kontinuerlig informationen till föräldrarna genom veckobrev som i de tidiga skolåren har en mer allmän inriktning, för att mer inriktas på information kring läxor och prov i de högre årskurserna i grundskolan. I gymnasieskolan förekommer inte denna typ av information till föräldrarna.

Det är viktigt att skilja på information och gemensamma trivselaktiviteter och att samarbeta med vårdnadshavarna kring barnens och elevernas utveckling och lärande. Vid

kvalitetsuppföljningssamtalen med vårdnadshavarna framkommer en önskan att vara med och ta ett ansvar för sina barns skolgång. På flera skolor säger föräldrarna att de är nöjda med samarbetet. De beskriver att de själva har mycket att göra i sin vardag och att de har förtroende för att skolan sköter sitt uppdrag. På andra skolor är föräldrarna missnöjda med information och samarbete, det finns en oro för att inte få veta när saker inträffar och problem uppstår – ”då har vi ingen möjlighet att vara med och hjälpa till”.

På de skolor där både personal och vårdnadshavare är nöjda med samarbetet kan enheten för Kvalitet, utveckling och forskning konstatera att det från skolans sida finns en positiv inställning till samverkan med vårdnadshavarna, det finns ett tydligt och bekräftande förhållningssätt. Till exempel ställer skolan inga krav på att föräldrarna måste delta i olika sammanhang utan har en förståelse för att livet ser olika ut i olika skeden och de föräldrar som har tid och möjlighet bjuds in att delta i olika typer av föräldraråd. På dessa skolor uppfattar enheten för Kvalitet, utveckling och forskning att ledningen för skolan och

personalen är trygga i sina respektive roller och att de är väl förtrogna med sina uppdrag och har en hög kompetens. Vissa rektorer uttrycker att de ”hanterar föräldrar”, medan andra uttrycker att de ”samarbetar med föräldrar”.

En planering för verksamhetens föräldrasamverkan. Att gå från information till samverkan.

Att se föräldrarna som ett stöd och en tillgång i skolan/förskolan.

(17)

Barn och elever i behov av särskilt stöd

Stöd och hälsa

Stöd- och hälsa är utbildningsförvaltningens centrala enhet för stöd till barn och elever i behov av särskilt stöd. Inom enheten arbetar personal med olika specialistkompetenser.

Enheten är en resurs för verksamheterna, såväl för de kommunala som för de enskilda/fristående förskole- och skolverksamheterna.

Som exempel kan nämnas att förskolepsykologerna har haft uppdrag i sammanlagt 34

förskolor under läsåret. Av dessa var 20 kommunala förskolor vilket betyder att 80 procent av de kommunala förskolorna anlitat förskolepsykologerna i Stöd och hälsa. Det är framförallt pojkar i åldersgruppen två till tre år som är representerade i konsultationerna. Exempel på svårigheter som förskolepsykologerna arbetat med är samspel och lek med andra barn, aggressivt beteende, rädsla och ängslan, avskärmad/svår att få kontakt med, oro för hemsituationen.

Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning och analys

Synliggöra Stöd och hälsas arbete ytterligare, det vill säga tydliggöra de olika kompetenserna som finns i enheten och deras uppdrag. Utvärdera, följa upp och planera utifrån ett

gemensamt kvalitetshjul för att öka samarbetet inom enheten och bli mer synliga i

verksamheterna. Stöd och hälsa har inte skrivit en gemensam kvalitetsredovisning. Det är endast förskole-psykologerna som skriver kvalitetsredovisning inom Stöd och hälsa.

Genomför uppföljning av resursfördelningen till verksamheterna. Uppföljning av Skoldatatekets verksamhet. En gemensam kvalitetsredovisning.

Tabell 4. Fördelning av resurser för barn och elever i behov av särskilt stöd

2010 2009

Stödresurser till förskolan, tkr 16 438 16 115

Stödresurser till grundskolan, tkr 9 097 9 483 varav externa placeringar 3 452 3 918 varav rörligt resursstöd 5 645 5 565

Stödresurser till gymnasieskolan,

tkr 2 209 1 850

varav externa placeringar 276 551 varav rörligt resursstöd 1 933 1 299

Skolskjuts externa placeringar, tkr 1094 924

Summa rörlig resurs och externa

placeringar 28 838 28 372

(18)

Lidingö särskola

Särskolan i Lidingö stad har sina undervisningslokaler på fyra olika skolor. Eleverna på särskolan har individuella utvecklingsplaner och i vissa fall åtgärdsprogram. Det finns elever som är inskrivna i särskolan som även är integrerade i grundskolan. Gymnasiesärskolan finns på Gångsätra gymnasium på Bodals skola.

Tabell 5. Antal elever Lidingö särskola

2009/2010 2008/2009 Obligatoriska särskolan 35 28

varav andel i % grundsärskola 66 82 varav andel i % träningsskola 34 18

Gymnasiesärskola 17 16

varav andel i % yrkesträning 40 82 varav andel i % verksamhetsträning 30 18 varav andel i % nationellt program 30

Särvux 34 32

Fritidshem 15 12

Det totala antalet elever i särskolan har ökat det senaste året. Andelen elever inom de olika verksamheterna har också förändrats både i grundsärskolan och i gymnasiesärskolan.

Analys

På Lidingö särskola är all personal delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet, både individuellt och arbetslagsvis. I kvalitetsredovisningen framkommer att det funnits brister i ledningsorganisationen. För att förbättra det har tre nya arbetslagsledare utsetts och dessutom har arbetslagen blivit mindre. Arbetslagsledarna har gått en utbildning för att bättre kunna genomföra sitt nya uppdrag.

Särskolan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv och de samarbetar med habiliteringen, kultur och fritidsförvaltningen och deltar i flera olika nätverk. För att höja kvaliteten och

måluppfyllelsen konkretiseras de individuella målen och lärandet är upplevelsebaserat. Det utgår från varje elevs lärstil och förutsättningar.

Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ytterligare genom att använda BRUK⁸.

8 Skolverkets kvalitetsverktyg: Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet

(19)

Ledvik

Ledvik är resursenhet för elever i behov av särskilt stöd. Ledviks verksamhet är geografiskt placerade på olika skolor på Lidingö. Totalt 75 elever gick på Ledviks skolor läsåret 2009- 2010.

Resursenhet, Ledviks skolor

Bergsskolan, F-5,

resursskola

Almskolan, F-5,

verksamhet för elever med en pragmatisk språkstörnin g

Ekskolan, F-5,

verksamhet för elever med autism och

Aspergers syndrom

Parkskolan, 6-9,

resursskola

Kärnskolan, 6-9,

verksamhet för elever med långsam inlärningstak t

Dalskolan, 6-9,

verksamhet för elever med autism och

Aspergers syndrom

Tabell 6. Antal elever

Elever per årskurs Förskoleklas s

3

1 6

2 4

3 6

4 4

5 7

6 8

7 10

8 7

9 20

Totalt 75

(20)

.

Svenska Ej nått målen G

A 84% 16%

B 100% 0%

C 100% 0%

D 84% 16%

E 50% 50%

F 67% 33%

G 84% 16%

H 67% 33%

Matematik

A 100% 0%

B 84% 16%

C 84% 16%

D 84% 16%

E 100% 0%

F 84% 16%

G 67% 33%

Nationella prov i årskurs 5 redovisas ej då för få elever deltagit.

Tabell 8. Nationella prov årskurs 9

Ej nått målen G VG MVG

Svenska 21% 58% 21% 0

Engelska 31% 42% 16% 11%

Matematik 47% 42% 5% 11%

Tabell 9. Betygsstatistik

År 9 Ej betyg G VG MVG

Svenska 4 11 3 1

Engelska 6 7 4 2

Matematik 5 9 3 2

År 8 Ej betyg G VG MVG

Svenska 3 4 - -

Engelska 4 3 - -

Matematik 1 5 1 -

Betygsresultaten på Ledvik är goda. Det är emellertid svårt att göra jämförelser med andra skolor eller dra några långtgående slutsatser enbart utifrån betygsstatistiken och resultaten på de nationella proven.

(21)

Analys

Flera av eleverna kommer till Ledvik med kunskapsluckor. Orsaken till kunskapsluckorna kan vara frånvaro eller specifika inlärningssvårigheter. Betygresultaten har stor variation och visar inte alltid elevernas framsteg under sin tid på Ledvik. I årskurs 8 är det få elever.

Lärarna på Ledvik har arbetat med att utveckla elevinflytandet under året. Arbetet med värdegrunden är centralt och präglar Ledviks arbete, det är ett ständigt pågående arbete.

Ett prioriterat område under året har varit att utveckla elevernas läsförmåga. För planeringen av undervisningen har lärarna använt en gemensam mall för pedagogiska planeringar.

Samarbetet med föräldrarna är välplanerat och regelbundet. Föräldrar säger vid kvalitetsuppföljningen att de känner sig respekterade och att skolan inger förtroende.

Både lärare och föräldrar problematiserar grundskolornas förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd.

En del av Ledviks elever har gått många år i skolan och inte fått den hjälp de har behövt och i vissa fall har de blivit kränkta. Eleverna berättar att de har bra lärare och får den hjälp de behöver. De tycker att det är skönt att alla känner alla och att det är mindre stök. Eleverna tycker att det är tråkigt att de inte har musik. Vidare anser de att skolan ringer hem till föräldrarna för ofta:

”Vi får inte göra något bus – då blir det hemringning”

Utveckla matematikundervisningen mot ett mer laborativt arbetssätt, ge fler elever på Ledvik möjlighet att använda datorn som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Utveckla elevinflytandet ytterligare.

Modersmål

Barn i familjer med annat modersmål än svenska har rätt till modersmålstöd i förskolan och modersmålsundervisning i skolan. Minst en förälder/vårdnadshavare ska ha ett annat språk än svenska som sitt modersmål och språket ska användas aktivt i hemmet. Ansvarig för

modersmålsenheten är en rektor. En omfattande organisationsförändring har genomförts av modersmålsundervisningen under läsåret 2009-2010. Det har både varit positiva och negativa reaktioner på denna förändring. En utvärdering kommer att genomföras för att se om

omorganisationen har fått avsedd effekt.

(22)

Verksamheterna

Varje skolform redovisas för sig med följande disposition. Inledningsvis presenteras uppföljning/åtgärder av föregående års kvalitetsredovisning och statistik. Till grund för analyserna och förbättringsåtgärderna ligger brukarundersökningen, statistik,

kvalitetsuppföljningsbesöken, kvalitetsredovisningar samt LJUS på kvalitet.

Förskoleverksamhet

Den kommunala förskoleverksamheten ingår i skolområdena och har delvis olika organisationer.

Det framkommer vid kvalitetsuppföljningsbesöken att förskolechefer efterfrågar mer av koncerntänkande. Det är väsentligt att det finns en balans mellan decentralisering och centralisering. Det är också viktigt att beakta huvudmannens ansvar i olika frågor. Vidare

efterfrågar personal och chefer på de kommunala förskolorna utökade möjligheter att träffas inom det egna området för att utbyta erfarenheter och diskutera områdesgemensamma frågor.

Uppföljning av föregående års kvalitetsredovisning

Andelen pedagogiskt utbildad personal har ökat det senaste läsåret med 2 procentenheter i den kommunala verksamheten medan andelen minskat i den enskilda verksamheten med 3

procentenheter. På Lidingö är andelen årsarbetare med pedagogisk utbildning lägre än i riket.

Det är ett högprioriterat förbättringsområde i synnerhet med tanke på den nya skollagen och reviderade läroplanen för förskolan där förskolan blir en egen skolform och begreppen utbildning och undervisning införs samt förskollärarens uppdrag och ansvar blir stärkt och förtydligat.

Tabell 10. Antal barn i kommunala förskolor och pedagogisk omsorg/familjedaghem Område Bodal Högsätra Källängen Käppala Torsvik Totalt Antal barn 2009/2010 298 360 460 285 345 1748 Antal barn 2008/2009 276 342 447 284 345 1694

Tabell 11. Antal barn i enskilda förskolor och pedagogisk omsorg/familjedaghem Område Bodal Högsätra Källängen Käppala Torsvik Totalt Antal barn 2009/2010 147 181 244 343 153 1068 Antal barn 2008/2010 153 162 263 359 149 1086

Det totala barnantalet har ökat något under det senaste året. Ökningen har skett inom den kommunala verksamheten medan barnantalet minskat i den enskilda förskoleverksamheten.

(23)

Tabell 12. Antal årsarbetare, utbildningsnivå och personaltäthet i kommunala förskolor

Lidingö Riket

2009/2010 2008/2009 2009/2010 2008/2009

Antal årsarbetare 346 332 67 396 67 677 Andel årsarbetare i

% med pedagogisk

högskoleutbildning 44 42 56 55

Andel årsarbetare i

% med annan utbildning för arbete

med barn 38 40 41 42

Antal inskrivna barn

per årsarbetare 5,0 5,0 5,4 5,2

Tabell 13. Antal årsarbetare, utbildningsnivå och personaltäthet i enskilda förskolor

Lidingö Riket

20092010 2008/2009 2009/2010 2008/2009

Antal årsarbetare 169 172 15 810 14 409 Andel årsarbetare i

% med pedagogisk

högskoleutbildning 34 37 44 43

Andel årsarbetare i

% med annan utbildning för arbete

med barn 49 47 46 47

Antal inskrivna barn

per årsarbetare 4,9 4,8 5,3 5,4

Det totala antalet inskrivna barn per årsarbetare ligger i stort sett på samma nivå som

föregående år. Noteras kan att antalet inskrivna barn per årsarbetare är färre på Lidingö än för riket. Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är betydligt lägre på Lidingö jämfört med riket. Dock har andelen ökat något det senaste året inom den kommunala förskolan, medan den minskat i enskilda förskolan.

Analys

Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning kan konstatera att problemet med att rekrytera förskollärare kvarstår. Förutom att förskollärare är ett bristyrke i framför allt

storstadsregionerna anger förskolecheferna ekonomiska skäl till att de inte anställer fler förskollärare. Det är dyrare att anställa förskollärare än barnskötare. En del förskolechefer känner sig pressade av ekonomin och påpekar att det snarare handlar om att driva en ekonomisk verksamhet än en pedagogisk verksamhet med god kvalitet.

Öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. Utbildningsförvaltningen kommer under läsåret 2011-2012 starta en uppdragsutbildning för barnskötare som vill utbilda sig till förskollärare.

(24)

Förskolan

Måluppfyllelse och pedagogisk verksamhet

Förskolorna har fortsatt att prioritera arbetet med barns språkutveckling. Flera förskolor har satt ett förnyat fokus på värdegrundsarbetet under året. Enheten för Kvalitet, utveckling och forskning kan konstatera att arbetet med värdegrunden lätt blir slentrianmässig. Uttryck som

”det där kan vi”, ”det där har vi redan gjort” eller ”vi har våra värdegrundsord” lyfter pedagogerna fram i samtalen. Arbetet med värdegrunden måste ständigt aktualiseras och problematiseras på förskolorna, i ledningen, i arbetslagen och tillsammans med barn och föräldrar.

Nedan presenteras resultatet från ett urval av frågorna i brukarundersökningen. Några av frågorna är kommunspecifika och därför förekommer ingen jämförelse mellan kommunerna men däremot en uppdelning på kön.

Diagram 1. Förskolan

Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov

90 94 87 94 8591 8192 84 94 8793

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Lidingö Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Upplands- Bro

Andel som instämmer

Kommunal Fristående

Mitt barn känner sig trygg i förskolan

96 94

91 92 93 92

97 96 95 95 98 98

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

(25)

Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering

59 63

57

39

51

58

75 75

63 61 58

82

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Jag är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten

80 76

72

65

72 73

88 86 86

78

88

95

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mitt barn utvecklas genom lek, rörelse och utevistelse på förskolan

94 95 94 97 93 94

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Totalt Flickor Pojkar

Lidingö

(26)

Genomgående i Lidingö stad har de enskilda/fristående förskolorna bättre resultat jämfört med de kommunala. I jämförelse med de övriga kommunerna uppvisar dock Lidingös

kommunala förskolor bäst resultat med ett undantag, frågan om diskriminering och kränkande behandling. Lidingös enskilda/fristående förskolor uppvisar ett bra, men varierat resultat i jämförelse med de övriga kommunerna.

Analys

Den samlade bilden från förskolorna är att kvaliteten är hög. De flesta förskolor bedömer att de når målen. Kvalitetsuppföljningen visar att det finns ett ökat fokus både på den inre och yttre miljön. Den pedagogiska dokumentationen har blivit en viktig metod för arbetet på förskolorna. Den utforskande pedagogiken och miljön präglar arbetet. Pedagogistorna har en viktig roll i det arbetet. Förskolechefer och förskolelärare beskriver sina positiva erfarenheter från LJUS på kvalitet utvärderingarna. Brukarundersökningen visar att vårdnadshavarna är mycket nöjda med förskolorna på Lidingö. Barnen känner sig trygga på förskolan och de stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina egna behov och förutsättningar. När det gäller inflytande över verksamheten är resultatet något sämre. Vårdnadshavarna har inte i tillräcklig grad kännedom om förskolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling/mobbning. Det har gått slentrian i arbetet med värdegrunden, ord och begrepp har tappat sin betydelse.

Förnya och utveckla arbetet med värdegrunden. Gå från information till samverkan med vårdnadshavarna. Förbättra utvecklingssamtalen. Vidarutveckla arbetet med BRUK och de pedagogiska diskussionerna och självvärderingarna i arbetslagen.

Särskilda stödinsatser - barn i behov av särskilt stöd

Förskoleverksamheten arbetar med ett inkluderande arbetssätt när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Barnen är en del av hela gruppen och ses som en tillgång för den. Förskolorna har möjlighet att söka externa medel för barn i behov av särskilt stöd. Dessa används som regel till att anställa extra personal.

Styrning och ledning

Förskoleverksamheten styrs av lagstiftning, läroplaner beslutade av Sveriges riksdag samt kommunala mål och riktlinjer beslutade av utbildningsnämnden i Lidingö stad. Förskolorna leds av en förskolechef. Inom den enskilda förskoleverksamheten förekommer olika

ägandeformer, vilket påverkar och sätter ramarna för verksamheten.

Kvalitet och utveckling

Den kommunala förskolan arbetar målmedvetet med det strukturerade kvalitets- och utvecklingsarbetet. Personalen är delaktig och arbetet med BRUK har tagit fart.

(27)

Hälsa och livsstil

Förskoleverksamheten arbetar aktivt med hälsa och livsstil. Flera förskolor profilerar sig med utevistelse en stor del av dagen.

Framåtblick

För en fortsatt positiv utveckling av förskolan på Lidingö krävs fler förskollärare i

verksamheterna. Behovet förstärks i och med införandet av den reviderade läroplanen där förskollärarens uppdrag och ansvar utökas och förtydligas. Avgörande är också en god

implementering av den reviderade läroplanen och att förskolechefer och pedagoger involveras och är delaktiga i arbetet och tar ett ansvar för att arbeta med förändringarna. Det är också viktigt att stärka pedagogerna i ledarrollen och att de får verktyg att använda för att kunna utgå från forskning i det pedagogiska utvecklingsarbetet.

(28)

Pedagogisk omsorg

1 juli 2009 infördes begreppet pedagogisk omsorg i lagstiftningen. Familjedaghemmen är en typ av pedagogisk omsorg. Det finns 38 enskilda familjedaghem på Lidingö. Det ställs inte samma kvalitetskrav på pedagogisk omsorg som på fristående/enskilda förskolor, till exempel är läroplanen vägledande och det finns inga krav på pedagogisk utbildning. Den pedagogiska omsorgen erbjuds att vara med i utbildningsförvaltningens kvalitetsuppföljningsarbete och de skriver en kvalitetsredovisning.

Från brukarundersökningen presenteras resultatet från ett urval av frågorna som föräldrarna besvarat till barn i pedagogisk omsorg. Ingen jämförelse mellan kommunerna har skett då denna typ av verksamhet finns i begränsad utsträckning i de övriga kommunerna.

Diagram 6. Pedagogisk omsorg

Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov

94

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Lidingö

Fristående

Mitt barn känner sig trygg i familjedaghemmet 98

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Lidingö

Fristående

(29)

Jag känner till familjedaghemmets arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering

70

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Lidingö

Fristående

Jag är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten

82

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Lidingö

Fristående

Mitt barn utvecklas genom lek, rörelse och utevistelse på familjedaghemmet

99 99 99

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Totalt Flickor Pojkar

Lidingö

Fristående

(30)

Brukarundersökningen visar att föräldrar med barn i pedagogisk omsorg/familjedaghem är mycket nöjda med verksamheten, med ett undantag, och det gäller frågan om diskriminering och kränkande behandling.

Analys

Verksamheterna inom pedagogisk omsorg erbjuds att delta i utbildningsförvaltningens kvalitetsuppföljningsarbete. Det är emellertid endast ett fåtal som utnyttjar denna möjlighet.

Det är därför inte möjligt att beskriva deras verksamhet ytterligare.

Delta i utbildningsförvaltningens kvalitetsuppföljningsarbete. Skriva kvalitetsredovisning.

(31)

Grundskolan

De kommunala skolområdena har stor självständighet i sitt arbete. Skolområdena har olika organisation och vägen till måluppfyllelse skiljer sig mellan dem. Det framkommer vid kvalitetsuppföljningsbesöken att rektorer efterfrågar mer av ett koncerntänkande. Lärarna efterfrågor också mer koncerngemensamma riktlinjer och diskussioner - en känsla av samhörighet. Framförallt framkommer det i samtalen med pedagogerna att de saknar gemensamma träffar med lärarna i det egna skolområdet. Träffar där de kan utbyta erfarenheter med varandra och ha pedagogiska diskussioner, det vill säga en typ av kompetensutveckling. En lärare uttrycker det så här:

”Vi hör till samma skolområde men vi vet väldigt lite om varandra”.

Det är väsentligt att det finns en balans mellan decentralisering och centralisering. Det är också viktigt att beakta huvudmannens ansvar i olika frågor.

Uppföljning av föregående kvalitetsredovisning

På en del skolor märks arbetet med det sytematiska kvalitetsarbetet tydligt. Engagemanget och de pedagogiska samtalen och självvärderingarna är grundade i arbetslagen. Här kan nämnas Käppala skolområdes arbete med att kartlägga processer och Högsätra skolområdes arbete med Qualis. Arbetet med att stärka den pedagogiska ledarrollen behöver fortsätta och förtydligas för att en positiv utveckling av skolorna på Lidingö ska fortsätta.

Utbildningsförvaltningen har planerat att starta PIM⁹ utbildning med start hösten 2011 för lärare och skolledare i grundskolan och gymnasiet. NTA¹⁰ lådorna används i olika

utsträckning på skolorna. Infomentors verktyg används på grundskolorna. Två pilotskolor har utsetts för att testa föräldrafunktionen i verktyget samt en skola är pilotskola för

elevfunktionen.

Tabell 14. Antal elever i kommunal förskoleklass och grundskola

Område Bodal Högsätra Källängen Käppala Torsvik Totalt Antal barn

2009/2010 459 769 1183 761 1159 4331

Antal barn

2008/2009 508 753 1134 777 1153 4325

Tabell 15. Antal elever i fristående förskoleklass och grundskola

Albatross Montessori-

skola

Animo Montessori-

skola

Futura- skolan

I Ur och skur, Mulleborg

I Ur och skur, Utsikten

Vittra på

Lidingö Totalt Antal barn

2009/2010 130 29 260 - 75 224 718

Antal barn

2008/2009 122 27 157 8 78 202 594

Det totala elevantalet har ökat det senaste året framför allt i de fristående skolorna där

Futuraskolan har den största ökningen. Inom den kommunala skolan har elevantalet ökat mest i Källängens skolområde.

9 Praktisk IT- och Mediakompetens