Uppsats i kostvetenskap C, 15 hp Kostvetarprogrammet, 180 hp
Vt 2021
UNGA VUXNAS
FÖRESTÄLLNINGAR OM SIN EGEN FRUKT- OCH GRÖNSAKSKONSUMTION
-En kvalitativ intervjustudie
YOUNG ADULTS’ PERCEPTIONS
REGARDING THEIR FRUIT AND VEGETABLE CONSUMPTION
-A qualitative interview study
Antonia Hed, Cassandra Själin
SAMMANFATTNING
Bakgrund: En studie visar att svenska vuxna mellan 18-30 år har lägst intag av frukt och grönsaker. De har även minst kännedom om kostråden och ett av hindren till konsumtion är att de inte tycker det är gott. För att förhindra sjukdom eller bibehålla god hälsa är det viktigt att konsumera mycket frukt och grönsaker.
Syfte: Synliggöra unga vuxnas föreställningar om deras egen frukt- och grönsakskonsumtion.
Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio respondenter som var 18-30 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys.
Resultat: Bland respondenterna fanns det olika faktorer som styrde deras föreställningar kring frukt och grönsaker. De faktorer vi såg var att personer i omgivningen hade en påverkan, vilket de diskuterade mest kring. Även faktorer som ekonomi, miljöperspektiv, motivering till konsumtion pga att något är nyttigt eller onyttigt, sensoriska preferenser och ovilja till konsumtion då det ansågs ansträngande. Allergier som begränsade valmöjligheterna var även något som styrde. Vilja till konsumtion var en faktor som togs upp ofta. Känslor om att det var viktigt att äta grönsaker för att det är bra och nyttigt men även att frukt kunde vara onyttigt om det konsumerades i för stora mängder då det innehåller fruktsocker.
Slutsats: Föreställningarna kring frukt och grönsaker styrdes av faktorer som uppväxt, omgivning, pris, hälsa och associerade känslor. Respondenterna förklarade hur yttre faktorer påverkade deras frukt- och grönsakskonsumtion. Det fanns även föreställningar om att det var nyttigt men att det i för stor mängd kunde vara onyttigt med frukt.
ABSTRACT
Background: A study shows that Swedish adults between 18-30 has the lowest intake of fruit and vegetables. They have the least knowledge about food recommendations and one of the obstacles for consumption is their preferences. To prevent disease or maintain good health, it´s important to consume plenty of fruits and vegetables.
Objective: The aim of the study was to emphasize young adults' perceptions of their own fruit and vegetable consumption.
Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents between 18-30 years old. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis.
Results: Among the respondents, there were various factors that governed their perceptions of fruits and vegetables. The factors we saw were that people in the environment had an impact, which the respondents discussed frequently. Also factors such as economy, environmental perspective, motivation for consumption due to something being healthy or unhealthy, sensory preferences and unwillingness to consume when it was considered strenuous.
Allergies that limited the choices were also something that governed. Willingness to consume was a factor that was raised frequently. Feelings that it was important to eat vegetables
because it is good and healthy but also that fruit could be unhealthy if it was consumed in excessive amounts as it contains fruit sugar.
Conclusion:
The perceptions about fruit and vegetables were governed by factors such as upbringing, environment, price, health and associated emotions. The respondents explained how external factors affected their fruit and vegetable consumption. There were also perceptions that a high fruit consumption could be harmful.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 BAKGRUND ... 5
2 SYFTE ... 6
3 METOD ... 6
3.1 Metodval ... 6
3.2 Urval och rekrytering ... 6
3.3 Datainsamling ... 7
3.4 Databearbetning och analys ... 7
3.5 Etiska aspekter ... 9
3.6 Förförståelse... 9
4 RESULTAT ... 10
4.1 Resurshushållning ...10
4.1.1 Val av frukt och grönt utifrån dess hållbarhet och miljöpåverkan ... 10
4.1.3 Tankar kring pris ... 10
4.2 Hälsa som en påverkande faktor ...11
4.2.1 Vilja till konsumtion för att det anses nyttigt/onyttigt ... 11
4.2.2 Allergi eller sjukdom som begränsar valmöjlighet ... 11
4.3 Associerade känslor till frukt och grönsaker ...12
4.3.1 Ovilja till konsumtion för att det anses ansträngande ... 12
4.3.2 Sensorisk preferens ... 12
4.4 Omgivningens påverkan på frukt- och grönsakskonsumtion ...12
4.4.1 Påverkan från föräldrar ... 12
4.4.2 Frukt- och grönsakskonsumtion under skoltid ... 13
4.4.3 Påverkan från umgängeskrets, utöver föräldrar ... 13
5 DISKUSSION ... 14
5.1 Resultatdiskussion ...14
5.2 Metoddiskussion ...15
5.3 Samhällsrelevans ...17
6 SLUTSATS ... 17
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET ... 17
8 TACK ... 17
9 REFERENSER ... 18
Bilaga 1. Information till deltagare Bilaga 2. Frågeguide
Bilaga 3. Resultattabell
5
1 BAKGRUND
Det rekommenderade dagliga intaget (RDI) av frukt och grönsaker (FoG) är enligt Nordiska Näringsrekommendationer 500 gram/ dag (1). Det finns mycket forskning om hur viktigt det är med hög konsumtion av FoG för att behålla en god hälsa men ävem för att förebygga sjukdomar (2–4). Enligt Livsmedelsverket (5) har ett högt intag av FoG stora positiva effekter på hälsan, däribland att förhindra hjärt-kärlsjukdomar och vissa typer av cancer. Trots
myndigheternas ansträngningar till att försöka belysa detta för den svenska befolkningen är konsumtionen av FoG låg i relation till rekommendationerna.
I Livsmedelsverkets rapport “Riksmat” (6), framgick det att endast två av tio vuxna kom upp i rekommendationen. Där framkom även att åldersgruppen mellan 18-30 år rapporterade lägst intag av grönsaker, baljväxter, rotfrukter, frukt och bär. Trots det låga intaget kunde man se att det fanns skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnor hade ett lite högre intag än män.
Liknande resultat om brist i konsumtion var inte bara ett problem som förekom i Sverige, det är även något som har observerats i andra länder (7, 8).
Enligt en rapport från Livsmedelsverket (9) framgick det utifrån en förtroendemätning att 80% av svenska konsumenter hade kännedom om kostråden men endast 14% hade använt sig av dem. Det visade sig även att konsumenter mellan 16–29 år var den åldersgrupp som hade minst kännedom om kostråden och endast 2% kände till rekommendationerna väl och använde sig av dem. I rapporten framgick det att 35% av alla tillfrågade konsumenter var medvetna om att ett högt frukt- och grönsaksintag rekommenderas. Av dessa konsumenter var personer i åldersgruppen 18–29 år underrepresenterade.
I en studie (10) undersökte man varför olika sociodemografiska grupper inte kom upp i frukt- och grönsaksrekommendationerna. För personer 18–30 år var det främsta hindret preferenser, alltså att de inte uppskattade smaken av FoG. De upplevde även att färsk FoG var svårt att förvara och hålla fräscht. De uppgav vidare att tillgången på färsk FoG var begränsad. Tiden som behövdes för att förbereda, tillaga och konsumera var något alla deltagare nämnde som påverkande faktor till att de inte åt tillräckligt.
Studier har visat hur kostvanor som bildas i tidig ålder hade en tendens att följa med resten av livet (11, 12). Även en polsk studie (13) visade på att barn var formbara i tidig ålder när det gällde kostvanor. Matvanorna påverkades ofta av många faktorer på samma gång. När det gällde frukt- och grönsakskonsumtion hos polska barn, visade studien att den främst påverkades av föräldrarnas matvanor och konsumtion samt av tillgängligheten på FoG i hemmet. Föräldrarnas inkomst hade enligt studien ingen påverkan på barnens frukt- och grönsakskonsumtion. Vad gällde svenska vuxna verkade det vara andra bakgrundsfaktorer som påverkade konsumtionen, däribland utbildning och inkomst (6). De med högre utbildning och inkomst verkade konsumera mer FoG. Man såg också att det fanns ett samband mellan mängden fysisk aktivitet och konsumtionen av FoG, där individer med hög fysisk aktivitet hade högre konsumtion än de som var mindre fysiskt aktiva.
Eftersom denna åldersgrupp, utifrån nämnda rapporter och studier (6-8), konsumerade minst frukt och grönsaker, ansåg vi att det var relevant att undersöka vad denna åldersgrupp hade för tankar och resonemang kring deras frukt- och grönsakskonsumtion. Vi ville försöka få en förståelse för vad det var som gjorde att denna åldersgrupp hade en låg konsumtion.
6
2 SYFTE
Syftet med studien var att synliggöra föreställningar om frukt- och grönsakskonsumtion hos unga vuxna mellan 18-30 år.
3 METOD
3.1 Metodval
Uppsatsen baserades på en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie. Intervjumetoden valdes då vi ville gå på djupet och få förståelse för den enskilda individens föreställningar kring dennes frukt- och grönsakskonsumtion. Detta beskrivs även i litteraturen som den kvalitativa intervjuns egenskaper (14). Kvantitativa studier och rapporter (6–9) fanns redan att tillgå vilket gjorde att vi identifierade ett behov av en kvalitativ belysning för att skapa en bild av enskilda individers föreställningar. Föreställningar syftade till respondenternas uppfattningar, känslor och tankar.
Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär, vilket innebar att vi utgick från teman där respondenterna kunde prata ohämmat. Semistrukturerade intervjuer beskrivs som en metod som utgår från teman för att kunna förstå individens perspektiv (15). Den är inte helt öppen och utgår heller inte från ett strikt frågeformulär, utan den baseras på en intervjuguide som berör vissa specifika teman.
3.2 Urval och rekrytering
För urval av deltagare sattes kraven att de skulle vara mellan 18–30 år och bosatta i Sverige.
Totalt rekryterades tio respondenter.
Vi använde oss av snöbollsurval (16) som är ett icke-slumpmässigt urval av respondenter. Vi kontaktade personer som i sin tur kunde föra vidare vår efterfrågan till bekanta. Processen resulterade i att vi fick deltagare som var bosatta i olika städer i norra Sverige. I ett tidigt skede av processen upptäcktes det att personerna som rekommenderades var uteslutande kvinnor. Detta resulterade i att vi valde att skicka enskild efterfrågan till två manliga avlägset bekanta om att delta i studien för att kunna få en mer representativ grupp. Med dem blev det åtta kvinnor och två manliga deltagare.
Efter att en person bekräftat att de ville delta skickades ett meddelande för att tacka för deltagandet med kort information om syftet med intervjun. Därefter skickades ett
informationsbrev (Bilaga 1) med detaljerad information samt bakgrundsfrågor som skulle besvaras innan intervjun. Bakgrundsfrågorna gällde kön, ålder, utbildningsnivå och sysselsättning (Tabell 1).
7
Tabell 1. Antal respondenter och bakgrundsfrågor. Fortsättningsvis i uppsatsen benämns respondenterna för K (=kvinna) och M (=man) samt tillhörande nummer.
Respondenter Kön Ålder Högsta avklarade utbildning Heltidsjobb
Respondent 1 Kvinna 25 Gymnasieutbildning Nej
Respondent 2 Kvinna 25 Gymnasieutbildning Nej
Respondent 3 Kvinna 21 Gymnasieutbildning Nej
Respondent 4 Man 27 Universitetsutbildning Ja
Respondent 5 Kvinna 23 Universitetsutbildning Ja
Respondent 6 Kvinna 24 Gymnasieutbildning Nej
Respondent 7 Man 23 Gymnasieutbildning Nej
Respondent 8 Kvinna 29 Universitetsutbildning Ja
Respondent 9 Kvinna 24 Gymnasieutbildning Ja
Respondent 10 Kvinna 24 Grundskoleutbildning Nej
Deltagarna fick ge sitt informerade samtycke till att delta, att personuppgifterna hanterades inom ramen för studien samt att intervjun spelades in. De informerades att göra detta genom att svara på mejlet med: “Ja, jag ger samtycker till att delta i studien, att ni hanterar mina personuppgifter samt att intervjun spelas in” (Bilaga 1).
Tid och datum för intervjuerna bestämdes tillsammans med deltagarna och de fick välja om de ville genomföra intervjun via zoom, facetime eller telefonsamtal, utifrån vad de hade tillgång till.
3.3 Datainsamling
Intervjuerna genomfördes helt digitalt då rådande rekommendationer från statliga
myndigheter, vilka manade till social distansering, gällde under vinter/våren 2021. Med detta som bakgrund genomfördes intervjuerna via telefonsamtal, Zoom-möte eller Facetime. Tre av intervjuerna skedde via Zoom, sex via telefonsamtal och en via Facetime. De intervjuer som genomfördes via telefonsamtal spelades in via röstmemo på dator. Facetime-samtal spelades in via telefonens röstmemo. Zoom-samtal spelades in i programmet och sparades på datorn som en MP4-fil. Under de intervjuer som genomfördes via Zoom användes video och intervjuaren och respondenten kunde se varandra.
Intervjuguiden (Bilaga 2) bestod av tre teman: Egna föreställningar om deras konsumtion, Påverkande faktorer samt Barndom. Vi genomförde intervjuerna löpande under en period på två veckor under vt21. De varade mellan 20–50 minuter med ett snitt på 35,5 minuter.
3.4 Databearbetning och analys
Transkriberingarna av intervjuerna skedde fortlöpande under datainsamlingen. Detta då det skulle vara till fördel för minnet och lättare att göra en rättvis tolkning av inspelningen om
8
transkriberingen genomfördes så fort som möjligt (17). Rekrytering, genomförande av intervjuer, transkribering och kodning genomfördes enskilt. Arbetet med att utveckla koder till kategorier gjordes tillsammans.
Transkripten analyserades med kvalitativ innehållsanalys (18) genom att meningsbärande enheter kodades och kategoriserades. I ett första steg konstruerades en tabell per intervju med tre kolumner benämnda: Meningsenhet, Kondenserad meningsenhet och Kod. De
meningsenheter som identifierades var förankrade i syftet, medan intervjumaterial som inte hade med syftet att göra sorterades bort. I ett andra steg utvecklades meningsenheterna till kondenserade meningsenheter, vilket innebar att endast det som respondenterna ville ha sagt med enheten togs med. Därefter konstruerades koder som på ett kortfattat sätt skulle spegla de kondenserade meningsenheterna.
Efter kodning påbörjades det gemensamma arbetet med att kategorisera koderna i enlighet med Graneheim & Lundmans innehållsanalys (18). Ett Google Drive-dokument skapades och alla koder från intervjuerna lades in. Koder som berörde samma område tillgavs en färg som vi sedan definierade. Vid detta stadie skapades ett Excel-dokument där koder inom samma färg lades ihop beroende på inriktning. Dessa inriktningar kom att utvecklas till subkategorier.
Efter att varje subkategori hade namngetts, konstruerades kategorier. Se Tabell 2 för ett exempel på meningsenhet till kategori.
Tabell 2. Processtabell. Exempel på meningsenhet till kategori Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet
Kod Subkategori Kategori
Näe…det är ju svårt att säga…ehm… asså jag gillar ju frukt och grönt men… alltså det jag kan tänka ha… när man var liten så ville ju typ mamma tvinga i en broccoli och sånt där som man tänker lite… äckligare [skratt]…men det har ändå påverkat mig för nu vill jag också äta det till asså jag tycker det är gott men… att jag vill äta det bara för att jag vet att det är nyttigt om man får i sig det… det har väl påverkat tänker jag…
jag tänker likadant nu
Jag gillar ju frukt och grönt. När jag var liten så ville typ mamma tvinga i mig en broccoli som man tänker är lite äckligare. Men det har påverkat mig för nu vill jag äta det, alltså jag tycker det är gott men jag äter det för att det är nyttig
Mamma har haft påverkan på grönsaks- konsumtion
Äter det för att det är nyttigt.
Påverkan från föräldrar
Vilja till konsumtion för det anses nyttigt/onyttigt
Omgivningens påverkan på frukt- och
grönsakskonsumtion Hälsa som en påverkande faktor
När arbetet med att transkribera, koda och kategorisera intervjuerna var klart resulterade det i fyra kategorier och elva subkategorier (Bilaga 3).
9
3.5 Etiska aspekter
I och med en rådande pandemi utförde vi intervjuerna digitalt, detta då restriktioner hindrade oss till viss mån men även då vi kände ett personligt ansvar till att genomföra studien på ett sätt som inte riskerade deltagarnas hälsa.
Inför detta arbete utgick vi från GDPR (19) samt de fyra huvudkraven om forskningsetik, vilka är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (20).
Samtyckeskravet innebär att respondenterna har rätt att bestämma över sitt deltagande.
Informationskravet syftar till att studiens ansvariga ska informera medverkande om studiens syfte och att de har rätt att avbryta sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att
ansvariga ska ge medverkande personer största möjliga konfidentialitet och att utomstående inte kan ta del av de personliga uppgifterna. Nyttjandekravet är det krav som syftar till att medverkandes personliga uppgifter endast ska användas till studiens syfte och inte för kommersiellt bruk.
Innan vi påbörjade intervjuerna fick varje deltagare ge samtycke till att delta i studien, att vi fick hantera deras personliga uppgifter och för inspelning av intervjun. Detta gjorde vi genom att de fick svara på ett mejl. De blev även meddelade om i informationsbrevet att de hade rätt att när som helst avsluta sitt deltagande utan att ange anledning, dock skulle det inte påverka den databearbetning som skett innan återkallandet.
Alla deltagare blev meddelade i informationsbrevet (Bilaga 1) om att alla uppgifter skulle hanteras konfidentiellt och i enlighet med lagen om dataskyddsförordningen (19). Alla uppgifter om deltagarna och svar hanterades endast av de ansvariga för studien. All data och information hanterades på ett delat dokument som endast vi hade tillgång till. All data raderades efter att uppsatsen var inlämnad och godkänd. Informationen vi samlade in användes endast till denna uppsats och inte till något annat syfte.
3.6 Förförståelse
Inför studiens början hade vi genomfört fem av totalt sex terminer på Kostvetarprogrammet på Umeå universitet. Detta innebar att vi hade en bred och djup förståelse för innebörden och vikten av att konsumera FoG för människors hälsa. FoG var en viktig del av vår egen kost och något vi alltid prioriterat och varit positiva till. Därför är detta något att ta i beaktning när man läser denna uppsats. Vår förförståelse och inställning till ämnet kan ha påverkat vår
frågeguide samt vad som inkluderades i resultat och diskussion. Vi insåg även att vi behövde förbereda oss väl inför intervjuerna för att inte påverka informanterna i det avseendet. Vi försökte därför att använda oss av neutrala och icke dömande frågor.
När vi utformade vår frågeguide (Bilaga 2) gick vi igenom frågorna tillsammans med vår handledare, vilket resulterade i att vi ändrade några frågor som ansågs för komplicerade.
Innan intervjuerna genomförde vi även en pilotstudie för att undersöka om våra frågor uppfattades på det sätt som vi planerat och om de gav oss de svar som vi var ute efter. Detta resulterade inte i några förändringar i intervjuguiden. När vi genomförde intervjuerna hade vi även i åtanke att försöka hålla oss så neutrala till svaren som möjligt men ändå behålla en god ton i samtalet för att respondenterna skulle känna sig bekväma med att berätta om deras tankar.
10
4 RESULTAT
I denna studie deltog totalt tio respondenter, varav åtta kvinnor och två män. Fyra respondenter hade heltidsjobb och resterande hade annan sysselsättning. Gemensamt för respondenterna var att de var mellan 18–30 år och bosatta i norrländska svenska städer.
Analysen resulterade i nio subkategorier och utifrån dessa skapades fyra kategorier (Bilaga 3), vilka var: Resurshushållning, Hälsa som en påverkande faktor, Associerade känslor till frukt och grönsaker samt Omgivningens påverkan på frukt- och grönsakskonsumtion. Studiens resultat har delats in i de fyra kategorierna som rubriker och under varje rubrik beskrivs resultatet för respektive subkategori.
4.1 Resurshushållning
Denna kategori innefattade aspekter om respondenternas föreställningar kring inköp av FoG.
Dessa aspekter delades upp i två subkategorier: ‘Val av frukt och grönt utifrån dess hållbarhet och miljöpåverkan’ och ‘Tankar på pris’.
4.1.1 Val av frukt och grönt utifrån dess hållbarhet och miljöpåverkan
Bland respondenterna fanns en föreställning om att de val för inköp av FoG ibland styrdes av hur snabbt färskvarors kvalitet försämrades. En del respondenter valde att inte köpa vissa grönsaker då de visste att det skulle bli dåligt innan de ätit upp allt. Bland respondenterna uttrycktes att frysta grönsaker var bra för att det inte blev dåligt och de kunde välja att använda en liten mängd i taget. Bland respondenterna fanns en känsla av dåligt samvete kopplat till matsvinn, vilket indikerades av K6: “Jag är jätterädd för att den mat jag har ska bli dålig, för att jag vill inte slänga mat.”.
Det fanns även föreställningar om att färska grönsaker krävde planering eller att vissa undvek att köpa FoG då de upplevde att det kunde ha kort hållbarhet, vilket uttrycktes exempelvis:
”[...] sen kan jag typ uppleva ibland att om man till exempel köper ett stort salladshuvud […] så kanske när man är två stycken så kanske det blir att det inte hinner typ gå åt innan det blir dåligt och därför blir det kanske att man drar sig lite till att köpa det nästa gång för att man tänker men det blir
ju ändå inte uppätet [...]” (K3)
Det var skilda föreställningar kring miljöaspekten vid inköp av FoG. Det fanns tankar om att det var viktigt att köpa svenska råvaror när det var möjligt. “[...] alltså det mesta jag köper är väl svenskt, jag försöker vara så lokalt som möjligt.” (M7). Detta i motsats till K5 som inte hade någon tanke på vilket land FoG odlas i: “[...] frukt och grönsaker har jag inte ens tänkt på vart det kommer ifrån.” Det fanns även kommentarer om att konsumtionen såg annorlunda ut beroende på säsong, exempelvis att det konsumerades mer frukt på sommaren än på
vinterhalvåret.
4.1.3 Tankar kring pris
När det kom till pris på FoG förekom skilda uppfattningar inom gruppen om vilken påverkan det hade. Exempelvis uttryckte K6 förvåning när hon själv blev ansvarig för
livsmedelsinköpen: “[...] det som blev en chock när man kom ut i vuxenlivet efter att ha vuxit upp med det var mer priserna, att frukt och grönt är inte billigt.” K9 hade däremot en annan
11
uppfattning: “[…] generellt när jag går och handlar så brukar jag inte bry mig om pris.
Maten för månaden kostar det maten kostar för månaden, jag är inte så prissnål.”
Ytterligare en föreställning i gruppen var att grönsaker kunde användas i vissa maträtter som utfyllnad för att göra det både nyttigare och billigare, exempelvis i köttbaserade maträtter.
Dyrare FoG kunde uppfattas som lyxigare och på vissa sätt bättre. Till exempel exotiska frukter som var dyrare eller om det var ekologiska eller kravmärkta varor. Det fanns en önskan om att köpa mer ekologiska och kravmärkta FoG men ekonomin räckte inte till. De som istället inte reflekterade över priserna nämnde inte någon vilja eller eftersträvan att köpa ekologiskt.
Inom gruppen fanns en föreställning att det är fördelaktigt att köpa FoG efter säsong, dels då det ofta var billigare men även för att de ansåg att det smakade bättre.
4.2 Hälsa som en påverkande faktor
Denna kategori innefattade aspekter om respondenternas motiv till varför de valde att
konsumera eller inte konsumera FoG. Dessa motiv blev uppdelade i två subkategorier: ‘Vilja till konsumtion för att det anses nyttigt/onyttigt’ och ‘Allergi eller sjukdom som begränsar valmöjlighet’.
4.2.1 Vilja till konsumtion för att det anses nyttigt/onyttigt
Det fanns en föreställning om att respondenterna konsumerade FoG för att det var nyttigt och viktigt för hälsan samt att det skulle vara fördelaktigt att öka sin egen konsumtion. Däremot kunde de inte motivera varför det var bra. Exempelvis uttryckte K10 en osäkerhet över effekten av FoG: “[...] jag skulle gissa att det innehåller nått som är bra för kroppen [...]”.
Bland respondenterna fanns en uppfattning om att frukt kunde vara mindre bra för kroppen än grönsaker eftersom det innehåller fruktsocker. Detta uttrycktes bland annat av K10: “Det är väl i såna fall frukten om jag får i mig för mycket fruktsocker, men grönsaker tror jag inte att jag äter för mycket av”. När det kom till grönsaker fanns det mest bara positiva uppfattningar om att det var nyttigt. K6 ansåg att stora mängder sallad på tallriken gav en känsla av att måltiden blev nyttigare då det gav mindre utrymme för vanligtvis kaloririk mat: “[…] Jag tror att det finns en poäng i att göra det. Framför allt för att ju mer grönsaker jag äter desto mindre mat, vilket ofta är det som är lite mer onyttigt “.
4.2.2 Allergi eller sjukdom som begränsar valmöjlighet
Bland respondenterna fanns föreställningar som påverkades av sjukdomar och allergier som på olika sätt styrde konsumtionen. Det fanns till exempel känslor av avund mot andra
personer när de själva var begränsade i vad de kunde konsumera. Detta var något som K9 tog upp i relation till om hon såg andra äta frukt: “[...] om någon äter ett riktigt såhär hårt grönt äpple som är supersaftigt då kan jag ändå känna lite, ah fan va gott det där skulle vara”.
Även K1 nämnde att hon önskade att hon kunde äta mer varierat men att hon var begränsad av sin sjukdom: ”[...] jag skulle nog vilja ha mer varierad, jag får ju i mig, jag har ju ganska strikta matrutiner [...]”.
12
4.3 Associerade känslor till frukt och grönsaker
Denna kategori innefattade aspekter som respondenterna uttryckte som hinder för konsumtion av FoG. Dessa aspekter blev uppdelade i två subkategorier: ‘Ovilja till konsumtion för att det anses ansträngande’ samt ‘Sensorisk preferens’.
4.3.1 Ovilja till konsumtion för att det anses ansträngande
Det fanns föreställningar om att en av anledningarna till att de inte konsumerade mycket grönsaker var för att de tyckte att det kunde vara ansträngande och tidskrävande att förbereda en sallad eller att det inte fanns motivation. Detta var något som K9 uttryckte: “[...] Men jag är ju lite så jag skulle vilja äta lite mer grönsaker men jag pallar ju bara inte [...]”. Detta var ett vanligt svar, att de skulle vilja äta mer grönsaker eller att de visste att de borde äta mer men att det inte fanns nog mycket drivkraft. Grönsaker hamnade ofta sist på prioriteringslistan när de lagade mat. M7 nämnde exempelvis att det var ansträngande att ens laga mat
överhuvudtaget om man jobbar heltid.
4.3.2 Sensorisk preferens
Inom gruppen fanns positiva känslor gentemot FoG med kommentarer som: “[…] älskar grönsaker och älskar frukt” (K8). Det fanns ett genomgående tema bland respondenterna att de uppskattade smaken av FoG men trots det var det inte något som de prioriterade i sin kost:
“Men jag äter ofta upp det först på tallriken […] men framförallt för att har jag ätit upp salladen så kan jag njuta av maten sen” (K6). Det var endast en person som inte uttryckte sig lika positivt om sitt tycke om grönsaker:
“[...]även fast det är gurka och tomater jag tycker bäst om så tycker jag kanske inte att det är så jättegott egentligen utan det är mer som att man
äter upp dom först sen äter man det andra goda sen… kanske därför det blir att man inte äter såna mängder”. (M4)
4.4 Omgivningens påverkan på frukt- och grönsakskonsumtion
Denna kategori innefattade faktorer som påverkade respondenterna direkt och indirekt i koppling till konsumtion av FoG. Dessa faktorer blev uppdelade i tre subkategorier:
‘Påverkan från föräldrar’, ‘Frukt- och grönsakskonsumtion under skoltid’ och ‘Påverkan från umgängeskrets, utöver föräldrar. Detta var den kategori som respondenterna pratade mest om.
4.4.1 Påverkan från föräldrar
Respondenterna beskrev att de ofta blev uppmanade av föräldrarna att äta FoG under
uppväxten. De beskrev också att det oftast fanns tillgång på frukt och grönsaker, men att det inte alltid var varierat. K10 hade däremot föreställningen om att den stora variationen på de grönsaker som fanns hemma hade haft en positiv påverkan på hennes konsumtion idag:
“[...] det är väl att mamma och pappa alltid serverade, hade dom inte serverat vid varje måltid då hade jag nog inte ätit lika mycket som jag gör nu. Det är liksom att det blev, omedvetet att jag äter ju, det är bara så det
är. Så att det har gjort väldigt mycket, plus och dom varierade väldigt mycket så jag har ju smakat väldigt mycket olika [...]” (K10)
13
Det fanns även en uppskattning gentemot föräldrarna för att de uppmanade till frukt- och grönsakskonsumtion under uppväxten, något som K8 uttryckte:”[...] Och tack mamma för att du låtit mig äta grönsaker till varje måltid så att jag har fått vänja mig men jag tycker inte en måltid är komplett utan grönsaker […]”. Det fanns även en uppskattning om hur föräldrar använt sig av knep för att öka barnens konsumtion.
K5 upplevde däremot att det inte serverades speciellt mycket grönsaker när hon bodde
hemma. Frukttillgången beskrev hon också som låg: “[...]asså jag kommer inte ihåg att vi har haft så mycket frukt och grönsaker hemma direkt, asså det har inte varit så att vi har ätit sallad typ till maten eller nåt sånt där”.
Det fanns föreställningar bland respondenterna att föräldrar kunde tvinga till konsumtion av frukt och grönsaker. Det fanns en tacksamhet gentemot föräldrarna för att man fick lära sig att äta frukt och grönsaker under uppväxten. K9 förklarade hur föräldrarnas sätt att tvinga till konsumtion hade haft en positiv påverkan: “[...] För att jag är ju ändå tacksam att dom gjorde så, jag gillar ju all sallad nu, så jag är helt övertygad om att jag kommer tvinga mina barn att äta sallad också så [...]”.
Det fanns en föreställning om att man anpassade sin konsumtion av FoG utifrån andra personer. K6 nämnde att hon fick ångest om hon inte hade tillräckligt mycket sallad när hon skulle bjuda sin mamma på middag:
“[..] Om hon (mamma) kommer över kan jag tycka att det är jobbigt att det bara finns en sallad på bordet [...] Hon har alltid varit på att man ska äta bra och man ska äta rätt och inte för mycket, framförallt inte för mycket.
Så då finns det en sorts prestation i det.” (K6).
En annan respondent, K9, nämnde att hon fick “skit” om hon inte åt salladen hos sin mamma även som vuxen.
4.4.2 Frukt- och grönsakskonsumtion under skoltid
När det kom till grönsakstillgången på skolan fanns olika minnen kring konsumtionen. K9 upplevde att hon åt godare sallad hemma än vad som serverades på skolan. Detta trodde hon kunde ha varit en orsak till att hon inte åt grönsaker på skolan. K5 hade dock en annan uppfattning om sin grönsakskonsumtion under skoltiden. Hon upplevde att skolmaten
introducerade henne till grönsaker och hon menade att det var där hon fick smaka olika sorter:
“[...] ja där var det ju morötter, vitkål ja men nån sån här tomat och gurka-sallad-blandning, ah så det var ju bra, det har jag typ minne av ja men började smaka sådana saker där”.
4.4.3 Påverkan från umgängeskrets, utöver föräldrar
Det fanns föreställningar om att andra personer i respondenternas miljö påverkade dem, att de kände press från andra att äta på ett speciellt sätt. M7 hade en uppfattning av att andra män kanske tyckte det var “bögigt” att äta frukt och därför valde de att inte göra det.
R5 upplevde att hennes arbete påverkade frukt- och grönsaksintaget. Hon beskrev att kontakten med människor på jobbet gjorde att hon kände en press att äta på ett visst sätt.
Delvis då det fanns en viss matkultur bland kollegorna, som påverkade vad hon valde att ta med i matlådan.
14
K2 berättade att hon uppskattade grönsaker men att hennes sambo inte gjorde det vilket ledde till att hon inte konsumerade lika stora mängder som hon hade önskat:
“[...] för det första så min kille han vill ju inte äta så mycket grönsaker så det är mycket att jag inte kan blanda ner grejer utan det blir såhär på sidan
och, då ah då blir det ju mindre.” (K2)
5 DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
Bland respondenterna fanns en föreställning om att frukt och grönsaker generellt var gott och de hade till stor del en positiv inställning. Däremot var det inte alltid något de prioriterade.
Det fanns också kommentarer om att grönsaker var något man bör äta för att det ansågs bra för kroppen och då spelade inte smak stor roll. Det ansågs viktigt för hälsan och då behövde det inte vara gott för att man skulle välja att konsumera. Detta till skillnad mot en studie (10) som visat att ett av de mest diskuterade hindren till konsumtion av FoG hos unga vuxna var att de ej uppskattade smaken och då istället valde att äta något annat.
Föreställningen om att det var viktigt att äta FoG eftersom det ansågs nyttigt kunde respondenterna inte motivera, alltså vad det hade för effekter på hälsan. Vi frågade inte specifikt om detta, vilket skulle kunna innebära att de besatt mer kunskaper än vad vi fick kännedom om. Men dessa kunskapsbrister överensstämmer med en tidigare studie (21) där det framkom att universitetsstudenter hade en föreställning om att de mådde bättre psykiskt och fysiskt när de konsumerade frukt och grönsaker, men kunde inte förklara varför det var bra.
Ytterligare fanns även föreställningar om att grönsaker kunde vara nyttigare då det innehåller mindre kalorier än vad de beskrev som “vanlig mat”. Det nämndes att frukt kunde vara onyttigt om det konsumeras i för stora mängder. I en studie där man jämförde grupper med en LCHF-diet mot andra dieter, såg man att de som åt utifrån en LCHF-kost hade föreställningar om att vete- och fiberprodukter var skadligt för hälsan och därför valde bort kolhydrater (22).
Det diskuterades också om hur viktigt det är med rätt information till de som följer olika dieter. Det är intressant att föreställningar och rädslor mot vissa livsmedelsgrupper verkar etsa sig fast även då det inte stämmer enligt uppmaningar och rekommendationer (5).
Pris var något som respondenterna reflekterade olika om. Det fanns föreställningar om att frukt och grönsaker var dyrt vilket blev ett hinder men även att grönsaker som utfyllnad kunde göra en maträtt billigare. Det fanns också föreställningar om att pris däremot inte var viktigt.
Detta överensstämmer med studier där det framkom att pris för grönsaker kunde upplevas som ett hinder för konsumtion, men inte alltid (10, 23). Vi kunde se att de flesta respondenter som angav att de hade annan sysselsättning än heltidsjobb, anpassade sig mer efter pris medan de som hade heltidsjobb inte begränsades lika mycket av det vid frukt- och grönsaksinköp.
Inom gruppen fanns kommentarer om att tvång till konsumtion förekom i hemmet när de var yngre. En studie visade att krav på konsumtion från föräldrar kunde vara positivt eller negativt beroende på hur det uttrycks gentemot barnet (24). Det fanns indikationer på att föräldrar som ställde höga krav på barnen att konsumera FoG också hade de barn som konsumerade mest.
Barn som däremot inte hade föräldrar som ställde krav, verkade inte heller vara dem som konsumerade tillräckligt mycket. Vi fick intrycket att respondenterna i vår studie var
15
tacksamma för att föräldrarna hade satt krav på dem. Vissa kunde fortfarande uppleva en press från föräldrarna i vuxen ålder att konsumera FoG.
Vi fick även uppfattningen om att det fanns känslor av tvång till konsumtion av FoG som möjligtvis inte kom direkt från effekter av uppfostran men snarare från en press från samhället. Tex. att det skulle anses som inte manligt att äta FoG. Kollegors matvanor på arbetsplatsen kunde även sätta press på hur man själv åt. Sociala normer har en påverkan på hur man förhåller sig till mat och livsmedel på flera olika sätt. En studie (25) visade på att det fanns två möjliga skäl till att personer valde att följa de normer som fanns, för att känna tillhörighet till en grupp och för att man åt vad som räknades som rätt mat.
En annan studie (21) visade även på hur individer blev påverkade av relationer till andra i sin närhet när det kom till konsumtion, där personer man bodde med hade störst påverkan. Dessa relationer kunde resultera i positiva och negativa konsekvenser för individerna. Detta var något som vi kunde se bland våra respondenters föreställningar, att det fanns en påverkan från personer i närheten som gjorde att deras val blev annorlunda i jämförelse med vad de kanske själva skulle ha valt.
I gruppen fanns en uppfattning att skolan introducerade till grönsakskonsumtion och att det var där man fick testa nya sorters grönsaker. Studier har visat att matvanor som bildas i tidig ålder kan påverka matvanorna genom hela livet (11–13) och utifrån de uppfattningar som fanns inom gruppen kunde vi se att skolan hade en påverkande roll i tidig ålder.
Det fanns olika föreställningar om betydelsen av miljö och säsong vid inköp. Det fanns även uppfattningar om att frukt konsumerades mer på sommaren än vinterhalvåret. En studie har även visat att trots en stor och varierande tillgång på FoG året om i livsmedelsbutiker kan det finnas skillnader i hur konsumtionen ser ut beroende på årstiden (26).
Bland respondenterna fanns det föreställningar om att det kunde vara tidskrävande att förbereda grönsaker och frukt och detta gjorde att de inte orkade eller hade tid för det. Detta överensstämmer med en studie (10) som påvisade att tidsaspekten är ett vanligt
förekommande hinder till FoG-konsumtion och visar att om det tar tid att förbereda frukt och grönsaker kan det avgöra om man väljer att konsumera eller inte.
Bland respondenterna förekom även sjukdomar och allergier som de upplevde begränsade FoG-konsumtion som i sin tur kunde ha påverkat föreställningarna om FoG. Detta
överensstämmer med en studie (27) som visar att personer med matallergi upplever sig kunna påverka sitt liv mindre än de som inte har allergi.
5.2 Metoddiskussion
En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer var ett lämpligt metodval för att få en djupare inblick i individernas upplevelser och på så sätt kunna fånga föreställningar om konsumtionen. Respondenterna gav ingående svar vilket vi inte hade fått med en kvantitativ metod (15). Vi hade utformat intervjuguiden på så sätt att samtalen flöt på bra och vi upplevde att respondenterna fick utrymme för att ge utförliga svar.
Rekryteringen skedde genom ett snöbollsurval (16), vilket hade fördelar och nackdelar.
Fördelarna var att de kunde vara mer villiga att delta då de blivit tillfrågade av personer som de kände. Det fanns då en större känsla av ansvar för att delta då man personligen blev tillfrågad av personer man kände som i sin tur hade koppling till oss som genomförde
16
intervjuerna. En nackdel med snöbollsurval kan vara att deltagarna blir från samma typer av grupper. I vårt fall resulterade det i att vi endast fick kvinnliga deltagare vilket gjorde att vi valde att skicka ut två enskilda efterfrågningar till manliga respondenter. Vi ansåg att det var relevant att inkludera både kvinnor och män för att en nationell rapport har visat på skillnader mellan män och kvinnor i den aktuella åldersgruppen (6).
Vårt val av urvalsmetod resulterade även i att vi inte fick stor geografisk spridning på respondenterna, som kom från tre närliggande norrländska städer. Det är rimligt att tro att svaren möjligtvis blivit annorlunda om vi fått en större geografisk spridning men även en större blandning bland olika socioekonomiska grupper. För liknande socioekonomiska grupper är det möjligt att våra resultat är överförbara (18) då vi upplevde att vi fick liknande svar och åsikter om FoG från våra respondenter. Vi kan dock inte säga att resultaten är överförbara för alla kvinnor och män mellan 18–30 år eller alla socioekonomiska grupper då det finns stora skillnader mellan olika matkulturer och på individnivå.
Vi upptäckte efter några intervjuer att vi omedvetet utformat frågorna utifrån en föreställning om att de flesta konsumerade frukt och grönsaker tämligen regelbundet. När vi intervjuade personer med låg konsumtion blev våra frågor ibland irrelevanta. Dessa personers svar blev ofta mycket kortare och upprepande. Hade vi haft det i åtanke när vi utformade intervjuguiden hade vi möjligtvis fått mer utförliga svar även från dem som konsumerade mindre.
Intervjuerna genomfördes via digitala hjälpmedel som Zoom, telefonsamtal och
Facetimesamtal. Vi upplevde att respondenterna var relativt öppna med svaren och det var effektivt att genomföra intervjuerna på distans. Däremot upplevde vi vid några tillfällen att bakgrundsljud kunde få respondenterna att tappa fokuset stundvis. Sådana gånger var det oftast något hemma hos respondenten som tog fokuset. Detta var en negativ aspekt med att genomföra intervjuerna digitalt eftersom det påverkade den kontakt som intervjuaren och respondenten hade byggt upp (28). Vi kanske hade fått andra resultat eller mer utfyllande svar om intervjuerna hade genomförts på en plats utan störningsmoment.
Studien baserades till stor del på begrepp som trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet för att öka tillförlitligheten (18). Studiens frågeguide utformades i linje med studiens syfte vilket bidrog till en ökad trovärdighet. En pilotstudie utfördes för att se om det skulle uppstå några oklarheter och om frågorna tolkades rätt. Pilotstudien ökade trovärdigheten i studien.
Pålitlighet berörde den förförståelse vi hade innan arbetet med uppsatsen, vilket vi tog i beaktning vid utformandet av frågeguide, information till deltagarna och genomförandet av intervjuerna. Vi hade det även i åtanke vid analys och tolkning av intervjumaterialet.
Överförbarhet diskuterades tidigare under metoddiskussionen, men kort innebär begreppet huruvida resultaten är överförbara på andra grupper i samhället, vilket vi inte kunde påstå i detta fall eftersom det kan finnas stora skillnader inom den valda åldersgruppen.
Respondenternas kännedom om att vi var personer som studerat kostvetenskap kunde möjligtvis haft en påverkan på svaren. Något som även kunde påverka hur de valde att svara kunde vara olika typer av stereotyper i samhället för hur vissa grupper äter (29). Detta kunde gjort att personerna valde att överdriva eller underdriva deras svar för att på något sätt inte uppleva att åsikterna kring ämnet skulle dömas. Vi kan inte med säkerhet lita på att det respondenterna sa speglade deras riktiga åsikter.
17
5.3 Samhällsrelevans
FoG är en viktig del av en varierad kost för att bibehålla god hälsa men även för att förhindra skadliga sjukdomar (1–4, 6–8, 11–12). Matvanor, däribland bristfällig konsumtion av FoG, är en av de främsta orsakerna för ohälsa och tidig död i Sverige (30). Det har visat sig att 18–30 åringar konsumerar minst FoG. Vår studie bidrar till att få en inblick i vad denna grupp har för föreställningar om FoG och vad som kan styra konsumtionen. Utifrån våra resultat såg vi att föräldrars påverkan hade stor inverkan på konsumtionen idag. Vi ser därför att det är väsentligt att bygga vidare på denna studie och att den genomförs på ett större antal individer för att sedan kunna arbeta förebyggande på samhällsnivå.
Enligt studier (31–33) kan man se att det finns skillnader i matvanor mellan socioekonomiska grupper. Det finns olika förutsättningar pga. de socioekonomiska faktorerna som påverkar föreställningar och attityder men även kunskaper inom ämnet. Personer med högre utbildning har oftast hälsosammare matvanor, vilket ofta tyder på hög matkostnad. Som framtida
kostvetare är detta viktigt att vara medveten om, exempelvis vid förmedling av kostbudskap, att grupper har olika föreställningar om kost.
6 SLUTSATS
Utifrån vårt resultat kunde vi se att det fanns varierande föreställningar som påverkade respondenternas konsumtion av FoG, däribland påverkande faktorer som uppväxt, påverkan från omgivningen, pris, hälsoaspekter samt känslor associerade till FoG. Utifrån resultaten kunde vi se att påverkan från föräldrar hade en stor roll i hur man konsumerade som vuxen men också vilka uppfattningar och tankar man tog med sig.
Det fanns en positiv syn på FoG bland respondenterna och det fanns föreställningar om att det var nyttigt och en viktig del av kosten. Eftersom vi inte hade någon insyn i respondenternas verkliga konsumtion, kan vi inte kommentera om denna syn bidrog till att de hade en högre konsumtion än vad som har påvisats från tidigare resultat. Däremot var det oväntat att det fanns en positiv inställning till frukt och grönsaker med tanke på att tidigare rapporter har visat att åldersgruppen har ett lågt intag i jämförelse med andra åldersgrupper.
Ytterligare ett överraskande resultat var att det inom gruppen fanns föreställningar om att frukt kunde vara onyttigt om det konsumerades i för stora mängder eftersom det innehåller fruktsocker. Trots Livsmedelsverkets rekommendation att konsumera mycket frukt finns det ändå dessa typer av föreställningar, hur kan det komma sig? Kan det behövas fler insatser för att nå ut till åldersgruppen och på så sätt främja konsumtionen av FoG?
7 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
AH och CS har tillsammans planerat studien och konstruerat frågeguide och
informationsbrev. Urval av deltagare, intervjuer, transkribering och kodning utfördes enskilt.
AH och CS har tillsammans kategoriserat, analyserat och författat uppsatsen.
8 TACK
Vi vill tacka studiens deltagare för medverkan i intervjuer där de har delat med sig av tankar och föreställningar om deras frukt- och grönsakskonsumtion. Vi vill även tacka kurskamrater och lärare på institutionen för kost- och måltidsvetenskap för input och kommentarer som har fört arbetet vidare.
18
9 REFERENSER
1. Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2012 - Integrating nutrition and physical activity [Internet]. 5 uppl. Köpenhamn: Nordic council of ministers; 2014. Hämtad från:
https://norden.divaportal.org/smash/get/diva2:704251/FULLTEXT01.pdf 2. Slavin J L, Lloyd B. Health Benefits of Fruits and Vegetables. Adv Nutr. 2012
Jul;3(4): 506-16
3. Dreher M L. Whole Fruits and Fruit Fiber Emerging Health Effects. Nutrients. 2018 Nov 28;10(12): 1833
4. Veer P V, Jansen M C, Klerk M, Kok F J. Fruits and vegetables in the prevention of cancer and cardiovascular disease. Public Health Nutr. 2007 Jan 2;3(1)
5. Livsmedelsverket. Frukt och grönt - råd [Internet]. 2020-01-27. Hämtad
från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra- mat-hitta-ditt-satt/gronsaker-och-frukt---rad
6. Livsmedelverket. Riksmaten vuxna. [Internet]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2011/riks maten_2010_20111.pdf
7. Australian Bureau of Statistics. National Health Survey: First results [Internet].
Belconnen: Australian Bureau of Statistics; 2018 [citerad 2021-03-9] Hämtad från:
https://www.abs.gov.au/statistics/health/health-conditions-and-risks/national-health- survey-first-results/latest-release
8. Aune D, Giovannucci E, Boffetta P, Fadnes L T, Keum N, Norat T, et al. Fruit and vegetable intake and the risk of cardiovascular disease, total cancer and all-cause mortality—a systematic review and dose-response meta-analysis of prospective studies. Int J Epidemiol. 2017 Jun 1;46(3): 1029-1056
9. Livsmedelsverket. Synen på bra matvanor och kostråd - en utvärdering av Livsmedelsverkets råd [Internet]. Livsmedelsverket; 2013 [citerad 2021-02-03].
Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/201 3_livsmedelsverket_22_utvardering_kostrad.pdf
10. Livingstone K M, Burton M, Brown A K, McNaughton S A. Exploring barriers to meeting recommendations for fruit and vegetable intake among adults in regional areas: A mixed-methods analysis of variations across socio-demographics. Appetite.
2020 Oct; 153(104750):
11. Kelder S H, Perry C L, Klepp K I, Lytle L L. Longitudinal tracking of adolescent smoking, physical activity, and food choice behaviors. Am J Public Health. 1994 Jul;84(7): 1121-6
19
12. Lien N, Lytle L A, Klepp K-I. Stability in Consumption of Fruit, Vegetables, and Sugary Foods in a Cohort from Age 14 to Age 21. Appetite. 2001 Sep;33(3): 217-226 13. Wolnicka K, Małgorzata Taraszewska A, Jaczewska-Schuetz J, Jarosz M. Factors
within the family environment such as parents’ dietary habits and fruit and vegetable availability have the greatest influence on fruit and vegetable consumption by Polish children. Public Health Nutr. 2015 Okt;18(15): 2705-11
14. Jacobsen D I. Förståelse, beskrivning och förklaring. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2012.
15. Kvale S, Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB; 2014.
16. Forskningsstrategier. Snöbollsurval [Internet]. [Citerad 2021-02-12]. Hämtad från:
https://forskningsstrategier.wordpress.com/#urvalsmetoder
17. Gillham B. Forskningsintervjun- Tekniker och genomförande. Malmö:
Studentlitteratur AB; 2008.
18. Graneheim U H, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today.
2004; 24(2): 105–112.
19. Integritetsskyddsmyndigheten. Känsliga personuppgifter - om känsliga
personuppgifter och personnummer [Internet]. [Okänt år, citerad 2021-01-20] Hämtad från: https://www.imy.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/kansliga-
personuppgifter/
20. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Internet]. Stockholm: Elanders Gotab; 2002. [citerad 2021-02-19]. Hämtad från:
https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf 21. Hartman H, Wadsworth D P, Penny S, Assema P V, Page R. Psychosocial
determinants of fruit and vegetable consumption among students in a New Zealand university. Results of focus group interviews. Appetite. 2013 Jun; 65:35-42
22. Clarke C, Best T. Low-carbohydrates, high-fat dieters: Characteristic food choice motivations, health perceptions and behaviours. Science. 2017; 62: 162-171
23. Pincho M G M, Mackenbach J D, Charrerire H, Oppert J-M, Bárdos H, Glonti H, et al.
Exploring the relationship between perceived barriers to healthy eating and dietary behaviours in European adults. Eur J Nutr. 2018 Aug;57(5): 1761-1770
24. Blissett J. Relationships between parenting style, feeding style and feeding practices and fruit and vegetable consumption in early childhood. Appetite. 2011 Dec;57(3):
826-831
20
25. Higgs S.Social norms and their influence on eating behaviours. Appetite. 2015 Mar;86: 38–44
26. Stelmach-Mardas M, Kleiser C, Uzhova I, Penalvo J L, La Torre G, Palys W, et al.
Seasonality of food groups and total energy intake: a systematic review and meta- analysis. Eur J Clin Nutr. 2016 Jun;70(6): 700-8
27. Lyons A C, Forde E. Food allergy in young adults: perceptions and psychological effects. J Health Psychol. 2004 Jul;9(4): 497–504
28. Trost J. Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2010
29. Campos L, Bernardes S, Godinho C. Food as a way to convey masculinities: How conformity to hegemonic masculinity norms influences men’s and women’s food consumption. J Health Psychol. 2018 May7;25(12): 1842–1856
30. Livsmedelsverket. Matvanor och sjukdom [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket;
[uppdaterad 2020-10-04; citerad 2021-03-9]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och- halsa/matvanor-sjukdom
31. Livsmedelsverket. Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige [Internet].
Uppsala: Livsmedelsverket; 2016; 9. [citerad 9 mars 2021]. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2016/rapp ort-nr-9-2016-socioekonomiska-skillnader-i-matvanor-i-sverige.pdf
32. Konttinen H, Sarlio- Lähteenkorva S, Männistö S, Haukkala A. Socio-economic disparities in the consumption of vegetables, fruit and energy-dense foods: the role of motive priorities. Public Health Nutr. 2012 Aug 3;16(5): 873-82
33. Giskes K, Avendano M, Brug J, Kunst A E. A systematic review of studies on socioeconomic inequalities in dietary intakes associated with weight gain and overweight/obesity conducted among European adults. Obes Rev. 2010 Jun;11(6):
413-29
Bilaga 1 (1/2)
Information till deltagare
Hej, tack för visat intresse och välkommen till vår studie!
Vi som gör studien heter Antonia Hed och Cassandra Själin och vi går sista året på Kostvetarprogrammet på Umeå Universitet.
Genom denna studie vill vi synliggöra unga vuxnas föreställningar om deras frukt- och grönsakskonsumtion och anledningen till att vi har frågat dig om du vill delta är för att du är mellan 18–30 år och bosatt i Sverige.
Deltagande
Studien innebär att du deltar i en digital intervju via Zoom eller telefonsamtal beroende på vad vi kommer överens om. Detsamma gäller för tid och datum. Vi ser gärna att du avsätter en timme för intervjun men mest troligt behövs inte fullt så lång tid.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i
studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.
Deltagande kommer därmed vara helt konfidentiellt.
För att meddela att du inte vill fortsätta med ditt deltagande var vänlig att kontakta någon av de ansvariga för studien, se kontaktuppgifter nedan.
Behandling av personliga uppgifter och känslig information
Personuppgifter som kommer samlas in är ålder, kön, utbildning och sysselsättning. Dessa uppgifter skyddas av EU:s dataskyddsförordning (GDPR) men kommer att användas i studien vid analys av resultatet. Övriga uppgifter som kan kopplas till dig, till exempel etnicitet, sexuell läggning, religion och politiska åsikter osv, kommer inte att användas.
De personliga uppgifterna kommer endast att behandlas av oss och vår handledare. Inspelade intervjuer och information om dig som deltagare kommer att förvaras hos oss tills dess att uppsatsen är godkänd och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister. Då raderas all insamlad information, även mailhistorik mellan oss och vår handledare som berör känsliga uppgifter.
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se.
Bilaga 1 (2/2)
Information om studiens resultat
Om du är intresserad av att ta del av den färdiga uppsatsen kan du skicka ett mejl till oss om det. Vi kommer då vidarebefordra uppsatsen via mejl. Du kommer även kunna ta del av studiens resultat via Diva, som är ett digitalt vetenskapligt arkiv för uppsatser och examensarbeten.
VIKTIG INFORMATION
För att kunna medverka i studien behöver du ge samtycke till att delta, att vi hanterar dina personuppgifter samt att intervjun spelas in.
Svara på detta mail med: “Ja, jag ger samtycker till att delta i studien, att ni hanterar mina personuppgifter samt att intervjun spelas in.”
I samma mail vill vi gärna att du svara på några bakgrundsfrågor, vilka är ålder, kön, utbildningsnivå och sysselsättning.
Kontaktuppgifter
Om du har några frågor eller ångrar ditt deltagande kan du kontakta oss studenter på följande e-postadresser:
Ansvariga för studien Antonia Hed
072-2492197
Mejladress: anhe0343@student.umu.se Cassandra Själin
070-6732710
Mejladress: casj0060@student.umu.se Handledare
Joachim Sundqvist.
Postdoktor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap Mejladress: joachim.sundqvist@umu.se
Bilaga 2 (1/2)
Frågeguide Inledning
Hej XX. Allt bra med dig? Tack för att du vill vara med, det är jag väldigt tacksam över.
Du har ju läst informationen jag skickade men om jag nämner syftet med studien igen så är det så att vi har valt att titta på vad 18–30 åringar har för tankar kring frukt och grönsaker med fokus på deras egen konsumtion.
Du har gett samtycke till att delta, att vi behandlar dina uppgifter samt att intervjun spelas in.
Känner du att du har några frågor innan vi börjar?
Kom ihåg att du kan avbryta intervjun när som helst och du kan avstå från att svara på en fråga.
Frågorna kommer vara ganska öppna så det är bara att prata på hur mycket du vill, känn inga hämningar.
Har du några frågor innan vi börjar?
Inledande fråga
• Jag tänkte om du skulle kunna berätta för mig om hur du äter frukt och grönsaker?
(När, var, hur, i samband med måltid)
Teman
• Egna föreställningar om deras konsumtion
o Skulle du vilja förändra din konsumtion på något sätt? Kan du förklara varför/varför inte du vill det?
o Vid vilka olika tillfällen äter du frukt och grönt? Är det en positiv upplevelse eller väljer man kanske att äta grönsaker för att man vet att man borde.
• Påverkande faktorer
o Skulle du kunna beskriva för mig hur du handlar frukt och grönsaker? Finns det några saker du speciellt tänker på när du handlar? Kan du utveckla?
(pris, ursprung, säsong) (handlar du eller någon annan? Önskemål om frukt/grönt)
o Skulle du kunna berätta hur ser din tillgång ut på frukt och grönt hemma? Du nämnde att du jobbar på sidan av skolan, hur ser tillgången ut utanför hemmet till exempel på din arbetsplats eller skola?
Bilaga 2 (2/2)
(ekonomi, utbildning, sysselsättning, tillgång via arbetsplatsen eller i butik)
• Barndom
o Skulle du kunna berätta för mig om hur du åt frukt och grönsaker när du var liten? Kan du beskriva på vilket sätt?
o Kan du beskriva hur tillgången på frukt och grönsaker såg ut när du var liten?
o Serverades det frukt på skolan när du var liten, hur var de upplevelserna?
o Kan du beskriva hur dina föräldrar åt frukt och grönsaker när du var liten?
o Kan du minnas någon speciell upplevelse om just frukt eller grönsaker från när du var barn? (Positiv och negativ). Har det påverkad din konsumtion idag?
Avslutning
• Jag vill tacka dig för ditt deltagande i vår studie.
• Har du några frågor nu när vi är klara?
• Om du kommer på något senare får du gärna höra av dig till mig via mejl.
• Kom även ihåg att du har möjlighet att ändra eventuella fel eller radera uppgifter som du har lämnat och det gör du via Umeå universitets dataskyddsombud.
• Allt det står i välkomstbrevet vi skickade till dig innan intervjun.
• Studiens resultat!
Sonderingsfraser
• Kan du berätta mer om…?
• Förklara hur du menar…?
• Har du kommit på något du skulle vilja utveckla ditt svar på?
Tolkande frågor
• Har jag förstått dig rätt då…?
• Är det såhär du menar…?
Specificerade frågor
• Hur kommer det sig att du tänker/ säger så?
• Hur upplever du det?
Bilaga 3 (1/1)
Resultattabell
Tabell 3. Kategorier och subkategorier
Kategori Resurshushållning Hälsa som en påverkande faktor
Associerade känslor till frukt och grönsaker
Omgivningens påverkan på frukt och
grönsakskonsumtion Subkategori Val av frukt och
grönsaker utifrån dess hållbarhet och miljöpåverkan
Vilja till konsumtion för det anses nyttigt/onyttigt
Ovilja till konsumtion för att det anses
ansträngande
Påverkan från föräldrar
Tankar kring pris Allergi eller sjukdom som begränsar valmöjlighet
Sensorisk preferens
Frukt- och
grönsakskonsumtion under skoltid
Påverkan från umgängeskrets, utöver föräldrar
