• No results found

Höstens studier 2013

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Höstens studier 2013"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

.

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro

Box 34103 Rålambsvägen 30 H 08/737 55 00 vx 08/737 97 63 78 81 13–9

100 26 Stockholm

version 2013-06-10 -

KOMBINATIONSUTBILDNINGEN

-kursanvisningar för studerande som läser kurserna i didaktik och vfu

Höstens studier 2013

Schema samt all allmän gemensam information om kurserna ligger samlat enbart på kurshemsidan CHVFIL .

Du når denna via www.cehum.su.se kurshemsidor HT13 , CHVFIL Samhällsvetenskapliga -humanistiska ämnenas didaktik o VFU 15hp.

Gruppindelning: Ni går kvar i de grupper, som ni gick i under UB202A VT13.

Terminen har ett enda sammanhållet schema.

Du får ett bearbetat gruppschema, som berör grupp 1..(Version 2013-06-10)

Vi ber Dig att kontinuerligt bevaka kurshemsidan CHVFIL. Ny schemaversion (2013-08-25) Höstens studier består av tre kurser (Se nedan)

Kursplaner finner du på: http://sisu.it.su.se/search/archive, sök på kurskoden för respektive kurs..

Höstens kurser läses delvis parallellt.

1. Yrkesetiska dilemman och professionella samtal, 4,5 hp CH43AL

Ansvarig institution är: Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap.

(schema finns på sid 2 i bifogade schema.)

Ämnesdidaktik och VFU, 15 hp.

Kurskoder

USVFU3 Språk med didaktisk inriktning och VFU CHVFIL Humanistiska ämnenas didaktik o VFU

CEVFIL Samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik o VFU UM8011 Matematik med didaktisk inriktning o VFU

UM7015 Naturvetenskapliga ämnen med didaktisk inriktning och VFU samt

Ämnesdidaktik och VFU, 10,5 hp.

Kurskoder

USVFU4 Verksamhetsförlagd utbildning och didaktik mot äldre åldrar i språk.

CHVFEL Verksamhetsförlagd utbildning och didaktik mot äldre åldrar inom humanistiska ämnen.

CEVFEL Verksamhetsförlagd utbildning och didaktik mot äldre åldrar inom Samhällsvetenskapliga ämnen.

UM8012 Verksamhetsförlagd utbildning och didaktik mot äldre åldrar i matematik

UM7017 Verksamhetsförlagd utbildning och didaktik mot äldre åldrar i naturvetenskapliga ämnen

(2)

Kursplanetexten är stort sett identisk i samtliga kurser förutom ämnesnamn och litteraturlistorna över ämnesdidaktisk litteratur. (Någon kurs kan eventuellt ha fått annan formell kurskod) Alla läser exakt samma didaktik i sitt ämne under ht13 oavsett om ni får ett betyg om 15hp eller 10,5hp. Ni har samma uppgifter och gör samma VFU. Detta är en teknisk lösning, då alla skall ha lika mycket didaktik/VFU i båda ämnena under sin utbildning.

Vilka kurser får du betyg i?

Du får betyg i ”Yrkesetiska dilemman och professionella samtal 4,5hp.

För övriga kurser beror det på vilka ämnen du har och även vilket moment du fick betyg i under delkurs 2 i ”Utveckling och lärande” kurskod UB202A VT13.

Har du 2 ämnen som ligger vid samma institution ex Hi / Rel, får du betyg i de 2 Hum-kurserna ovan. Har du 2 Språk, får du betyg i de 2 språkkurserna ovan osv.

Du som gick i grupp 1 SO, vt13, och har ex geografi i kombination med Svenska får betyg i:

10,5hp i Verksamhetsförlagd utbildning och didaktik mot äldre åldrar inom Samhällsvetenskapliga ämnen och 15hp i Språk med didaktisk inriktning och VFU.

Du som gick i grupp 2 språk + SO-ämne vt13 och har ex historia får betyg i : 10,5hp Verksamhetsförlagd utbildning och didaktik mot äldre åldrar i språk och 15hp Humanistiska ämnenas didaktik o VFU

Du som har geografi i kombination med biologi får betyg i :

10,5hp Verksamhetsförlagd utbildning och didaktik mot äldre åldrar i samhällsvetenskapliga ämnen och 15hp Naturvetenskapliga ämnen med didaktisk inriktning och VFU

Allmän ämnesdidaktik (Schema sid 3)

Allmän ämnesdidaktik består dels av storföreläsningar dels av arbete i allmändidaktikgrupper Vid dessa gruppseminarier skall förutom frågeställningar som väcks under kursens gång, även kurslitteratur, storföreläsningar och vfu-studier ventileras och bearbetas. Det övergripande syftet med seminarierna är att bidra till utvecklandet av en ”praktisk yrkesteori”, en personligt formulerad lärarfilosofi. .

Allmändidaktiska examinationsuppgifter presenteras och examineras av gruppsansvariga lärare.

Gruppansvariga lärare för allmändidaktiken framgår av schemat.

NV-ämnena har ingen egen grupp i allmändidaktik utan den är integrerad i NV-didaktiken. (Sid 6) Ämnesdidaktik

Den ämnesinriktade didaktiken är förlagd till veckorna innan och efter vfu Vid dessa seminarier ligger fokus på hur man planerar, genomför och utvärderar undervisning i de olika ämnena.

Ämnesdidaktikmomenten examineras av ansvariga ämnesdidaktiker. Ansvariga lärare framgår av ämnesdidaktikschemat.

Examinationsuppgifter med ämnesdidaktisk karaktär presenteras vid ämnesdidaktikseminarierna.

Verksamhetsförlagd utbildning – vfu

Vid didaktikseminarierna planeras innehållet i vfu-studierna.

VFU-perioden sträcker sig över veckorna 41-43, 45-51 Under denna sammanhängande period omfattande 10 veckor ska Du under handledning, självständigt, planera, genomföra och utvärdera undervisning i Dina båda ämnen. Förutom egen övningsundervisning skall Du också auskultera och delta i olika aktiviteter som äger rum på skolan. Du kommer under VFU att besökas av Dina

ämnesdidaktiker. I samband med besöket genomförs ett s.k. ”trepartssamtal”.(Handledare, student och didaktiklärare.)

Vfu-studierna examineras av ansvariga ämnesdidaktiker i samverkan med arbetslaget på din VFU- skola.

(3)

VFU - organisationen

Den verksamhetsförlagda utbildningen, vfu, består av minst 15 poäng och genomförs ute på grund- eller gymnasieskolor i Stockholmsområdet.

För att denna VFU-period skall vara meningsfull måste du vara placerad på ett adekvat stadium. Med adekvat stadium menas grundskolans högstadium eller gymnasiet.

Om något av dina ämnen inte förekommer på grundskolans högstadium måste du vara placerad på ett gymnasium ex kombinationer med Psykologi, Ekonomi..

Om du har t.ex. Historia och Geografi är du adekvat placerad om du har en VFU-plats på ett högstadium. Även om du tänker dig att bli gymnasielärare, är du adekvat placerad med en VFU- plats på högstadiet.

Om du undervisar i moderna språk måste givetvis ditt språk finnas på skolan för att placeringen skall vara adekvat.

Vfu utgörs av bla auskultation och handledd övningsundervisning under minst 10 veckor på samma skola. Under vfu:n ska Du delta och medverka i en lärares samtliga arbetsuppgifter. Detta innebär förutom auskultation och övningsundervisning att Du också ska delta i konferenser, studiedagar, idrottsdagar, skaffa Dig erfarenhet av elevvårdsfrågor och klassföreståndarskap samt av skolans samverkan med samhälle och arbetsliv. Närvaro under all VFU är obligatorisk. Du bör vara på skolan i samma utsträckning som skolans ordinarie lärare dvs under deras

arbetsplatsförlagda tid.

Vfu kan genomföras både som individuell praktik och som parpraktik.

Övningsundervisning

Om vfu:n genomförs som parpraktik, ska övningslektionerna genomföras av Dig och Din

studerandekollega tillsammans. Tiden fördelas på lämpligt sätt mellan Er. Ni ska båda medverka vid såväl planering som genomförande och uppföljning av övningslektionerna.

Viktigt är att utrymme också ges för individuella övningslektioner. Hur stor del av övnings -

lektionerna som genomförs individuellt eller i par är beroende av handledarens timtillgång och Din undervisningsvana/förmåga och Dina önskemål.

Vid planering av övningslektionerna måste hänsyn tas till individuella faktorer, som tex Dina tidigare erfarenheter av lärararbete. Det innebär att det är svårt att ange exakta tal för hur många övningslektioner som ska genomföras under vfu-perioden. Viktigare än antalet övningslektioner är kvaliteten på övningstillfällena, dvs. den funktion de fyller i utbildningssammanhanget och i helheten: planering – genomförande – uppföljning. Du skall undervisa i båda ämnena och komma upp till ca.50 lektionstillfällen.

En strävan bör också vara, att Du vid val av klasser, får ta ansvar för ett helt moment

/kunskapsområde. Att få planera, genomföra, efterarbeta och utvärdera ett sammanhängande avsnitt, ger en mer realistisk bild av lärararbetet och därmed mer lärorikt än att endast få göra nedslag i handledarens egen undervisning.

Auskultation och deltagande i konferenser – handledningsplan

Auskultation, dvs. observation av lektioner hos handledaren eller andra lärare, är en viktig del av lärarutbildningen. Här får Du möjlighet att iaktta hur en erfaren lärare fungerar i klassrummet. Här finns tillfällen att få se läraren i interaktion med eleverna, studera hur läraren löser olika

undervisningsproblem samt få olika lektionsuppslag. Auskultation är också en förberedelse för Din egen undervisning och syftar till att Du ska bekanta Dig med handledarens klasser. Auskultation kan med fördel också göras hos andra lärare eller handledare på skolan och också förläggas till andra stadier och skolformer. Auskultation skall ske i så stor utsträckning som möjligt och som ansvarig

(4)

didaktiklärare, handledare och studerande finner lämpligt. Du skall sammanlagt under Din vfu ha genomfört minst 30 auskultationstimmar.

Det viktigaste är att vfu- perioden utformas som ett antal hela veckor av effektivt arbete på heltid, där Du får möta olika lärarfunktioner samt andra verksamheter i skolan. Du ska därför delta i konferenser av skilda slag, möta skolans olika befattningshavare, elevernas föräldrar för att på detta sätt få en allsidig inblick i läraryrkets olika arbetsuppgifter.

Tillsammans med Din handledare upprättas en

handlingsplan för VFU,

dvs ett schema för hela vfuperioden, där ditt deltagande i olika aktiviteter framgår. I handlingsplanen skriver du också

”Dina förväntningar och personliga mål inför VFU-perioden. (Se vidare förklaringar om

handlingsplanens innehåll i VFU-dokumentet ”Från nybörjare till kompetent lärare- studentversion”

Dokumentet kommer att finnas på kurshemsidan i mitten/slutet av januari.

Handlingsplanen skall vara Dina ämnesdidaktiker tillhanda senast i slutet på vecka 42.

Handledarens roll i lärarutbildningen - en extern lärarutbildare

Handledaren är den viktigaste personen under Dina praktikstudier. Genom den nära anknytningen till den praktiska undervisningssituationen och dess problem har handledaren möjligheter att på ett mycket konkret sätt ge Dig råd och hjälp.

Till handledarens uppgifter hör:

att ta emot och introducera Dig på praktikskolan och hjälpa Dig till rätta beträffande lokaler och undervisningsmateriel samt informera om skolans organisation och innehåll.

att tillsammans med Dig och eventuellt också tillsammans med ansvarig didaktiklärare planera Din praktik samt skapa förutsättningar för Din utveckling till lärare

att med Dig diskutera uppläggningen av de övningslektioner som skall genomföras och ge synpunkter på planeringen av dessa, samt att efter lektionen analysera den utifrån olika perspektiv

att få Dig att uppmärksamma och reflektera över hur elevernas lärande förhåller sig till Din egen undervisningsstrategi

att vägleda Dig i rent metodiska frågor som t.ex. konkreta lektionsförslag, olika läromedel eller tekniska hjälpmedel i undervisningen,

att sätta in Dig i skolan som organisation och institution i samhället, både dess inre liv och dess samspel med det omgivande samhället,

att till ansvarig didaktiklärare lämna vfu-rapport och annan relevant information med syftet att kunna följa kandidatens utveckling

att ge Dig möjlighet att utveckla Din egen ”praktiska yrkesteori”

Lärarutbildarens (ämnesdidaktikerns) roll under vfu

Under hösten 2013 kommer Du också att få handledning/besök av ansvariga ämnesdidaktiker.

* Lärarutbildaren har examinationsansvar och därmed ansvar för att bedömningsunderlag finns.

* Tillsammans med handledaren skall lärarutbildaren utveckla Din förmåga att skapa lärande möten och att på ett medvetet sätt kunna reflektera kring dessa, dvs teoretisera praktiken.

* I samband med ämnesdidaktikernas besök sker också ett sk. Trepartssamtal. Didaktiker, student, handledare. Se särskilt dokument ”Från nybörjare till kompetent lärare - studentversion”.

(5)

Kurserna i didaktik och VFU syftar till

• att utveckla en ämnesdidaktisk kompetens

• att utveckla ett reflekterande förhållningssätt – att kunna teoretisera kring sin och andras undervisning

• att börja identifiera och formulera en ”praktisk yrkesteori”sk pyt

Dokumentation och examination

Storföreläsningar, litteraturstudier, didaktikseminarier och vfu-studier skall dokumenteras. Du kommer därför att få skriva ett antal texter. Texterna kommer

beroende på syftet att variera till form och innehåll. De ansvariga lärarna kommer under kursens gång att ge dig närmare instruktioner om utformningen av dessa texter.

1. Texter i ämnesdidaktik. Här handlar det om texter som svar på specifika studieuppgifter kring ämnesdidaktiska frågeställningar. Dessa studieuppgifter presenteras vid ämnesdidaktikseminarierna och examineras av ansvarig ämnesdidaktiker.

2. Texter i anslutning till vfu. Dessa texter av beskrivande och reflekterande karaktär utgörs av planerings- och reflektionstexter kring den egna

övningsundervisningen. Det kan också vara anteckningar som Du gjort vid observation av elever, lärare, arbetslagsmöten etc.

.Vfu uppgifterna presenteras vid allmändidaktik-och ämnesdidaktikseminarierna och examineras av ansvariga ämnesdidaktiker och av läraren i allmändidaktik.

3. Text i allmändidaktik. Min ” Praktiska yrkesteori” – ”pyten”. Den här texten syftar till, att utifrån den teoretiska grund Du byggt upp och de praktiska undervisningserfarenheter Du hittills gjort, skriva fram en pyt, en lärarfilosofi.

Mer information om utformningen av denna text får Du av läraren i allmändidaktik..

Texter i anslutning till vfu och ämnesdidaktik lämnas till ansvariga ämnesdidaktiker.

Examination av kursen i Didaktik/Vfu och bedömningskriterier

Bedömningsunderlag

Examinationen grundar sig på följande underlag * övningsundervisningen under vfu

* texter i ämnes- och allmändidaktik

* muntliga och skriftliga bidrag till den kollektiva reflektionen vid allmän- och ämnesdidaktikseminarierna

. Detta förutsätter närvaro

.

OBS

Enligt kursplanen är det obligatorisk närvaro vid didaktikundervisningen, samt vid all VFU.

Inlämning av godkänd VFU-rapport är obligatoriskt för godkänd kurs.

(6)

Betyg på kurserna sätts enligt den 7-gardiga skalan A-F

Betygskriterier

A Studenten uppvisar förmåga att

- utifrån olika lärandeteoretiska perspektiv, didaktisk forskning och litteratur jämföra, analysera och problematisera egen och andras undervisning med mycket relevanta och underbyggda val av exempel och motiveringar.

- kritiskt granska och värdera olika bärande principer och funktionssätt i aktuella styrdokument avseende betyg och bedömning och därvid analysera och formulera olika möjligheter till att utveckla elevers lärande och fortsatta kunskapsutveckling.

- fördjupat analysera och problematisera sitt och andras ledarskap i undervisningen och värdera samband med olika ledarskapsteoretiska perspektiv och skolans värdegrund.

- mycket välstrukturerat och varierat planera, genomföra och utvärdera lektioner i relation till kursplanemål och elevgrupp. Undervisningen präglas av självständighet och kreativitet, som markant befrämjar elevers inlärning och klassrumsklimat.

B Studenten uppvisar förmåga att

- utifrån olika lärandeteoretiska perspektiv, didaktisk forskning och litteratur jämföra och analysera egen och andras undervisning med tydliga och underbyggda val av exempel och motiveringar.

- granska och värdera olika bakomliggande principer och funktionssätt i aktuella styrdokument avseende betyg och bedömning och därvid urskilja och formulera olika möjligheter till att utveckla elevers lärande och fortsatta kunskapsutveckling.

- analysera och problematisera sitt och andras ledarskap i undervisningen och beskriva samband med olika ledarskapsteoretiska perspektiv och skolans värdegrund.

- välstrukturerat och varierat planera, genomföra och utvärdera lektioner i relation till kursplanemål och elevgrupp. Undervisningen präglas av självständighet, som befrämjar elevers inlärning och klassrumsklimat.

C Studenten uppvisar förmåga att

- utifrån olika lärandeteoretiska perspektiv, didaktisk forskning och litteratur jämföra och analysera egen och andras undervisning med hjälp av olika exempel och motiveringar.

- granska och värdera olika bakomliggande principer och funktionssätt i aktuella styrdokument avseende betyg och bedömning och kunna formulera och använda bedömningsunderlag för planering av elevers fortsatta kunskapsutveckling. Styrkor och svagheter i den egna tillämpningen diskuteras.

- analysera sitt och andras ledarskap i undervisningen och beskriva samband med olika ledarskapsteoretiska perspektiv och skolans värdegrund

- planera, genomföra och utvärdera lektioner i relation till kursplanemål och elevgrupp.

(7)

Undervisningen präglas av ett varierat arbetssätt och tydlig struktur.

D Studenten uppvisar förmåga att

- beskriva sin undervisning samt motivera gjorda val utifrån olika lärandeteoretiska perspektiv och aktuella styrdokument.

- granska principer och funktionssätt i aktuella styrdokument avseende betyg och bedömning samt kunna använda dessa för att utforma bedömningsunderlag.

- beskriva sitt ledarskap i undervisningen och relatera till olika ledarskaps- teoretiska perspektiv och skolans värdegrund.

- med tydlig struktur planera, genomföra och utvärdera lektioner i relation till kursplanemål och elevgrupp. Ett varierat arbetssätt förekommer i undervisningen.

E Studenten uppvisar förmåga att

- beskriva sin undervisning samt motivera gjorda val utifrån valt lärandeteoretiskt perspektiv och aktuella styrdokument.

- identifiera och beskriva samband mellan styrdokument, egen undervisning och aktuell elevgrupp och med viss handledning formulera bedömningsunderlag för undervisat moment.

- beskriva sitt ledarskap i undervisningen och relatera till något ledarskapsteoretiskt perspektiv och skolans värdegrund, där någon styrka och svaghet diskuteras.

- planera, genomföra och utvärdera lektioner i relation till kursplanemål och elevgrupp.

Det finns ett tydligt samband mellan planering och genomförande i undervisningen.

Fx Studenten brister i en eller flera av kriterierna för E F Studenten uppvisar ringa eller ingen förmåga att

- beskriva sin undervisning och kan ej motivera gjorda val utifrån något lärandeperspektiv eller styrdokumenten.

- identifiera och beskriva samband mellan styrdokument, egen undervisning och aktuell elevgrupp eller med viss handledning formulera bedömningskriterier för undervisat moment.

- beskriva och diskutera sitt ledarskap i undervisningen.

- planera, genomföra och utvärdera undervisning i relation till kursplanemål och elevgrupp, samt visar stora brister i ämneskunskaper och kommunikationsförmåga.

(8)

Under din VFU kommer du att få besök av didaktiklärare.

Senast fredag v.42 skall lärarkandidaten lämna / skicka handlingsplanen till nedanstående didaktiklärare.

Det är mycket viktigt att studieplanen (inkl schemat) skickas til didaktikläraren.

Av schemat skall framgå när kandidaten skall ha sina övningslektioner. Skola, dag, tid, klass och planerat moment.

Studenten anger sitt eget: Namn, telefonnummer (hem/mobil) e-post adress

Samt handledarens : Namn, telefonnummer (skolans samt hem / mobil) samt e-post adress.

Lärare som gör praktikbesök e-post fornamn.efternamn -

@cehum.su.se - humanister

@cesam.su.se - samhällsvetare

@isd.su.se - språklärare

@mnd.su.se - naturvetare, matematiker, tekniker

Ämnesdidaktiker som gör praktikbesök:

Svenska: Anna Berge

Spanska / Italienska / portugisiska

Franska Anna Bergström

Tyska Sven Gunnar Winell

Religion/Historia Ulf Jämterud

Geografi Kerstin Grenö

Bilogi/naturkunskap/kemi Åsa Julin-Tegelman (samordnar besöken)

Psykologi Britt-Marie Hansson @cehum.su.se

Filosofi Niclas Runebou

Engelska Per Snoder

Ma Karin Lantblom

Fysik Carolina Svensson-Huldt

Svenska som 2:a språk Kerstin Flodin

Samhällskunskap Lars Nohagen

Ekonomi Lindqvist, Michael Michael.Lindqvist@huddinge.se

References

Related documents

På frågan om eleverna visste vad de blir bedömda på svarade nästan samtliga respondenter att de inte visste i den grad som de borde precis som Annerstedt & Larsson (2010)

(Colnerud, 1997, s. Lärares lojalitet till sina kollegor är en annan princip som kan bidra till konflikter, exempelvis kan det uppstå motsättningar mellan kollegors förväntningar

Lärarna beskrev att de tyckte de hade fått för lite stöd från skolan genom till exempel tid att diskutera med andra lärare eller fortbildningsdagar.. Andra svar som framkom som

tematiskt och andra ser det som något som ska genomsyra hela utbildningen. Alla ser dock diskussioner som den metod som lämpar sig bäst för ett kritiskt arbete men ingen

Med detta resultat i åtanke anser författarna att de kliniska riktlinjer som granskades i aktuell studie inte har någon påvisbar evidensbaserad grund enligt AGREE II-instrumentet och

Lärare 2 talar också om uppdelningen av de två skolformerna, hon ställer frågan ”Om man inte når målen, och kan få betyg, i grundsärskolan skall man då flyttas

Genom att lyfta fram och analysera de teman och begrepp som används i samtal om bedömning av multimodala framställningar vill jag bidra till kunskap om de bedömningar

Detta visar sig genom att lärarna använder sig av olika centrala begrepp samt andra formuleringar i sina motiveringar för samma betyg.. Resultatet visar att det råder viss