SÅ GJORDE VI
Sundbyberg satsar på att få fler förtroendevalda
SKOLAN
Så håller ni ett bra bomöte
OMVÄRLD
Folkomröstning om rimliga hyror i Schweiz
HYRESGÄSTEN
TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 4/2020 WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SEtema :
EXPERTERNA
Kan värden bevaka oss med
kameror?
l Hyresgästföreningen var flexibel när pandemin slog till
Goda grannar
FÖLJ OSS!
FÖLJ HYRESGÄST- FÖRENINGEN på Twitter och
Facebook:
twitter.com/
hyresgasterna och facebook.
com/hyres- gastforeningen
MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE
LEDAREN
Vi tar fajten
mot marknadshyror
D
et är ovanliga tider. I vanliga fall brukar jag besöka många hyres- gästdagar runt om i landet under augusti och september. Denna höst är de utåtriktade arrangemangen inställda och de möten jag medver- kar på sker via min dator. Å andra sidan så har min grannkontakt ökat. För vår gård har ju blivit en plats där vi kan samlas, ta en fika och prata på behörigt avstånd från varandra.UNDER FÖRSOMMAREN HAR MÅNGA MEDLEMMAR hört av sig till mig på mejl och telefon. De är glada över att vara medlemmar i en förening som bryr sig. De tackar för att vi ringt och säger att våra telefonsamtal gjort stor skillnad för dem. De medlemsvårdande insatser som vi gjort under våren har haft positiva effekter – vi har ökat behållandegraden.
Vår satsning på Goda grannar har samlat många volontärer, och många medlemmar har också fått hjälp med praktiska göromål. För mig är det folkrörelsearbete i praktiken.
Pandemin har gjort att vi inte kan värva vid dörr och det gör att vi tappar medlemmar. Det är allvarligt. Nu prövar vi medlemsvärvning på webb och telefon.
VI NÄRMAR OSS ÅRETS KAMPANJVECKA, vecka 37, då vi återigen ska sätta hela Hyresgästföreningen i rörelse. Som läget är
nu får vi tänka nytt. För även om vi inte vi inte kan ge- nomföra vår kampanjvecka fysiskt, så ska vi finna former för att vara synliga där människor befinner sig.
Som förtroendevald kan du ringa medlemmar, dela ut flyers i ditt bostadsområde, affischera och dela broschy- ren ”Bli medlem” till de som inte är medlemmar. Vi behöver bli fler eftersom vi har en fajt att gå mot mark- nadshyror, vi behöver visa att vi står på medlemmarnas och hyresgästernas sida.
VI HAR EN LÅNGSIKTIGT OPINIONSBILDNINGSPLAN och vi kommer på olika sätt fram till valet 2022 protestera
emot politiska förslag som gör hyresrät- ten mer otrygg. Då måste vi hjälpas åt. Vill vi påverka politikerna måste Sveriges hyresgäster säga ifrån och vi måste se till att vår organisation fortsätter att växa, fler måste bli medlemmar.
I TIDER NÄR OMVÄRLDEN är osäker är ett medlemskap i Hyresgäst- föreningen en bra trygghet och fler engagerade medlemmar är det bästa verktyget mot mark- nadshyror. Vi är tryg- gare tillsammans. n
Pandemin har gjort att vi inte kan värva vid dörr och det gör att vi tappar medlemmar. Det är allvarligt.
Nu prövar vi medlemsvärvning på webb och telefon.
HYRESGÄSTEN utkommer i 10 000 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.
Grundad 1923. POSTADRESS: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm.
ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Kristina Sjöberg, 010-459 21 52. E-post: hyresgasten@hyresgastforeningen.se.
GRAFISK FORM: Magnus Ekberg, Tidningsmakarna. OMSLAGSFOTO: Erik Yngvesson. Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Medlem i Sveriges Tidskrifter. TRYCK: Hylte Tryck AB. ISSN: 0018-8360
FOTO: KRISTIAN POHL
Förra numret av Hyresgästen skickades ut till
förtroendevalda.
8 364
ANTAL
FÖRTROENDEVALDA
BEHÖVS MER STATLIG BOSTADSPOLITIK?
Fixar inte marknaden det här på egen hand? Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg ställde frågorna till bostadsana- lytikern Ragnar Bengtsson under ett samtal på Almedalen c/o Boinstitutet, ett digitalt alter- nativ till den inställda fysiska Almedals-veckan som pandemin med covid-19 satte stopp för.
Boinstitutet är ett initiativ från Hyresgästföreningen. Ragnar Bengtsson har tittat närmare på bostadsmarknadens finansiering och skrivit en rapport i ämnet.
– Nej, det gör den inte. Sen 90-talet har vi hela tiden under- producerat bostäder i relation till befolkningsökningen. Alltså har bostadsbristen blivit värre för varje år som gått. Och värst har det varit i tillväxtregionerna där många vill och behöver bo, sa Ragnar Bengtsson.
NYA BOSTÄDER ÄR DYRA och det är inte så många som kan efterfråga dem, därför behövs en statlig finansiering för att sänka priset
och säkerställa att nya bostäder kan hyras ut till hyror som många kan efterfråga. Annars kommer de helt enkelt inte kunna byggas menar han.
– Vad de statliga pengarna gör är att de köper ut en del av byg- garens eget kapital och därigenom sänker fastighetens totala avkast- ningskrav. Tricket för att få störst utväxling på pengarna är att göra om stödet till ett lån och öka på det, rejält. Med snabb amortering kommer pengarna tillbaka till sta- ten och kostnaden kan i slutändan sänkas till en bråkdel av dagens investeringsstöd.
Martin Hovferberg ställde frågan om vad som gäller i EU.
Innebär reglementet i EU hinder för den svenska bostadsmarkna- den och utvecklingen av den?
– Grundregeln inom EU är att staten inte får ge pengar till företag, inte heller för bostads- byggande. Men det finns ett par undantag som ändå öppnar för att lösa den svenska bostadsbris- ten. Ett sätt är det undantag som används idag, undantaget om stöd till lokal infrastruktur. Ett annat är att fördela bostäderna som fått stöd efter behov, i stället för kötid, sa Ragnar Bengtsson. n
UNDER ALMEDALEN C/O BOINSTITUTET
anordnade Hyresgästföreningen ett seminarium kring initiativet Goda grannar som också hand- lade om hur politiken kan hjälpa till att råda bot på bostadskris och trångboddhet. I ett samtal mellan Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder och Centerpartiets chefsekonom Martin Ådal vilket leddes av Emelie Löthgren, vd Beautiful Soup, söktes svar på frågan.
Under pandemin har många som har arbeten som går att genomföra digitalt och eller på distans gjort så. I media syns nu oro över vad den ensamhet som detta medför kommer att inbära för det psykiska välmåendet.
– Det finns en misär ute som
inte syns och det är svårt för myn- digheterna att se allt. Där behöver vi hjälp från organisationer som Hyresgästföreningen som finns ute i bostadsområdena, sa Martin Ådal som också berättade att han själv saknar att träffa människor.
Initiativet Goda grannar kom till efter det att Hyresgästför- eningen ställde om delar av sin verksamhet. Kvarterslokaler och regionkontor stängdes för besö- kare och personalen uppmanades att jobba på distans ifall det gick.
– På bara några månader har vi fått 15 000 volontärer som kan hjälpa till att hämta medicin, handla mat eller kanske gå ut med hunden. Vi har också ringt 200 000 samtal till våra medlemmar och det har varit mycket uppskattat.
Många är ensamma och det sam- talet kanske är det som bryter den ensamheten, sa Marie Linder.
Martin tycker att Hyresgästför- eningens initiativ Goda grannar är mycket positivt.
– Det är fantastiskt att ni gör det här. Och kom ihåg att vi inte gör det här för folkhälsan eller för att minska dödligheten, vi gör det för att vi är människor som tycker om att hjälpa varandra. Nu borde vi också ta tillfället att bygga billi- gare hyresrätter och infrastruktur, sa Martin.
Att bygga fler bostäder med rimlig hyressättning var ett gläd- jande besked tyckte Marie som då passade på att lyfta in de orättvisa skattevillkoren mellan boendefor- merna som behöver åtgärdas. n
INSIDAN
Ramavtal för förnybar el
HYRESGÄSTFÖRENINGEN HAR sedan många år tillbaka ett nationellt ramavtal för elleverans hos Eon med förnybar el som just nu kommer från vattenkraft. El från förnybara källor, som vatten- och vindkraft, har inte något utsläpp av koldioxid i produktionsfasen. Även lokala föreningar kan dra nytta av avtalet. För att se över ert elavtal kontaktar du Eons kundtjänst på 0771-22 24 24.
Om bostadsfinansiering på digitalt Almedalen
Goda grannar – tillsammans klarar vi krisen
Hyresgästen i appen
HA ALLTID HYRESGÄSTEN med dig.
Ladda ner appen från Google Play och från Itunes.
medlemmar. Mål 2020: 549 000 Den 31 juli 2020 hade Hyresgästföreningen
546 798
ANTAL MEDLEMMAR HYRESGÄSTENS UTGIVNING 2020
• Nr 5 v 44 • Nr 6 v 50
PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN
DHYRESGÄSTFÖRENINGENS ARBETE
med hållbar stadsutveckling tar avstamp i det kulturella och sociala samspelet mellan människor. En modell för detta är LITA som står för levande, inkluderande, trygg och attraktiv. Kenneth Berglund är utredare på Hyresgästfören- ingens riksförbund och han har en bakgrund inom stadsplanering och är en av dem som jobbat fram LITA-modellen.
– Varför ska Hyresgästföreningen arbeta med stadsutveckling? kanske
någon undrar. Svaret är att det är viktigt, eftersom den omgivande miljön påverkar oss. Bor du i ett välskött område så tenderar de bo- ende att bry sig om sin omgivning och det blir inte lika mycket klotter och förstörelse. Ett välskött område upplevs också tryggare, säger Ken- neth Berglund.
Syftet med att använda LITA- modellen är att kunna engagera och involvera hyresgäster i arbetet med att förbättra bostadsmiljön och öka deltagande i samhället.
Ett studiecirkelmaterial har tagit fram i samarbete med ABF för hur LITA-modellen kan användas.
– Studiecirkeln består av ett pedagogiskt material som är själv- instruerande. Det behövs att någon tar på sig rollen som cirkelledare och som sedan följer materialet där frågor finns kring varje värdeord.
Materialet innehåller också öv- ningar att göra.
Studiecirkelmaterialet finns upplagt på Hyresgästföreningens hemsida, www.hyresgastforeningen.
se. Sök i sökrutan på studiecirkel LITA. Du kan också vända dig till utbildningsledaren i din region så får du hjälp att anordna en studie- cirkel. Det kanske också finns stu- diecirklar i din närhet som du kan delta i utan att hålla i den själv. n STADSUTVECKLING
Hyresgästföreningen har en modell
för hållbar stadsutveckling. Modellen heter LITA, där förkortningen står för levande, inkluderande, trygg och attraktiv. I samarbete med ABF har nu ett studiecirkel- material om modellen tagits fram.
Studiecirkel för hållbar stadsutveckling
Erik Elmgren ny bitr. förbundschef
PRECIS INNAN midsommar genomfördes en omorga- nisation på riksförbundet och en ny roll som biträdan-
de förbunsdschef instiftades.
En roll som Erik Elmgren nu fyller. Erik har en lång bakgrund inom föreningen där han tidi- gare varit förhandlingschef och bostadspolitisk chef.
– Det är en spännande utma- ning att jobba med ett breddat uppdrag, som denna roll innebär. Det ska också bli roligt att leda hela organisationen tillsammans med förbundsche- fen, säger Erik Elmgren.
Förbundsstämma 2020
Förbundsstyrelsen har beslutat att skjuta fram förbunds- stämman 2020 till 2021 och återkommer under hösten med de olika beslut som behöver tas, som ort och datum, kring motioner och nomineringar och hur val av ombud ska behandlas.
FOTO: KRISTIAN POHL FOTO: KRISTINA SJÖBERG
Vi är tryggare tillsammans!
UNDER VECKA 37 kommer Hyres- gästföreningen att genom- föra en kampanj med temat
”Tryggare tillsammans”. Kam- panjens syfte är att rekrytera nya medlemmar med hjälp av digital marknadsföring, telefonsamtal och informa- tion i brevinkast.
Du kan vara med genom att ringa till medlemmar eller till dem som inte är medlemmar. Du kan även dela ut material. Kontakta din regionala samordnare som berättar mer om du vill vara med.
Kenneth Berglund, utredare på Hyresgästföreningens riksförbund, är en av dem som jobbat fram stadsplanerings- modellen LITA och studiecirkeln om den.
Allsång på hjul i Kävlinge
ALLSÅNGSTÅGET ÄR ETT kring- resande koncept med Linda Lundqvist och Tom och Jerry i spetsen. I mitten av juli var det Kävlinge och Korsbackas tur för besök av det skönsjungande tåget. Med mottot ”Stanna hemma, vi kommer till er”
stod boende på balkonger, i trädgårdar, fönster och utspritt på gårdarna och sjöng med i den medryckande allsången.
Arrangörer var KKB, SBB och Hyresgästföreningen som tillsammans gick med tåget, pratade med hyresgästerna och gladdes över den positiva responsen från de boende.
Hyresgästföreningens boen- deutvecklare Helena Rasmus- son som har samordnat eventet ser positivt på en fortsättning av samarbete mellan parterna.
– Pandemin som härjar i sam- hället har skapat en vilja hos människor att hjälpa, samar- beta och hitta nya kreativa lös- ningar på saker. Man behöver inte bara lägga ner verksamhe- ten utan det är viktigt att tänka om och försöka göra det bästa av situationen för alla. Detta är ett exempel på det. Hur man tillsammans kan skapa något man aldrig tänkt på tidigare och göra det ännu bättre än tidigare, säger Helena.
FÖR MER INFORMATION kontakta Helena på helena.rasmusson@
hyresgastforeningen.se.
NOTERAT LANDET RUNT
Odlingslådor och (bi)ologisk mångfald
NÄR LH NYCKELKROKEN i Rågsved bildades för några år sen beslöt man att bland annat arbeta för att utveckla utemiljön. Förutom en stegvis uppfräschning av samlings- platser med nya bänkar, grillar och lekplatser har de sen några år även ett tjugotal odlingslådor spridda över området att nyttja kostnadsfritt för hyresgästerna.
Under 2020 har även fyra bikupor installerats på området och en bibädd för vildbin och humlor är på gång. Detta tillsammans med att hyresvärden Stockholmshem har anställt två trädgårdsmästare så håller området sakta men säkert på att bli ett trivsammare, grönare och tryggare område.
Nyligen hölls ett första informa- tionsmöte om bikuporna där det
bjöds på fika och det berättades om vad det innebär med biku- porna och dess invånare. Att hy- resgästerna får ta del av honungen är förstås en positiv bieffekt.
– Att ha en odlingslåda innebär både något att göra och fina grön- saker och blommor för vår familj, säger Victor och Anna, boende på Kvistbrogatan.
FÖR MER INFORMATION kontakta ordförande Jonas Larsson på lh.nyckelkroken@gmail.com.
Midsommarfirande på Ängbyvägen i Knivsta
DEN LOKALA hyresgästför- eningen för Ängbyvägen i Knivsta anordnade ett välbesökt midsommar- firande. Så klart hölls firandet utomhus och med ordentliga avstånd.
Alla hyresgäster bjöds in och det bjöds på sill, lax, Jansson, hamburgare med mera och utelekar så som kubb och krocket.
– Vi brukar anordna mid- sommarfirande och i år var det såklart lite speciellt med tanke på corona. Men det fungerade jättebra och det var mycket uppskat- tat, säger Jack Jacobsson, ordförande i LH Ängbyvä- gen Knivsta
FÖR MER INFORMATION kontakta Jack på Jacobsson.Jack@comhem.se.
Teater under balkonger i Örebro
DET VAR FULLT PÅ BALKONGER och i fönster när en teatergrupp framförde en pjäs i olika bostads- områden i Örebro.
7 juni var det premiär och sex veckor framåt framförde Bredsjö kulturkooperativ ”Gårdsteater för glädje och gemenskap” hela 24 gånger. Kooperativet hade skrivit pjäsen som handlade om att hantera corona och hitta nya sätt att mötas. Ett led i föreställ- ningen var sedan att barnen fick blåsa såpbubblor och det hela avslutades med gymnastik för alla.
Arrangörer var Hyresgästför- eningen och Örebrobostäder i samarbete med Studiefrämjandet.
HYRESGÄSTFÖRENINGENS boendeut- vecklare Zeljko Ilic hade samord- nat arrangemanget och var mycket nöjd med gensvaret.
– I föreställningen ville vi visa att vi tänker på hyresgästerna, att vi bryr oss om dem i dessa svåra tider. Vi kommer till dem när de inte kan komma till oss. Och för en stund kunde vi skingra ensam- heten hos många.
FÖR MER INFORMATION kontakta Zeljko Ilic på zeljko.ilic@hyres- gastforeningen.se.
FOTO: JONAS LARSSON
Det var folk på många balkonger när teatern kom ut till hyresgäs- terna.
FOTO: ZELJKO ILLIC
H
jälpen betyder mycket för mig, säger 88-åriga Maja Jeppsson i Trelleborg en av alla dem som fått hjälp.Den som stöttade Maja var den 20 år yngre Eva Kronhamn.
– För mig var det självklart att anmäla mig till Goda grannar, säger Eva.
I början av mars blev det tydligt att pandemin drabbade hela samhället och Sveriges en och halv
miljon hyresgäster var förstås inte undantagna.
Förtroendevalda och an- ställda kunde inte längre verka ute i bostadsområ- dena som förut, all värv- ning vid dörr ställdes in, boendeutvecklarna hade inte längre lika mycket att göra.
Initiativet Goda
grannar riggades på kort tid.
14 000 volontärer rekryterades och fram till sommaren hade ungefär 160 000 samtal ringts till medlem-
mar och hyresgäster.
Ungefär 1 400 personer hade fått hjälp.
– Vi hade inte väntat oss detta utfall och är förstås nöjda, säger Jonas Nygren.
De som blev upp- ringda ville i första hand ha en social kontakt, många var en- samma och isolerade.
– Ja, de ville prata med någon, helt enkelt, tala om sin oro och rädslan för att bli smittad.
Sedan ville många också ha praktisk hjälp, främst att handla men också hämta medicin, kasta sopor eller gå ut med hunden.
Jonas erkänner att han var orolig för att det skulle vara svårt att rekrytera volontärer.
– Men det var det ju inte, tvärtom.
MEDLEMSREKRYTERARE OCH boende- utvecklare, som annars kunnat bli permitterade eller varslade om uppsägning, fick nya arbetsuppgif- ter, ringde hyresgäster och match-
GODA GRANNAR På bara några veckor ställde Hyresgästföreningen om hela sin organisation. Initiativet Goda grannar drogs igång. Och utsatta
medlemmar i hela Sverige fick hjälp mitt under coronakrisen. ”Så jobbar en
riktig folkrörelse”, säger Jonas Nygren, Hyresgästföreningens förbundschef.
På de närmaste sidorna hittar du exempel på hur hyresgäster fått assistans i Umeå,
Hultsfred, Skövde, Kil i Värmland och Trelleborg.
TEXT: JOHAN KLINTBERGER OCH PETER FORSMAN
Jonas Nygren.
”Så här hjälper en folkrörelse
sina
medlemmar”
Kevin Slåttbakken, ordförande i LH Kilbacken i Skövde, är med i ett nätverk som hjälper grannar under corona. Monica Olausson tycker att det är jättebra att det erbjuds hjälp med att handla.
FOTO: ERIK YNGVESSON
EXEMPEL FRÅN HELA LANDET – VÄND!
ade behövande med volontärer.
Och av volontärerna är upp- skattningsvis 1 500–2 000 förtroendevalda. Dessutom har Hyresgästföreningen engagerat sig i bostadsområden. Den lokala hyresgästföreningen Kilbacken i Skövde är ett exempel. Den har bildat ett nätverk och erbjuder stöd och hjälp till grannarna under epidemin.
– Vi hjälper till med det som behövs, säger ordföranden Kevin Slåttbakken.
Av de 14 000 volontärerna är en
del medlemmar i Hyresgästfören- ingen, andra inte.
– Det stämmer, men vi måste våga testa nya saker där vi engage- rar alla som vill, säger Jonas Nygren.
Han hoppas att engagemanget håller i sig men på sikt i andra former – och då måste man bli medlem.
– Det gäller för oss att tydligt tala om vad man får för medlems- avgiften på 85 kronor per månad.
Men tillbaka till Goda gran- nar. Många ville hjälpa till, färre behövde hjälpen.
– Vi hade nog trott på fler behö- vande, säger Jonas, men pekar på att många affärer reserverade särskild köptid bara för riskgrupper, som dessutom efter hand hittade andra alternativ. Många andra initiativ drogs också igång av andra aktörer.
– Men för 1 400 människor fanns ingen annan lösning och jag är stolt över att vi har hjälpt dem.
I augusti, efter pressläggningen av Hyresgästen, utvärderades nät- verket Goda grannar som kanske får en fortsättning.
Jonas Nygren ser i alla fall nät-
verket som en språngbräda att nå målet om 22 000 förtroendevalda till 2027. Han pekar på att Hyres- gästföreningen lyckades rekrytera 14 000 volontärer till Goda gran- nar på rekordtid genom att erbjuda dem meningsfyllda uppgifter.
– Ja, det visar att vi med rätt ar- betsmetoder kan engagera många nya förtroendevalda till Hyresgäst- föreningens viktiga verksamhet, säger Jonas Nygren. n
– VI HJÄLPER TILL med det som behövs alltifrån att slänga sopor till att erbjuda telefonstöd. Det säger Kevin Slåttbakken som är ordfö- rande i lokala hyresgästföreningen Kilbacken i Skövde. Han är också sammankallande i det nätverk som erbjuder stöd och hjälp till grannar i området under coronaepidemin.
Det var Jörgen Kristensen som också ingår i LH-styrelsen som först kom med förslaget när res- triktionerna kring corona startade.
Det var redan innan Kevin och Jörgen hört talas om Hyresgästför- eningens Goda grannar.
– Jag tänkte att vi har ju många gamla i området som kommer behöva hjälp när de inte får gå ut som vanligt. Då kan vi ju som är lite yngre och friska hjälpa till, säger Jörgen Kristensen.
LH Kilbacken bestämde sig
snabbt att gå från ord till handling och bygga upp ett nätverk för stöd och hjälp i bostadsområdet. Vid två tillfällen har LH Kilbacken gått ut med flygblad i området och berättat att man erbjuder hjälp till grannar som behöver det.
Hela 28 grannar har hörsammat uppmaningen och anmält sig som volontärer. I nät-
verket ingår både förtroendevalda, medlemmar och icke medlemmar i Hyresgästföreningen.
BOSTADSOMRÅDET KILBACKEN består av 272 lägenheter, ägda av privatvär- den Willhelm, som också bidragit och delat ut matkassar under coronatiden.
Det finns en Facebooksida för Kilbacken som används för att
hålla kontakt, samtidigt som det även finns en öppen telefonlinje för de som vill ringa.
– Vi har märkt att många äldre känner sig väldigt isolerade och ensamma i dessa coronatider och gärna vill prata en stund, säger
Jörgen.
– Jag hoppas att när detta blåst över så kommer det också att vara början på en bättre gemenskap bland oss hyresgäster som bor här i området, säger Kevin.
I väntan på att coronakrisen ska vara över har LH Kilbacken parke- rat all övrig ordinarie verksamhet.
– Eftersom vi inte kan använda lokalen som vanligt så tänkte vi i stället passa på och rusta upp lokalen under sommaren, säger Kevin Slåttbakken. n
SONJA PERSSON BAD INITIATIVET Goda grannar om hjälp med att handla och slänga sopor.
– Och jag blev kontaktad efter – en timme! säger Sonja glatt.
Inte långt därefter fick hon hem varor, soporna slängdes. Men inte bara det. Sonja, 71 år, är ofta ensam på dagarna och fick bryta sin isolering för en stund.
– Ja, Samuel och jag hade ett
himla fint samtal på förstubron.
Samuel, det är bostadsutveckla- ren Samuel Björklund på Hyres- gästföreningens kontor i Umeå, där också Sonja bor. Hon är förstås medlem i föreningen.
Samuel fick syn på Sonjas förfrågan och hade en stund över och tänkte, jamen, jag kan ju hjälpa henne själv. Annars sysslar Samuel med att matcha volontärer och
KONTAKT:
slattbakken@gmail.com
Samuel Björklund, snabb och effektiv hjälpare.
Samuel är boende- utvecklare i Umeå.
FOTO: PRIVAT
PRATPROGRAM I TV-FORMAT GÖR HYRESGÄSTER SYNLIGA
Under våren startade Hyresgästföreningen Goda grannar tv med förbundschefen Jonas Nygren som programledare. Formen är prat- program. I sju episoder lyfts olika goda berättelser från initiativet Goda grannar, berättelser blandade med fakta.
– Ett nytt sätt för oss att nå ut och försöka få hyresgäster, som sällan syns tillräckligt i media, att bli synliga, säger Jonas Nygren.
Han vill att programmen ska vara roliga och lustfyllda. Tv- programmen är ett försök och Jonas erkänner att de som gör programmen är amatörer och kostnaden är låg. All teknik finns på plats på förbundskontoret i Stockholm.
Programmen hittar du på tv.godagrannar.nu, på Hyresgästfören- ingens hemsida, eller på Hyresgästföreningens Facebooksida.
UMEÅ: ”Jag fick bra hjälp – efter bara en timme!”
SKÖVDE: Nätverk bryter isolering och skapar gemenskap
Från vänster Kevin Slått- bakken och Jörgen Kristensen som drog igång nätverket.
Till höger Roger Wictorin som också är med i nätver- ket och Facebookgruppen Kilbacken mot corona.
FOTO: ERIK YNGVESSON
FLER EXEMPEL – VÄND!
behövande inom Hyresgästfören- ingens initiativ Goda grannar. Nu blev han själv volontär.
– Inget konstigt med det, kul att kunna hjälpa till.
Efter att ha ramlat och brutit lårbenshalsen har Sonja svårt att röra sig och behöver en rullator som stöd. Med hon behöver också ett socialt stöd eftersom hennes son jobbar på dagarna och oftast
bara hinner besöka sin mamma på kvällar och helger.
Därför var den personliga kon- takten så viktig för henne. Samuel som tidigare jobbat som personlig assistent är van att föra samtal med människor han inte känner.
Det gäller, säger han, att våga bjuda på sig själv och dessutom, förstås, lyssna. På så sätt kan man gå från en formell relation mellan
en person med en titel – som jag – och en medlem i Hyresgästför- eningen – Sonja
– och skapa en personlig relation.
– Också jag uppskattade sam- talet med Sonja.
PÅ DAGARNA KAN HON sitta på sin uteplats eftersom hon bor längst
ner i huset i utkanten av Umeå.
Annars tittar Sonja på strömmad tv som Netflix.
Eller läser mycket böcker, gärna Jonas Gardell eller deckare av till exempel Leif GW Persson.
– Men redan nu ser jag fram emot Samuels nästa besök! n
UMEÅ: ”Jag fick bra hjälp – efter bara en timme!”
KONTAKT:
Samuel Björklund samuel.bjorklund@
hyresgastforeningen.se
FÖR EVA KRONHAMN i Trelleborg var det självklart att anmäla sig som volon- tär till nätverket Goda grannar.
– Jag hjälper gärna dem som behö- ver det, säger Eva.
Men föga anade hon att hon skulle få en vän på köpet. När Hy- resgästföreningen under coronakri- sens inledning i våras frågade Eva om hon kunde tänka sig att hjälpa grannar i hemstaden var hon genast med på noterna.
Att hon själv är 68 och pensionär var inget hinder.
– Nej, jag är frisk och pigg. Jag är medlem i Hyresgästföreningen och har varit med så länge jag kan min- nas, säger hon.
SNART FICK EVA KONTAKT
med den 20 år äldre Maja Jeppsson, också hon medlem. De båda bor inte långt ifrån varandra i centrala Trelleborg. Maja har svårt att gå, tar sig fram med rullator, och behövde hjälp att ta sig till fotvård, vårdcentral, hörselmot-
tagning och distriktsläkare. Släk- tingar handlar mat till henne medan Eva gör kompletteringsköp. Båda
kvinnorna berättar att det snart uppstod en fin vänskap.
– Vi kommer fortsätta att träffas efter corona, säger de.
FÖRUTOM DEN PRAKTISKA HJÄLPEN får Maja hjälp att bryta sin isolering.
Maja är änka sedan många år, bor ensam, har inga barn och tycker
det är jobbigt att inte få gå ut och handla själv. Hon har svårt att sova på nätterna, är därför trött på dagarna som hon tillbringar framför tv:n och vid radion.
När så hon och Eva kan fika tillsammans utomhus blir det som ett ljus i mörkret.
– Ja, jag uppskattar våra samtal, vi är själsfränder och kan prata om det mesta, säger Maja Jeppsson.
När Maja var yngre jobbade hon bland annat med att sälja kläder.
– Jag har fortfarande alldeles för
KONTAKT:
Eva Kronhamn evakronhamn52
@gmail.com
Eva Kronhamn och Maja Jeppsson fikar ofta och gärna på Evas gård som inte ligger långt ifrån Majas bostad. FOTO: JOHAN KLINTBERGER
TRELLEBORG: Tillfällig hjälp blev vänskap för livet
mycket kläder! säger hon och skrat- tar.Eva jobbade på kontor i födel- sestaden Malmö men trivs alldeles utmärkt i det betydligt mindre sam- hället Trelleborg. Eva är frånskild, har två barn, två barnbarn och två katter. Kattintresset delar hon med Maja. Hon gillar Hyresgästförening- ens initiativ till Goda grannar och hon gillar Maja Jeppsson.
– Ja, och jag släpper inte vänska- pen med Maja när coronakrisen är över, säger Eva Kronhamn. n Eva Kronhamn och Maja Jeppsson fikar ofta och gärna på Evas gård som inte ligger långt ifrån Majas bostad. FOTO: JOHAN KLINTBERGER
HULTSFRED: ”Hjälpen är guld värd”
– FÖR MIG KÄNDES DET SJÄLVKLART att anmäla mig som volontär för Goda grannar. Det visar att vi i Hyres- gästföreningen, förutom att vi är bra på att förhandla hyror, också månar om varandra i svåra tider och hjälper till när det behövs. Det säger Lena Daxberg som bor i små- ländska Hultsfred där hon är aktiv i föreningsstyrelsen och ordförande i LH Ekeberg, som är en av två lokala hyresgästföreningar och en arbetsgrupp som finns i kommunen.
Lena har fått affischer från Goda grannar som hon har satt upp runt om i Hultsfred. Övriga förenings- aktiviteter ligger för närvarande nere och fokus ligger i stället på att hjälpa sina grannar under corona- pandemin.
– Jag vet även andra som har anmält sig som vo- lontärer till Goda
grannar här i Hultsfred. Samtidigt är det flera både i vår förenings- styrelse och även i LH som är över
70 år. Jag har själv nyligen gått i pension men ligger åldersmässigt på rätta sidan för att kunna ställa upp.
Det är fem hyresgäster över 70 år som Lena hjälper med att göra ärenden som att handla mat, gå på apoteket och hämta paket på Coop
och Ica.
– Här i Hultsfred känner de flesta varandra så det var inga problem att para ihop mig med några 70-plus- sare som jag redan känner, säger Lena.
– Hjälpen jag får är verkligen guld värd. Jag vet att jag kan ringa till Lena när jag behöver handla och vi passar även på att prata lite med varandra. Det är annars lätt att bli lite isolerad säger 75-åriga Doris Lennartsson som inte har några nära anhöriga kvar i Hultsfred längre.
Doris har tidigare varit mångårig ordförande för Hyresgästföreningen i Hultsfred. Även om hon trappat ned så är Doris fortfarande med i hyresgästföreningens förhand- lingsdelegation för det kommunala bostadsbolaget Hultsfreds Bostäder.
RENT PRAKTISKT FUNGERAR DET så att Doris skriver en lista till Lena över vad hon behöver från affären och ger Lena kontokortet så att hon kan betala på Coop där dom brukar handla. Som tack brukar Lena få lite matbröd som Doris själv bakat.
– Det är bara roligt att kunna göra nytta och hjälpa andra så jag fortsätter så länge det behövs, säger Lena Daxberg. n
KIL: Café inomhus blev spelning utomhus
I VÄRMLÄNDSKA KIL valde den lokala hyresgästföreningen att flytta ut det populära måndagscaféet från hyres- gästlokalen. I stället arrangerades, i samarbete med ABF, två gårdsspel- ningar utomhus med trubaduren Axel Boberg.
– Eftersom vi inte vill använda hyresgästlokalen under coronan så tänkte vi att då tar vi vara på våra grönytor och flyttar ut verksam- heten i det fria i stället. Det säger Göran Andersson som är ordföran- de i den lokala hyresgästföreningen i Kil.
Spelningarna i Kil hölls under maj, när det var bra och varmt väder, i två olika bostads- områden som båda ägs av det kommu- nala bostadsbolaget Kils Bostäder.
Den första spelningen hölls på Skogsvägen där Göran själv bor. Ett område med ganska många äldre som är hemma på dagtid. Förutom musiken, där många dessutom sjöng
med, bjöds det på fika på gården.
Detta samtidigt som man uppma- nade alla att hålla lämpligt avstånd.
– Det var väldigt glatt och upp- skattat med musik på gården och vi hade ett 30-tal åhörare vardera på både ställena och dessutom några till på balkongerna, säger Göran.
I DET ANDRA OMRÅDET som kallas Gränderna bor det fler barnfamiljer vilket märktes då det också kom en hel del barn ner på gården.
– Det blev lite som en ersättning för den familjedag som vi annars brukar ha i början av juni här i Kil där det brukar komma mycket folk, men som vi i år bestämt oss för att ställa in på grund av coronan. Det säger Veronica Höijer som är Hyres- gästföreningens boendeutvecklare i Kil. Hon har under våren suttit och ringt runt för att koppla ihop volontärer för Goda grannar med
de som behöver hjälp. Veronica ser musiken i Kil och även andra aktiviteter som ett sätt att stärka grannkontakterna i coronatider.
– Vi försöker att ha en del aktivi- teter utomhus och i Gränderna, där det finns många nyinflyttade, har vi nyligen startat ett odlingsprojekt där de hyresgäster som vill kan odla egna grönsaker. Det är ett bra sätt att skapa relationer och våga ta kontakt med sina nya grannar, säger Veronica. n
KONTAKT:
lenadaxberg@hotmail.com
KONTAKT:
Göran Andersson granandersson.hoffa@
hotmail.com Veronica Höijer veronica.hoijer@
hyresgastforeningen.se
Lena Daxberg. FOTO: CHARLOTTE MADESTAM
Trubaduren Axel Boberg underhöll med populära svenska visor och schlager när Hyresgästföreningen bjöd på musik utomhus på gården.
TRELLEBORG: Tillfällig hjälp blev vänskap för livet
FOTO: VERONICA HÖIJER
SKOLAN
En dialog mellan hyresvärd och hyresgäster är viktig för att få ett bra bostadsområde där boende kan trivas och känna sig trygga. Att hålla regelbundna bomöten i kvarteret för alla hyresgäster ett par gånger
om året är ett bra sätt att hålla dialogen levande. På bomötet har hyresgästerna möjlighet att ta upp frågor
som gäller såväl skötseln som förvaltning men också önskemål om olika fritidsaktiviteter i området.
TEXT: PETER FORSMAN
Så håller vi bra
bomöten
Bjud in alla hyresgäster
Det är ofta den lokala hyresgästföreningen som tar initiativ till bomötet. Det betyder inte att mötet enbart riktar sig till medlemmar i Hyresgästföreningen.
Utgångspunkten bör vara att alla hyresgäster i området ska bjudas in. Tänk på att lyfta fram frågor som berör och väcker intresse. Om det rör sådant som man inte vill att fastighetsägaren ska få ta del av kan bomötet i vissa fall arrangeras enbart av och för hyresgäster. Men det vanliga är att man bjuder in någon representant från fastighetsägaren, som kan svara på frågor från hyresgästerna och ge information av vad som är på gång. Det kan även ibland vara lämpligt att bjuda andra intressenter som exempelvis lokala företagare eller expertis från Hyresgästföreningen.
Avtal om boinflytande
I lagen om kommunala allmännyttiga bostadsbolag står det i första para- grafen att hyresgäster ska ha rätt till boinflytande. Inom allmännyttan är det vanligt med boinflytandeavtal, och även hos en del privatvärdar finns det ibland sådana avtal som gör att särskilda pengar på hy- ran ska avsättas till området. Ofta ingår det som ett krav i avtalet att det ska hållas minst ett bomöte under hösten om hur pengarna ska användas det kommande verksamhets- året. Detta är pengar som kan användas både till förbätt- ringsåtgärder i området som hyresgästerna önskar och till fritidsaktiveter som exempelvis gårdsfest eller utflykter.
Dela ut inbjudan personligt och hälsa välkommen
Om det saknas boinflytandeavtal kan det ibland vara befogat med ett rent medlemsmöte för föreningens medlemmar kring exempelvis hyres- frågor. Oavsett är det viktigt med en tydlig dagordning med vilka frågor som ska tas upp. Kontakta fastighets-
ägaren, om vederbörande ska vara med, och se till att hyresgästerna har möjlighet att skicka in frågor i förväg. Frågorna kan då besvaras direkt på mötet. Var tydlig med tid och plats för mötet och att det fungerar för både barnfamiljer och äldre. Det är även viktigt att lokalen är tillgänglig för alla. Använd ett begripligt språk i inbjudan så att alla förstår. Om möjligt dela ut inbjudan personligt och hälsa särskilt nya hyresgäster välkomna. Ta även vara på andra infokanaler, exempelvis Facebook.
INFLYT-BO- ANDE
BOMÖ TE D E B ASSAI
ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP
Fika med tillbehör som passar alla
För ökad trivsel bjud på fika med tillbehör på mötet, vilket också bör framgå av inbjudan. Tänk på att menyn helst ska passa alla. Om både fastighets- ägaren och Hyresgästföreningen har punkter som de vill ta upp så fördela ansvaret för de olika punk- terna mellan parterna. Innan ni hälsar välkommen bör ni ha tagit fram ett förslag på vilka som ska leda och dokumentera bomötet. Det kan vara en fördel att den lokala hyresgästföreningen själv för proto-
koll och att fastighetsägarens representant sedan får justera protokollet.
Dokumentera och
informera alla hyresgäster
På bomötet är det viktigt att alla får komma till tals.
Det ansvaret har den eller de som leder mötet. Efteråt är det viktigt att det framgår av protokollet vilka beslut som har tagits på bomötet. Det kan exempelvis vara att det ska satsas resurser på fritidsaktiviteter för barnen i området eller att fastighetsägaren efter önskemål från hyres- gästerna lovat att utföra olika förbättringsåtgärder. När protokollet är granskat och justerat är det bra att sätta upp det i trappuppgångar eller sprida det på annat sätt så att alla hyresgäster kan se vad mötet kom fram till, oavsett om man varit med på mötet eller inte. n
S
undbyberg är Sveriges minsta kommun till ytan, men det bor ändå över 50 000 människor där. Det finns även många arbetsplatser i kommu- nen, som förr var en industriort, men där verksamheterna idag har förändrats.Sundbyberg är ett populärt ställe att bo på med sin småstadslik- nande bebyggelse och närheten till
Stockholm. Det är dess- utom lätt att nå Sund- byberg med allmänna kommunikationer som pendeltåg, tunnelbana och spårvagn.
Sundbyberg präglas också av att det finns många små privata fastighetsägare i kom- munen.
– Det gör det lite mer svårjobbat
för oss som är hyresgäst- aktiva. Jag insåg tidigt att ska vi kunna ha en fungerande verksam- het för oss som bor hos privatvärdar så måste vi samarbeta. Det säger Jan-Lars Fröhling som själv bor hos en mindre privatvärd med två fast- igheter i centrala Sundbyberg.
Jan-Lars har varit aktiv på olika
nivåer inom Hyresgästföreningen i region Stockholm sedan 90-talet och han var med och bildade pa- raplyorganisationen SUPRI redan 1995. Sedan dess har han varit ord- förande fram till årsmötet i februari 2020, som hölls just innan corona- pandemin slog till. SUPRI som har över 1 100 medlemmar ingår som en lokal förening i Sundbybergs Hyresgästförening. SUPRI har ett väl utbyggt nät med ett 30-tal Det finns en privat
fastighetsägare som SUPRI har boinflytande- avtal med. Det är Wallenstam som har 175 lägenheter vid Tuletorget i Sundbyberg.
SÅ GJORDE VI ”Vi har särskilt satsat på att få fler för- troendevalda och en föryngring av styrelsen genom att
brett ställa frågan om att engagera sig i föreningen. Jag kan konstatera att vi lyckats ganska bra med det och att vi nu har en helt ny och yngre styrelse.” Det säger Jan-Lars Fröhling, avgående ordförande för SUPRI, som
står för Sundbybergs privata lokala hyresgästförening.
TEXT: PETER FORSMAN
Jan-Lars Fröhling.
▲ husombud som utgör den närmaste
kontakten med medlemmarna.
– Vår målsättning är att ha en så bra medlemskontakt som möjligt där vi bland annat bjuder in till medlemsmöten några gånger om året. Där träffas vi, presenterar och bekantar oss. Det är även ett utmärkt tillfälle att hitta nya medlemmar som vill engagera sig, säger Jan-Lars.
Mycket av föreningens fokus
ligger på underhåll och hyresför- handlingar men man tar även upp andra frågor på medlemsmötena.
Varje möte har ett tema och under 2019 handlade ett möte exempel- vis om kommunens byggplaner och ett annat om vad man kan göra åt störningar och buller. Man bjuder också in representanter från region Stockholm för information och för att få värdefulla kontakter.
Inför de årliga hyresförhand-
lingarna har medlemmarna möjlighet att lämna uppgifter om den egna fastighetens standard, underhåll och skötsel.
– Detta underlag tar vi med till det privata förhandlingsrådet som sköter förhandlingarna tillsam- mans med regionens förhandlings- ansvarige, berättar Jan-Lars som själv sitter i förhandlingsrådet.
Det finns en privat fastighets- ägare som SUPRI har boinflytan-
deavtal med. Det är Wallenstam som har 175 lägenheter vid Tuletorget. Där har Jan-Lars varit med och bildat en samrådsgrupp mellan hyresgästerna och Wal- lenstam som träffas regelbundet för att diskutera olika underhålls- frågor. Det arrangeras också så kallade grannträffar för de boende hos Wallenstam, där det brukar komma upp till 50 personer, berät- tar Jan-Lars.
Sundbyberg är populärt att bo i med sin småstadsliknande bebyggelse med närheten till Stockholm och bra kommunikationer med pendeltåg, spårvagn och tunnelbana.
FOTO: PETER FORSMAN
FOTO: PETER FORSMAN
Det förekommer även viss fritidsverksamhet, exempelvis har man gjort en båtutflykt.
Att det i övrigt saknas boin- flytandeavtal bland de privata fastighetsägarna i Sundbyberg innebär att SUPRI måste ansöka om ekonomiska medel från region Stockholm för sin verksamhet.
– Vi får pengar från regionen för vår stadgebundna verksamhet som årsmöte och medlemsmöten. Vi kan också använda Sundbybergs- föreningens lokal för en del av våra möten, förklarar Jan-Lars.
SEDAN ÅRSMÖTET I FEBRUARI år har SU- PRI en ny ordförande i Alexander Hallberg. Första kontakterna fick Alexander på ett medlemsmöte.
Han är relativt ny i Sundbyberg där han bott ett och halvt år.
Ursprungligen kommer han från Göteborg.
– Som så många andra yngre personer har jag flyttat runt i tillfälliga boenden. Jag hade turen att flytta ihop med en som hade tillräckligt med år i bostadskön för
att vi skulle kunna få en hyreslä- genhet här i Sundbyberg, förklarar Alexander.
Alexander har en gedigen förenings- vana och har bland annat tidigare varit förbundsordförande i Sverok som är ett av Sveriges största ungdomsförbund med
77 000 medlemmar i 2 200 fören- ingar över hela landet som samlar, utvecklar och sprider spelhobbyn.
– För mig kändes det självklart att bli aktiv i Hyresgästföreningen när jag fick frågan. Jag känner att
boendefrågorna verk- ligen engagerar mig.
Det är väldigt svårt för många unga att hitta en bostad idag.
Vi måste jobba för att det ska bli ändring på det och att det byggs hyresrätter med rimliga hyror, säger Alexander.
Styrelsen i SUPRI har genom-
gått en ordentlig föryngring med Alexander som är 33 år och med en genomsnittsålder som ligger på drygt 40 år bland de fem som utgör den helt nyvalda styrelsen.
– Eftersom vi alla är nya som förtroendevalda kommer vi inled- ningsvis satsa på att utbilda oss genom att ta vara på de utbild- ningar som regionen erbjuder, säger Alexander.
– Givetvis ska vi slå vakt om den bra organisation som vi har idag med husombud och välbesökta medlemsmöten. Men vi vill få ännu fler medlemmar och aktiva.
Där tänker vi oss både klassiska sätt som att knacka dörr men också att utveckla vår informa- tion exempelvis med Facebook och digital kommunikation, säger Alexander.
AVGÅENDE ORDFÖRANDE Jan-Lars Fröhling lovar att ge Alexander Hallberg och den nya styrelsen det stöd som de behöver för att kunna föra SUPRIs framgångsrika arbete vidare. n
▲
Eftersom vi alla är nya som förtroendevalda kommer vi inledningsvis satsa på att utbilda oss genom att ta vara på de utbildningar som regionen erbjuder
KONTAKT:
jlarsfrohling@
gmail.com alexander.hallberg@
sundbyberg.com
FÖRTROENDEVALDA SKA ÖKA TILL 22 000
Vi lever i en tid då både bostadsbrist och segregation ökar. Det finns krafter som ifrågasätter Hyresgästföreningens roll och uppdrag när det gäller bruksvärdessystemet och hyresförhandlingarna. Kraven på marknadshyror finns ständigt runt hörnet.
Även om Hyresgästföreningen har över en halv miljon medlemmar idag så behöver vi bli ännu fler för att stärka Hyresgästföreningens legitimitet i framtiden. Enligt Hyresgästföreningens Framtidsprogram ska fler än 50 procent av Sveriges hyresgäster vara medlemmar år 2027. Målet är också att öka antalet förtroendevalda och aktiva medlemmar till 22 000, vilket innebär mer än en fördubbling jämfört med idag.
Alexander Hallberg är ny ordförande för SUPRI – Sundbybergs privata lokala hyresgästförening.
OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN
DET VAR I FEBRUARI I ÅR som folk- omröstningen ägde rum. Den genomfördes med stöd av 105 000 namnunderskrifter som Hyres- gästföreningen i Schweiz (se faktaruta), andra organisationer och nätverket ”Fler prisvärda lägenheter” samlat in.
Bara 42 procent röstade ja till kravet. Natalie Imboden säger att kravet fick större
gensvar i städerna än på landsbygden.
– Resultatet påverkades också av en mycket påkostad motkampanj från fastighetsägarna, en kampanj med mycket felaktig information säger Imboden.
Natalie Imboden pekar också på att ribban ligger högt i Schweiz för att få
igenom ett förslag i en folkom- röstning. Inte nog med att mer än 50 procent av väljarna måste ställa sig bakom en begäran. Dessutom måste ett flertal av de 26 kanto- nerna – regionala enheter – säga ja.
TRE KRAV STÄLLDES i folkomröst- ningen:
1. Minst tio procent av alla
nybyggda lägenheter ska ha rimliga hyror (byggas av allmän- nyttiga företag eller motsvarande).
2. Förköpsrätt och rimliga priser på tomtmark för kantoner eller kom- muner när de bygger hyreslägenheter.
3. Bra ekonomiska villkor när lägen- heter med rimliga hyror byggs om för att få lägre energiförbrukning.
BAKGRUNDEN TILL FOLKOMRÖSTNINGEN
är att hyrorna stigit med 19 pro- cent sedan 2005 (se graf) medan konsumentpriserna bara ökat med cirka fyra procent under samma tid.
Dessutom är det stor brist på hy- reslägenheter i de större städerna.
– Här kan man verkligen tala om en kris, säger Natalie Imbo- den.Schweiz är också ett hyresrät- ternas förlovade land med 60 procent som hyr sin bostad mot knappt 40 procent i Sverige.
– Det finns också många andra olikheter mellan de båda länderna,
säger Annika Wahlberg, general- sekreterare för den internationella hyresgästföreningen IUT som har sitt högkvarter i Stockholm.
Annika Wahlberg pekar på att i såväl Schweiz som Sverige ställer hyresgäst-organisationerna krav på politikerna om till exempel gynsammare regler för nationella hyreslagar. Men Sverige är det enda land i världen där jämställda parter förhandlar om hyrorna.
NU GÅR KAMPEN VIDARE i Schweiz efter folkomröstningen som började planeras redan 2015.
Hyresgästföreningen fortsätter att arbeta på regional nivå med olika folkomröstningar och att påverka politikerna att bygga fler allmännyttiga lägenheter som i till exempel Zürich.
– Vi har inte resignerat efter folkomröstningen, tvärtom! säger Natalie Imboden. n
INTERNATIONELLT
Hyres- gästerna förlorade folk- omröstningen i Schweiz om rimliga hyror och fler hyreslägenheter.
”Resultatet var inte så överraskande men vi jobbar vidare!” säger Natalie Imboden, generalsekreterare för Hyresgästföreningen i Schweiz.
TEXT: JOHAN KLINTBERGER
”Vi förlorade men ger oss inte!”
Så har hyror och priser utvecklats sedan 2005. Den orange linjen är hyrorna, den blå linjen är priserna.
KÄLLA: MV SCHWEIZ
Natalie Imboden.
FOTO: FABIAN LÜTOLF
HYRESGÄSTFÖRENING PÅ TRE SPRÅK
Der Mieterinnen- und Mieterverband Schweiz eller Association suisse des locataires eller Associazione Svizzera Inquilini – så heter Hyres- gästföreningen i Schweiz. Den är landets enda nationella förening med 220 000 medlemmar. I trespråkiga Schweiz har föreningen tre arbetsspråk. Föreningens huvudsakliga uppgift är att ge medlemmarna hyresjuridisk hjälp.
98,0 101,0 104,0 107,0 110,0 113,0 116,0 119,0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Entwicklung der Mieten 2005-2020
Konsumentenpreisindex Mietpreisindex
HYRESUTVECKLING 2005–2020
Konsumentprisindex Hyresprisindex
FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter är bland andra Susanna Skogsberg, juridiska frågor, Jennie Wiederholm, energi- och miljöfrågor, och Erik Elmgren, förhandlingsfrågor. Skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm.
SUSANNA
Även om hyresvärden inte skulle behöva tillstånd så är det ändå inte fritt fram att kamerabevaka. Eftersom bevakningen innebär att personuppgifter behandlas så gäller reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR).
ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP
Fastighetsvärden har satt upp kameror i källare och andra utrymmen för bevakning.
Flera grannar har hört av sig till mig och berättat att de känner sig illa till mods över att vara övervakade och de undrar vad som egentligen gäller. Har fastighetsvärden rätt att övervaka sina hyresgäster?
Kaj SVAR: Det är lite olika regler som gäller för kamerabevakning beroende på om hyresvär- den är ett kommunalt bostadsbolag eller inte.
Kommunala bostadsbolag som vill kamerabe- vaka platser som allmänheten har tillträde till behöver tillstånd från Datainspektionen.
Även om hyresvärden inte skulle behöva tillstånd så är det ändå inte fritt fram att ka- merabevaka. Eftersom bevakningen innebär att personuppgifter behandlas så gäller reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Bland annat måste hyresvärden ha en laglig grund för be- vakningen och lämna utförlig information om syftet med bevakningen, hur länge inspelning- arna sparas, med mera.
Ni hyresgäster har vid behov möjlighet att lämna klagomål till Datainspektionen, som kan
besluta att inleda tillsyn. Än så länge finns inte särskilt mycket praxis på området, men gene- rellt kan man säga att det krävs mycket starka skäl för att en hyresvärd ska få kamerabevaka – till exempel att det förekommer stölder eller skadegörelse som inte går att åtgärda utan kamerabevakning.
JOHAN CANDLER Förbundsjurist Hyresgästföreningens riksförbund
EXPERTERNA
Vad gäller vid kamera-
övervakning?
ERIK
JENNIE
Jag har länge irriterat mig på att hyran höjs varje år utan att värden har gjort några som helst förbättringar. Nu har jag insett att jag inte längre kan sitta still utan jag vill vara med och förhandla hyran för mig och mina gran- nar. Hur gör jag?
Maria SVAR: Så roligt att du vill engagera dig! Jag ska berätta hur det går till att bli förhand- lingsdelegat i Hyresgästför- eningens förhandlingsverk- samhet. Alla medlemmar ska bjudas in till det lokala årsmötet. Oftast hålls detta möte i början på året. Genom att delta på årsmötet finns det chans att bli vald till ett förtroen- deuppdrag som till exempel hus- ombud eller förhandlingsdelegat.
Men jag tycker också att du ska kontakta din närmaste region där du bor, för att få mer information.
Du hittar kontaktuppgifter till våra regionkontor på vår hemsida,
www.hyreasgastforeningen.se. Det finns uppdrag både på kommunal, regional och nationell nivå. Vi har idag cirka 4 000 förtroendevalda förhandlingsdelegater. Hoppas att få möta dig som en av dem!
MARGARETA BJÖRKVALD Förhandlingschef Hyresgästföreningen
FOTO: STÖLDSKYDDSFÖRENINGEN.
EXPERTERNA SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE
Hyresgästföreningen tar ett helhetsgrepp om insatser för trygghet och sätter en bredare definition på vad grannsamverkan kan innebära.
Hur engagerar jag mig i hyresförhandlingarna?
JAG VILL VARA M ED!
HYRES- FÖRHA - ND
LINGAR
Breddat trygghetsarbete – grannsamverka mot brott
UHYRESGÄSTFÖRENINGENS VISION lyder - Ett tryggt boende där männi- skor och samhälle utvecklas.
Ett tryggt boende kan handla om många olika saker. Trygghet kommer många gånger genom delaktighet.
– Genom att samarbeta mer inom till exempel Grannsamver- kan och med ideella organisatio- ner som till exempel Huskurage, men också med näringsidkare, bostadsbolag, kommuner och andra, kan vi bidra till ökad trygghet i ett
område. Det gör vi genom både våra egna lokala insatser, men också genom att ta plats i dialog med kommuner och företag om stadsplanering, säger Mo-
nica Fundin Pourshahidi,
gruppchef folkrörelse och bout- veckling, Hyresgästföreningens riksförbund.
GRANNSAMVERKAN HAR HITTILLS mest haft fokus på stöldskydd. Hy- resgästföreningens samverkan
mellan grannar kan dock ha en betydligt större bredd.
– Det gör vi om vi tar ett helhetsgrepp om våra insatser för trygghet och sätter en bredare definition på vad grannsamverkan kan innebära. Idag finns till ex- empel kolloverksamhet, nattfot- boll och andra evenemang som skapar delaktighet och trygghet.
STÖRRE BOENDEINFLYTANDE i stads- utvecklingsfrågor, starkare social gemenskap, mer kunskap om hur
våldsprevention fungerar och lokala insat- ser för barn och unga kan också ge konkret trygghet.
– Kontakta oss om du vill att jag eller mina kol- legor kommer ut och pratar om våldspreven- tion, trygghet och vad en breddad grannsamverkan kan åstadkomma och föra en dialog kring vad du och din förening kan göra. Det mötet kan också genomföras digitalt och corona-säkert, säger Monica Fundin Pourshahidi. n
KONTAKT:
Monica Fundin Pourshahidi monica.fundinpourshahidi@
hyresgastforeningen.se Sophia Lövgren sophia.lovgren@
hyresgastforeningen.se Ilyas Hassan ilyas.hassan@
hyresgastforeningen.se
Posttidning B
Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm
INGRID SKARP OM LIVET I HYRESRÄTT
HÄNT & HYRT
I
mitt sociala medier-flöde har ordet hjälte dykt upp med jämna mel- lanrum den senaste tiden. Jag får syn på ett inlägg från en tjej som tröttnat på att kallas just det. Hon är undersköterska och utled på alla hyll- ningar som omger henne och hennes kollegor. I stället för hejarop efterfrågar hon en rimlig lön och värdiga arbetsför- hållanden – en grundläggande rättighet kan en tycka. Det hon far efter är inte storslaget eller anspråksfullt, heller inget som borde förvåna någon. Vi visste ju redan innan pandemin att arbetsvill- koren inom exempelvis äldrevården är ett högst verkligt problem. Därför ekar de där hejaropen falskt, menar hon, de bidrar inte till någon verklig förändring för hennes yrkeskår.DE ORD OCH UTTRYCK som återkommer i tidningar, i samtal mellan oss, säger
något om den specifika tiden vi lever i.
Ett ord kan komma förklätt, kan vara som kejsarens nya kläder och eka tomt, eller användas som avledningsmanöver, som villospår. Ett positivt laddat ord kan rymma något annat, skymma sik- ten, skapa dimridåer så att en angelägen diskussion går om intet.
Med pandemin har sprickor blott- lagts som vi från och med nu inte kan låtsas som att vi inte blivit varse. Att uppmärksamma och rosa de som med risk för sin egen hälsa räddar liv är en fin handling – så länge det inte skymmer en verklig förändring.
När vi kommit en bit framåt, när vi vågar hoppas på en normal, lunkande vardag
igen. Kommer vi då att minnas med vilken klarhet vi såg allt, hur tydligt det framstod vad som är oumbärligt och nödvändigt, och vad som är mindre vik- tigt? Eller kommer vi ha så bråttom att göra allt det där som nu fått stå tillbaka, att vi glömmer vad vi upptäckt?
ALLT SOM KOMMIT UPP TILL YTAN,
ojämlikheten på bred front – från trångboddhet och
utredningen om fri hyressätt- ning till underbemanning och tidspress för vårdan-
ställda. Många tunga, svåra frågor som kräver
ett språk som inte krumbuktar sig. För
att tala med Scho- penhauer: ”Livet är
kort. Låt oss säga sanningen.” n hyresgasten@hyresgastforeningen.se
ILLUSTRATION: JOJO FALK
