Verksamhetsplan 2016 för

(1)

Kungsholmens Västra gymnasium 1

O-huset Campus Konradsberg, Konradsbergsgatan 1

112 59 Stockholm 0761233683

Verksamhetsplan 2016 för

Kungsholmens västra gymnasium

Förslag till beslut

Britta Wikman Rektor VO/NA

Kungsholmens västra gymnasium

Magnus Karnefors Rektor SA/sprint

(2)

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Prioriterade åtgärder för utveckling ...5

1. Ett Stockholm som håller samman ...5

1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...5

1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande ...11

2. Ett klimatsmart Stockholm ...11

2.1 Energianvändningen är hållbar ...11

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm ...12

3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion...12

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ...12

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ...12

4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering ...13

Uppföljning av ekonomi ... 13

Resursanvändning ...13

Budget 2016 ...14

Övriga frågor ... 14

Bilagor

Bilaga 1: Årshjul - aktiviteter på KVG 2016-17 Bilaga 2: Organisation KVG 2016

Bilaga 3: Policy för trygghet och arbetsro på KVG 2016 Bilaga 4: Policy för omdömen och betygssättning på KVG 2016 Bilaga 5: Budget KVG 2016

Bilaga 6: Treårig handlingsplan KVG 15/16 tom 17/18

(3)

Inledning

Kungsholmens västra gymnasium är centralt beläget på Campus Konradsberg i Stockholm.

Skolan erbjuder studier på Samhällsvetenskapliga programmet inriktning Beteendevetenskap och inriktning SAM, ett Högskoleförberedande Vård- och omsorgsprogram som också är certifierat inom Vård- och omsorgscollege Stockholm, Naturvetenskapliga programmet inriktning Natur, samt Introduktionsprogram och Språkintroduktion. Skolans studiemiljö har akustikanpassats för inkludering av elever som har hörselnedsättning och flera klassrum har rustats med smartboards. Skolan hade vid intaget i augusti 2015 cirka 535 elever. Prognosbild inför intaget 2016 är cirka 740.

Skolans profil Hälsa – Samhälle – Hållbar utveckling svetsar samman studieprogrammen och öppnar för spännande projekt i undervisningen. Forskare och föreläsare från högskola,

universitet och arbetsliv bidrar med att bredda och fördjupa lärandet. Vård- och

omsorgscolleges nätverkskontakter och samverkan med Röda Korsets Högskola berikar alla utbildningar på skolan. Samverkan med Karolinska Institutet syftar till att möjliggöra möten med vetenskaplig teoribildning på det Naturvetenskapliga programmet och med kontakter på Stockholms universitet ska samhällsvetenskapliga programmets profil spetsas.

Omvärldskontakter och ett internationellt utbyte färgar undervisningen och vi vill möjliggöra för våra ungdomar att göra fältstudier och också delar av arbetsplatsförlagt lärande utomlands.

Med skolans vision som ledstjärna vill vi se våra ungdomar växa med kunskaper för ett hållbart samhällsbyggande och ett livslångt lärande, där en ökad medvetenhet om hälsa och friskvård utgör en självklar del. Perspektivet på framtidens arbetsmarknad behöver breddas med nya kunskaper inom samhällsorienterande, människovårdande och naturvetenskapliga yrken. Kunskaper inom hälsa, global hälsa, mänskliga rättigheter, politik, medicin,

omvårdnad, friskvård, miljö, hållbar utveckling, naturvetenskap, entreprenörskap och kulturmöten är i fokus.

"Vi vill inspirera och utmana med kunskaper om människan i en globaliserad värld så att du ska vilja vara med och göra skillnad i en framtid."

Skolan är organiserad runt fyra lärarlag och ett elevhälsoteam, lett av varsin

utvecklingsledare. På skolan finns också ämnesansvariga, förstelärare, IT-pedagog och APL- samordnare. Till hösten 2015 beräknas skolans pedagogiska personal vara cirka 50 och

administrativ personal cirka 5. Skolledningen består sedan augusti 2015 av två rektorer och en administrativ gruppchef. Rektorerna driver ett delat ledarskap på skolan och har fördelat ansvar över VO och NA och SA, Sprint och hörselnedsättning. Den administrativa

gruppchefen leder utveckling av administrativa stödprocesser i samverkan med rektorerna.

Föreliggande verksamhetsplan har tagit sitt avstamp i ett gemensamt analysarbete i lärarlagen kring förra läsårets resultat. Målen har utvärderats och positiva värden för ett fortsatt

utvecklingsarbete med skolans pedagogiska plattform har gett riktning till åtaganden för 2016 där ett fördjupat utvecklingsarbete i ämneslagen med fokus på ämnesdidaktik är prioriterat.

Prioriterade åtgärder för utveckling

Att utveckla en skola på vetenskaplig grund förutsätter en organisering i arbetsformer som möjliggör professionell samverkan mellan lärare hemmahörande inom sina respektive vetenskapliga discipliner. Ett strukturerat arbete är prioriterat i lärarlagen kring upplägg av utbildningen på de olika studieprogrammen. Vi ska utveckla starka och samspråkade

(4)

ämnesdidaktiska lag på skolan och med det som bas gå vidare med gemensamt arbete kring tvärvetenskapliga projekt i programlag. Schemaläggning kring parallelläggning av kurser är av vikt i detta arbete.

Examensmål och den röda tråden i de olika kurserna över olika årskurser ska synliggöras så att eleverna kan se hur delar och helhet hänger samman. Genom vetenskaplig handledning utifrån är syftet att utveckla en gemensam vetenskaplig metod att använda för att kunna analysera den egna undervisningen kring val av stoff, arbetssätt, tid, schema och elevunderlag kopplat till studieresultat. Lärarprofessionen ska stärkas med kunskaper om hur forskning och vetenskapliga teorier kan integreras i undervisningen.

Kreativitet och motivation i lärandet ska främjas med variation i arbetssätt, digital teknik, tvärvetenskapliga projekt och omvärldsorientering. Ökad delaktighet i lärandet och undervisningen skapar lust att komma till skolan och det blir roligare.

Åtgärder för måluppfyllelse tar sin utgångspunkt i kompetensutveckling kring arbete med formativ bedömning, tvärvetenskapliga arbetssätt och entreprenöriellt förhållningssätt, samt ett aktivt värdegrundsarbete med fokus på hälsa, studiero och elevinflytande. Satsningar på informations- och kommunikationsteknik, IKT, med fortbildning till personal och utbildning till våra elever, är viktiga redskap i detta arbete. Datorn ska göras till ett levande verktyg i lärandet.

Med uppdraget att rusta vår skola för mottagande av elever med hörselnedsättning fortsätter även fortbildning inom detta område. Vi vill integrera alla våra elever med varandra där det småskaliga, spännande undervisning, lugn och ro i klassrummen gör oss alla till vinnare.

Elevhälsa

I prioriterade åtgärder framåt lyfts också utvecklingsarbete fram med implementering av anpassningar i klassrummet lett av specialpedagog och elevhälsa på skolan. Rutiner för uppföljning av elever med stödbehov riktat mot arbete i program- och ämneslag ska förankras i organisationen.

Med en växande skola inkluderat ett ökat intag av elever till introduktionsprogram och språkintroduktion, samt fler elever med hörselnedsättning integrerade i klasser på alla

studieprogram förutspås ett ökat stödbehov av elevhälsans kompetenser. I samverkan mellan elevhälsa och lärarlag ska vi utveckla en organisation som kan stödja, vägleda och arbeta salutogent för att möjliggöra för alla elever att nå kunskapskraven på gymnasiet.

Elevhälsoteamet består av heltid specialpedagog och kurator, 80 % studie- och yrkesvägledare, samt förstärks ytterligare till läsåret 2016/17 med en utökning av

skolsköterska om 100 %. Planerat är även förstärkning av specialpedagogisk resurs med en hörselpedagog om 50 %.

Skolan har i uppdrag att utveckla ett hörsel-nav med kompetenser att stödja elever med hörselnedsättning och personal på både vår skola och övriga skolor i staden, vilket planläggs inför läsåret 2016/17.

(5)

Prioriterade åtgärder för utveckling

KF:s inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor

Indikator Årsmål KF:s

årsmål Periodicitet

Andel elever med gymnasieexamen 91 % 91 % År

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling” och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden.

2016-01-01 2016-12-31

Nämndmål:

1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Förväntat resultat

Gymnasieskola

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från

examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin

kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever med godkänt i samtliga kurser i

examensbevisen

85 % År

Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 95 % År

Enhetsmål:

Formativ bedömning Förväntat resultat

Med formativ bedömning är syftet att synliggöra och stärka elevernas delaktighet i lärandet.

(6)

Förväntat resultat ska kunna avläsas i skolans kursutvärderingar och i elevenkäten med ökad nöjdhet hos eleverna kring hur lärarna följer upp deras kunskapsutveckling och hur eleverna upplever att de fått redskap för att kunna förbättra sina studieresultat. Lärarna arbetar

tillsammans i ämnesdidaktiska lag med bedömning, betygssättning och planering av

undervisningen. Att planera med mål för bedömning inbegriper aktiv elevmedverkan från det att en kurs startar. Språkutvecklande arbetssätt ska utvecklas på samtliga studieprogram där erfarenheter från kollegiet och särskilt undervisning på språkintroduktion lyftas fram.Vi fortsätter att arbeta med inkludering av elever med hörselnedsättning där

deras förutsättningar att kunna nå goda studieresultat ska stärkas.

Arbetssätt

1. Det systematiska kvalitetsarbetet kring kunskapsuppföljning byggs in i skolans

organisation genom lärarnas arbete med att synliggöra processer för kunskapsbedömning och betygssättning. I en policy för rutiner kring bedömning och betygssättning lyfts aktiviteter fram i ett årshjul.

2. I ämnesdidaktiska lag fortsätter utvecklingsarbete med kunskapssyn, bedömning, utformande av prov och matriser, samt metoder för elevers självbedömning.

3. Kollegareflektion ska praktiseras genom besök i varandras klassrum.

4. Fortsatt utveckling av didaktiska utvecklingssamtal där vi vi mer och mer börjar praktisera elevledda samtal.

5. Fördjupad utveckling av digitaila metoder i undervisningen - IT i lärandet - som främjar elevernas makt över sitt eget lärande.

Resursanvändning

Samlade kompetenser hos lärarna och elevhälsa utgör resurser där erfarenhetsutbyten i kollegium, ämnes- och programlag är viktiga. Resurstillgång ses också i samverkan med högskola och universitet med kompetensutveckling till lärarna och bidrag med föreläsare och material till undervisningen. Ledning och organisering av skolans pedagogiska arbete i ämnesdidaktiska lag ger ryggrad åt arbetet, där former för gemensam planering av undervisningen, kunskapsuppföljning och betygssättning fortsätter att utvecklas.

Schemaläggning där vi prioriterar parallelläggning av kurser på de olika programmen utgör även en strategiskt viktig resurs.

Uppföljning

1. Via kursutvärderingar, elevenkät och utvecklingssamtal kan vi avläsa hur eleverna

uppfattar sin delaktighet i lärandet med återkoppling från lärarna ges om deras studieresultat och vad de ska göra för att nå högre måluppfyllelse.

2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlag, samt via elevhälsans arbete sker uppföljning av elevernas studieresultat och studiesituation.

3. Via rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal.

4. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef på utbildningsförvaltningen med fokus på uppföljning av resultatbild i skolan.

Utveckling

Genom ett fördjupat utvecklingsarbete med metoder för formativ bedömning är syftet att öka

(7)

elevernas medvetenhet, delaktighet och engagemang i sitt eget lärande och härigenom stärka deras studieresultat. Språkutvecklande arbetssätt ska utvecklas i skolans alla utbildningar med sikte på deltagande i Läslyftet hösten 2016. Basen i utvecklingsarbetet utgår från förstärkning av mötestid i de ämnesdidaktiska lagen på skolan, samt samverkan med högskola och

universitet. Ett kompetensnav för hörselnedsättning ska byggas upp på skolan.

Enhetsmål:

Tvärvetenskapliga metoder i undervisningen Förväntat resultat

Tematiska studier med inslag av tvärvetenskapliga projekt planeras av lärarna om minst ett gemensamt projekt per termin. Skolans profilering mot hälsa, samhälle och politik och hållbar utveckling ska lyftas fram. Karaktärs- och kärnämneslärare samverkar kring frågeställningar där flera vetenskapliga ämnesdiscipliner integreras. Lärarlag samverkar med forskare på högskola och universitet kring föreläsningar och temadagar i olika moment, vilket främjar kritiskt tänkande, nyfikenhet, förmåga att formulera frågor, kreativitet, självständighet, omvärldsorientering och ett entreprenöriellt förhållningssätt.

Arbetssätt

1. Fortsatt utvecklingsarbete med skolans pedagogiska plattform där examensmål i Gy-11 för respektive studieprogram ska lyftas fram i arbete inom program- och ämneslag.

3. Skolans profil mot hälsa, samhälle och hållbar utveckling utvecklas med teman och projekt som löper över läsåret på respektive program och där omvärldsorientering inkluderat

kulturevenemang är en självklarhet.

4. Fortsatt utveckling av samverkan med Röda Korsets Högskola, Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

5. I ämnesdidaktiska lag fortsätter utvecklingsarbete med gemensamma digitala rum där planeringar, material och stoff till undervisningen, samt tips och idéer kring IT i lärandet läggs in.

6. Med ett entreprenöriellt förhållningssätt ska kreativitet och motivation i lärandet stärkas Resursanvändning

Kompetenser inom lärarlag och elevhälsan utgör även här de viktigaste resurserna. Tillika samverkan med arbetsliv, högskola och universitet, samt skolans internationella kontakter med bland andra Hamdard University i New Delhi och Lyceé privé Bourgogne i Chalon i Frankrike. Ledning av utvecklingsarbete med skolans pedagogiska plattform samlar kollegium och lärarlag att arbeta mot gemensamma mål. Schemaläggning som främjar tvärvetenskapligt arbete är i fokus.

Uppföljning

1. Via kursutvärderingar och i elevenkäten kommer vi att kunna utläsa elevernas nöjdhet kring hur lärarna samarbetar, variation av arbetssätt, motivation i lärandet och delaktighet i undervisningen.

2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlag sker uppföljning av elevernas synpunkter på undervisningen - här utgör klassrådsprotokoll ett viktigt verktyg.

(8)

3. Via rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal.

5. På möten i programråd - lokal styrelse för VOC - sker uppföljning i dialog med skolans nätverkskontakter i arbetsliv, högskola och universitet.

Utveckling

Skolans samverkan med Röda Korsets Högskola ska fördjupas med tvärvetenskapligt fokus inom utbildningarna på samtliga program. Under 2016 planläggs och genomförs

utvecklingsarbete med undervisningen i den naturvetenskapliga specialiseringen i samverkan med Karolinska Institutet. Forskare från KI deltar också med kompetens till undervisningen och laborationer i kemi och fysik.

Kontakter med Stockholms universitet och Idrottshögskolan ska fortsätta att utforskas med koppling till profilering av det samhällsvetenskapliga programmet kring hälsa, hållbar

utveckling och politik. Entreprenörskap i samverkan med Ung Företagssamhet ska fördjupas.

Genom ett tvärvetenskapligt perspektiv i undervisningen på samtliga program vill vi bredda och fördjupa samverkan med omvärldskontakter, arbetsliv och forskning. Skolans

internationella nätverk ska också utökas.

Nämndmål:

1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö

Förväntat resultat Gymnasieskola

Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och

arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.

årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina

lektioner

70 % År

Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan

100 % År

Total frånvaro i gymnasieskolan 5 % År

Enhetsmål:

Aktivt värdegrundsarbete med fokus på studiero, hälsa och elevinflytande Förväntat resultat

Elever ska känna sig trygga i skolan och det ska vara ett gott studieklimat på lektioner.

(9)

Tillsammans ska vi skapa en tolerant och respektfull miljö i skolan där allas lika värde utgör ledord. Undervisningen ska bidra till att öka elevernas medvetenhet om hur olika

maktordningar såsom etnicitet, kön, sexualitet, klass e t c verkar normerande på såväl individ- , grupp- som samhällsnivå. Lärandemiljön ska präglas av ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa maktordningar samt nolltolerans mot diskriminering. Våra elever ska bli stärkta i att ta eget ansvar för livsval som främjar hälsa och fokus på studier.

Arbetssätt

1. Likabehandlingsplan upprättas årligen, där planerade åtgärder redovisas för hur diskriminering och kränkningar ska motverkas.

2. På klassråd och mentorssamtal diskuteras trygghet, tillit och social samvaro med koppling till likabehandlingsplan och Konventionen om Barnets rättigheter, artikel 2, 3 och 12. Skolans Policy för trygghet och arbetsro ska förankras bland elever och personal - utgör ett levande dokument att arbeta med.

3. Skolans ansvars- och delegationsordning tydliggör samverkansformer i skolan inkluderande elevers delaktig genom klassråd, programlag och elevkår.

4. Samverka med organisationer, företag och myndigheter i frågor kring mänskliga

rättigheter, etnicitet, genus, samt kompetensutveckling till lärare om ett normkritiskt arbete i undervisningen.

5. I ämnes- och programlag planera gemensamt för lärformer och arbetssätt för att öka medvetenheten hos ungdomar om eget ansvarstagande för livsval som främjar hälsa, samt stärka deras inflytande i undervisningen.

6. Utveckla samverkan med organisationer och föreningar kring idrott, hälsa och kultur – möjliggöra aktivt deltagande för elever i anslutning till skoldagens slut, samt idrottsdagar och temadagar.

7. Friskvårdsmöjligheter för personal – uppmuntra användandet av friskvårdstim en gång per vecka. Härutöver har erbjudande till samtlig personal om deltagande i en hälsoundersökning i samverkan med Avonova påbörjats hösten 2015.

Samlade kompetenser inom lärarlag och elevhälsa utgör främsta resurser i ett aktivt värdegrundsarbete på skolan. Styrning och ledning av skolans samverkansformer och målbilder är här ett viktigt verktyg. Samarbete med myndigheter, organisationer, högskola och universitet, samt fler omvärldskontakter utgör också resurser för inre skolutveckling av skolans värdegrund. Framtagen Likabehandlingsplan och Policy för trygghet och arbetsro utgör viktiga resurser i detta utvecklingsarbete.

Uppföljning

1. Via kursutvärderingar och i elevenkäten avläses resultat kring trygghet, trivsel, studiero/arbetsro och delaktighet i undervisningen. i

2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlam sker uppföljning av ärenden som berör våra elevers välmående kopplat till studiesituationen.

3. Via elevhälsans arbete sker uppföljning av enskilda elevärenden i samverkan med lärarlag och myndigheter.

4. På programlagsmöten sker uppföljning av protokoll från klassråd.

5. Via rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal, samt möten med skolråd och elevkår.

(10)

Utveckling

I lärarlagen drivs ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring mänskliga rättigheter, demokrati, elevinflytande och genus i lärandemiljön. Kompetensutvecklingsinsatser kring ett

normkritiskt förhållningssätt i undervisningen ska planeras in under läsåret.

Hela skolmiljön skall sikta på att stödja hälsofrämjande alternativ när det gäller kost och motion.

För att främja studieron ska vi fortsätta att arbeta med ledarskapet i klassrummet och ett lösningsfokuserat förhållningssätt i mötet med våra elever. Vi fortsätter att implementera didaktiska utvecklingssamtal och ska göra dessa mer elevledda med målsättning att öka elevernas delaktighet i sitt lärande.

Utvecklingsarbete med värdegrundsfrågor inbegriper integration av elevhälsan i lärarlagen.

Elevhälsans arbete ska utvecklas på skolan med bland annat utökad profession inom

hörselnedsättning. Ett nav med samlad kompetens inom hördselnedsättning och hörselteknik ska utvecklas på skolan.

Nämndmål:

1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar

Gymnasieskola

Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin

kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

Kommentar

Se skolans åtaganden om Formativ bedömning och ett Aktivt värdegrundsarbete där strategiskt utvecklingsarbete inkluderar insatster med syfte att stärka elevernas inflytande över, förståelse för och ökat ansvarstagande för sitt eget lärande.

årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare

informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen

85 % År

Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till

85 % År

(11)

årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och

påverka hur vi arbetar under lektionerna

60 % År

1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande

Kulturevenmang flätas in i det pedagogiska arbetet med målsättning om att driva en undervisning som är tvärvetenskaplig och omvärldsorienterad. Se skolans åtagande om ett Tvärvetenskapliga arbetssätt.

Nämndmål:

Eleverna upplever och deltar i kulturlivet

Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.

Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin.

2016-01-01 2016-12-31

2. Ett klimatsmart Stockholm

2.1 Energianvändningen är hållbar

Nämndmål:

Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö

Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.

Kommentar

I skolans profil lyfts hälsa fram som ett viktigt mål att sträva mot. Kursen hälsopedagogik har exempelvis lagt in i årskurs ett på VO för att stimulera till samverkan med undervisningen i idrott och hälsa. Överlag är målsättning att öka elevernas medvetenhet om betydelsen av kost och hälsa för välmående, samt hur detta i sig inverkar på miljön som helhet runt omkring oss.

Vi har en aktiv idrottsförening som anordnar träning och tävlingar för eleverna. Personalen

(12)

har under höstterminen erbjudits att göra en hälsoundersökning i samverkan med Avonova.

Även denna satsning ses som ett led i vårt strategiska arbete med måluppfyllelse av skolans hälsoprofil. Utöver stadens erbjudande om friskvårdskort planerar vi att anordna gym-pass några gånger per termin för personalen. Av betydelse att vi vuxna i skolan agerar som goda förebilder i att värna vår hälsa med motion och bra kost.

Andel ekologiska livsmedel År

Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling År

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm

3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion

Nämndmål:

Alla elever har kontakt med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer

Alla elever ska under sin utbildning ha kontakter med högskola, branscher eller näringsliv utifrån utbildningens innehåll och mål. Eleverna ska därigenom ges möjlighet till kunskap, inspiration och underlag inför framtida studier och yrkesval.

Gymnasieskolorna ska i tertialrapport 2 redovisa

samarbeten/kontakter med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer

2016-01-01 2016-08-31

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor

Aktivt Medskapandeindex 83 År

Sjukfrånvaro tas fram av

nämnden

Tertial

(13)

4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering

Nämndmål:

I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande

Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på

utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik.

Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier.

Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer.

Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning.

2015-01-01 2016-12-31

Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter.

2015-01-01 2015-12-31

Uppföljning av ekonomi Resursanvändning

Budgetutfall för år 2015 visar på en budget i balans. Ett medvetetet och strategiskt arbete med organisation, personalärenden och övriga tjänster, samt åtstraming av inköp har gett resultat. I prognosbild för budget 2016 förväntas även en budget i balans med ett smärre överskott.

Beräkningar för kommande kalenderår grundar sig ett fortsatt ökat söktryck till skolan om cirka ytterligare 200 elever.

Strategier i budgetarbetet:

- Arbete med tjänstefördelning har påbörjats för läsåret 16/17 med utlägg om 600-700 poäng.

- Elevantalet i samtliga klasser har till intaget 2015/16 riktats in mot ett antal om minst 30-32 elever och ska så fortsätta.

- Översyn av samtliga utgiftsposter i budgeten för 2016 har gjorts med planläggning för prioriteringar av inköp.

- Samverkan med personalavdelning och arbetslivsresurs kring övertalig personal.

(14)

- Användning av det socioekonomiska bidraget inkluderar elevstöd enskilt och i mindre grupper med lärare med specialpedagogisk kompetens, planläggning med eventuell

förlängning av studietiden för inskrivna elever på IMPRO och Yrkes-intro i ämnena svenska (svenskasom andraspråk), engelska (grund) och matematik (grund) om ytterligare en eller två terminer.

- Planering för en utvecklad elevhälsa med förstärkning av specialpedagogiska och hörselpedagogiska kompetenser.

Sammanfattningsvis görs insatser för att stärka budgeten med översyn av kostnader,

organisering av lärartjänster och klasstorlek. Redovisning av strategiska åtgärder i användning av det socioekonomiska bidraget ska stärka kvalitet i resultatbild hos de mest behövande eleverna. En farhåga finns i nämnda problem med övertalig i personalgruppen vilket påverkar utfallet i budgeten.

Budget 2016

Se bifogad budget i excelfil 20160115.

Övriga frågor

Skolans utveckling med IT i undervisningen

Under 2015 har en förstärkning av skolans IT-grupp skett genom administrativ gruppchef som innehar webbbansvar och är webbredaktör för hemsidan. En IT-tekniker om 100 % har också rekryterats med ansvar för datautlämning och se över teknik och support av 1-1 så att det ska fungera smidigt. I skolans IT-grupp finns också två lärare med uppdrag som IT-pedagoger om ca 10 % som ska arbeta med riktade insatser till de ämnesdidaktiska lagen på skolan.

Målsättningen med skolans IT-satsning är att skapa en struktur och form för

erfarenhetsutbyten i lärarlagen kring hur digital teknik, IT, används med en dator per elev i undervisningen. Vi vill att frågor om hur, till vad och varför ska vi använda IT i

undervisningen ska hållas levande i all pedagogisk och didaktisk planering.

Den självskattning som gjordes i kollegiet i september 2015 visar på en positiv utveckling.

Fler i kollegiet talar om nya erfarenheter och ett fördjupat lärande kring användning av IT i sin undervisning. Men samtidigt finns en spridning kvar där riktade

kompetensutvecklingsinsatser mot både individ- och gruppnivå ska planeras in för läsåret.