^eqope^ llll durnp ubrl uel!^epuelsrol

trt

'repos r lo^Bq qco ueSwssuque{r^sroJ

uel

^'p

-Iour^'!

'ueSuBSSsq uJpos uep {uoueSr IeuB{

e33ul ue

tuoue8 11e

redund,re dpfq

qco

peur

»träq uorl)np ^{ueul llB} rureurldo

oftruluäuu,r

^JBlnlsaq uo

ue petu >lu 'Suruppsuros8uueu r{co

lec urr8e;uelle^ ue

>1sr8oyor,rl rcrc1uema'ueuorlBln)lJrcuelle^ o{s-rre>l ^-ord

uos ue

§

qco euF eppÅ1s uene^ ^Jo.J qco uolynu

eureqloq

^De qco UJBI{ .1e,r.q1e8gg leyedsurus r uouop>lnpoJd ^{-uru uep} puBI uelletu

uureleq8rlfgu

11e ru>19

Jnl urs

leq

1 .uåBe-,r

-surloquplH ruo Jelso ue8uessuqsppuerv

qco

uc8uessugue>1rrrsro1

Suulruo luru

etuepueJls

eropnp{u! teppnuo slsBr.u

ueuortBInIIruollB^

EJ^IS qJo Je^o spBJ

suun{

Joc .lB^lAserJnleu }le

tuos sntuls

ryJ lop ue

ue qco

nA

ue8uue8er 11p epgJuro-0002 lop uu nu tuos slr8eysero.;

lu

ernl ^-uN

uros De

supp(>1s rJco s11es^e

epurruos{reru

-1u,t epue8uuquuurues

qco erJols lo8gu

ile

§

9e

-sIoJ

opu*uueds

nru qco

nuurjtffiJif'rT.J

.3roqe1og

l1u

I

..uerelleg.. .Buruu,{ru

ue

..ugfsre8roquroH,.

rello

^11e

s,r1e

e19g

ugfipulsruI 1

rlco

-urrrerl rrelleru

puelsuei8 opeJoplele8ggols

gco ^{^Bqepe^} r

suepetsJols ryspue8-18_

IIp po sul{ce^ln euunl

e1ru1s qco

le4uelods8uFeJnelser Jols

ruq uo>lr^epuelsJoJ ue

lsu.rg8

re^oqeq

qro I^

pB^

pB^ _

ru^

{l^BpuelsroJ suapprua.If

'opBruro_vgl seJrTpJrg

pelu ue{r^Bpuul sepp,(1s 11e{s

qco

^-sroJ BturuglssueJe^o

BIeq

ng

ilB

up8eq qco sog

lr8ulsero.g BugeS

lepeJruo-yds

ruos se8Ferrg

-er

Buruiuerh,ru

^e

u^Bus uep lBJasrll»I

JBrl le^roserJnluN

sue{r^sroJ

ue8rmrero.g qco SOHOS

UOC.COS reAuruä ue8uru,rord-ng

gOA rg8go;

nuug qco ue ^{pBJ -J.o.J}

-spp,§qeagg

epueesue Uorr r

r"

r"nffij::Hj

epueglsuJ ue -esrue8ro 1sr8o1o1ruro

.ejqprrg

,,r.e

ilt11p

6eperruo-vf,I .{.s

re

^tuegoduq

prrg

^JB 6uerv ^{ue^u}

lepgJruo s8esln

I

repue8req

rodul

qco 'B'[q 'Je)IBJ}ISIUS

^e JeJBJerUnu

BJoJS eJB^

>ICBJ

'uepBJtuo epupp,(1s

>lrå^lBu ^u

s;1Ia ^'00_02

ern1uN r g8ur Jo.J 11e 6BerV uortceloJd

IBrc ^{Iep ue ^e}

ue{r^

_ruos llo _.>I.s 'opuJruo-yds ^11e -edg

^e

E11es

pu ue8uue8eJ B>lsue^s

sepe8ur,rl

I rB

IInl

ro}eq rågergp ro.J

luqu

_fuu1s ue8ur;eluerl .,re

{pp{ lotu

e>Isue^s

ne{rlepuelsJoJ

^{I^r{co} -3rpu.(ru

JBII

ueuorssruuo{-ng

.lepurrrro r re8uru88epe

-ryueq qco

re8e,r

ed reueld lures

repeu11,{g1n

.tgerlpuii,ne u,(u'SelddnsIIBJ^e .reutsnpur

epuu.ro;ddn :prt Buuep

rotelr^rt{e epue8elpl

pr^

,,le Surupelue peru

s3o1 3e1s

epeq

,lplerrpyeäg;

ue{r^upuulsrol

sepp,§ys elln>Is

^13rpe s:ng

pB

trro uellutsrueq ue peru

1pl ur

ng

>1cl3

L66I

Veru ue8uruergd qJo le^reseunluN sue>Irlsrol

I

^-qeJ

UOC COS

uepes ptt go1 gd

1e>1c,(ru

luuq req

toq rudloplpu er8gp

'lq?

uapp dJols

Ae

Japun

6e1s e440

Je6u4l?l

Ae

rc16g1trot

qco

'sse1 Tepue leueAs

nuue ^e

re46u pp

)eH rc.\s

tlco

)eupL,l

2e4ra

epunti le1ipöuets

:deyspuetä»teu.ne^

uesleooii"åiäi, , ^rtnL,tuv

^r

epueqrot ^{nuue suuu} euornruor ^{^e}

^rJo

ror4p*t

,;;';;;ä;; opiråp1å1aögagp'rp*nå1pe

¹

^enäp pue'läo t)eutsnput uetpu ^ppuilV

^t

^{erueb nuue ueut Åqpunl}

\lAepuepo!

pe5tes osst,gJ ua eppeJ

6?A

lle

po6 ?d u»les

uout eues

loe ,nJ e4s601071ito

resJesut

Llco lte tp)tol t 6ueute6e6ua )e epue9)ol

apfu ^e

tbp'ffi

utg.4s ot?»

uolsl^souuoJnelseJ uo -

^eqope^

llll

durnp

uBrl

uel!^epuelsrol

Fåglar på Västkusten 4/2000

§

att man återskapar tidigare slåtter- och betes-

marker

i

området, t.ex. strandängarna mellan

Hjuviksvägen och

Torsvikenbassängen och

hål1er betesdjur, kor, hästar och får på en del av

dessa marker.

§ att man påbörjar ^en "läkningsprocess" som dels

innebär minskade utsläpp av dag- och lak-

vatten

till

Torslandaviken och dels förhindrar

spridning av miljögifter till

organismer,

fisk

och fåglar etc.

§ att man återställer eller bearbetar sargade strän-

der och gamla

industriytor

genom landskaps-

modulering,

t.ex.

anlägga häckningsöar,

riva

upp upp stenfyllda vattenområden, täcka över

krossat stenmaterial

och

avfallshögar.

Målet

är att så långt som

möjligt

och

rimligt

försöka

efterlikna det ursprungliga kustlandskapet på

1960-talet och ta

tillvara

de naturliga

kvalite-

Höger

i

Torslandaviken. Arendalsvarvets kranar kommer

tiven

i

visionen att

bilda

bakgrund.

Foto: Lars

Carlsson.

tema

i

området, såväl omitologiska som bota-

niska.

§

satsningar på rekreation och fågelskådning

i

området, t.ex. genom att bygga fågeltom, göms-

len och anlägga naturstigar. Om brandövnings-

platsen läggs ned finns utrymme

för

naturrun

eller samlingslokaler på Karholmen

för

såväl

ideella föreningaq skolor och universitet.

An-

läggningen

skulle

kunna

bli

en

fältlokal för

fågelstudier och forskning kring

estuarium,

kring

återhämtnings- och läkeförlopp

i

en nä-

ringsrik

och förorenad

miljö.

n _bred finansiering och samverkan mellan olika

parler. Det behövs ett samarbete över gränserna

mella företrädare för industrin, hamnen, kom-

munen,

skoloq

universitet och ideella fören-

ingar.

De olika ornitologiska

och

lokala för-

eningar bör ha en central

roll i

^det stundande

restaureringsarbetet genom sitt

stora kunskapskapital och engage-

mang. Kostnaderna

för

en grund-

läggande restaurering

kan

mellan

tummen och pekfingret uppskattas

till

ca 20 mil.ioner kronor.

Då in-

kluderas åtgiirder ^på VA-sidan, bl.a.

pumpningsanordningar. Medel bör

förslagsvis sökas hos EU ur

EUlife-

fonden. som sannolikt skulle kunna

bidra med 50%. Resten bör skjutas

till av

staten, kommunen och be-

rörda industrier

i

området. Kanske

kan SOF bidra med medel ur

jubi-

leumsfonden? Satsningen iir

viktig,

vi har inget motsvarande

större

skyddat fågelområde och inte hel-

ler någon större och utvecklad

fågelområde i en kustnära miljö

som samtidigt utgör en attraktiv

fågellokal

mitt i

Göteborg.

Torslandaviken - ^{en vision för}

2000-talet

Karholmen

vid

Torslandaviken ut-

gör ett exempel på de förhållande-

vis få

och orörda

pärlor

som finns

kvar i

området och som ännu idag

ger detta kustområde karaktären av

ett genuint bohusländskt kustland-

skap,

vackert formade

berghällar

med en remsa av strandäng

vid

en

lerig havsvik diir

både vadare och

änder söker föda

i

det grunda vatt-

net. Konturerna av detta tilltalande

landskap

finns

ännu

kvar i

stora

delar av Torslandaviken och utgör

6rt

)rrrymt ollel.

tF,,

toold,rl

ffit/i d"b

Llr

'we.tg

a.ryX :3urw1ca1 'ua4ttDpuDls.toJ apuDlutuo)l

ralo ila

ssDlsuotsrA

lrorranrD€:gqrnnoarrfils:§ -

,_rettn.-rl».r'

rnrr{-.er{li$täetJql,

h

' ot -

tri :.c-:-

t,<ii,,l -4|'n{)

§

W

----"

\

)^& _\\--

Fåglar på Västkusten 4/2000

viktiga grundelement i ett framtida restaurerings-

arbete.

Biotoper

och skötselområden

För att kunna återskapa och restaurera Torslanda-

viken

krävs en noggrann landskapsanalys, bl.a.

med utgångspunkt från historiskt material. Efter

en

översiktlig

genomgång av äldre dokumenta-

tion, kartor, foton och muntliga uppgifter

från

ett antal personer

harjag

ändå försökt teckna en

bild av framtidens Torslandavik (se

fig.

1 ). I denna

visionsskiss kan

urskiljas omkring tiotalet

bio-

toper och skötselområden.

l

.

Vat t e nb a s s cin g e

r

o c h an ^g r iin s and e v att e no m-

råden som en del ay Göta cilvestuariet

Här ingår

Torsvikenbassängen, Södskärsbas-

sängen (den

lilla

bassängen), Arendalsbassängen

mellan Hjiiltholmsvägen och Volvos område på

Arendalssidan samt angränsande estuarieområ-

den från Skeppstadholmen

i

väster och Knippel-

holmarna

i

öster.

Vattenområdena samt kustlandskapet med

holmar och skrir bör bevaras så intakta som

möj-

ligt. Det iir

viktigt

att upprätthålla estuariecirkula-

tionen

i

de

inre

vattenområdena och skydda de

grunda bottnarna

för

att kunna upprätthålla den

rika

produktionen av b1.a. nate- och natingarter

samt

gulål

och därmed garantera konsumenter-

nas, d.v.s. sjöfåglarnas, fortlevnad. Val av vatten-

regim är

viktigt

och vattenutbytet kan förstärkas

genom

pumpning, sinnrika

system

som Olof

Pehrsson skissat på. Målet tir att bevara och

för-

stiirka livsbetingelserna

för

sjöfågelbestånden,

för

t.ex. övervintrande och rastande änder som

knipa,

vigg,

brunand och salskrake.

2)

Kusrljunghed

-

Vadskcir

Vadskiir utgörs

i

^dag

av ett flackt,

delvis

krossad sten

utfyllt

område med

lite

veget

I

strandzonen kan man påtraffa både stön

mindre strandpipare. En inre del av detta or

skulle kunna utvecklas

till

en kustljunghe

nom täckning med

lite

sand och

jord

_med ir

av

ljung. I

den

yttre

delen skulle man kur

upp

stenmaterialet

och

återskapa en grun

igen, en del av den s.k.

"lilla viken".

3) Strandcing och vasspartier

- inre

viken

I

den

inre viken finns

en

naturlig

stranddr

fuktäng med ett

rikt

fågelliv. Här finns häcl

rödbena, tofsvipa och enkelbeckasin samt et

antal rastande vadare. De inre delarna mot I

marken

i

väster bör hävdas. I vassområdet,

bl.a. sothöna och vattenrall,

i

den innersta

av havsviken bör bevaras

i

nuvarande skir

4) Fröproducerande marker vid bl.a. Flatht

och Vasskcir

Området utgörs av ruderatmark med fröp

cerande

växter, t.ex. vägtistel och

hundä

samt buskar och träd. Området rlr även ri

insekter och gnagare. Markerna är värdeful

fröätande arter, sommartid för skärpipliirka.

skvätta och sånglärka samt under hösten ocl

tern för lappsparv, snösparv och flockar av

lits, vinterhämpling och gråsiska. Det är äv

betydelsefull

biotop för

häckande tornfall

rapphöna.

t9l

Suru>lcq

lsreff

qco IIuJ^B

^B puu88,(qgd ssr^

ue

uea,e re8ud

'ue8uru,u8ruo

leq

ln

lrl

Je>lrBI

uellul

.ueddp ue rg8gd 3uru1e1 ro.; Brpullrg.J pu ^{-IBI xe}

u8rpugoffru ilol8ln

uep

tuos

.epgrruo

eilep

I

⁽⁶

potnlsty

ddyspotto

rrou

u»lt^DpuDls"toJ Mo

'rolJB qJo JeursE{ceq

tepuB 'e.lq JoUB

-1e8g;

plue

pe 8ls

pl relcol

urs Jru

tuos topuBIS r

;nlpporS qco

teqesuruege^

,\u ssJesruolo>l rtrJo

pp;3ueur

1sr8o1orq

ue

1u

1e3er tuos replce^tn ue"uu>ls8urueruellun'se38ppu .rrels8urueruellu,n

'B'lq te{reu4g^

IE1UB Jeq ue1-re,ngdoftrur De usuer8

-eq qco

11€s elseq

uepgglnuellesos

ed

r JellBS

-rpu rlco:e8urueroro.g

puequo el

uuuruI

lle

JgC

lrDu.qpt t

Zutua.tua11nt - uo>1s?utuatua11rr1

(g

'relreJepe^ epuuu,(Bp,req

B>Irlo

rolreln8 qco

ro.3

redolorq e8rpedd,(

r1q

uuuruI oIIDIS

'eure8uepuerls ud 1eq

ur Bruruo.Is

euun{

JelE

leulle^sAeq

elln>ls ue8uueuerp

ue8r e33ey qco

ue8uussequa>lr^sroJ

lo(u

uerruu

-pQls

Iep ^B

ue e^rJ B1EI

ruoueS

tlu

qco uep^eq

tuoueg

'JBJ

qoo Julser{

to1

eleq ruoue8 ,te

sep^Bq

qco sels8uuls

pluruq

ue

roq r

Bure>lJutr

.lequres tr

-Ire^

ro;

urs

e8pl l^rluurelle

frllour

ge tuo

sper

pr^ur 1e3,(g11epopelrup8

-eq

epue>lcgq petu

reryeurser8 epuuxu,tSgl suurJ

u€uequels elure8

II11 uop Surulnlsue 1

'rerged

e8plng

exol

ssr^

qco

'lereuBrp Iep

le([

rBlsoq ^{^B}

epuelxe^uo

ilE

ptgqddn rege ]^rssoccns p^Eq ue8r Jrxn^ ^{re qco}

reqneu

>lreuseloq

iloEln

SugB ue

lopgJuro JBq ue8e.r,s4,tn[11 uelleru

rlco

'ue8uussequelr^sroJ

uetuloqre)

uou;e33q

ruo

epurruo$lrerule^

e11eq

ua?uossoqual!^sroJ

DspA

tao

y.toutsalag (1

1se.r,p,(s

uuueq;1o' r

opuu^rTg

rrl;;r:?;:3 r.r

seru^eq euredolorq uupetu 'e11etul ^{111,(pn dgr4s}

e8qrnluu

'puu,rer8 qco eq

Ble{spuurls

.uu^s

-loDI

epuu{cgr{ 'B'lq

peur

ru8uupuels

^B reJser

re^>l releqS.req qco

epeuroJ Ue{cB^

suurJ reH

uaruloqtD»

ptt

Suopuo-t1s

qro t»l"tDtalpH O

'eredrdpue4s

erpuru

^qco

eilols

lrues e11u»lsuels ro.;

dolorq

IlnJeprp^ reSoquels ro.3 epue>lcpq

'role^s{cuq uu) qq

ue

et{Btur peu dulspuelpeq

13-ru1 r{co

teddo

9e euun>1 seuuld _.1n su88,(us qco ddn ruos suller{eqrq

0llnls

'lBrretpuruots psur

tåq

111Ä3tn

st^lepre

qro

Suueluequels

ssrl

ro.J lgurer-o.J

re

epurruo e1e6l

toSoqs1otuuags

rcltuo? t

tuolo1ap^elroq

doyspur4paq -

ndd6

(g

u '

o s s D U s

)

tTI r

o :

o I :tD)l

I

to s

I

I

.

t 12.

q ru

^

op oJ a4 .t

s o

ut1 B

dtuoq.t ryrr1 a

Fåglar på Västkusten 4/2000

med renare jordmassor. Föreningarna har fram-

fört önskemål om landskapsanpassning för fågel-

livet

samt insådd

av ljung i

det översta mark-

skiktet.

l0)Vadehav

i

södra basseingen.

Tanken om ett vadehav

i

denna bassäng har ny-

ligen dykt upp och framgår inte av visions-

skissen, men är en spännande lösning.

Efter

av-

slutad muddertippning 1äggs ett lager rent botten-

sediment ovanpå de förorenade sedimenten och

genom

ett

pumpsystem

låter

man vattennivån

omväxlande pendla strax över och under den rena

bottnen

för

att erhålla ett

produktiv

grundbotten

för rastande vadare.

'uapurubpq

rDuDDl slDpua"tv'u»11^DpuDls.toJ 1

'uossuDJ srDT

:olol

t roddousunlS rlcct oddous1"totg

: :

.tp8uny

$

ZVn

uelr-?p,ra

777

utu$

a.ryx

'g'ru

3.reqsse16 :au

-ra1tr'pue:1siun[1 1r:g'uossqooel 3rl5'uoss]epuv

ouro5

upJ-+

:egr8ddn e8rllunru qro

uorluluorun>loppotoC

opelsrlpor truus letle-VgI

'd"^ot -VdS 'ru8utupa:1n

cirldelsuele,r

reue r

eprc^spp,{1s :a,ro 8uru11u1sueur

-ruBS ualr^epuels:o1 r

1a,r111e3gC

gZ{l-0002

'rugrts

)

^{^rl{årrp} rpA ppe.tleSgg

'II-9:lg

^{s:ng loJ -1e8g;}

IIeJ ue - ua{r^epuelsroJ

1166I

)

'ruorts 'uossrqad O llepoursSure: ldr.rlsnuur) :uo{r^sloJ 'Z0-60-966I '(:oprs 67 1sr3o1o{e -ne1se:

InlEr0llI.I

iuelsn{lsg^

ed SuBJ

I€{olleSEJ ^B

^r]>lBJl]u u3 EplJe^ln

qco

Suruurru s^[B

e]oD

r

erepe^ qco rBISEJols

ro.J srpBrBds>lrer4B^ apuBre

-8un;

p,r.

edu>ls 11e

retg

rE 11e

telg6

'8urre1eo1d

-xe ltesuoJ

urpurqroJ qco ue

epBruo-0002 BtntuN

ll8Lurldo EUTEISEJ r-oJ

]]e tBplrq

De BJ

rellE8 toC

ue{r^epuelsloJ

'

r_o.J

leleqJE suor

tdo u

r JeuuE^Jnl

-eu r{3o rESuruoro.J eproJeq

EIIg uBq Surpresge»1

r.uBsuerueS ue 1e33lnu

lep s^Qqeq r

ro.JrE(

'l)und

-sBurIurES 3r11r,,r, ue ruos SJoqelog pour

roBBU

-Aftltu

ng

I

"ro.J

puelpre^

ErE^

1u e8uo^S rerutuo{

I00z

uerg^

repull

'suurJ uellr^

rlro

uel)rsur Ereq

ruo eJEpEIoJo.J

surJlsnpur

Jo.J

le)urlod

qco suop

-Els ro.J uellBq

repeft r

Iq

ue

uBl

ue>lr^epuBlsroJ

ue{r^BpualsroJ

J.o.J

8uuruus1Jur1 Elsls

ug