• No results found

Policydokument Dnr: Preventivt Arbete i Skolan. Beslutat i TAFA 2013-XX-XX med årlig revidering

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Policydokument Dnr: Preventivt Arbete i Skolan. Beslutat i TAFA 2013-XX-XX med årlig revidering"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Preventivt Arbete i Skolan

Beslutat i TAFA 2013-XX-XX med årlig revidering

Policydokument 2013-08-29 Dnr: 2013

(2)

Innehåll 1. Inledning

A. Bakgrund och organisation

B. ANDT-gruppen, preventionsgrupper och ADAS C. Lagstiftning skola

D. Hälsofrämjande skolutveckling E. Föräldrastöd

2. Konkret arbete i skolorna med ADAS A. Årskurs 5 och 6

B. Årskurs 7-9

C. Årskurs 1-3 gymnasiet 5. Sammanfattning

6. Bilagor:

A. ANDT-gruppens uppdrag

B. Preventionsgruppernas uppdrag

C. Mall för dagordning/protokoll för ANDT-gruppen

D. Mall för dagordning/protokoll för preventionsgrupperna E. Blankett för årsrapport från preventionsgrupperna F. Röda Lappen

G. 5-punktsprogram vid misstanke om missbruk

(3)

1. Inledning

A. Bakgrund och organisation

Sedan ett antal år tillbaka har Laholms kommun, polisen och Region Halland arbetat med att hitta struktur och metoder för det drogförebyggande arbetet med barn och ungdomar i Laholms kommun. I samband med att landstingets drogvaneundersök- ning år 2000 blev presenterad, blev det tydligt att bruket av droger bland ungdomar var anmärkningsvärt stort. Det beslutades att en tvärsektoriell samordningsgrupp skulle bildas. 2009 bildades en ny organisation för samverkan kring barn och unga, och inom den befinner sig nu det drogförebyggande arbetet, ANDT – dopning, alko- hol, narkotika och tobak. Inom ANDT-arbetet (Alkohol, Narkotika, Doping och To- bak) ska PAS ha hög prioritet och planering och insatser ska ske i nära samverkan med t.ex.:

Ungdomar

Beslutsfattare

Skolornas preventionsgrupper

Elevhälsoteam

Skolpersonal

Fritidsledare

Polis

Humlan (socialmedicinsk enhet)

Folkhälsa Laholm

Frivilligverksamhet m.fl.

Politisk styrning Presidierna i kommunen,

Region Halland, Polisen

Stora chefsgruppen

Strategisk ledning – lilla chefs- gruppen samt räddningschef,

Allmänt förebyg- gande arbete

Individ- prevention

Brottsföre- byggande arbete

Internt skydd

Ledningssam- ordning

(4)

B. ANDT-gruppen, preventionsgrupper och ADAS

När det gäller det preventiva arbetet i skolan enades de före detta åtgärdsgrupperna och SPUFF om att gemensamt ta fram en kommunövergripande handlingsplan, dvs.

vad som skulle göras i de olika skolåren. Syftet var att alla elever skulle få ett enty- digt budskap och likartad undervisning kring droger oavsett vilken skola de gick i. Vi har nu valt att döpa om ADAS (Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan) till PAS (Preventivt Arbete i Skolan) för att ytterligare trycka på att det hand- lar om ett bredare arbete än enbart det drogförebyggande. I detta dokument be- skrivs en hel del av det drogförebyggande arbetet, men det ska inte tolkas som att det står utanför det förebyggande arbetet i sin helhet. PAS ska fungera som ett komplement till skollagen och läroplanernas beskrivning av preventionsarbetet.

Idag finns det en ANDT-grupp (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak), som leds av en samordnare och består av olika personer som arbetar med drogförebyggande insatser på olika sätt. Samordnaren för ANDT-gruppen sitter med i det regionala nätverk som finns och ska rapportera till den taktiska gruppen för allmänt förebyg- gande arbete en gång per termin, sammankalla möten och se till att flödet mellan den taktiska gruppen och preventionsgrupperna fungerar.

Åtgärdsgrupperna har döpts om till preventionsgrupper för att mer harmoniera med det arbeta som pågår på skolorna och spegla den lagstiftning som finns kring likabehandling och arbetsmiljö i skolan. Den senaste revideringen av detta doku- ment har skett för att de ska fungera bättre ihop med skolans värdegrund och lika- behandlingsarbete.

Ambitionen är att PAS skall vara ett levande dokument till stöd för skolornas arbete.

Synpunkter och idéer om vidareutveckling av arbetsrutinerna kan lämnas till respek- tive skolas preventionsgrupp eller till någon i projektgruppen för ANDT. Även ungdo- marnas synpunkter är viktiga och de ska inkluderas i arbetet genom de inflytandeor- gan som finns på respektive skola.

Varje år ska det vara en årlig träff för preventionsgrupperna där man kan utbyta er- farenheter och få till sig ny information och metoder. Ansvarig för den dagen är ANDT-gruppen.

I bilaga A, B, C och D finns

mer instruk- tioner för hur

preventions- grupperna ska

arbeta och rapportera sitt

arbete.

(5)

C. Lagstiftning i skolan

Nedan följer några utdrag från grundskolans läroplan

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde,

• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och

Vidare ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för häl- san, miljön och samhället.

Därutöver finns det kunskapskrav att uppnå i enskilda ämnen utifrån det drogföre- byggande arbetet (se kursplan i respektive ämne).

Rektors ansvar

Rektor ansvara för att i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergri- pande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrå- gor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger.

Det är viktigt att inkludera ungdomarna själva i det drogförebyggande arbetet.

Genom att de får möjlighet att komma med idéer till både innehåll och metoder finns det större möjligheter att nå fram. Det är rektors ansvar att ha en dialog med ungdomsforum och andra kommittéer eller grupper som kan vara delakti- ga i det drogförebyggande arbtetet.

(6)

D. Välmående ger resultat

Modellen Välmående ger resultat

Den tidigare modellen kring hälsofrämjande skolutveckling som funnits i Laholm un- der många år har utvecklats till välmående ger resultat. Arbetet bygger till stora de- lar på forskning kring att vi mår bra och trivs i förskolan och skolan kommer det på- verka skolresultatet. Modellen bygger på den positiva psykologin och lägger fokus på vad som händer i klassrummet. Samspelet mellan pedagog och elev är av stor betydelse för en bra inlärning.

Modellen ger också möjlighet att mäta välmående på elever och pedagoger.

Metoderna – en del av modellen.

Inom ramen för arbetet med välmående ger resultat erbjuds förskolor och skolor mätinstrument samt handledning i olika konkreta webbaserade arbetsverktyg.

För mer information kontakta:

Folkhälsa Laholm, tel. 0430-153 89

Folkhälsa Laholm Bättringsvägen 4 312 31 Laholm

(7)

E. Föräldrastöd

Föräldrastöd i skolan

En av de fyra hörnstenarna för att lyckas med det hälsofrämjande arbetet i skolan är att ha en god relation med barnens föräldrar. Föräldrar har en viktig roll i barnens skolgång. Att ha en bra samverkan mellan skola och föräldrar, där skolan kan ge stöd och uppmuntran är positivt både för både vuxna och barn. I kommunen håller man nu på att utveckla ett mer strukturerat föräldraprogram som går under namnet Föräldrar Emellan. Det har flera olika delar, med öppna föreläsningar för föräldrar och föräldraprogrammen Connect (för föräldrar till lite äldre barn) och ABC (Alla Barn i Centrum) för föräldrar till de yngre barnen.

Inom ramen för arbetet med Välmående ger resultat (se föregående sida) finns ock- så arbetssätt för hur man skapar goda relationer mellan skola och föräldrar samt tips på hur man kan arbeta med tematiska föräldramöte.

För mer information kontakta:

Folkhälsa Laholm, 0430-153 98

Folkhälsa Laholm Bättringsvägen 4 312 31 Laholm

(8)

2. Konkret arbete i skolorna med ADAS

PAS är indelat i tre stycken för de olika årskurserna som berörs av dokumentet.

Årskurs 5 och 6 har ett stycke, årskurs 7 till 9 ett och årskurs 1 till 3 på gymnasiet ett. Det viktigaste i detta är att det drogförebyggande arbetet fungerar som en del i det vardagliga arbetet och inte begränsas till enskilda temadagar.

Varje del under kapitel 2 är indelat i målgrupperna personal, elever, föräldrar/

vårdnadshavare för att man enkelt ska kunna läsa vilket fokus man ska ha inom var- je åldersgrupp.

A. Årskurs 5 och 6

I dessa årskurser är det viktigt att arbeta med värdegrundsarbete i allmänhet och i det lyfta in olika frågeställningar kring alkohol, tobak och droger. Kopplingen mellan eleverns trivsel, i skolan och på fritiden, och elevers benägenhet att testa ANT är oerhört viktig. Det viktigaste förebyggande arbetet är ungdomars välmående. Detta förebyggande arbete finns tydligt i skolans styrdokument och en ständigt pågående process i skolan.

Personal

Folkhälsocentrum kan erbjuda information om det hälsofrämjande arbetet, välmåen- de i resultat och låna ut material som kan användas. Personal kan inkludera detta i undervisningen i syfte att ge kunskap och information om aktuell situation. Persona- len behöver bra metoder och verktyg och att få detta ansvarar lärarna för och det bör finnas med i terminsplaneringen.

Elever

Värdegrundsarbetet ska inkludera diskussionen om alkohol, tobak och droger. Detta syftar till att utveckla färdigheter för samarbete, relationer, värderingar och själv- känsla. Lärare och elevhälsa kan samarbeta i detta. Det är också en årskurs då det är lämpligt att ge kunskap om tobakens effekter på kroppen och miljön samt stärka elevens förmåga att säga nej till tobak. Elevernas synpunkter på hur det drogförebyggande arbetet ska bedrivas ska också tas in som en del av processen.

Föräldrar/vårdnadshavare

Tobak och gränssättningar är ett bra tema för föräldramöte, för att ge föräldrarna verktyg och kunskap för att stärka föräldrarollen. Lärare/mentor ansvarar för detta och tips på hur man kan arbeta finns på www.fhi.se.

Om elever ertappas med snus, cigaretter, droger el- ler alkohol kontaktar skolan hemmet. I bilagorna finns ”Röda Lappen” som ska användas för detta än- damål tillsammans med utvecklingssamtal/

föräldrasamtal. Lärare eller annan personal ansva- rar för detta efter överenskommelse på varje sko- la.

(9)

B. Årskurs 7-9

På 7-9 skolorna kan man börja arbeta mer med det drogförebyggande arbetet ut- ifrån ungas egna erfarenheter och det handlar fortfarande om att övas i att säga nej och kunna förähålla sig till ANDT-preparat som finns i deras vardag. Värdegrundsar- betet behöver fortsätta som en del av undervisningen. Kopplingen mellan eleverns trivsel, i skolan och på fritiden, och elevers benägenhet att testa ANT är oerhört vik- tig. Det viktigaste förebyggande arbetet är ungdomars välmående. Detta före- byggande arbete finns tydligt i skolans styrdokument och en ständigt pågående process i skolan.

Personal

Information om drogsituation och drogförebyggande metoder ska inkluderas i arbe- tet i klassrummet. För att kunna ge kunskap och information om aktuell situation om droger behövs bra metoder och verktyg. Någon från preventionsgruppen deltar med information vid årlig konferens med personal. Rektor ansvarar för detta och kan an- vända sig av preventionsgruppen, ANDT-gruppen om de vill ha hjälp. Preventions- grupperna på samtliga skolor har en årlig träff som ANDT-gruppen ansvarar för.

Elever

Värdegrundsarbetet ska inkludera diskussionen om alkohol, tobak och droger. Detta syftar till att utveckla färdigheter för samarbete, relationer, värderingar och själv- känsla. Lärare och elevhälsa kan samarbeta i detta. Man kan arbeta med temaar- beten om droger, ex. information om preventionsgrupp, tobakslag, hälsa och värde- ringar. Elevernas drogvanor ska kartläggas vid behov i enlighet med skollagen. Ele- vernas synpunkter på hur det drogförebyggande arbetet ska också tas in som en del av processen.

Enskilda samtal med elever och föräldrar/vårdnadshavare genomförs i årskurs 8, för att stärka och stödja elever och föräldrar/vårdnadshavare. Hälsosamtalen genom- förs av elevhälsan och det finns möjlighet till rådgivning.

Om elever ertappas med snus, cigaretter, droger eller alkohol kontaktar skolan hem- met. I bilagorna finns ”Röda Lappen” som ska användas för detta ändamål tillsam- mans med utvecklingssamtal/föräldrasamtal. Lärare eller annan personal ansva- rar för detta efter överenskommelse på varje skola. En kartläggning ska göras om det är många elever som använder ANDT-preparat. Rektor ansvarar för att den- na blir gjord.

Föräldrar ska få information inför

”riskhelger” (skolavslutning, midsommar lucia och liknande) via brev och/eller annons i media för att kunna mobilisera föräldrar vid olika eve- nemang i ungdomsmiljöer. ANDT-gruppen an- svarar för detta i samarbete med preventions- grupperna.

(10)

Föräldrar/vårdnadshavare

Alkohol och droger och gränssättningar är ett bra tema för föräldramöte, för att ge föräldrarna verktyg och kunskap för att stärka föräldrarollen. Lärare/mentor ansva- rar för detta och tips finns på www.fhi.se. Effekt är en metod som går ut

på att föräldrarna i klassen ska komma överens om gemensamma gränser för dro- ger, tobak och alkohol och även metoder för att använda detta på föräldramöte finns på webben. Skolorna själva avgör vilka metoder de ska arbeta med.

Om eleven ertappas med snus, cigaretter, droger eller alkohol kontaktar skolan hemmet. I bilagorna finns ”Röda Lappen” som ska användas för detta ändamål till- sammans med utvecklingssamtal/föräldrasamtal. Lärare eller annan personal an- svarar för detta efter överenskommelse på varje skola. En kartläggning ska gö- ras om det är många elever som använder ANDT-preparat. Rektor ansvarar för att denna blir gjord.

(11)

C. Årskurs 1-3 på gymnasiet

På gymnasiet kan man börja arbeta mer med eleverna som självständiga individer på väg in i vuxenvärlden. Eget ansvar för sin hälsa med mera är delar som kommer in under dessa tre år. Värdegrundsarbetet behöver fortsätta som en del av undervis- ningen. Kopplingen mellan eleverns trivsel, i skolan och på fritiden, och elevers benägenhet att testa ANT är oerhört viktig. Det viktigaste förebyggande arbetet är ungdomars välmående. Detta förebyggande arbete finns tydligt i skolans styrdo- kument och en ständigt pågående process i skolan.

Personal

Information om drogsituation och drogförebyggande metoder ska inkluderas i arbe- tet i klassrummet. För att kunna ge kunskap och information om aktuell situation om droger behöver personalen ha tillgång till metodutveckling och stöd. Någon från pre- ventionsgruppen deltar med information vid årlig konferens/studiedag med personal på skolan. Skolan ska ha en drogpolicy och åtgärdsplan för hur man hanterar elever som missbrukar. Rektorsteam och preventionsgruppen ansvarar för detta och kan höra av sig till ANDT-gruppen om de vill ha hjälp.

Preventionsgrupperna på samtliga skolor har en årlig träff som ANDT-gruppen an- svarar för.

Elever

Värdegrundsarbetet ska inkludera diskussionen om hälsa, alkohol, tobak och dro- ger. Detta syftar till att se konsekvenserna av drogbruk hos den enskilde, familjen och samhället. Detta syftar till att utveckla färdigheter för samarbete, relationer, vär- deringar och självkänsla. Lärare, preventionsgrupp och elevhälsa kan samarbe- ta i detta. Elevernas drogvanor ska kartläggas vid behov i enlighet med skollagen.

Elevernas synpunkter på hur det drogförebyggande arbetet ska bedrivas ska också tas in som en del i processen.

I syfte att minska berusningsdrickande på gymnasiefester ska preventionsgrupp samarbeta med kommittéer på skolan som anordnar evenemang exempelvis i sam- band med studenten (festkommittén m.fl.). Detta ska ske i samarbete med polis, räddningstjänst och kommunen i stort. Representanter för dessa verksamheter kan medverka direkt i möten med kommittéerna.

Enskilda samtal med elever genomförs i årskurs 1 på gymnasiet. Detta för att stärka och stödja elever och vårdnadshavare. Hälsosamtalen genomförs av elevhälsan och det finns möjlighet till med rådgivning och handledning.

I årskurs 3 ska eleverna få information om droger och föreningsliv. Detta ska ske i samarbete med t.ex. föreningsrådet i kommunen eller Föreningslivet mot droger (FMD). Preventionsgruppen på skolan ansvara för detta.

(12)

Vårdnadshavare

Alkohol och droger och gränssättningar är ett bra tema för föräldramöte, för att ge föräldrarna verktyg och kunskap för att stärka de ansvariga. Lärare/mentor ansva- rar för detta och information finns på www.fhi.se. Effekt är en metod som går ut på att vårdnadshavarna i klassen ska komma överens om gemensamma gränser för droger, tobak och alkohol. Ju äldre eleverna blir desto mindre ansvar och påverkan har vårdnadshavarna, men det är viktigt att fortsätta hålla kontakt med familjen även under gymnasiet. Skolorna själva avgör vilka metoder de ska arbeta med.

(13)

9. Sammanfattning

Det drogförebyggande arbetet är inte ett isolerat ämne som kan tas upp vid några få tillfällen på temadagar eller extra insatta tillfällen under ungdomarnas skolgång. Det måste vara en del av det värdegrundsarbetet som sker på alla skolor och som finns med i skollagen, i läroplaner och i skolornas andra policies och dokument. Det ska finnas en länk från det nationella arbetet, till det regionala, det kommunala och det lokala på varje skola. Genom att samarbeta mellan skolor och med andra verksam- heter i kommunen, föreningar och organisationer kan det drogförebyggande arbetet bli meningsfullt, verkningsfullt och roligt för såväl personal som elever. Ungdomar- nas synkpunkter på innehåll och metoder för det drogförebyggande arbetet är en viktig del för att utforma ett effektivt preventivt arbetet.

Genom att ha ett strategiskt, långsiktigt och förebyggande perspektiv kan arbetet med ANDT-frågor ge resultat. Vikten av uppföljning och utvärdering kan inte överdri- vas, och därför hoppas vi att ni som använder er av PAS i vardagen ser det som ett levande dokument som kan förändras. Era synpunkter och förslag är avgörande för att kommunens arbetet ska bli verkningsfullt och genom de lokala preventionsgrup- perna kan ni lämna in förslag på förändringar i PAS. Revidering av PAS sker vart tredje år och detta för att kunna följa med i utvecklingen nationellt, regionalt och lokalt. Kopplingen mellan eleverns trivsel, i skolan och på fritiden, och elevers benägenhet att testa ANT är oerhört viktig. Det viktigaste förebyggande arbetet är ungdomars välmående. Detta förebyggande arbete finns tydligt i skolans styrdo- kument och en ständigt pågående process i skolan.

Det finns mycket tips, stöd och hjälp att få i detta arbete och preventionsgrupperna på respektive skola kan bistå i mycket. Men även andra tips finns att få och här lis- tas några länkar till websidor som kan ge er inspiration, idéer och fakta:

Regeringens samlade strategi, ANDTS www.regeringen.se/sb/d/14853 Statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

Länsstyrelsen i Halland (sök på folkhälsa) www.lansstyrelsen.se/halland Region Halland (sök på folkhälsa) http://www.regionhalland.se

Laholms kommun www.laholm.se/andt

Ungdomsmottagningen på nätet www.umo.se IQ - dotterbolag till Systembolaget www.iq.se

(14)

10. Bilagor

A. ANDT-gruppens uppdrag

I denna grupp ska det finnas med representanter från olika verksamheter och organisa- tioner som arbetar drogförebyggande. Samordnaren ansvarar för sammansättningen av gruppen. Denna grupp ska ses så ofta det finns behov, men rekommenderas att minst träffas var sjätte vecka. Gruppen kan arbeta med olika frågor, såsom drogvaneunder- sökningar, informationsmaterial, föreläsningar och kampanjer. Gruppen har ett särskilt uppdrag att nätverka och diskutera metoder för ANDT-arbetet.

ANDT-gruppen ska:

Sammanställa arbetet i preventionsgrupperna och rapportera till den taktiska grup- pen för allmänt förebyggande arbete (TAFA)

Driva frågor utifrån behovet från preventionsgrupperna

Samla information kring ANDT-frågor och sprida denna på bästa sätt

Hålla i den årliga gemensamma dagen för alla preventionsgrupper

Nätverka, samla metoder och vara ett stöd för skolorna i deras drogförebyggande arbete

B. Preventionsgruppernas uppdrag

På alla 7-9-skolor och Osbecksgymnasiet i kommunen ska det finnas preventionsgrup- per. Grupperna ska ledas av rektor och i grupperna ska det ingå några lärare, Elevhäl- san, en polis, en representant från socialtjänsten och en fritidsledare. Ungdomssamord- naren kan vid behov bjudas in, liksom andra. Grupperna kan samordnas med andra grupper som arbetar förebyggande, såsom grupper för likabehandling och arbete mot kränkande behandling. Det viktiga är att preventionsgrupperna också behandlar ANDT- frågorna och rapporterar enligt mallen. Grupperna ska träffas vid behov men minst var sjätte vecka.

Huvuduppdraget för preventionsgruppen är att arbeta långsiktigt och strategiskt för en trygg skola, där eleverna mår bra och kan vistats i en drogfri miljö. Det kan göras på många sätt och en del uppdrag finns definierade i PAS. Det kan handla om utbildning av lärare och elever, information till elever och föräldrar, temadagar och mycket annat.

Det finns mycket annat än direkt drogförebyggande arbetet som preventionsgrupperna kan arbeta med, som är kopplat till målet. Preventionsgruppen ska också agera vid aku- ta situationer. Det är viktigt att skolorna har gemensamma möten vid behov och också tar in representanter från F-6 skolorna. Preventionsgrupperna ska också ha en dialog med unga själva, för att de ska kunna påverka hur det drogförebyggande arbetet utfor- mas.

Preventionsgrupperna ska:

• Se till att det finns uppdaterade program och policies på skolan för att arbeta för en trygg skola utan droger.

• Ha en tydlig strategi för det preventiva arbetet.

• Arbeta enligt PAS och göra uppföljningar och utvärderingar av arbetet årligen.

• Rapportera sitt arbete kontinuerligt sam avge en årsrapport den 31 december till bi- trädande utbildningschef på BUN respektive utbildningschefen på KUN.

• Vara uppdaterad på drogsituationen bland ungdomar generellt och på skolan.

• Agera i akuta situationer vid behov.

• Vara navet i arbetet med att skapa en drogfri skola.

(15)

C. Lathund för dagordning/protokoll från ANDT-gruppen 1. Mötet öppnas

2. Lägesrapport från samtliga deltagare

3. Uppdatering av PAS och övrigt pågående värdegrundsarbete 4. Rapportering från det regionala nätverket

5. Behov av aktiviteter/insatser 6. Övrigt

7. Mötet avslutas

(16)

D. Lathund för dagordning/protokoll från preventionsgrupperna 1. Mötet öppnas

2. Nulägesrappport från respektive profession 3. Uppdatering av aktiviteter enligt PAS

4. Uppdatering av förebyggande värdegrundsarbete, aktuella planer (såsom Likabehandlingsplanen och plan för Kränkande behandling) 5. Behov av aktiviteter/insatser

6. Övrigt

7. Mötet avslutas

Protokoll ska skickas till biträdande utbildningschef på BUN respektive

utbildningschefen på KUN.

(17)

E. Blankett för årsrapportering från preventionsgruppen

Denna rapport fylls i av ansvarig person för preventionsgruppen. Detta för att kom- munen ska få en överblick av alla preventionsgruppers arbete och bistå er på bästa sätt.

Namn på skolan:

Medlemmar i preventionsgruppen har de senaste året varit:

Namn Titel

Möten

Datum Kort beskrivning

Åtgärder utifrån handlingsplan:

Målgrupper Åtgärder/aktiviteter

(18)

Aktiviteter som var planerade men ej genomfördes eller andra avvikelser:

Vi skulle vilja ha hjälp med/utbildning om:

Uppgiftslämnare:

Namn Titel

E-postadress Tfn

Datum

Blanketten ska skickas till sammankallande för ANDT-gruppen:

Anette Martinsson

Annette.martinsson@laholm.se Lotsen

Skottegränd 3 312 31 Laholm

(19)

F. Röda Lappen

Skolan - en drogfri arbetsplats i en hälsofrämjande miljö.

Skolans åtgärdsprogram mot droger

Enligt tobakslagen (SFS 1993:581) är tobaksanvändning förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn och ungdom samt på skolgårdar. Enligt §12 i tobakslagen får inte heller tobaksvaror säljas eller på annat sätt lämnas i näringsverksamhet till den som inte fyllt 18 år.

Med stöd av tobakslagen har därför skolan beslutat förbjuda alla tobaksvaror under skoltid. Detsamma gäller andra droger, som alkohol och narkotika.

Vid upptäckt av tobaksbruk, alkoholbruk eller narkotikapåverkan hos elever Varje medarbetare som ser någon använda droger samtalar med eleven direkt.

Denna blankett fylls i av klassföreståndare/lärare och skickas till vårdnadshavare per post. Vuxna rör sig i riskområden för att oroa droganvändare..

Skolans drogförebyggande arbete

Skolan svarar för undervisning i enlighet med de av kommunen beslutade arbetsru- tinerna för det drogförebyggande arbetet i skolan. Undervisning om tobaksvaror, al- kohol och narkotikas negativa påverkan sker också inom skolämnen. Skolan vill vara ett stöd för vårdnadshavare att ta aktivt ansvar för sitt barns drogvanor.

Till målsman för

Elev ……… Klass………

Skola ………

Eleven har den ………. …ertappats med att ………..……

(datum-ååmmdd) (röka/snusa/ta droger) och därmed brutit mot skolans regler och gällande lagstiftning.

Som bekräftelse på att vårdnadshavare mottagit detta meddelande – vänligen kontakta elevens klassföreståndare/Mentor inom två dagar

………. ………..

Skola Datum

………

Rektor / Mentor

(20)

G. 5-punkts program vid misstanke om missbruk

Om elev tar kontakt med någon vuxen på skolan ställs följande frågor:

Har du själv sett personen använda eller langa alkohol eller andra droger eller kommer uppgiften från någon annan? I vilka situationer och vid vilka tillfällen har drogerna använts? När och var? Har du själv sett symptom på användandet? Vil- ka i så fall?

Vad vi gör med uppgifterna

Rektor, klassföreståndare, kurator och skolsköterska gör tillsammans en bedöm- ning av uppgifternas tillförlitlighet. Vid behov rådfrågas även annan personal.

Man beslutar om vem/vilka som kallar och samtalar med berörd elev och föräld- rar.

Samtal med berörd elev

Samtal sker med berörd elev om misstakarna och eleven informeras om att för- äldrarna kommer att kontaktas. Eleven ges om möjligt en chans att till nästkom- mande dag själv berätta om misstankarna för föräldrarna innan skolpersonal tar kontakt.

Samtal med elev och förälder tillsammans

Rektor, klassföreståndare, kurator och skolsköterska samtalar med elev och för- äldrar. Om inte misstankarna visar sig vara helt ogrundade kommer samtalet ut- mynna i:

A. Alla parter kommer överens om ett sätt att ta itu med situationen där man också enas om ett uppföljningssamtal.

B. Att situationen är så allvarlig eller ligger utanför vad skolan kan hjälpa till med, så att kontakt med socialtjänsten måste tas enligt §71

Socialtjänstlagen.

C. Att situationen bedöms som så akut att Polis och eller Socialtjänst omgående ska kontaktas.

Uppföljning

Genomgång av vad som har hänt sedan förra samtalet. Eventuellt ny planering- med uppföljning eller kontakt med socialtjänsten.

Langning av alkohol eller andra droger

Om det kommer till skolans kännedom att elev langar alkohol eller andra droger kallas föräldrarna och elev till samtal med rektor. Vid misstanke om brott gör rek- tor polisanmälan för att bl.a. utredning ska kunna göras om varifrån alkoholen el- ler drogerna kommer. Om eleven är fyllda 15 år kan påföljd förväntas. Polis skickar alltid uppgifter om minderårig till de sociala myndigheterna. Om det kom- mer till skolans kännedom att förälder eller annan vuxen langar alkohol eller dro- ger till elever görs polisanmälan.

References

Related documents

Hylte kommun ska vara en kommun att vilja bo i. När demografin förändras behövs en flexibel bostadsmarknad som kan möta de bostadsbehov som finns. Bostadsbehov handlar dock inte

nostiserar ett underskott med cirka 11,3 mnkr, se närmare under driftsredovisningen. Vård­ och omsorgsnämnden har i augusti lämnat en ansökan till Socialstyrelsen om ersättning

pandemin har även vissa intäkter uteblivit. Ragunda kommun har dock fått ersättning för sjuklönekostnader i sin helhet under perioden 1 april till 31 juli. För perioden 1 augusti

anteckningen Handlingar rörande individer födda dag 5, 15 och 25 skall bevaras av forskningsskäl Ärende blad/ journalblad Papper.

– SD har kränkt upphovsman- nens rättigheter genom att inte ansöka om tillstånd för publice- ring och genom att inte ange upphovsmannens namn, säger Barbara Brädefors

Regeringen ver- kar inte förstå att genusforskning är ett vetenskapligt fält om mäns och kvinnors olika villkor, både i Sverige och globalt, medan jäm- ställdhet handlar om

– Det har skett en hel del för- bättringar och min uppfattning är att skyddet för integriteten är till- räckligt, säger den moderata riks- dagsledamoten Karin Enström

Regeringen ver- kar inte förstå att genusforskning är ett vetenskapligt fält om mäns och kvinnors olika villkor, både i Sverige och globalt, medan jäm- ställdhet handlar om