Evidensbaserad praktik - i praktiken
Patient/brukar/anhörigorganisationernas syn på samverkan i ett regionalt resurscentrum för psykisk hälsa.
En evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård
”En evidensbaserad praktik är en följd av ständigt, systematiskt lärande där kunskap från brukaren/patienten, praktiker och från forskningen vägs samman och används.” (SKL:s positionspapper 2012)
Brukarrörelsen
• Organiserar 1-2 % av patienterna enligt Myndigheten för Vårdanalys.
• En rad olika föreningar av olika storlek, med olika inriktning, verksamhet, och ibland sinsemellan olika ståndpunkter.
• Tidigare ett större fokus på skillnaderna – nu på frågor där vi har gemensamma erfarenheter, åsikter och intressen.
• Centrala begrepp för brukarrörelsen: valfrihet, delaktighet, jämlikhet, inflytande, patientsäkerhet, trygghet, tillgänglighet, effektivitet.
Evidensbaserad praktik - EBP
• Vi efterlyser en evidensbaserad praktik som lyfter fram patienters/anhörigas/brukares roll i sin egen vård.
• Vi menar att en EBP också lyfter fram brukarrörelsens roll på systemnivå i vård och rehabilitering. Med EBP ska inte
brukarens/brukarrörelsens erfarenheter och kunskaper kunna rundas.
• Vad är det som bromsar utvecklingen? Vården är fortfarande
hierarkisk med läkare högst upp och patienten i någon mening längst ner.
• Läkare leder vården på olika nivåer. (chefer, riktlinjer, myndigheter)
• Ledande roller i forskning, från sitt ofta biomedicinska perspektiv.
• Fler perspektiv behövs i forskning och praktik
Brukarinflytande i ett Regionalt
Resurscentrum?
Vår ingång: Se helheten i psykisk hälsa
Några exempel:
• "Om bara patienterna gjorde som vi sa så skulle de bli friska och må bra".
Vad får patienten att göra som doktorn/psykologen säger?
Vem ska vara följsam i relationen (ömsesidig compliance)?
• Vi möter personer som har erbjudits bra vårdinsatser, men som ändå inte blir bättre. När vi lyssnar på personens berättelse så framkommer att relationer raserats, ekonomin har havererat, etableringen på arbetsmarknaden har aldrig blivit av eller har inte kunnat återupptas, studier har aldrig blivit av eller avbrutits, men framför allt har hoppet övergivit personen.
Kommer ett Regionalt resurscentrum Stockholm/Gotland att uppmärksamma och hantera sådana omständigheter?
• Återhämtning i vid bemärkelse är ett centralt begrepp för oss men har inte alls samma dignitet i vården.
Hur kommer man att lyfta detta?
Samverkan?
Vi är som rörelse intresserade av att delta i ett Regionalt resurscentrum för psykisk hälsa men har en hel del frågor och förväntningar:
Måsten:
• Tydliga strukturer och transparens var beslut fattas.
• Verksamheter baserade på en evidensbaserad praktik
• Formaliserad samverkan med deltagande av brukarrörelsen på olika nivåer.
• Uttalat vilken tyngd brukarrörelsens erfarenheter och kunskaper ska tillmätas.
Frågor:
• Vilken kunskap ska räknas?
• Hur ska kunskap föras ut så den kommer patienten, brukaren och den anhöriga till del på ett för personen trovärdigt sätt?
