Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor

Indikator Årsmål KF:s

årsmål Periodicitet

Andel elever med gymnasieexamen 91 % 91 % År

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling” och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden.

2016-01-01 2016-12-31

Nämndmål:

1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Förväntat resultat

Gymnasieskola

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från

examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin

kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

Indikator Årsmål KF:s

årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever med godkänt i samtliga kurser i

examensbevisen

85 % År

Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 95 % År

Enhetsmål:

Formativ bedömning Förväntat resultat

Med formativ bedömning är syftet att synliggöra och stärka elevernas delaktighet i lärandet.

Förväntat resultat ska kunna avläsas i skolans kursutvärderingar och i elevenkäten med ökad nöjdhet hos eleverna kring hur lärarna följer upp deras kunskapsutveckling och hur eleverna upplever att de fått redskap för att kunna förbättra sina studieresultat. Lärarna arbetar

tillsammans i ämnesdidaktiska lag med bedömning, betygssättning och planering av

undervisningen. Att planera med mål för bedömning inbegriper aktiv elevmedverkan från det att en kurs startar. Språkutvecklande arbetssätt ska utvecklas på samtliga studieprogram där erfarenheter från kollegiet och särskilt undervisning på språkintroduktion lyftas fram.Vi fortsätter att arbeta med inkludering av elever med hörselnedsättning där

deras förutsättningar att kunna nå goda studieresultat ska stärkas.

Arbetssätt

1. Det systematiska kvalitetsarbetet kring kunskapsuppföljning byggs in i skolans

organisation genom lärarnas arbete med att synliggöra processer för kunskapsbedömning och betygssättning. I en policy för rutiner kring bedömning och betygssättning lyfts aktiviteter fram i ett årshjul.

2. I ämnesdidaktiska lag fortsätter utvecklingsarbete med kunskapssyn, bedömning, utformande av prov och matriser, samt metoder för elevers självbedömning.

3. Kollegareflektion ska praktiseras genom besök i varandras klassrum.

4. Fortsatt utveckling av didaktiska utvecklingssamtal där vi vi mer och mer börjar praktisera elevledda samtal.

5. Fördjupad utveckling av digitaila metoder i undervisningen - IT i lärandet - som främjar elevernas makt över sitt eget lärande.

Resursanvändning

Samlade kompetenser hos lärarna och elevhälsa utgör resurser där erfarenhetsutbyten i kollegium, ämnes- och programlag är viktiga. Resurstillgång ses också i samverkan med högskola och universitet med kompetensutveckling till lärarna och bidrag med föreläsare och material till undervisningen. Ledning och organisering av skolans pedagogiska arbete i ämnesdidaktiska lag ger ryggrad åt arbetet, där former för gemensam planering av undervisningen, kunskapsuppföljning och betygssättning fortsätter att utvecklas.

Schemaläggning där vi prioriterar parallelläggning av kurser på de olika programmen utgör även en strategiskt viktig resurs.

Uppföljning

1. Via kursutvärderingar, elevenkät och utvecklingssamtal kan vi avläsa hur eleverna

uppfattar sin delaktighet i lärandet med återkoppling från lärarna ges om deras studieresultat och vad de ska göra för att nå högre måluppfyllelse.

2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlag, samt via elevhälsans arbete sker uppföljning av elevernas studieresultat och studiesituation.

3. Via rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal.

4. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef på utbildningsförvaltningen med fokus på uppföljning av resultatbild i skolan.

Utveckling

Genom ett fördjupat utvecklingsarbete med metoder för formativ bedömning är syftet att öka

elevernas medvetenhet, delaktighet och engagemang i sitt eget lärande och härigenom stärka deras studieresultat. Språkutvecklande arbetssätt ska utvecklas i skolans alla utbildningar med sikte på deltagande i Läslyftet hösten 2016. Basen i utvecklingsarbetet utgår från förstärkning av mötestid i de ämnesdidaktiska lagen på skolan, samt samverkan med högskola och

universitet. Ett kompetensnav för hörselnedsättning ska byggas upp på skolan.

Enhetsmål:

Tvärvetenskapliga metoder i undervisningen Förväntat resultat

Tematiska studier med inslag av tvärvetenskapliga projekt planeras av lärarna om minst ett gemensamt projekt per termin. Skolans profilering mot hälsa, samhälle och politik och hållbar utveckling ska lyftas fram. Karaktärs- och kärnämneslärare samverkar kring frågeställningar där flera vetenskapliga ämnesdiscipliner integreras. Lärarlag samverkar med forskare på högskola och universitet kring föreläsningar och temadagar i olika moment, vilket främjar kritiskt tänkande, nyfikenhet, förmåga att formulera frågor, kreativitet, självständighet, omvärldsorientering och ett entreprenöriellt förhållningssätt.

Arbetssätt

1. Fortsatt utvecklingsarbete med skolans pedagogiska plattform där examensmål i Gy-11 för respektive studieprogram ska lyftas fram i arbete inom program- och ämneslag.

3. Skolans profil mot hälsa, samhälle och hållbar utveckling utvecklas med teman och projekt som löper över läsåret på respektive program och där omvärldsorientering inkluderat

kulturevenemang är en självklarhet.

4. Fortsatt utveckling av samverkan med Röda Korsets Högskola, Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

5. I ämnesdidaktiska lag fortsätter utvecklingsarbete med gemensamma digitala rum där planeringar, material och stoff till undervisningen, samt tips och idéer kring IT i lärandet läggs in.

6. Med ett entreprenöriellt förhållningssätt ska kreativitet och motivation i lärandet stärkas Resursanvändning

Kompetenser inom lärarlag och elevhälsan utgör även här de viktigaste resurserna. Tillika samverkan med arbetsliv, högskola och universitet, samt skolans internationella kontakter med bland andra Hamdard University i New Delhi och Lyceé privé Bourgogne i Chalon i Frankrike. Ledning av utvecklingsarbete med skolans pedagogiska plattform samlar kollegium och lärarlag att arbeta mot gemensamma mål. Schemaläggning som främjar tvärvetenskapligt arbete är i fokus.

Uppföljning

1. Via kursutvärderingar och i elevenkäten kommer vi att kunna utläsa elevernas nöjdhet kring hur lärarna samarbetar, variation av arbetssätt, motivation i lärandet och delaktighet i undervisningen.

2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlag sker uppföljning av elevernas synpunkter på undervisningen - här utgör klassrådsprotokoll ett viktigt verktyg.

3. Via rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal.

4. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef på utbildningsförvaltningen med fokus på uppföljning av resultatbild i skolan.

5. På möten i programråd - lokal styrelse för VOC - sker uppföljning i dialog med skolans nätverkskontakter i arbetsliv, högskola och universitet.

Utveckling

Skolans samverkan med Röda Korsets Högskola ska fördjupas med tvärvetenskapligt fokus inom utbildningarna på samtliga program. Under 2016 planläggs och genomförs

utvecklingsarbete med undervisningen i den naturvetenskapliga specialiseringen i samverkan med Karolinska Institutet. Forskare från KI deltar också med kompetens till undervisningen och laborationer i kemi och fysik.

Kontakter med Stockholms universitet och Idrottshögskolan ska fortsätta att utforskas med koppling till profilering av det samhällsvetenskapliga programmet kring hälsa, hållbar

utveckling och politik. Entreprenörskap i samverkan med Ung Företagssamhet ska fördjupas.

Genom ett tvärvetenskapligt perspektiv i undervisningen på samtliga program vill vi bredda och fördjupa samverkan med omvärldskontakter, arbetsliv och forskning. Skolans

internationella nätverk ska också utökas.

Nämndmål:

1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö

Förväntat resultat Gymnasieskola

Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och

arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.

Indikator Årsmål KF:s

årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina

lektioner

70 % År

Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan

100 % År

Total frånvaro i gymnasieskolan 5 % År

Enhetsmål:

Aktivt värdegrundsarbete med fokus på studiero, hälsa och elevinflytande Förväntat resultat

Elever ska känna sig trygga i skolan och det ska vara ett gott studieklimat på lektioner.

Tillsammans ska vi skapa en tolerant och respektfull miljö i skolan där allas lika värde utgör ledord. Undervisningen ska bidra till att öka elevernas medvetenhet om hur olika

maktordningar såsom etnicitet, kön, sexualitet, klass e t c verkar normerande på såväl individ-, grupp- som samhällsnivå. Lärandemiljön ska präglas av ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa maktordningar samt nolltolerans mot diskriminering. Våra elever ska bli stärkta i att ta eget ansvar för livsval som främjar hälsa och fokus på studier.

Arbetssätt

1. Likabehandlingsplan upprättas årligen, där planerade åtgärder redovisas för hur diskriminering och kränkningar ska motverkas.

2. På klassråd och mentorssamtal diskuteras trygghet, tillit och social samvaro med koppling till likabehandlingsplan och Konventionen om Barnets rättigheter, artikel 2, 3 och 12. Skolans Policy för trygghet och arbetsro ska förankras bland elever och personal - utgör ett levande dokument att arbeta med.

3. Skolans ansvars- och delegationsordning tydliggör samverkansformer i skolan inkluderande elevers delaktig genom klassråd, programlag och elevkår.

4. Samverka med organisationer, företag och myndigheter i frågor kring mänskliga

rättigheter, etnicitet, genus, samt kompetensutveckling till lärare om ett normkritiskt arbete i undervisningen.

5. I ämnes- och programlag planera gemensamt för lärformer och arbetssätt för att öka medvetenheten hos ungdomar om eget ansvarstagande för livsval som främjar hälsa, samt stärka deras inflytande i undervisningen.

6. Utveckla samverkan med organisationer och föreningar kring idrott, hälsa och kultur – möjliggöra aktivt deltagande för elever i anslutning till skoldagens slut, samt idrottsdagar och temadagar.

7. Friskvårdsmöjligheter för personal – uppmuntra användandet av friskvårdstim en gång per vecka. Härutöver har erbjudande till samtlig personal om deltagande i en hälsoundersökning i samverkan med Avonova påbörjats hösten 2015.

Resursanvändning

Samlade kompetenser inom lärarlag och elevhälsa utgör främsta resurser i ett aktivt värdegrundsarbete på skolan. Styrning och ledning av skolans samverkansformer och målbilder är här ett viktigt verktyg. Samarbete med myndigheter, organisationer, högskola och universitet, samt fler omvärldskontakter utgör också resurser för inre skolutveckling av skolans värdegrund. Framtagen Likabehandlingsplan och Policy för trygghet och arbetsro utgör viktiga resurser i detta utvecklingsarbete.

Uppföljning

1. Via kursutvärderingar och i elevenkäten avläses resultat kring trygghet, trivsel, studiero/arbetsro och delaktighet i undervisningen. i

2. På pedagogiska konferenser i ämnes- och programlam sker uppföljning av ärenden som berör våra elevers välmående kopplat till studiesituationen.

3. Via elevhälsans arbete sker uppföljning av enskilda elevärenden i samverkan med lärarlag och myndigheter.

4. På programlagsmöten sker uppföljning av protokoll från klassråd.

5. Via rektors lektionsbesök och i medarbetarsamtal, samt möten med skolråd och elevkår.

4. Årliga dialogseminarier med gymnasiechef på utbildningsförvaltningen med fokus på uppföljning av resultatbild i skolan.

Utveckling

I lärarlagen drivs ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring mänskliga rättigheter, demokrati, elevinflytande och genus i lärandemiljön. Kompetensutvecklingsinsatser kring ett

normkritiskt förhållningssätt i undervisningen ska planeras in under läsåret.

Hela skolmiljön skall sikta på att stödja hälsofrämjande alternativ när det gäller kost och motion.

För att främja studieron ska vi fortsätta att arbeta med ledarskapet i klassrummet och ett lösningsfokuserat förhållningssätt i mötet med våra elever. Vi fortsätter att implementera didaktiska utvecklingssamtal och ska göra dessa mer elevledda med målsättning att öka elevernas delaktighet i sitt lärande.

Utvecklingsarbete med värdegrundsfrågor inbegriper integration av elevhälsan i lärarlagen.

Elevhälsans arbete ska utvecklas på skolan med bland annat utökad profession inom

hörselnedsättning. Ett nav med samlad kompetens inom hördselnedsättning och hörselteknik ska utvecklas på skolan.

Nämndmål:

1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar

Förväntat resultat

Gymnasieskola

Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin

kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

Kommentar

Se skolans åtaganden om Formativ bedömning och ett Aktivt värdegrundsarbete där strategiskt utvecklingsarbete inkluderar insatster med syfte att stärka elevernas inflytande över, förståelse för och ökat ansvarstagande för sitt eget lärande.

Indikator Årsmål KF:s

årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare

informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen

85 % År

Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till

85 % År

Indikator Årsmål KF:s

årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och

påverka hur vi arbetar under lektionerna

60 % År

KF:s mål för verksamhetsområdet: