2001-02-13
Sparbarometer
Fjärde kvartalet 2000
Hushållens
1)finansiella förmögenhet och skuldkvot
• Hushållens finansiella ställning försvagades under 2000. Efter en toppno- tering första kvartalet minskade hushållens nettoförmögenhet (sparbaro- meterns totala tillgångar minus skulder) de tre därpå följande kvartalen med hela 232 miljarder kronor, till 1 477 miljarder kronor.
• Den svaga börsutvecklingen under den aktuella perioden en del av förklar- ingen bakom utvecklingen. Samtidigt fortsatte hushållens skulder att växa.
Ställning
Miljarder kronor 98 dec 99 mar 99 jun 99 sep 99 dec 00 mar 00 jun 00 sep 00 dec
Finansiella tillgångar2) 1 934 1 980 2 086 2 117 2 403 2 519 2 453 2 439 2 341
Inkl. kollektiva försäkringar 2 137 2 190 2 311 2 346 2 637 2 755 2 697 2 686 2 597
Finansiella skulder 945 959 982 1 000 1 026 1 046 1 072 1 093 1 120
Finansiell nettoförmögenhet 989 1 021 1 104 1 117 1 377 1 474 1 381 1 345 1 221
Inkl. kollektiva försäkringar 1 191 1 232 1 329 1 346 1 610 1 709 1 625 1 593 1 477
Skuldkvot3) 0,49 0,48 0,47 0,47 0,43 0,42 0,44 0,45 0,48
Inkl. kollektiva försäkringar 0,44 0,44 0,43 0,43 0,39 0,38 0,40 0,41 0,43
Hushållens finansiella nettoförmögenhet vid kvartalsslut 1998 kv. 4 - 2000 kv. 4
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
Miljarder kronor
Hushållens nysparande och skuldökning
• Hushållen starka konsumtionsökning under 2000 är en faktor som påverkat nysparandet negativt. Såväl sparbarometerns bruttotal som nettotal är anmärkningsvärt låga.
• Nettotalen påverkas av hushållens skuldökning. Tillväxttakten i bankernas och kreditinstitutens utlåningen till hushållen var ganska hög mot slutet av 1999 och första halvåret 2000, men dämpades därefter något. (Senaste notering: plus 7.4 procent för 12-månadersperioden t.o.m. december 2000).
Transaktioner under perioden 1999 2000
Miljarder kronor 4 kv. 1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv. 1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.
Nysparande, brutto2) 3,4 23,4 28,7 30,2 -9,2 18,5 25,2 15,8 -16,3
Inkl. kollektiva försäkringar 10,2 31,2 39,9 34,6 -4,6 23,9 33,7 19,2 -7,3
Skuldökning, brutto 15,1 13,6 23,5 17,2 26,7 19,3 26,2 21,6 26,5
Nysparande, netto -11,7 9,8 5,2 13,0 -36,0 -0,8 -1,0 -5,8 -42,8
Inkl. kollektiva försäkringar -4,9 17,6 16,3 17,4 -31,3 4,6 7,5 -2,4 -33,8
Hushållens nysparande brutto och skuldökning brutto kvartalsvis, 1998 kv. 4 - 2000 kv. 4
-20 -10 0 10 20 30 40
dec-98 mar-99 jun-99 sep-99 dec-99 mar-00 jun-00 sep-00 dec-00
Miljarder kronor
Nysparande Skuldökning
Sparformernas utveckling
Hushållens nysparande
• Det individuella nysparandet i försäkringar, t.ex. i liv- och kapitalförsäk- ringar, fortsatte att växa under 2000. Hushållens direkta placeringar i aktier ökade med 18 miljarder kronor under andra kvartalet p.g.a. Telia-emissio- nen. Under tredje kvartalet nettosålde hushållen både aktier och obligatio- ner för närmare 20 miljarder kronor. (Nysparandet i enskilda aktier redovi- sas fjärde kvartalet som noll så länge uppgifter saknas.)
Hushållens finansiella portfölj
Nysparande under perioden 1999 2000
Miljarder kronor 4 kv. 1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv. 1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.
Försäkringssparande, individuellt 14,0 11,4 17,5 10,6 18,1 21,4 18,3 15,4 18,0
Aktier 2,1 0,7 -0,5 8,6 -2,1 -3,7 18,0 -11,8 0,04)
Fonder 2,8 5,1 6,8 1,3 1,0 5,1 0,9 2,1 0,3
Därav svenska fondandelar 2,1 4,2 5,5 1,1 1,1 5,1 -0,3 2,4 0,2
Därav utländska fondandelar 0,8 0,8 1,4 0,2 -0,2 0,0 1,2 -0,3 0,1
Bankinlåning5) -26,5 21,9 7,6 7,9 -33,9 16,3 -6,0 16,6 -38,3
Obligationer 6,5 -13,9 -4,0 -0,1 0,4 -18,3 -5,3 -7,5 -0,9
Sedlar, mynt och lån till finanssektorn 4,4 -1,7 1,4 2,0 7,4 -2,3 -0,6 0,9 4,7
Totalt 3,4 23,4 28,7 30,2 -9,2 18,5 25,2 15,8 -16,3
Ställning samt andelar
Miljarder kronor 97 dec 98 dec 99 mar 99 jun 99 sep 99 dec 00 mar 00 jun 00 sep 00 dec
Försäkringssparande, individuellt 467 548 571 589 599 618 639 657 673 691
procent 27 28 29 28 28 26 25 27 28 30
Därav fondförsäkring (unit linked) 54 85 98 112 117 156 179 181 190 180
procent av försäkringssparande, individuellt 11 16 17 19 19 25 28 28 28 26
Därav övrigt individuellt försäkringssparande 414 462 473 477 483 462 460 476 483 511
procent av försäkringssparande, individuellt 89 84 83 81 81 75 72 72 72 74
Aktier 381 364 376 438 445 625 693 653 613 549
procent 22 19 19 21 21 26 27 27 25 23
Därav svenska aktier 325 342 361 355 369 526 595 557 526 462
procent av aktier 85 94 96 81 83 84 86 85 86 84
Därav utländska aktier 56 22 16 83 76 99 97 95 87 86
procent av aktier 15 6 4 19 17 16 14 15 14 16
Fonder 262 362 365 393 398 514 546 514 513 497
procent 15 19 18 19 19 21 22 21 21 21
Därav svenska fonder 308 315 342 346 452 485 454 454 439
procent av fonder 85 86 87 87 88 89 88 88 88
Därav utländska fonder 55 51 51 51 61 60 60 59 58
procent av fonder 15 14 13 13 12 11 12 12 12
Bankinlåning5) 440 430 452 460 467 434 450 444 460 422
procent 25 22 23 22 22 18 18 18 19 18
Obligationer 150 164 152 142 141 139 120 114 107 105
procent 9 8 8 7 7 6 5 5 4 5
Sedlar, mynt och lån till finanssektorn 62 65 64 65 67 74 72 71 72 77
procent 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3
Totalt finansiella tillgångar2) 1 763 1 934 1 980 2 086 2 117 2 403 2 519 2 453 2 439 2 341
• För helåret 2000 märks en motsvarande förskjutning från direkt aktiespa- rande till förmån för mer försäkringssparande. Fondsparandets portföljan- del var visserligen oförändrad, 21 procent, men andelen för hushållens direkta placeringar i aktier minskade med 3 procentenheter till 23 procent.
Andelen för det individuella försäkringssparandet ökade under 2000 med fyra procentenheter till 30 procent.
• Även om aktiesparandets andelar inte längre ökar noteras en kraftig ökning sett över flera år. Olika former av aktierelaterat sparande – direkt i enskilda aktier och indirekt via aktiefonder och individuellt sparande i försäkringar – svarar nu enligt sparbarometerns beräkningar för 62 procent av värdet på hushållens samlade finansiella portfölj.
Hushållens finansiella portfölj 31 december 2000 (31 december 1999)
Sedlar, mynt och lån till finanssektorn
3% (3%) Obligationer
5% (6%) Bankinlåning
18% (18%)
Fonder
21% (21%) Aktier
23% (26%)
Försäkringssparande, individuellt 30% (26%)
Hushållens finansiella portfölj 31 dec 1990
Aktier 15%
Fonder Bankinlåning 10%
44%
Obligationer 9%
Sedlar, mynt och lån till finanssektorn
7%
Försäkringssparande, individuellt
15%
Aktiesparandets och räntesparandets andelar i portföljen
Miljarder kronor 97 dec 98 dec 99 mar 99 jun 99 sep 99 dec 00 mar 00 jun 00 sep 00 dec
Aktiesparande6) 859 967 999 1096 1112 1414 1521 1463 1429 1354
procent av portfölj 52 53 54 56 56 62 64 63 62 62
Räntesparande7) 798 850 864 870 882 857 870 859 876 846
procent av portfölj 48 47 46 44 44 38 36 37 38 38
Totalt, procent 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Det direkta ägandet i aktieportföljen
Miljarder kronor 97 dec 98 dec 99 mar 99 jun 99 sep 99 dec 00 mar 00 jun 00 sep 00 dec
Direktägda aktier 381 364 376 438 445 625 693 653 613 549
Total aktieportfölj6) 859 967 999 1096 1112 1414 1521 1463 1429 1354
Andel av total aktieportfölj, procent 44 38 38 40 40 44 46 45 43 41
Hushållens finansiella nyckeltal
• Hushållens samlade finansiella ställning är alltjämt stark, trots att värdet på hushållens aktier och fondandelar fallit under sommaren och hösten 2000.
• Den negativa utvecklingen av nettoförmögenheten beror i hög grad på hus- hållens växande skuldsättning. På toppen av rådande högkonjunktur har hushållen lånat väsentligt mer än man sparat .
Noter
1) Exklusive hushållens intresseorganisationer.
2) Exklusive kollektivt försäkringssparande.
3) Finansiella skulder i förhållande till finansiella tillgångar exkl. kollektivt försäkringsspa- rande.
Miljarder kronor, ultimo december 1997 1998 1999 2000
Hushållens disponibla inkomster 934 956 990 10358)
Finansiella tillgångar2) 1763 1934 2403 2341
i procent av disponibla inkomster 189 202 243 226
Inkl. kollektiva försäkringar 1953 2137 2637 2597
i procent av disponibla inkomster 209 223 266 251
Finansiella skulder 884 945 1026 1120
i procent av disponibla inkomster 95 99 104 108
Finansiell nettoförmögenhet 878 989 1377 1221
i procent av disponibla inkomster 94 103 139 118
Inkl. kollektiva försäkringar 1069 1191 1610 1477
i procent av disponibla inkomster 114 125 163 143
Tillgångar, skulder och nettoförmögenhet i procent av hushållens disponibla inkomster
Ultimo december
0 50 100 150 200 250
Finansiella tillgångar Finansiella skulder Finansiell nettoförmögenhet
procent
1997 1998 1999 2000
Om statistiken
Underlag till Sparbarometern görs av Statistiska centralbyrån (SCB) på upp- drag av Finansinspektionen. Syftet är att snabbt ge en preliminär kalkyl över hushållens finansiella sparande och förmögenhet kvartalsvis. Publiceringen sker inom fem till sex veckor efter kvartalsskifte på Finansinspektionens hem- sida, www.fi.se. Sparbarometern baseras på preliminär statistik som finns till- gänglig inom en månad efter kvartalsskifte.
Sparbarometern bygger på samma begrepp som finansräkenskaperna, vilka är en del av nationalräkenskapssystemet och som styrs av internationella regler.
Sparbarometern har därigenom samma definitioner som finansräkenskaperna vilket medför att uppgifterna har en god överensstämmelse med de uppgifter om hushållen som senare presenteras i de kvartalsvisa finansräkenskaperna.
Underlagen till Sparbarometern på SCB:s hemsida:
www.scb.se/ekonomi/annan/sparbarometern/Sparbarometern.asp Finansräkenskaperna på SCB:s hemsida:
www.scb.se/ekonomi/finansmarknad/finanasrakenskap/fir/fir.asp
Kontaktpersoner
Finansinspektionen: SCB (Ekonomisk Statistik – Finansmarknad):
Per-Arne Ström, enhetschef Christina Ekblom, ekonom
08-787 8106 08-506 944 89
per-arne.strom@fi.se tina.ekblom@scb.se
Christian Nilsson, analytiker Hans Olsson, ekonom/statistiker
08-787 8217 08-506 942 29
christian.nilsson@fi.se hans.olsson@scb.se