Unga vuxnas boende i Sverige 2013
Hur bor unga vuxna?
Hur vill de bo?
Undersökning från Hyresgästföreningen
Innehåll
SAMMANFATTNING 3
Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många unga vuxna bor kvar hemma? 3 Hur vill unga vuxna bo? 3
Undersökningsmetod 4
HUR BOR UNGA VUxNA SOM HAR FlyTTAT HEMIFRåN? 4 Andelen som bor i hyresrätt minskar 4
Vanligast att få en hyresrätt genom kontakter 5 Bostadsbrist i 135 kommuner 6
En av fyra som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad 6
De som har egen bostad bor större än de som inte bor i egen bostad 7 15 procent av de som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda 8
Boendekostnaderna högre för de med egen bostad än för de som saknar egen bostad 8 En av fem klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt 9 En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga 9 Nära hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt 9
HUR MåNGA UNGA VUxNA BOR KVAR HEMMA? 10
De flesta bor hos föräldrarna för att det är billigt och praktiskt 10
HUR VIll UNGA VUxNA BO? 11
40 procent anser att hyresrätten är den bäst passande boendeformen 11 147 700 unga vuxna bor ofrivilligt hos sina föräldrar 12
Den efterfrågade bostadsstorleken har krympt 13 De flesta vill dela bostad med en annan vuxen 13
Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag 13 De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga 14
Hyresrätten är den bäst passande boendeformen för de som avser att flytta 15 288 900 vill ha en egen bostad – men saknar det i dag 15
SlUTSATS OcH KOMMENTARER TIll UNDERSÖKNINGEN 16 REFERENSER 18
SAMMANFATTNING
Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?
n Andelen unga vuxna som bor i egen bostad upp- går 2013 till 51 procent. Det är den lägst upp- mätta andelen någonsin och kan jämföras med 62 procent 1997.
n En av fyra bor i osäkra upplåtelseformer, det vill säga bor hos anhöriga eller kompisar, i studentbo- stad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum eller på annat sätt. Det är en ökning med tre procent- enheter sedan 1997.
n Andelen som bor i hyresrätt minskar. 2013 bor 28 procent i hyresrätt. Motsvarande andel 1997 var 39 procent.
n 15 procent bor i bostadsrätt och åtta procent i eget hus.
n Vanligast är att få sin hyresrätt genom kontakter, vilket 33 procent svarade. 29 procent svarade att de fått sin hyresrätt genom att stå i kö hos ett spe- cifikt bostadsbolag och 24 procent svarade att de fått sin hyresrätt genom en offentlig bostadsför- medling.
n 33 procent av de unga vuxna med barn bor inte i egen bostad.
n De vanligaste formerna av osäkra boendeförhål- landen är att bo i andra hand eller att bo i stu- dentbostad.
n 15 procent av de unga vuxna som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda.
n En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt.
n En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende. Det är den högst upp- mätta andelen någonsin och kan jämföras med 13 procent 2003.
n 44 procent av de unga vuxna som lämnat föräld- rahemmet har inte mer än 5 500 kronor kvar att leva på varje månad efter att boendet är betalt.
Det ligger under Konsumentverkets beräkningar på hur mycket en person mellan 18 och 30 år behöver för att klara sig.
Hur många unga vuxna bor kvar hemma?
n Nästan en av fyra, 23 procent, unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar. Det är den högst upp- mätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 1997 då motsvarande andel var 15 procent.
n 83 procent av de som bor hos sina föräldrar skulle absolut eller kanske vilja flytta hemifrån det när- maste året och 85 procent skulle absolut eller kanske vilja ha en egen bostad nu om de hade råd.
Däremot uppger bara 53 procent att de absolut eller kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad.
n Det främsta skälet till att bo hos föräldrarna är att det är billigt och praktiskt.
Hur vill unga vuxna bo?
n 40 procent av de unga vuxna uppger att det pas- sar dem bäst att bo i hyresrätt. 23 procent uppger att det passar dem bäst att bo i bostadsrätt och 15 procent uppger att det passar dem bäst att bo i eget hus.
n Hyresrätten är den mest populära boendeformen för de som avser att flytta.
n 40 procent av de som bor hos sina föräldrar upp- ger att det är den bäst passande boendeformen.
Det är den lägst uppmätta andelen någonsin. 59 procent uppger att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiskt tal innebär det att det i landet bor 147 700 unga vuxna ofrivilligt hos sina föräldrar.
n 33 procent av de som bor hos sina föräldrar upp- ger att hyresrätten är den bäst passande boende- formen. 14 procent uppger bostadsrätt, fem pro- cent att dela bostad med kompisar, fyra procent eget hus och tre procent studentbostad.
n Sammanlagt är det 525 700 unga vuxna som bor i egen hyresrätt, egen bostadsrätt eller eget hus.
288 900 unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad – men saknar det i dag.
n För att fylla behovet hos de 288 900 unga vuxna som saknar och efterfrågar egen bostad skulle det behövas 87 600 hyresrätter, 62 500 bostadsrät- ter och 39 800 egna hus. Totalt sett innebär det 189 900 bostäder.
Undersökningsmetod
Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen vartannat år sedan 1997 ge- nomfört en undersökning om unga vuxnas boende.
Den undersökta gruppen består av unga vuxna mel- lan 20 och 27 år i Sverige. 2013 års undersökning genomfördes mellan 15 januari och 21 februari 2013.
Undersökningen gjordes per telefon med en postal uppföljning till ett delurval av de unga vuxna som inte svarade i telefon. 4 409 unga vuxna svarade; 1 100 i Göteborgsregionen, 1 107 i Malmö och Lund, 1 102 i Stockholms län och 1 100 i övriga riket. To- talt sett bor det 1 039 508 personer mellan 20 och 27 år i Sverige.
Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval varpå resultatet visar på skattningar av verkliga för- hållanden. I resultatredovisningen kommer statistiskt signifikanta och icke statistiskt signifikanta skillnader att uppges. Dessa avser ett 95-procentigt konfidens- intervall.1
Till rapporten finns en tabellbilaga som redovisar de tidsserier som nämns. I tabellbilagan redovisas också det svarsbortfall som överstiger en procent. För mer utförlig information om undersökningsmetoden och de frågor som ställdes, se den bifogade metodbi- lagan.
1 Att ett 95-procentigt konfidensintervall används innebär att det är 95-procents sannolikhet att de skillnader som uppmätts inte beror på slumpen.
Hur bor unga vuxna som har flyttat hemifrån?
Andelen unga vuxna som bor i egen bostad – det vill säga bostadsrätt, eget hus eller hyresrätt med första- handskontrakt – uppgår i år till 51 procent. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 1997, då den första undersökningen om ungas vuxnas boende genomfördes. Då hade 62 pro- cent av de unga vuxna en egen bostad. I takt med att allt färre unga vuxna bor i eget boende har andelen som bor hos sina föräldrar respektive andelen som bor i osäkra upplåtelseformer2 ökat. 2013 bor nästan en av fyra, 23 procent, unga vuxna hos sina föräldrar.
Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 15 procent 1997. En av fyra bor i osäkra upplåtelseformer, vilket är en ökning med tre procentenheter sedan 1997. Samtliga nämnda för- ändringar är statistiskt säkerställda.
Andelen som bor i hyresrätt minskar 51 procent av de unga vuxna bor i en egen bostad.
Vid en särredovisning av storstadsområdena kan man se att Stockholms län har lägst andel (44 procent) unga vuxna med egen bostad. Därefter kommer Gö- teborgsregionen med 48 procent unga vuxna med egen bostad och Malmö och Lund med 49 procent unga vuxna med egen bostad. Högst andel unga vux- na med egen bostad finner man utanför storstadsre- gionerna (55 procent).
2 Med ”osäkra upplåtelseformer” avses boende utan besitt- ningsskydd, det vill säga boende hos anhöriga eller kompisar, i studentbostad, med andrahandskontrakt, i hyrda rum och dylikt samt på annat sätt. Att ha besittningsskydd innebär att man har rätt att ha kvar till exempel en hyresrätt så länge man uppfyller sin del av hyresavtalet, det vill säga betalar hyran och sköter lägenhe- ten.
Diagram 1: 20–27-åringarnas boendeförhållanden, 1997–2013 (procent)
62 62 60 59 57 53 57
52 51
22 21 21
21
23 28
22 26 25
15 17 18
21
19 19 21 22 23
0 10 20 30 40 50 60 70
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Egen bostad
Osäkra upplåtelseformer Hos föräldrar
Även ålder och kön tycks inverka på huruvida man bor i en egen bostad eller inte. 38 procent av de mel- lan 20 och 23 år har en egen bostad, att jämföra med 66 procent av de mellan 24 och 27 år. Vidare bor fler kvinnor än män i egen bostad, där andelarna är 55 procent respektive 47 procent.
Samtidigt som andelen unga vuxna som bor i egen bostad minskar, minskar också andelen unga vuxna som bor i hyresrätt. 2013 är det 28 procent som bor i hyresrätt, vilket liksom 2011 är den lägst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 39 procent 1997. Även andelen som bor i eget hus har minskat, från tolv procent 1997 till åtta procent 2013. An- delen som bor i bostadsrätt går däremot åt motsatt riktning och ökar. 2013 bor 15 procent i bostadsrätt, att jämföra med elva procent 1997. Samtliga nämn- da förändringar är statistiskt säkerställda.
Intressant att notera är även det faktum att endast 18 procent av de unga vuxna i Stockholms län bor i
hyresrätt. Stockholms län skiljer sig således från Gö- teborgsregionen och Malmö och Lund där 30 res- pektive 28 procent av de unga vuxna bor i hyresrätt.
Högst andel som bor i hyresrätt finner man utanför storstadsregionerna. Där bor 32 procent i hyresrätt.
Vanligast att få en hyresrätt genom kontakter
De som har en hyresrätt med förstahandskontrakt – 28 procent av de unga vuxna i landet – fick svara på en fråga om hur de fick tag på sin bostad. De flesta, 33 procent, svarade att de fått sin bostad genom kontakter. Näst vanligaste sättet är att stå i kö hos ett specifikt bostadsbolag, vilket 29 procent svarade. På tredje plats kommer offentlig bostadsförmedling, vil- ket 24 procent svarade. Övriga tillvägagångssätt som de unga vuxna har angett är bland annat Blocket, lägenhetsbyte alternativt flytta in hos en partner som har bostad.
Diagram 2: Andel 20–27-åringar med egen bostad, 2013 (procent)
44 48 49 55 51
0 10 20 30 40 50 60
Stockholms län
Göteborgsregionen Malmö och Lund
Övriga riket
Riket
Egen bostad
Diagram 3: Boendeförhållanden, eget boende, 1997–2013 (procent)
39 40 39
35 35
29 32
28 28
11 14 14 13 14 15 16 16 15
12
8 8 10
8 9 9 8 8
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus
Bostadsbrist i 135 kommuner
Antalet kommuner som redovisar brist på bostäder har ökat under 2011 och 2012. I 135 av landets totalt 290 kommuner råder det brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. 89 procent av dessa kom- muner uppger att det är brist på hyresrätter. Lägg därtill att det i drygt hälften, 53 procent, av alla kommuner råder brist på lägenheter som ungdomar efterfrågar. Denna brist är främst påtaglig i storstads- regionerna och på högskoleorterna.3
Alla kommuner har ett speciellt bostadsförsörj- ningsansvar. Det innebär att kommunerna ska pla- nera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsätt- ningar för att kommunens invånare ska leva i goda bostäder. 4 Kommunerna har alltså ett huvudansvar för planeringen av bostadsbyggandet, men staten har det yttersta ansvaret för att alla ska ha tak över huvudet. Med anledning av detta är det intressant att studera huruvida det finns offentliga bostadsför- medlingar respektive allmännyttiga bostadsföretag i kommunerna.
Kommunala bostadsförmedlingar är ett viktigt verktyg som kommunerna har möjlighet att använda sig av för att leva upp till sitt lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen. Enligt kommunernas egna bedömningar finns det kommunal bostadsförmed-
3 Boverket: Bostadsmarknaden 2012–2013
4 lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsan- svar
ling i tio av landets totalt 290 kommuner.5 Vanligast är dock att de allmännyttiga bostadsföretagen har en egen kö, vilket förekommer i 222 av kommunerna.
Majoriteten av dessa finns i kommuner utanför stor- stadsområdena och högskoleorterna.6
En av fyra som flyttat hemifrån bor inte i egen bostad
En av fyra unga vuxna, som har flyttat hemifrån, bor inte i egen bostad. Dessa bor i stället i osäkra upplå- telseformer, det vill säga delar bostad med kompisar, bor i studentbostad, hyr ett rum, har en bostad i andra hand, bor hos anhörig eller bor på något annat vis.
De vanligaste formerna av osäkra upplåtelseformer är att bo i andra hand respektive att bo i student- bostad. I dessa boendeformer bor sju procent unga vuxna vardera. Andelen som bor i andra hand har dock minskat något sedan 2011 då motsvarande andel var tio procent; en minskning som är statistiskt säkerställd. Näst vanligast är att bo med kompisar, vilket fyra procent uppger.
Det råder även regionala skillnader. I Malmö och Lund bor en större andel unga vuxna i osäkra upplå- telseformer än i jämförelse med Göteborgsregionen och Stockholms län.7 Detta kan till stor del förklaras
5 Kommunal bostadsförmedling finns i lund, Härryda, Kungs- backa, lomma, Malmö, Sigtuna, Stockholm, Huddinge, Värmdö och Öckerö.
6 Boverket: Bostadsmarknaden 2012–2013
7 I Malmö och lund bor 31 procent av de unga vuxna i osäkra boendeförhållanden. I Göteborgsregionen är motsvarande andel 28 procent och i Stockholms län 27 procent. Utanför storstadsre- gionerna bor 24 procent i osäkra boendeförhållanden.
Diagram 4: Osäkra upplåtelseformer, 1997–2013 (procent)
4 3 3 3
3
4 3
3 4 6
4 5 5
7 7 7 6
7
3
1 1
2 2 2 2 2
7
8 8
8 7
12
8
10
7
3
3 3 2
3 3
1 1 1 1 1 1 1
0 2 4 6 8 10 12 14
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Med kompisar I studentbostad Hyr rum o.dyl I andra hand Bor på annat sätt Hos anhörig
genom att en större andel unga vuxna i Malmö och Lund bor i studentbostad och hos kompisar än i öv- riga storstadsregioner. Högst andel unga vuxna som bor i andra hand finner man dock i Stockholms län.
Boendet varierar också med civilstånd. Av de gifta eller samboende bor 78 procent i egen bostad, att jämföra med 34 procent av de som inte är gifta eller samboende. Viktigt att notera är även det faktum att 33 procent av de unga vuxna som har barn inte bor i egen bostad.8
Det är dock troligt att fler unga vuxna än vad dessa siffror indikerar bor i osäkra upplåtelseformer.
Detta då man kan anta att den andel som exempelvis bor i andra hand underskattas då dessa sannolikt i mindre utsträckning är skrivna där de bor, flyttar oftare, och således är svårare att få kontakt med. Ett mörkertal vad gäller andelen som bor i osäkra boen- deförhållanden är alltså inte osannolikt.
De som har egen bostad bor större än de som inte bor i egen bostad
De unga vuxna som inte bor hemma i föräldrahem- met fick svara på en fråga om hur stort de bor, räknat i antal rum. Hur stort man bor varierar beroende på om man har egen bostad eller inte. 22 procent av de som har en egen bostad bor i högst ett rum och kök, att jämföra med 47 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer. Den grupp som bor i egen bostad bor således större.
8 Detta inkluderar alla unga vuxna med barn som inte bor i egen bostad, det vill säga både de som bor hos föräldrar och de som bor i övriga upplåtelseformer.
För gruppen som bor i osäkra upplåtelseformer har boendestorleken minskat i förhållande till 2011.9 2011 bodde 42 procent i högst ett rum och kök, att jämföra med 47 procent 2013. Samtidigt som an- delen som bor i små bostäder har ökat har andelen som bor i större bostäder minskat. 2011 bodde 57 procent i minst två rum och kök, att jämföra med 51 procent 2013. Samtliga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda. För gruppen som bor i egen bostad har inga större förändringar skett vad gäller bostadsstorleken.
Det råder även regionala skillnader vad gäller bo- endestorleken. I Stockholms län bor en högre andel i högst ett rum och kök i jämförelse med övriga stor- stadsregioner. Lägst andel som bor i högst ett rum och kök finner man utanför storstadsregionerna.
Utanför storstadsregionerna bor också en högre an- del i boenden som är större än två rum och kök.
Bostadsstorleken för de som är sammanboende eller gifta utan barn har minskat i landet. I år bor 15 procent i bostäder som är ett rum och kök eller min- dre, att jämföra med elva procent 1997. Samtidigt har andelen som bor i mer än två rum och kök mins- kat. I år bor 38 procent i bostäder som är mer än två rum och kök, att jämföra med 42 procent 1997.
Förändringarna är statistiskt säkerställda.
9 I förhållande till 2003 och 2005 har andelen som bor i högst ett rum och kök minskat något. 2003 bodde 50 procent i högst ett rum och kök och 2005 var motsvarande andel 49 procent.
Diagram 5: Bostadsstorlek för sammanboende eller gifta utan barn, 1997–2013 (procent)
11 9 10 13 13 13 12 15 15
42
45 41
44
40 38 40
35 38
47 46 48
43
47 49 48 49
46
0 10 20 30 40 50 60
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Högst 1 rok Mer än 2 rok 2 rok
15 procent av de som flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda
Det finns flera olika sätt att definiera trångboddhet och några absoluta mått på trångboddhet finns inte.
Vad som kan antas vara en acceptabel utrymmesstan- dard varierar i stället beroende på till exempel vilken relation man har till de människor man bor med. Ett enkelt sätt att mäta trångboddhet är dock att räkna på relationen mellan antal rum och antal boende, utan att bry sig om hur gamla de boende är eller i vilka relationskonstellationer de lever i. Gör man så, och räknar med att det bör finnas minst ett rum per individ, kan man se att 15 procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån och inte bor ensamma är trångbodda. 2011 var motsvarande andel trångbodda också 15 procent.
Trångboddheten ökar ju fler man är som delar bo- stad. Av de tvåpersonhushåll som finns i landet bor elva procent av de unga vuxna som lämnat föräldra- hemmet i ett rum och kök. Av trepersonhushållen bor 21 procent i ett eller två rum och kök och i de hushåll som består av fyra eller fler personer bor 33 procent i bostäder som består av mellan ett och tre rum och kök. Det ska tilläggas att det i dessa uträk- ningar inte ingår bostäder som är mindre än ett rum och kök, exempelvis bostäder med ett rum men med delad kokvrå eller kokskåp. Detta då man kan anta att dessa svarande bor i studentboenden och delar således inte själva rummet med flera personer. Skulle dessa inkluderas skulle andelen unga som ser ut att vara trångbodda att öka.
Boendekostnaderna högre för de med egen bostad än för de som saknar egen bostad I undersökningen ställdes frågan om hur mycket man betalar för sitt boende. Månadskostnaderna varierar beroende på om man har egen bostad eller inte. 21 procent av de som har eget boende betalar som mest 2 800 kronor i månaden. 38 procent be- talar mellan 2 800 och 4 200 kronor i månaden och 39 procent betalar mer än 4 200 kronor i månaden.
Bland de som lämnat föräldrahemmet, men inte bor i egen bostad, det vill säga de som bor i osäkra upplåtelseformer, betalar 31 procent som mest 2 800 kronor i månaden. 45 procent betalar mellan 2 800 och 4 200 kronor i månaden och 23 procent beta- lar mer än 4 200 kronor i månaden. Detta resultat tyder på att de som har en egen bostad har en högre månadskostnad än de som bor i osäkra upplåtelse- former. Man bör ha i åtanke att det i den sistnämnda gruppen ingår de som hyr hela bostäder, men också de som hyr delar av bostäder eller studentrum.
Intressant att notera är också det faktum att andelen som betalar mer än 4 200 kronor i månaden, räknat i dagens penningvärde, har minskat bland de som bor i egen bostad. För gruppen som bor i osäkra upplåtelseformer har boendekostnaderna fluktuerat mer. En konsekvens av detta kan vara att de som inte bor i egen bostad har det svårare att planera och förutse sina ekonomier.
Diagram 6: Boendekostnad på mer än 4 200 kronor i månaden, 2003–2013 (procent, 2013 års penningvärde)
43 45
43 42 41
39
22
30 30
23
28
23
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2003 2005 2007 2009 2011 2013
Egen bostad
Övriga utanför föräldrahemmet
En av fem klarar sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt
En relativt stor andel, 79 procent, av de unga vuxna som har flyttat hemifrån anser sig klara sina boen- dekostnader utan problem. Andelen som uppger sig klara sina boendekostnader utan problem har dessutom ökat. 1997 uppgav 69 procent att de klarar sina boendekostnader utan problem och 2011 var motsvarande andel 78 procent.10 Men för den delen ska inte övriga glömmas bort. En av fem unga vuxna uppger sig klara sina kostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt.11
Hur man anser sig klara sina boendekostnader va- rierar beroende på om man har en egen bostad eller inte. 81 procent av de med egen bostad uppger sig klara sina boendekostnader utan problem, att jäm- föra med 75 procent av de som bor i osäkra upplåtel- seformer. 19 procent av de med egen bostad uppger sig klara sina boendekostnader nätt och jämt, inte så bra alternativt mycket dåligt. Motsvarande andel för de som bor i osäkra upplåtelseformer är 23 procent.
Hur man upplever sig klara sina boendekostnader varierar också något beroende på var i landet man bor. Utanför storstadsregionerna upplever 81 procent att de klarar sina boendekostnader utan problem. I storstadsregionerna är andelen något lägre. I Göte- borgsregionen uppger 78 procent att de klarar sina boendekostnader utan problem, i Stockholms län 76 procent och i Malmö och Lund 75 procent.12 En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får ekonomiskt stöd av föräldrar eller anhöriga
En av fem unga vuxna som flyttat hemifrån får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att betala sitt uppehälle eller boende. Det är den högst uppmätta andelen någonsin och kan jämföras med 13 procent 2003.13 Ökningen sedan 2011 är mer blygsam. Då var motsvarande andel 19 procent. Samtidigt tyder resultatet på att de som bor i osäkra upplåtelseformer är mer beroende av sina föräldrars eller anhörigas ekonomiska stöd än de som bor i egen bostad. 27 procent av de som bor i osäkra upplåtelseformer får hjälp av föräldrar eller anhöriga att klara sina boen-
10 Ökningen från 1997 till 2013 är statistiskt säkerställd, däre- mot inte ökningen från 2011 till 2013.
11 18 procent uppger att de klarar sina boendekostnader nätt och jämt och två procent uppger att de inte klarar boendekostna- derna så bra alternativt mycket dåligt.
12 Detta gäller både de som bor i egen bostad och de som flyt- tat hemifrån men inte bor i egen bostad.
13 Ökningen är statistiskt signifikant.
dekostnader, att jämföra med 16 procent av de med egen bostad.
Ser man till hela gruppen unga vuxna, det vill säga även de som bor hemma hos sina föräldrar, råder stora skillnader beroende på ålder och civilstånd. 35 procent av de unga vuxna som är mellan 20 och 23 år får hjälp av sina föräldrar eller anhöriga att klara sina boendekostnader, att jämföra med 21 procent av de mellan 24 och 27 år. Av de gifta eller sambo- ende får 16 procent hjälp av föräldrar eller anhöriga, i jämförelse med 36 procent av de som inte är gifta eller samboende.
Nära hälften har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt
Hur mycket man har kvar när boendekostnaden är betald varierar beroende på om man har en egen bostad eller inte. Den grupp som har en egen bostad har mer kvar att röra sig med än den grupp som inte har en egen bostad. Detta beror sannolikt på skill- nader i inkomster mellan de som bor i egen bostad respektive saknar egen bostad. En större andel av de som heltidsarbetar bor i egen bostad än de som ex- empelvis studerar eller är arbetslösa.
Fattigdom är ett mångtydigt begrepp. När man diskuterar skäliga levnadsnivåer i Sverige finns dock två vanligt förekommande referensvärden: riksnor- men för försörjningsstöd, som fastställs varje år av regeringen, och Konsumentverkets beräkningar av månadskostnader för olika typer av hushåll.
Riksnormen för försörjningsstöd ligger till grund för en del av det ekonomiska bistånd som social- tjänsten ger till ekonomiskt utsatta hushåll. Den grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar och ska spegla en skälig konsumtionsnivå. Enligt riksnormen behöver en ensamboende 3 880 kronor varje månad för att betala sådant som mat, hygienar- tiklar och förbrukningsvaror. Arbetsresor, hushålls- försäkring och medlemskap i A-kassa ingår inte i riksnormen. Motsvarande summa för den som ingår i ett tvåpersonshushåll är 3 180 kronor.14
Enligt Konsumentverkets beräkningar behöver en person mellan 18 och 30 år runt 6 105 kronor varje månad för att ha råd med mat, hemförsäkring, telefon, kollektivtrafik och andra basala kostnader.
Summan varierar något med kön, bostadsort och boendeförhållanden (sam- eller enboende) och in- kluderar inte exempelvis hälso- och sjukvård. Beräk- ningarna ska inte innebära en mycket låg standard,
14 Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 2013
men inte heller någon lyxnivå.15 Nästan hälften, 44 procent, av de unga vuxna som flyttat hemifrån har inte mer än 5 500 kronor kvar att röra sig med varje månad när boendet är betalt. Detta innebär att mer än 44 procent av de unga vuxna som lämnat föräld- rahemmet har mindre pengar att röra sig med än vad Konsumentverket tycker är rimligt.16
Intressant att notera är även det faktum att elva procent av de unga vuxna som har barn har mindre än 1 800 kronor kvar i månaden att röra sig med när boendet är betalt. Motsvarande andel för de som inte har barn är nio procent.
Hur många unga vuxna bor kvar hemma?
Nästan en av fyra, 23 procent, unga vuxna bor hem- ma hos sina föräldrar. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin och kan ställas i relation till 1997 då motsvarande andel var 15 procent.17
Hur stor andel som bor hos sina föräldrar varierar beroende på var i landet man bor. I Stockholms län bor 29 procent av de unga vuxna hos sina föräldrar.
Motsvarande andel i Göteborgsregionen är 24 pro- cent och i Malmö och Lund 20 procent. Åldern har också betydelse. 35 procent av de mellan 20 och 23 år bor hemma hos sina föräldrar, att jämföra med tio procent av de som är mellan 24 och 27 år. Det är också en större andel av männen, 26 procent, som bor hemma hos sina föräldrar, i jämförelse med 20 procent av kvinnorna; en trend som har återkommit
15 Konsumentverket: Koll på pengarna 2013
16 44 procent av de unga vuxna som lämnat föräldrahemmet har mellan 0 och 5 500 kronor kvar i månaden att röra sig med när boendet är betalt. 53 procent har över 5 500 kronor kvar.
17 Ökningen är statistiskt säkerställd.
varje år sedan undersökningens start 1997. Kvin- norna bor i stället i högre utsträckning i egen bostad.
De flesta bor hos föräldrarna för att det är billigt och praktiskt
Av de som bor hos sina föräldrar uppger 62 procent att de absolut skulle vilja flytta hemifrån det närmas- te året. 21 procent uppger att de kanske skulle vilja det. 69 procent uppger också att de absolut skulle vilja ha en egen bostad nu om de hade råd och 17 procent uppger att de kanske skulle vilja ha det. Dä- remot är det bara 32 procent som absolut skulle ha råd med en egen bostad och 22 procent som kanske skulle ha råd. Det innebär att fler än som uppger sig ha råd vill ha en egen bostad.
På frågan om vilket eller vilka som är de främsta skälen till att man bor hos sina föräldrar svarade 47 procent att de inte har råd med eget boende och 42 procent svarade att de inte kan få en bostad där de vill bo. Det vanligast förekommande skälet är dock att det är billigt och praktiskt, vilket 73 procent svarade. Att det är billigt att bo hos föräldrarna syns även i svaren gällande hur mycket man betalar i månadskostnad. 58 procent av de som bor hos sina föräldrar betalar ingenting för boendet och bara tre procent betalar över 4 200 kronor i månaden.
Diagram 7: Så mycket har unga vuxna som flyttat hemifrån kvar att röra sig med när boendet är betalt, 2013 (procent)
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Upp till 1 800
kr/mån 1 801-3 100
kr/mån 3 101-4 300
kr/mån 4 301-5 500
kr/mån 5 501-6 700
kr/mån Över 6 700 kr/
mån 7
13 12 12 10
43
Observera att flera svarsalternativ fick anges
Hur vill unga vuxna bo?
Den populäraste boendeformen hos unga vuxna är hyresrätten. I år uppgav 40 procent att det skulle passa dem bäst att bo i hyresrätt. Näst populärast är bostadsrätten, vilket 23 procent svarade.15 procent svarade eget hus och tio procent hos föräldrarna. Sex procent uppgav att det skulle passa dem bäst att bo i studentbostad, medan fyra procent svarade att dela bostad med kompisar. En procent uppgav att det skulle passa bäst att hyra rum eller dylikt.
Efterfrågan på eget boende har fluktuerat något mellan 1997 och 2013, liksom de olika upplåtelse- formernas popularitetsgrad. 1997 ansåg 80 procent att eget boende, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus, var den bäst passande boendeformen.
2013 är motsvarande andel 78 procent.18 I jämförelse
18 Minskningen är inte statistiskt säkerställd.
Diagram 8: Vilja och möjlighet att lämna föräldrahemmet, 1997–2013 (procent)
med 2011 har det egna boendets popularitetsgrad dock ökat med två procentenheter; en ökning som är statistiskt säkerställd.
40 procent anser att hyresrätten är den bäst passande boendeformen
40 procent anser att hyresrätten är den bäst passande boendeformen. Det är en marginell ökning sedan 2011 då motsvarande andel var 39 procent. I förhål- lande till 1997 har andelen som anser att hyresrätten är den bäst passande boendeformen dock minskat.
1997 uppgav 45 procent att hyresrätten var den bäst passande boendeformen.19 Den minskade andelen ska nödvändigtvis inte tolkas som att hyresrätten som boendeform har minskat i popularitetsgrad.
19 Minskningen är statistiskt säkerställd.
83 80
87 83 87 85 87 88
86 84 83
79 85 84 81 86 87 85
50 54
64 59
53 59
50 51 53
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året Skulle vilja ha en egen bostad nu om hade råd Skulle ha råd med en egen bostad i dag
Diagram 9: Främsta skälen till att bo hemma hos föräldrarna, 2013 (procent)
29
18
73
47 42
14
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Vill bo med föräldrar Vill bo med syskon Billigt och praktiskt Har inte råd med eget
boende Kan inte få bostad där
jag vill bo Annat
Resultatet kan snarare vara ett uttryck för att unga vuxna anpassar sina önskemål efter vad man tror är rimligt att uppnå. Att få ett hyreskontrakt kan i dag vara avhängt på huruvida man har ett fast jobb, hög lön, bra referenser och inga betalningsanmärkningar.
Som ung kan det vara extra svårt att leva upp till dessa krav. Hyresrätten kan således uppfattas som en nästintill ouppnåelig boendeform.
Även andelen som uppger eget hus som den bäst passande boendeformen har minskat. 2013 uppger 15 procent att det egna huset är den bäst passande boendeformen, att jämföra med 22 procent 1997.20 För bostadsrätten syns en omvänd trend. 1997 upp- gav 14 procent att bostadsrätten är den bäst passande boendeformen. 2011 liksom 2013 uppgår andelen till 23 procent.21
Vid en jämförelse av storstadsregionerna och öv- riga riket framgår att hyresrätten är mer populär i Göteborgsregionen än vad den är i Stockholms län, Malmö och Lund och övriga riket. Bostadsrätten är mest populär i Stockholms län, medan det egna hu- set är en betydligt mer populär boendeform utanför storstadsregionerna.
147 700 unga vuxna bor ofrivilligt hos sina föräldrar
Hur man vill bo varierar bland annat med hur man bor för tillfället. De som bor i eget boende efterfrågar både bostadsrätt och eget hus i större utsträckning än gruppen som har flyttat hemifrån men inte bor i eget boende. Dessa efterfrågar i stället studentbostad eller att bo hos kompisar i högre utsträckning än grup-
20 Minskningen är statistiskt säkerställd.
21 Ökningen är statistiskt säkerställd.
pen som bor i eget boende. Hyresrätten är dock den boendeform som båda grupperna uppger som bäst passande.
Bland de som bor hos sina föräldrar uppger 40 procent att boende hos föräldrarna är den bäst pas- sande boendeformen. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin och en statistiskt säkerställd minskning sedan 2005 då motsvarande andel var 46 procent. 59 procent uppger att det passar dem bättre att bo på något annat vis. I faktiska tal innebär det att det i landet bor 147 700 unga vuxna ofrivilligt hemma hos sina föräldrar.22 På andra plats i rangord- ningen kommer hyresrätten. 33 procent av de som bor hos sina föräldrar tycker det är den bäst passande boendeformen. 14 procent uppger bostadsrätten och fem procent uppger att dela bostad med kompisar är den bäst passande boendeformen.
Vid en tidsjämförelse kan man se att andelen som uppger att hyresrätten är den bäst passande boen- deformen har minskat. 2003 uppgav 39 procent av de som bor hos sina föräldrar att hyresrätten var den bäst passande boendeformen, att jämföra med 33 procent 2013. Även andelen som uppger eget hus som den bäst passande boendeformen har minskat.
2003 uppgav åtta procent att det passade dem bäst att bo i eget hus, att jämföra med fyra procent 2013.
För bostadsrätten syns en omvänd trend. 2003 upp- gav fem procent att det var den bäst passande boen- deformen, att jämföra med 14 procent 2013. Samt- liga nämnda förändringar är statistiskt säkerställda.
Det råder även skillnad mellan de som är stu- derande och de som har heltidsarbete med fast an-
22 Avrundat från 147 687.
Diagram 10: Bäst passande boendeform, 1997–2013 (procent)
45 46 48
44 41
37 39 39 40
14 17 15 17
20
25 22 23 23
22 19 19 21
18 19 20
15 15
0 10 20 30 40 50 60
1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus
ställning. Båda grupperna uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen. Däremot svarar gruppen som har heltidsarbete med fast anställning i högre utsträckning att bostadsrätten och eget hus är den bäst passande boendeformen, medan gruppen som är studerande i högre utsträckning uppger att dela bostad med kompisar eller att bo i studentbo- stad skulle passa dem bäst.
Den efterfrågade bostadsstorleken har krympt
De som inte anser att det passar bäst att bo hemma hos föräldrarna fick frågan om hur stor den önskade bostaden skulle vara. 18 procent vill ha högst ett rum och kök, 37 procent vill ha två rum och kök och 41 procent vill ha mer än två rum och kök. Det ska tilläggas att frågan har ett svarsbortfall på fyra procentenheter.
Vid en tidsjämförelse kan man se att den efterfrå- gade bostadsstorleken har krympt. 2007 uppgav 46 procent att de ville ha mer än två rum och kök, att jämföra med 41 procent 2013; en minskning som är statistiskt säkerställd. I jämförelse med 2007 efterfrå- gas i år i stället bostäder som är på högst ett rum och kök något mer, liksom bostäder som är på två rum och kök. Dessa förändringar är dock marginella och inte statistiskt säkerställda.
Två rum och kök är den bostadsstorlek som är mest önskad, både hos 20–23-åringarna och 24–27-åringarna. Den yngre gruppen efterfrågar däremot ett rum och kök i högre utsträckning än den äldre gruppen, medan den äldre gruppen efter- frågar mer än två rum och kök i högre utsträckning.
Storlekspreferenserna varierar också med civilstånd.
Bland de som är gifta eller sammanboende är det vanligast att efterfråga tre rum och kök. Bland de som inte är gifta eller sammanboende är det vanligast att efterfråga två rum och kök. Det ska även tilläggas att de unga vuxna i storstadsregionerna har mer mo- desta önskemål på bostadsstorleken än vad de unga vuxna i övriga riket har.
De flesta vill dela bostad med en annan vuxen
Mer än hälften, 54 procent, av de som inte anser att boende hos föräldrarna är bäst passande, vill dela bostaden med en annan vuxen. Tre procent vill dela bostaden med fler vuxna och 40 procent vill bo själ- va. Frågan har dock ett svarsbortfall på tre procent.
24–27-åringarna vill i högre grad än 20–23-åring- arna dela bostad med en annan vuxen, vilket san- nolikt hör ihop med att den äldre gruppen i högre utsträckning redan är samboende eller gifta. Av de som bor hos sina föräldrar, men hellre skulle vilja bo på annat sätt, vill bara 32 procent dela bostad med en annan vuxen. 63 procent vill bo ensamma. Av de som i nuläget är gifta eller samboende vill tre procent bo ensamma.
Många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag
42 procent av alla de unga vuxna som inte anser att boende hos föräldrarna är bäst passande kan betala högst 4 200 kronor i månaden för boendet. 52 pro- cent kan betala mer än 4 200 kronor. Detta är dock en fråga med ett relativt högt svarsbortfall, vilket kan
Diagram 11: Storlekspreferenser på boendet för de som inte anser att det passar bäst att bo hos föräldrarna, 2007–2013 (procent)
35 35 36 37
17 16
20 18
46 44
39 41
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2007 2009 2011 2013
2 rok Högst 1 rok Mer än 2 rok
tolkas som ett uttryck för den osäkerhet många unga vuxna känner inför att förutse och planera sina eko- nomier. Hur mycket man kan betala kan sättas i rela- tion till hur mycket de som har lämnat föräldrahem- met betalar för sitt boende i dag. Bara 33 procent av de som lämnat föräldrahemmet betalar mer än 4 200 kronor i månaden. Detta innebär att många har förmåga att betala mer än vad man gör i dag. Hur mycket man kan betala beror dock bland annat på ålder. Den yngre gruppen (20–23 år) har lägre betal- ningsförmåga än den äldre gruppen (24–27 år). De som bor hemma hos sina föräldrar har också en lägre betalningsförmåga än de som flyttat hemifrån och bor i egen bostad.23
De som efterfrågar eget hus har störst betalningsförmåga
Vilken betalningsförmåga man har hänger också ihop med vilken typ av boende man efterfrågar. De som efterfrågar eget hus har störst betalningsför- måga, följt av de som efterfrågar bostadsrätt och de som efterfrågar hyresrätt. Betalningsförmågan hos de olika grupper som efterfrågar olika boenden kan jämföras med kostnaden för dessa boenden.
23 Av de som bor hos sina föräldrar kan 43 procent betala mer än 4 200 kronor i månaden. Av de som bor i egen bostad kan 58 procent betala mer än 4 200 kronor i månaden.
En hyresrätt på ett rum och kök i Sverige, byggd mellan 1941 och 1980, kostade 2012 i genomsnitt 3 500 kronor i månaden. En tvåa byggd under samma period kostade i genomsnitt 4 700 kronor i månaden. Hyror varierar dock mycket, bland an- nat beroende på när huset är byggt och om det har renoverats. En enrumslägenhet i ett hus som är byggt efter 1990 kostade 2012 i genomsnitt 4 700 kronor i månaden och en tvåa i genomsnitt 5 900 kronor.24 Det innebär att de flesta, 73 procent, av de unga vuxna som efterfrågar hyresrätter därmed bör ha råd att bo ensamma i en enrumslägenhet, såtillvida det inte är en nyproducerad lägenhet. Betydligt färre skulle ha råd med en nyproducerad lägenhet.25
Kostnaden för en bostadsrätt varierar förstås mycket, bland annat beroende på var i landet den ligger. Under perioden augusti 2012 och februari 2013 var genomsnittspriset för en bostadsrätt på ett rum och kök 1,14 miljoner kronor och avgiften uppgick till 2 100 kronor i månaden.26 För att det ska vara möjligt att köpa en bostad krävs att köparen står för 15 procent av köpeskillingen i kontantinsats, vilket i det här exemplet skulle innebära 170 000 kronor. Med den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån27 skulle räntekostnaderna för lånet till
24 ScB: Ny månadshyra per lägenhet året efter undersöknings- året, kr efter region, nybyggår/värdeår, årsintervall, lägenhetstyp och tid
25 Kostnaderna i exemplet är avrundade.
26 Uppgift från Mäklarstatistik. Beräkningen är ett medelvärde av 4933 sålda lägenheter i riket.
27 Procentsatsen (3,14 %) för den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån är hämtad från ScB:s finansmarknadsstatistik december 2012.
Diagram 12: Hur mycket kan de som vill bo i egen hyresrätt, egen bostadsrätt och eget hus betala för boendet, 2013 (procent)
1
5
16
21
13
19
15
3 1
1
6
13
20
10
19
15
6 7
2 3
7
11
8
17
20
7
13
0 5 10 15 20 25
Högst 1 400 kr/
mån 1 401-2 800 kr/
mån 2 801-3 500 kr/
mån 3 501-4 200 kr/
mån 4 201-4 800 kr/
mån 4 801-5 600 kr/
mån 5 601-7 000 kr/
mån 7 001-8 400 kr/
mån Över 8 400 kr/
mån
Efterfrågar hyresrätt Efterfrågar bostadsrätt Efterfrågar eget hus
en sådan bostad uppgå till 1 800 kronor i månaden.
Totalt sett skulle månadskostnaden för denna scha- blon vara 3 900 kronor.28 Det innebär att mer än hälften av de unga vuxna som efterfrågar bostadsrätt bör klara denna månadskostnad, förutsatt att de kan stå för kontantinsatsen.29
Även priset för småhus varierar beroende på var i landet huset ligger. I landet som helhet kostade i slutet av 2012 ett småhus i genomsnitt 2,1 miljoner kronor.30 Med samma genomsnittliga ränta som i exemplet med bostadsrätten skulle ett lån för ett genomsnittligt småhus uppgå till 3 200 kronor i månaden.31 Detta förutsätter att köparen själv står för kontantinsatsen som i detta exempel uppgår till 310 000 kronor.32 Det innebär att mer än 76 procent av de unga vuxna som efterfrågar eget hus bör klara denna månadskostnad, förutsatt att de kan stå för kontantinsatsen.33
Hyresrätten är den bäst passande
boendeformen för de som avser att flytta En majoritet, 54 procent, av de unga vuxna i landet planerar inte att flytta inom det närmaste året. 23 procent uppger att de planerar att flytta inom samma kommun som de bor i för tillfället. Hur flyttbenägen man är hör ihop med hur man bor för tillfället. De som har en egen bostad är minst flyttbenägna. Av dem tänker 69 procent stanna där de bor nu. Mest flyttbenägna är de som för tillfället bor hos sina för- äldrar. Av dem tänker 33 procent stanna där de bor nu. Däremellan hamnar de som flyttat hemifrån, men inte har en egen bostad. Av dem planerar 45 procent att stanna där de bor nu. Intressant att no- tera är även det faktum att den boendeform som är mest populär för de som avser att flytta inom kom- munen är hyresrätten. Nära hälften, 46 procent, av de som planerar att flytta inom kommunen uppger hyresrätten som den bäst passande boendeformen.
Även de som planerar att flytta till en annan kom- mun uppger hyresrätten som bäst passande.
28 Kostnaderna för ett lån på 970 000 kronor, med 3,14 pro- cents ränta efter skatteavdrag. Beräkningarna förutsätter att man inte amorterar.
29 56 procent av de unga vuxna som efterfrågar bostadsrätt kan betala mer än 4 200 kronor i månaden. Kostnaderna i exemplet är avrundade.
30 ScB: Småhusbarometern t.o.m. januari 2013. Priset avser perioden oktober–december 2012.
31 Kostnaden för ett lån på 1 755 000 kronor, med 3,14 pro- cents ränta, efter skatteavdrag.
32 Observera att siffrorna i exemplet är avrundade.
33 76 procent av de unga vuxna som efterfrågar eget hus kan betala mer än 3 500 kronor i månaden. Kostnaderna i exemplet är avrundade.
288 900 vill ha en egen bostad – men saknar det i dag
Det råder en stor skillnad mellan hur gruppen unga vuxna bor och hur de vill bo. Detta synliggörs ge- nom diagrammet nedan, där nuvarande och bäst passande boendeform ställs i relation till varandra.
Totalt sett bor 1 039 500 unga vuxna i landet. I fak- tiska tal innebär skillnaderna följande:
n 293 100 unga vuxna bor i egen hyresrätt.
n 415 300 vill göra det.
n 152 200 unga vuxna bor i egen bostadsrätt.
n 239 400 vill göra det.
n 80 400 unga vuxna bor i eget hus.
n 159 900 vill göra det.
Det betyder att sammanlagt är det 525 700 unga vuxna som bor i egen hyresrätt, egen bostadsrätt el- ler eget hus34. 288 900 unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus – men saknar det i dag.35 Det är ungefär lika många människor som bor i Malmö.
Om man räknar med att det i varje eget hus bor två vuxna och att antalet unga vuxna per hyresrätt och bostadsrätt skulle vara lika stort som det är i dag, uppgår behovet hos de 288 900 unga vuxna som saknar och vill ha egen bostad till 87 600 hyresrätter, 62 500 bostadsrätter och 39 800 egna hus. För att fylla behovet hos de 288 900 unga vuxna som saknar och efterfrågar egna bostäder skulle det alltså totalt behövas 189 900 bostäder.36
De efterfrågade bostäderna och den nämnda bristen kan sättas i relation till bostadsbyggandet i landet. Paradoxalt nog minskar bostadsbyggandet i landet.37 Antalet påbörjade bostäder har det senaste året minskat mest i Stormalmö. Byggandet har även minskat i Storstockholm, medan nedgången varit mindre i Storgöteborg och övriga landet.38 Totalt sett har det i Sverige under 2000–2011 byggts i genom- snitt 22 620 bostäder per år: 7 430 hyresrätter, 6 920 bostadsrätter och 8 270 äganderätter, det vill säga egna hus.39
34 Denna siffra baseras på den andel som bor i hyresrätt (28,2%), i bostadsrätt (14,64%) och eget hus (7,73%)
35 Observera att detta räknesätt bortser från att det kan finnas unga vuxna som exempelvis bor i bostadsrätt, men som tycker att hyresrätt är den bäst passande boendeformen. Räknesättet utgår således från att de som bor i hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus anser att det är den bäst passande boendeformen. Det ska även tilläggas att detta är avrundade värden.
36 Avrundade värden.
37 Boverkets indikatorer, november 2012 38 Boverkets indikatorer, november 2012
39 Information från ScB om färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp, upplåtelseform och tid.
Vad som betraktas som bostadsbrist varierar. För den enskilde som saknar egen bostad är det däremot lätt att definiera vad bostadsbrist är. Bostadsbrist är något som ständigt är närvarande och som gör att du inte kan planera framtiden längre än vad den tillfäl- liga bostaden tillåter. Enligt Boverkets definition anses det råda brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Antalet kommuner som, enligt denna definition, redovisar brist på bostäder har ökat under 2011 och 2012 och mer än hälften, 53 procent, av landets kommuner uppger brist på lägenheter som ungdomar efterfrå- gar.40 Lägg därtill att befolkningen väntas öka med mer än 80 000 årligen under de närmaste fem åren, vilket innebär att 10-miljonersgränsen beräknas upp- nås redan år 2018.41 Det innebär att Sverige under 14 år kommer att öka sin befolkning med en miljon invånare. Det ställer stora krav på bostadsbyggandet och bostadspolitiken i Sverige.
Slutsats och kommentarer till undersökningen
Vem minns inte första natten i det egna boendet?
Känslan av att äntligen bryta sig fri och att få vara vuxen – på riktigt. Men alla kan omöjligen minnas.
För alla har inte fått chansen.
Att som ung vuxen kunna bo i ett eget boende borde inte vara en lyx för ett fåtal. Det borde vara en självklarhet för alla. Självklarheten ligger i att bostadsfrågan är avgörande för hur vi lever våra liv.
Bostaden är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna utveckla sina drömmar, sin självkänsla och i förlängningen hela Sveriges välmående.
40 Boverket: Bostadsmarknaden 2012–2013 41 ScB: Pressmeddelande från ScB (Nr 2012:741)
I dag fostras unga människor in i en kultur som kräver total anpassningsvilja. Andelen osäkra anställ- ningar ökar, lönen är oförutsägbar och lägenheten är tillfällig. Att samtidigt bli vuxen och självstyrande är en ekvation som svårligen går ihop.
Aldrig tidigare har så få unga vuxna haft en egen bostad
Att ha en bostad är en grundläggande förutsättning för att livet ska fungera – även för unga vuxna. Men resultatet av denna undersökning visar att ambitio- nen om en bostadspolitik som skulle bidra till jäm- lika och värdiga levnadsstandarder har kommit på skam till förmån för osäkra boendevillkor och att allt fler unga vuxna bor hos sina föräldrar.
Andelen unga vuxna som bor i egen bostad har minskat. I år bor 51 procent i egen bostad. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin. En bidra- gande orsak till detta är att andelen unga vuxna med egen hyresrätt har minskat. Samtidigt så ökar ande- len som bor i osäkra upplåtelseformer och andelen som bor hos sina föräldrar. En av fyra unga vuxna bor i osäkra upplåtelseformer och nästan lika många bor hos sina föräldrar.
Totalt sett är det 288 900 unga vuxna som skulle vilja ha en egen bostad – men som saknar det i dag. För att fylla behovet skulle det behöva byggas 189 900 bostäder, varav 87 600 hyresrätter. Men i stället för att bygga fler hyresrätter har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna koncentrerat sig på att klubba igenom en ny hyreslag som ytterli- gare försämrar villkoren för de människor som redan har det svårt på bostadsmarknaden. Den nya lagen innebär en friare hyressättning för bostadsrätter och villor och riskerar att leda till dramatiska hyreshöj- Diagram 13: Nuvarande och bäst passande boendeform, 2013 (procent)
23
1 4
7
2
28
15
8 11
10
0
4 6
1
40
23
15
1 0
5 10 15 20 25 30 35 40 45
Föräldrar Anhörig Med kompisar Studentbostad Hyr rum och
dylikt Hyresrätt Bostadsrätt Eget hus Annat inkl.
andra hand
Nuvarande boendeform Bäst passande boendeform
ningar för dem som bor i andra hand. Situationen för unga vuxna, det vill säga de som redan har sva- gast anknytning till bostadsmarknaden, riskerar alltså att bli ännu sämre.
En fungerande bostadsförsörjning är viktig för både individ och samhälle
Men en fungerande bostadsförsörjning är inte bara en grundläggande förutsättning för att individens liv ska fungera. En fungerande bostadsförsörjning är också en förutsättning för att Sverige som land ska kunna utvecklas med full sysselsättning och tillväxt.
Flexibla boendeformer och en god bostadsförsörj- ning är av central betydelse för rörligheten på arbets- marknaden och för att bygga Sverige starkt.
Hyresrätten, som är en flexibel boendeform, un- derlättar möjligheten till rörlighet på arbetsmarkna- den och torde därmed vara en boendeform av stort samhällsintresse. Hyresrätten är också den boende- form som unga vuxna främst efterfrågar. Ändå har regeringen under det senaste decenniet genomfört en rad reformer som gynnar ägda bostäder framför hyr- da. Bland annat har det statliga stödet till nybyggnad av hyresrätter avskaffats, medan ränteavdrag och ROT-avdrag införts för den som äger sitt hem. Lägg därtill att fastighetsskatten förändrats till förmån för det ägda boendet.
En överbeskattning av hyresrätter jämfört med bostadsrätter och egnahem sker således. Detta resul- terar i att det inte byggs tillräckligt många hyresrät- ter i Sverige och att de som byggs kostar alldeles för mycket. Konsekvenserna av denna skattediskrimine- ring av hyresrätten får de unga vuxna betala. Detta genom osäkra boendevillkor och att 147 700 unga vuxna människor, som förväntas stå på egna ben, ofrivilligt bor hemma hos sina föräldrar.
Flera förslag på lösningar finns!
Det skulle dock inte behöva se ut såhär. Flera förslag på lösningar finns, varav några finns uppräknade nedan. Men hitintills har den politiska viljan brustit och politiken har abdikerat från bostadsfrågorna till förmån för marknaden. Detta är problematiskt, i synnerhet då bostaden inte är som vilken vara som helst. Bostaden är en grundläggande rättighet och en förutsättning för vår gemensamma välfärd, tillväxt och sysselsättning. Vi behöver därför en ny bostads- politik i Sverige där hyresrätten står i fokus. Det är enbart genom att bygga fler bostäder som bostads- bristen kan undanröjas och som Sverige kan byggas starkt. Alla har rätt till en god bostad till rimlig kost- nad – även unga vuxna.
Sex konkreta förslag som skulle förbättra situationen för unga vuxna
Hyresgästföreningen har tagit fram ett förslag till en ny bostadspolitik. I denna återfinns flera åtgärdsför- slag för att undanröja bostadsbristen i Sverige, varav några finns presenterade nedan. Utöver dessa kan det även finnas andra åtgärder att vidta, med den ge- mensamma nämnaren att göra det mer ekonomiskt att bygga.
Hyresgästföreningens åtgärdsförslag:
n Investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrät- ter
n Borttagen fastighetsskatt för hyresrätter n Skattefria underhållsfonder för hyresrätter n ROT-avdrag till hyresrätter
n Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hy- resrätter
n Använd de allmännyttiga bostadsbolagen för att se till att alla medborgare i kommunen erbjuds bra bostäder
Aldrig tidigare har unga vuxna varit så beroende av sina föräldrar och aldrig tidigare har så få haft ett eget boende. Att inte kunna planera framtiden längre än vad den tillfälliga bostaden tillåter får förstås kon- sekvenser. Om unga vuxna ska kunna hjälpa till att utveckla och bygga Sverige starkt är det hög tid att politikerna ger de unga en plats i samhället. En plats som varken är tillfällig eller i andra hand.
Referenser
Boverket: Bostadsmarknaden 2012–2013 Boverkets indikatorer, november 2012 Konsumentverket: Koll på pengarna 2013
Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörj- ningsansvar
Mäklarstatistik, prisnivåer bostadsrätter SCB: Småhusbarometern t.o.m. januari 2013 SCB: Pressmeddelande från SCB (Nr 2012:741) SCB: Finansmarknadsstatistik, december 2012 SCB: Statistikdatabasen, månadshyra
Socialstyrelsen: Riksnormen för försörjningsstöd 2013
Karolina Lemoine, utredare Hyresgästföreningens riksförbund
