Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
2015-06-09 1 (12) Dnr 2013:261
Postadress: 106 20 STOCKHOLM Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08 5273 3200 Fax: 08 24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se
Delredovisning av uppdrag om karriärvägar för lärare Dnr U2013/5639/GV (delvis), U2014/1674/S, U2014/2097/S m.fl.
Härmed redovisas uppdraget dels med arbetet enligt förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare och förordningen (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lä- rare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden. Dels redovisas arbe- tet avseende informationsinsatser och uppföljning givet i regleringsbrev för budget- året 2015.
1. Ökning av ansökningar av karriärtjänster inför 2015/2016 I detta avsnitt redovisas de ansökningar som kommit in gällande bidragsåret 2015/2016. De statsbidrag som beviljats baserade på dessa ansökningar rekvireras i oktober 2015 och i april-maj 2016.
Fler huvudmän inrättar karriärtjänster
Inför bidragsåret 2015/2016 har det kommit in sammanlagt 776 ansökningar om statsbidrag. 772 har beviljats medan fyra har avvisats av olika skäl. Två ansökningar avvisades eftersom huvudmannen inte är huvudman för någon av de skolformer som förordningen omfattar. Den tredje huvudmannens verksamhet är nystartad och huvudmannen kommer att kunna ansöka om karriärtjänster när den finns med i den officiella statistiken.1 Den fjärde huvudmannen kom in med ansökan till Skol- verket efter sista ansökningsdagen.
Tabell 1. Antal inkomna ansökningar
2013 2014 2015
Antal ansökningar 585 727 776
Antal ansökningar som beviljats statsbidrag 581 708 772
Antal kommunala huvudmän 270 281 289
Antal enskilda huvudmän 297 412 466
Övriga huvudmän 14 15 17
1 Nya huvudmän kan ansöka om statsbidrag för karriärtjänster först när de är med i den officiella statistiken från Statistiska Centralbyrån.
Av de 772 huvudmän som beviljats bidrag utgör enskilda huvudmän 60 procent, medan kommunala huvudmän utgör nästan 38 procent och övriga huvudmän2 två procent. Antalet ansökningar ökar för varje ansökningsperiod och den största ök- ningen sker bland enskilda huvudmän. Endast en kommun har inte ansökt om statsbidraget 2015/16. Av samtliga huvudmän som i år hade möjlighet att ansöka om karriärtjänster har 70 procent valt att ansöka.
Fortsatt ökning av ansökningar 2015/2016
De huvudmän som har en på förhand fastslagen bidragsram hade inför bidragsåret 2015/2016 motsvarande 16 085 förstelärartjänster att söka statsbidrag för. För de huvudmän som har färre än 75 elever fanns det 117 tjänster i den så kallade bi- dragspotten.
Huvudmännen har ansökt om statsbidrag för motsvarande 15 605 förstelärare och 234 lektorer. Erfarenheterna från tidigare rekvisitionsomgångar visar dock att hu- vudmännen med all sannolikhet inte kommer att rekvirera statsbidrag för samtliga tjänster. Det är dock svårare att bedöma hur stort bortfallet kommer att bli. Hösten 2014 uppgick det till 13 procent, året innan till 20 procent. Skolverket bedömer att bortfallet därför borde bli mindre då fler och fler ansluter sig till reformen och att fler tjänster tillsätts.
Tabell 2. Antal ansökta förstelärare och lektorer 2015/2016
Förstelärare Lektorer
Totalt antal ansökta karriärtjänster 15 605 234
varav kommunala huvudmän 13 097 198
varav enskilda huvudmän 2 331 28
varav övriga huvudmän 177 8
Ansökta från bidragsram 15 596 234
Ansökta från bidragspotten 80 -
Av de 15 605 lärare som det ansökts om statsbidrag för, är ca 84 procent (13 097) av förstelärarna och 85 procent (198) av lektorerna anställda av en kommunal hu- vudman. 15 procent (2 331) av förstelärarna arbetar hos enskilda huvudmän liksom 12 procent (28) av lektorerna.
Tabell 3. Antal huvudmän som sökt ur bidragspotten
2013 2014 2015
33 67 80
2 Gruppen övriga huvudmän består av kommunalförbund, landsting och statliga huvudmän.
Av bidragspottens 117 tjänster har huvudmännen ansökt om 80 förstelärartjänster.
Vilket är 10 procent fler än föregående läsår.
Beviljat statsbidrag inför bidragsåret 2015/2016
Totalt har huvudmännen beviljats drygt 1,3 mdr kronor. Kommunala huvudmän står för merparten av summan, drygt 1,1 mdr kronor.
Tabell 4. Beviljade belopp och antal förstelärartjänster utifrån Skolverkets beslut
14/15 15/16
Belopp
mnkr
Antal förstelärare3
Belopp mnkr
Antal förstelärare4 Totalt för alla
huvudmän 1 199 14 102 1 345 15 819
varav kommunala
huvudmän 1 019 11 988 1 135 13 348
varav enskilda
huvudmän 163 1 916 194 2 282
varav övriga
huvudmän 17 198 16 189
Extra statsbidrag för utanförskapsområden
Av de 10 huvudmän som kunde ansöka om extra statsbidrag för utanförskapsom- råden var det 9 huvudmän som ansökte. Totalt beviljades 190 förstelärartjänster, vilket är en ökning med 37 tjänster i jämförelse med det tidigare bidragsåret och motsvarar ett belopp på 16 mnkr.
2. Så många förstelärare finns det våren 2015
I detta avsnitt redovisas statistik baserad på de rekvisitioner som skickats in till Skolverket under april-maj 2015 tillhörande bidragsåret våren 2015.
Skolverket vill betona att alla statistiska uppgifter som handlar om rekvisitioner för våren 2015 är preliminära och kan komma att ändras eftersom handläggningen inte avslutats.
3I dessa antal har lektorerna inkluderats. En lektor räknas i detta sammanhang som två förstelärare.
4I dessa antal har lektorerna inkluderats. En lektor räknas i detta sammanhang som två förstelärare.
Tabell 5. Antal beviljade rekvisitioner och antal förstelärare och lektorer HT 2014 VT 2015
Antal rekvisitioner 663 634
varav kommunala huvudmän 276 262
varav enskilda huvudmän 371 358
varav övriga huvudmän 16 14
Antal förstelärare 11 983 11 949
Antal lektorer 131 138
Preliminära siffror visar att av de 708 huvudmän som kunde rekvirera statsbidrag har totalt 634 rekvirerat statsbidrag för 11 949 förstelärartjänster och 138 lektorer.
Antalet lektorer har ökat något. Av de huvudmän som rekvirerat statsbidrag är 262 kommunala och 358 enskilda huvudmän. Antalet huvudmän som rekvirerat och antalet förstelärare har minskat något sedan föregående rekvisitionsperiod hösten 2014. Orsaken till minskningen har inte hunnit analyseras. Det är både enskilda, övriga och kommunala huvudmän som inte kommit in med rekvisitioner. För det extra statsbidraget för utanförskapsområden har totalt 6 av 9 huvudmän beviljats bidrag för 60 förstelärartjänster.
Oförändrad könsfördelning
Merparten av förstelärarna, 85 procent, är anställda hos en kommunal huvudman, vilket överensstämmer med hur fördelningen av tjänstgörande lärare ser ut i landet.
76 procent av förstelärarna är kvinnor och 24 procent är män vilket innebär att kvinnor är något överrepresenterade. Bland lektorerna är könsfördelningen förhål- landevis jämn, det är marginellt fler kvinnor än män i denna grupp. Manliga förste- lärare är i jämförelse med kvinnliga förstelärare i något större utsträckning repre- senterade hos enskilda huvudmän.
Diagram 1. Andel förstelärare uppdelade på huvudmannatyp och kön
Flest förstelärare finns på skolor med mellan 200 och 399 elever. Ju större skola desto högre andel män. För kvinnor gäller det omvända ju mindre skola desto fler kvinnliga förstelärare. Andelen män är större i gymnasieskolan och gymnasieskolor tenderar att vara stora skolor, vilket kan vara en förklaring till att fler manliga förstelärare finns i större skolor.
Tabell 6. Andel förstelärare uppdelat efter skolstorlek och kön VT 2015 (HT2014) 5
0-199
elever
200-399 elever
400-599 elever
600- elever Andel av totalt antal förstelärare 23 (24) 45 (45) 20 (20) 12(11)
Andel kvinnor 80 (80) 77 (78) 73 (70) 68 (68)
Andel män 20 (19) 23 (21) 27 (30) 32 (31)
De flesta karriärtjänsterna finns i grundskolan
Grundskolan är den skolform där de flesta förstelärarna arbetar, 71 procent. Av tabell 7 framgår också att det är vanligast med förstelärare i årskurs 7-9. Fördel- ningen av lektorer visar att över 80 procent arbetar i gymnasieskolan och 13 pro- cent i grundskolans övre åldrar, 7-9.
I gymnasieskolan återfinns ungefär var fjärde förstelärare. Andelen förstelärare i övriga skolformer är mindre än 5 procent. Att andelen förstelärare inom vuxenut- bildningen är förhållandevis låg kan bero på att lärarna framför allt i de större stä- derna inte är anställda av utbildningens huvudman utan av externa utbildningsan- ordnare och de uppfyller därmed inte kraven för att kunna utses till förstelärare.
Även i förskoleklass återfinns ett fåtal förstelärare.
Tabell 7. Andel förstelärare uppdelade efter skolform (procent) HT 14 VT 15
Förskoleklass <1 <1
Grundskola 1-3 19 19
Grundskola 4-6 23 22
Grundskola 7-9 30 30
Grundsärskola 1 1
Gymnasieskola 24 24
Gymnasiesärskola 1 1
Sameskolan <1 0
Specialskolan 0 <1
Svenska för invandrare <1 <1
Särskild utbildning för vuxna <1 <1
Vuxenutbildning 2 2
5 Inom parentes visas siffror för HT 2014
Korta förordnanden minskar
Antalet förstelärare som har en tillsvidareanställning har ökat något i jämförelse med hösten 2014. Om förstelärarna delas upp efter kön visar det sig att andelen män och kvinnor är ungefär lika stor i alla kategorier.
Tabell 8. Försteläraruppdragets varaktighet (procent)
HT 2014 VT 2015
Mindre än 12 månader 5 4
12-23 månader 20 19
24-35 månader 21 21
36 månader eller fler 23 22
Tillsvidare 32 34
Är tjänsten knuten till ett särskilt undervisningsämne?
Majoriteten av förstelärarna har inget särskilt ämne eller inriktning knuten till sin tjänst. Av de förstelärare som har ett särskilt undervisningsämne knutet till sin tjänst är det svenska/svenska som andraspråk eller matematik som är vanligast fö- rekommande. Uppgifterna om ämnesanknytning ska dock tolkas med viss försik- tighet då uppgiften är frivillig att lämna in och huvudmännen väljer olika sätt att ange ämnesanknytningen.
Förstelärare är vanligare på högskoleförberedande program på gymnasiet
Statistiken visar att i gymnasieskolan är förstelärare vanligast förekommande på de högskoleförberedande programmen. Knappt 70 procent har sin huvudsakliga undervisning i de högskoleförberedande programmen och 30 procent i de yrkes- förberedande. Det är något färre förstelärare som undervisar på yrkesförberedande program, jämfört med högskoleförebredande program, i förhållande till elevantalet.
Tabell 9. Fördelning av förstelärare och elever utifrån programtillhörighet (procent)
Andel av förstelärarna Andel elever
Yrkesprogram 30 35
Högskoleförberedande program 70 65
Uppgiften vilket program inom gymnasiesärskolan och gymnasieskolan som förste- lärarna har sin huvudsakliga undervisning inom är en ny uppgift som Skolverket tar in. Det finns därför inga siffror att jämföra med sedan tidigare år. Statistiken vad gäller programtillhörighet ska också tolkas med viss försiktighet då Skolverket end- ast fått in uppgifter för programtillhörighet för drygt hälften av förstelärarna på gymnasiet. Inför nästa rekvisition kommer uppgiften att vara tvingande.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män kvarstår
Medellönen för förstelärare uppgår till drygt 38 000 kr per månad. Skillnaden mel- lan mäns och kvinnors löner består liksom skillnaden mellan kommunala och en- skilda huvudmän och mellan grundskola och gymnasieskola.
Tabell 10. Medellöner för förstelärare, uppdelat på kön, skolform och huvudmannatyp (kr)
HT 2014 VT 2015
Medellön 36 800 37 600
Kvinnor 36 700 37 500
Män 37 200 38 000
Grundskola 36 400 37 200
Gymnasieskola 37 800 38 700
Övriga 37 700 38 300
Kommunal 37 100 37 800
Enskild 35 500 36 100
Övriga 38 100 38 700
Förstelärarna är väl spridda i landet
Av tabellen nedan framgår att förstelärarna är relativt väl fördelade över landet i förhållande till elevantalet. Det finns vissa skillnader mellan regionerna, men de är ganska små.
Tabell 11. Fördelning av förstelärare och elever utifrån geografisk tillhörighet (procent) Andel av förstelä-
rarna6 Andel elever7
Stockholm 23 23
Östra Mellansverige 18 17
Småland med öarna 7 9
Sydsverige 15 15
Västsverige 20 20
Norra Mellansverige 8 8
Mellersta Norrland 4 4
Övre Norrland 6 5
6 I denna kategori räknas förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymna- sieskola, gymnasiesärskola.
7 I denna kategori räknas förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymna- sieskola, gymnasiesärskola.
Av kartan som finns i rapportens bilaga framgår hur många karriärtjänster som finns i varje kommun. I kartbilden inkluderas även uppgifter om förstelä- rare/lektorer som arbetar på skolor med en enskild huvudman.
3. Skolverkets informationsinsatser
Informationen till huvudmännen har skett på olika sätt: myndighetens egen in- formation på webben, dialog med sökande via telefon och e-post, direktkontakt med olika representanter för huvudmän vid möten och konferenser och via sociala medier.
Utifrån intresset gör Skolverket bedömningen att informationsinsatserna varit ändamålsenliga.
Myndighetens egen information på webben
Skolverkets webbplats är myndighetens viktigaste informationskanal, där lämnas aktuell information fortlöpande. Diskussioner förs på myndigheten om att utveckla formerna för informationen via bland annat sociala medier.
Dialog via e-post och telefon
En viktig del av den samlade informationen rörande reformen har ägt rum genom telefonsamtal och per e-post. Dessa kontakter är nödvändiga men samtidigt tidskrävande. Myndigheten gör bedömningen att även i fortsättningen prioritera detta för att öka kunskapen om reformens regelverk och syfte hos huvudmännen.
Direktkontakt vid möten och konferenser Informationstillfällen vid olika konferenser
Skolverket har i mars genomfört fyra regionala konferenser för huvudmän i samar- bete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Friskolornas Riksförbund.
Drygt 300 deltagare deltog på konferenserna. Inriktningen på konferensserien var Vad gör försteläraren och innehöll både information och goda exempel. Uppföljning- arna av konferenserna visade klart att deltagarna ansåg att de fått ny kunskap, som hjälper dem i det fortsatta arbetet med karriärtjänster i skolan utifrån deras behov.
Andra aktörer/intressenter
Skolverket har även medverkat vid ett antal konferenser där man bjudits in som föreläsare. Konferenserna har arrangerats av fackliga organisationer och kommersi- ella konferensanordnare. Deltagandet har varierat från 13 till över 300 deltagare och främst varit skolledare och förstelärare. Några exempel är Sigys konferens ”Att leda i särskolan” och Lärarfortbildningar AB:s konferens ”Förstelärarnas rikskonfe- rens”. Skolverket har även varit inbjuden till Degerfors och Säffle kommun för att föreläsa och leda workshops.
Verksamhetsbesök
Under mars genomförde Skolverket sex verksamhetsbesök hos följande huvudmän:
Hudiksvalls kommun, Kristinehamns kommun, Mölndals kommun, Nacka kom- mun, Pysslingen Skolor och Sölvesborgs kommun. Syftet med verksamhetsbesöken är att kontinuerligt möta huvudmän, rektorer, förstelärare och andra lärare, vilket är en viktig del i Skolverkets arbete med karriärvägar för lärare. Myndigheten får vid besöken viktiga kunskaper för genomförandet av uppdraget. Besöken bidrar också till ökad legitimitet för och insyn i myndighetens arbete.
4. Uppföljning
Förutom de uppgifter som lämnas i den här delrapporten har Skolverket även tagit fram uppföljningsrapporten Vad gör försteläraren?8 Många huvudmän har utvecklat och tagit fram rutiner för hur rekrytering av de yrkesskickligaste lärarna ska kunna ske. Rapporten belyser förstelärarnas arbetsuppgifter samt vilka val och priorite- ringar som ligger bakom förstelärarnas uppdrag. Den presenterar inte någon hel- täckande bild men utgör en sammanställning av flera olika underlag som tillsam- mans kan ge en uppfattning om hur huvudmän, rektorer och lärare samverkat kring införandet av reformen. Rapporten visar att många huvudmän har utvecklat och tagit fram rutiner för hur rekrytering av de yrkesskickligaste lärarna ska kunna ske. I rapporten diskuteras också på olika sätt frågor om legitimitet för de skickligaste lärarna samt hur förstelärare på olika sätt kan stödja det kollegiala lärandet.
Finns förstelärarna där de bäst behövs?
I promemorian Finns förstelärarna där de bäst behövs? har Skolverket använt statistik från karriärtjänstreformerna för att analysera om och hur reformen påverkar likvär- digheten. Huvudmännen har enligt skollagen ett kompensatoriskt uppdrag och man skulle därför kunna förvänta sig att karriärtjänsterna används som verktyg för att stärka skolor med svaga resultat - även om det inte varit något villkor för statsbi- draget. Resultatet från analysen visar att förstelärarna inte finns på skolor med svå- rare förutsättningar i någon högre grad än på andra skolor. Skolor, med elever i årskurs 9, som har förstelärare har inte lägre meritvärden eller föräldrar med lägre utbildningsnivå än de skolor som inte har förstelärare. Inte heller är andelen nyin- vandrade elever högre på de skolor som har förstelärare. Denna analys visar att resursfördelningen, i form av förstelärare, inte tycks påverkas av elevsammansätt- ningen utan av andra faktorer. Skolverket kommer under 2015 att inleda en fördju- pad undersökning kring likvärdighet och karriärtjänster.
Lärare i yrkesämnen är underrepresenterade
I en närmare granskning av representationen av förstelärare i gymnasieskolan kan Skolverket se att förstelärare som har sin huvudsakliga undervisning i ett yrkesämne är underrepresenterade. Endast 11 procent av förstelärarna i gymnasieskolan har sin huvudsakliga undervisning i ett yrkesämne medan antalet yrkeslärare i gymna- sieskolan utgör ca 25 procent av lärarkåren.
8 Rapporten går att hitta på www.skolverket.se/karriar
En möjlig förklaring är att yrkeslärare är undantagna från legitimationskravet vilket betyder att de anses behöriga att undervisa och sätta betyg utan att ha en lärarlegi- timation9. I karriärtjänstreformen finns inget sådant undantag. Fram till hösten 2013 utfärdades inga lärarlegitimationer till lärare i yrkesämnen vilket kan ha bidra- git till att få yrkeslärare hade en lärarlegitimation i tid för att inledningsvis utses till förstelärare. Lärare i yrkesämnen med en pedagogisk högskoleexamen är även få i förhållande till övriga lärare i gymnasieskolan.
5. Så här har kostnaderna fördelat sig 2014
Under 2014 betalades 602 mnkr ut som statsbidrag för karriärtjänster och 1,5 mnkr som statsbidrag till utanförskapsområden. Den totala kostnaden för myndighetens administration, dvs. för IT-utveckling, handläggning, uppföljning, information samt övriga kostnader 2014 uppgick till 24 989 570 kronor. Fördelningen på olika kost- nadsslag framgår av tabellen nedan.
Tabell 12. Redovisning av myndighetens kostnader i arbetet med karriärvägar för lä- rare 2014 (kronor)
utveckling IT-
Handlägg-
ning Uppföljning Information Övriga kost-
nader TOTALT
2013 6 802 972 1 065 214 81 940 944 901 0 8 895 027 2014 20 996 948 3 232 023 351 213 409 386 0 24 989 570
Den totala kostnaden för myndighetens administration har hittills under 2015 upp- gått till 9 307 228 kronor. Fördelningen på olika kostnadsslag framgår av tabell 13.
Tabell 13. Redovisning av myndighetens administrativa kostnader i arbetet med kar- riärvägar för lärare januari - maj 2015 (kronor)
IT-utveckling Handlägg-
ning Uppföljning Information Övriga kost-
nader TOTALT
7 705 620 1 318 893 1 144 281 571 0 9 307 228
Kostnadsanalysen visar att handläggningen kräver omfattande resurser
Av de administrativa medlen har drygt 1,3 mnkr tagits i anspråk i handläggnings- processen. Som en följd av volymökningarna ökade kostnaderna för handläggning- en under 2014 - 2015. Under införande av det digitala hanteringssystemet för stats- bidrag under höstterminen 2015 beräknas kostnaderna fortsättningsvis vara i samma nivå, däremot förväntas handläggningskostnaden att minska när systemet är på plats.
9 Gäller lärare som är tillsvidareanställda hos huvudmannen.
Bedömning av kostnaderna för 2016
Skulle hela utrymmet utnyttjas som Skolverket har beslutat om efter ansökan 2015 samt att alla huvudmän ansöker om sin ram inför hösten 2016 blir utfallet för statsbidraget 1 400 mnkr år 2016. Differens mellan det maximala utnyttjandet och myndighetens prognos är 138 mnkr. Då är medel för det extra statsbidraget för öronmärkning i utanförskapsområden undantagna.
Myndigheten gör bedömningen att de administrativa kostnaderna för 2016 totalt kommer att uppgå till ca 21 miljoner kronor. Av dessa beräknas ca 11 miljoner kronor behövas för IT-utveckling. Det tillkommer även en kostnad på uppskatt- ningsvis 5 miljoner kronor för drift, licenser och support. Därtill behövs ca 5 mil- joner för handläggning, informationsinsatser samt uppföljning.
Således behövs även fortsättningsvis undantag från 2 kap. 1 § kapitalförsörjnings- förordningen (2011:210) för att myndigheten ska kunna finansiera anläggningstill- gångar i form av IT-stöd för handläggning och uppföljning av statsbidraget.
6. Ny tidpunkt för delredovisningen
I samband med att redovisningen lämnas vill myndigheten framföra önskemål om att, i framtiden, flytta fram tidpunkten för delredovisningen till den 15 augusti. Skä- len till detta är att huvudsakligen den korta tid som finns mellan sista dag för att lämna rekvisition och myndighetens möjligheter att kontrollera och komplettera lämnade uppgifter. Delredovisningen, skulle genom att tidpunkten flyttas, därige- nom kunna innehålla slutliga uppgifter istället för som idag preliminära.
På Skolverkets vägnar
Pia Enochsson
T.f. avdelningschef Peter Östlund
Projektledare
Bilaga 1.
Karta över geografisk spridning av karriärtjänster i landet - våren 2015
Både enskilda och kommunala huvudmän har inkluderats. Kommunens färg indi- kerar hur många verksamma förstelärare och lektorer det finns inom kommunens geografiska område. Lektorer räknas som två förstelärare.
