1 (7)
Slutrapport för projektet
Kultur NU
Datum: 2013-01-30
Journalnummer:2011-4627
Projekttid: 20011-09-01 t.o.m. 2013-09-30
Kontaktpersoner i projektet:
Caroline Bergmann, projektledare 076-0101789 Thomas Tranefors, ekonomiansvarig 070-2635602
Slutrapporten kommer att publiceras i en projektdatabas, så att den kan bli till nytta för andra aktörer som arbetar med utveckling av landsbygden.
Du ska därför lämna slutrapporten i elektroniskt format.
1. Projektorganisation:
Här ska du beskriva vem som har jobbat i projektet:
Arbetsgruppen i projektet har bestått av styrelsen i föreningen Gula huset i Uddebo samt en person från Västarvet. Som ordförande i föreningen men också som projektledare har jag, Caroline Bergmann haft det övergripande ansvaret för att driva projektet framåt.
Björn Ohlén och Ulrika Lindh har varit en viktiga samarbetspartners från Västarvet med värdefull kompetens till projektet.
Samarbete med andra organisationer?
Samarbete har skett med följande organisationer:
Uddebo bygdegårdsförening, Tranemo Kommun, Slöjd och Byggnadsvård Nääs, Västarvet, Hållbara Hem, Samarbetet har skett främst i form av kompetensutbyte, informationsspridning och hjälp med marknadsföring.
Eventuell förankring i partnerskap?
Eftersom projektet handlar om att nå ut och sprida information så har nätverkande varit en stor del.
Där har vi haft stor hjälp av Sjuhärads Kommunerna och Västra Götalandsregionen. Genom deras storlek och bredd har vi haft goda förutsättningar att nå ut till många och få stort genomslag, samt skapa en långsiktighet för projektets huvudsakliga mål.
2. Sammanfattning:
Beskriv kortfattat bakgrunden till projektet:
Gula Huset i Uddebo är en förening som arbetar med kultur och byggnadsvård på landsbygden.
Genom att själva ta tag i saker som många anser övermäktiga visar vi att man kan påverka och förbättra möjligheterna utanför städerna. Det gula huset gick på väldigt kort tid från att vara en rivningshotad industribyggnad till att vara ett hus fyllt med aktiviteter, visioner och handlingskraft.
Föreningens ambitioner är bl.a. att göra landsbygden mer attraktiv genom att öka kunskapen om byggnadsvård och hållbart byggande samt anordna kulturaktiviteter så att människor själva känner sig stärkta i att ta tag i liknande projekt. Att vara ett gott exempel!
2009 föddes idén om att anordna kurser och föreläsningar kring byggnadsvård och
miljöteknik dels för att sprida intresset, men också för att fortbilda oss själva och samtidigt renovera den gamla industribyggnaden. Det blev ett projekt som fick väldigt mycket positiv respons samt bidrog till möjligheter som varit avgörande för föreningens fortsatta verksamhet.
2011 insåg vi att vi ville jobba bredare med detta. Det räckte inte att vi föreningen, och de som gick våra kurser och föreläsningar skulle få ta del av detta. Vi ville jobba med företag inom området byggnadsvård och hållbart byggande. Både internt inom branschen men också utåtriktad mot privatpersoner och andra aktörer. Projektet kultur NU skapades!
Positiva effekter av projektet?
Vi har fått stor spridning på det arbete vi gjort och det har märkts genom intresset för projektet. Vi har ytterligare ökat kunskapen om gamla hus, renovering och sunda byggmaterial. I och med att vi bedriver projekt i Uddebo så fortsätter aktiviteten flöda och det bidrar till ökad inflyttning i byn, ökat barnantal, nystart av småföretag och föreningar. Samarbeten med andra organisationer, intresset från regionen och uppmärksammandet av frågor som rör kultur och hållbarhet på landsbygden.
Övriga erfarenheter av projektet:
Att saker tar tid. När man jobbar med näringsutveckling av en så stor och etablerad gren som byggbranschen är så måste man ha tålamod. Att se till de små resultaten men inte tro att man kan påverka alla. Viktigt är också att se och ta vara på allas kompetenser, alla de man möter som arbetar med någon del inom området behöver stöttas och uppmuntras i att det är värt arbetet.
Genom att bekräfta människor i sina idéer och sitt skapande så lyfts individen och det kollektiva stärks.
3. Syfte och målgrupp:
Beskriv hur projektet har uppfyllt syfte och vilken målgrupp för projektet blev.
Syftet med projektet var att skapa en mötesplats där byggnadsvård, kultur och hantverk delges människor i vår närhet, men också till andra som är intresserade av en levande landsbygd och ett långsiktigt hållbart samhälle. Detta genom att sprida kunskap om kulturmiljö och hållbart byggande. Målgruppen var personer som vill lära sig mer om byggnadsvård och kulturmiljö samt personer eller företag som vill etablera sig i Uddebo och det Gula Huset.
Vi har arbetat väldigt mycket efter projektplanen utifrån syfte och målgrupp men upplever att projektet har fått en bredare spridning än vad som från början var tänkt. Tack vara gott samarbete med Västavet har vi kunnat nå ut och arbeta över hela regionen.
4. Genomförandeplan och tidsplan:
Beskriv vad som utförts i projektet, vilka aktiviteter du har genomfört och när under projekttiden de har ägt rum (gäller hela projekttiden)
Projektet hade som mål att komma igång i september-11 avslutas i september 2013.
Det som skulle utföras under projekttiden var:
-genomföra ett antal föreläsningar och möten runt omkring i Sjuhärad.
- upprätta en center för produkter, information och material i det Gula Huset i Uddebo under tät kontakt med andra såsom Nääs slöjd och byggnadsvård samt fackmän och Länsstyrelsen.
Det skulle finnas en arbetsgrupp bestående av styrelsen i föreningen Gula Huset i Uddebo samt en representant Västarvet.
September 2011- projektledare tillsätts, uppstart. Möten med Västarvet samt föredrag om projektet.
Oktober 2011- arbete med byggnadsvårdsrummet i Gula Huset, konferens i Bohuslän, November 2011- fördrag för olika organisationer, utskick företag, fortsatt arbete med rummet.
December 2011- öppet möte biblioteket i Tranemo, kartläggning och spridning Jan 2012- marknadsföring, utbildning, föredrag och träffar
Feb 2012-information kommuner, Byggnadsvårdsrummet utrustas, kulturmiljöträff Rådde, byalagsträff,
Mars 2012- företagsgenomgång, öppet möte, föredrag, möte med regionen, April 2012- byggnadsvårdsrummet öppnar, materialinförskaffning, föredrag
Maj 2012- gula vågen, möte, rekvisitionsarbete, föredrag, visningar i rummet och huset juni 2012- rummet öppet, möte västarvet,
juli 2012- byggvecka och rummet öppet
augusti 2012- registeruppdatering, materialinförskaffning, byalagsträff, kontakt chalmers september 2012-öppet möte, kulturnämnden på besök, byggnadsvårdsdag i Gula huset med föredrag och utställningar,
oktober 2012- föredrag, uppdatering företag, Hållbara hem träff, infomaterial november 2012- Hållbara hem träff, projektledarträff, föredrag, visningar dec 2012- möte med regionen, konferens Göteborg, registerarbete,
jan 2012- utskick och marknadsföringsarbete, öppet möte, föredrag, Hållabra hem träff februari 2012- rekvisitionsarbete, avslutning och sammanställning
Möten med arbetsgruppen samt med representant från Nääs byggnadsvård ungefär varannan månad. Ideellt arbete organiserat en helg i månaden och utöver det tillkom mycket ideell tid i form av möten och andra aktiviteter.
Jämför dem med din ursprungliga projektplan, de förväntade resultaten med de verkliga resultaten (målen). Utgå från projektansökan, och kommentera eventuella avvikelser.
Vi har till väldigt stor del följt projektplanen och uppnått det vi hade hoppades på. Intresset och responsen från företag har varit stort även om inriktningen och urvalet är relativt smalt.
Ekonomiskt har det varit en relativt stor avvikelse då vi haft en större samarbete med regionen än väntat. Vi har därför kunna använda oss av, och förekomma i, deras marknadsföring och nätverk. Det har inneburit att projektet fått en säkrad framtid genom en förankring och
samverkan med nätverket Hållbara hem. Detta är också anledningen till att projektet avslutas i förtid då arbetsgruppen anser att projektet redan nått sina mål innan projekttiden är slut.
5. Spridning av projektets resultat:
Metoden för att sprida resultatet av projektet
Vi har valt att sprida mycket av vår information via maillistor och social media. Något som varit väldigt effektivt och lättillgängligt. Vi har även haft mycket kontakt med media både genom annonser och artiklar. Via vår hemsida har vi även spridit information, samt via successivt upparbetade kontaktnät. Vi har även gjort trycksaker som varit värdefulla vid evenemang och informationsträffar. Icke att förglömma, är det verkliga mötet och samtalet som skett både spontant och organiserat i form av möten och föredrag.
Hur resultatet kan vara av nytta för andra aktörer
Genom att tänka på hur man vill att projektet ska överleva efter projekttiden från början så kan man ha ett helt annat fokus. Målet och syftet blir det viktiga och inte bara det som står beskrivet i
genomförandeplanen.
Att använda sig av social media är något som har stor genomslagskraft och kostar nästan ingenting annat än tiden det tar att uppdatera informationen. Det är viktigt att veta vad man har för målgrupp och vad man förväntar sig få ut av det innan man börjar med marknadsföringen. Vi får så mycket information till oss dagligen både genom text, bild och ljud; så det gäller att rikta det man vill säga rätt.
6. Projektets finansiering
Redovisa kortfattat projektets totala kostnader och hur de har finansierats.
Vi budgeterade att kostnader för projektet skulle vara 346 000:- Av dessa skulle 216 000:- till lön för projektledare. Och övriga kostnader så som el, telefon, material, marknadsföring och resor 130 000:-
Istället använde vi 217 087:-, varav 156 836:- till lön och 60 750:- till övriga kostnader.
Kostnaderna har finansierats av leader med 346 000:-, samt att vi räknade med 367 500 :- i finansiering i form av ideell tid. Den ideella tiden uppgick istället till 414 225:-
Har det förekommit avvikelser mellan uppkomna kostnader och budgeterade beslutade kostnader, om varför vilka är skälen till avvikelserna.
Ja delvis eftersom vi avslutar projektet i förtid och för att vi kunnat använda oss av Västarvets kanaler. Men också för att vi är vana att tänka ekonomiskt och därför inte slösar pengar i onödan.
Mycket av det vi gjort har vi löst genom kontakter och påhittighet.
7. Slutsats och rekommendationer
Sammanfatta de slutsatser som du kan dra från projektet
Det finns ett stort intresse för byggnadsvård men både bristande kunskap och tid gör att det att det är förhållandevis få som tar sig tid till det. Många av de som deltagit på mötena och föreläsningarna har varit intresserad men också tidpressade vilket gör att det måste vara väldigt enkelt. Tyvärr lockar bygghandeln med lågt pris och ofta kortsiktiga lösningar med produkter som är svåra att underhålla istället för beprövade tekniker och material som är överlägsna ur ett livscykelperspektiv.
Därför har det varit oerhört viktigt att förstå vår viktiga roll och fortsätta arbeta för hållbart byggande.
En oerhört trevlig synergieffekt som kommit sig av det här projektet är också att hela byn har
utvecklats i en positiv riktning. Från att ha varit ett sovande samhälle med ganska dåligt rykte har den trenden nu vänt och vi ser en ökad inflyttning, initiativ som föreningar, företag och ideella insatser på landsbygden. Självklart beror inte det enbart på detta leaderprojekt men tack vara att vi fick möjlighet att driva projektet så har flera dörrar öppnats och många nya idéer och ingångar har skapats. Vi ser väldigt positivt på framtiden både i Uddebo, Gula huset och inom spridningen av byggnadsvård och hållbart byggande.
Lämna rekommendationer som andra projekt kan ta hänsyn till i upplägg och genomförande av sina projekt.
Att driva ett leaderprojekt innebär i mångt och mycket att nätverka och se möjligheterna som dyker upp. Att börja från noll till att genomföra ett helt projekt kräver mycket tålamod och stöttning av andra. Den kompetens som finns på leaderkontoret har varit väldigt värdefull samt kontakten med kunniga inom vårt fokusområde, bl.a. på Västarvet. Och så självklart, alla ideellt arbetande!
Utgå ifrån projektplanen! Det kommer dyka upp tusen mer intressanta ingångar och vinklar under projektets gång men eftersom man har en budget att följa så måste man försöka hålla sig inom ramen för sitt uppdrag. Förhoppningsvis kan man delta eller genomföra de andra intressanta sidospåren också fast i en annan form. Vi har i vår förening valt att driva flera projekt parallellt, detta för att utöka möjligheten till att fånga upp alla sidospår. Och det har också visat sig nödvändigt för att ha täckning för de utgifter som uppstår eftersom man får leaderprojektspengarna utbetalt i efterhand.
Att driva projekt är en heltidssyssla, det kräver eldsjälar! Att säga något annat vore en förvanskning.
Syftet med alla projekt är att de ska fortsätta i någon form efter avslutandet och det är till stor fördel om man har möjlighet att anställa redan involverade eller intresserade personer. Kompetensen kan man skaffa sig, det är svårare med drivkraften!
8. Projektets mål
Ange projektets ursprungliga indikatorer/mål och hur dessa har uppfyllts (indikatorerna angav du i din ansökan)
De indikationer som angav i ansökan var:
Antal nya jobb, 1= projektledare samt att den tjänsten stöttat andra att söka projekt och starta egna verksamheter.
Antal nya företagsnätverk, 5-10= de företagsnätverk som skapats i och med alla träffar och insatser som gjort under projektet. Bl.a. nätverket Hållbara hem som i sin tur innehåller flera andra nätverk. Samt kulturnätverken som skapats inom byn.
Antal projekt som syftar till positiv befolkningsutveckling 3 = Nätverkande och
erfarenhetsutbyte mellan tre kulturföreningar i Uddebo, Djinadon, Skolhuset och Gula Huset har lett till ökad inflyttning och stärkt den lokala kapaciteten.
Antal projekt som arbetar med byutveckling, 3 = Gula Huset, Djinadon och Skolhuset
Antal projekt som bevarar o/e utvecklar det lokala natur- och kulturarvet 1, = Gula Husets byggnadsvårdscentrum samt, kurser, föredrag och spridning av information.
Antal projekt som syftar till att främja ekologiskt o/e närproducerade produkter, 1= Gula Husets vår- och höstmarknader.
Antal projekt som syftar till att öka den lokala basservicen, 1(2)= Gula Husets byggnadsvårdscentrum, samt snart även ett fik!
Antal kommunöverskridande nätverk som tillskapats 3-5= Hållbara Hem, mindre företagsnätverk, samverkan med byggnadsvård Qvarnarp, kulturorganisationer, kommuner, institutioner m.m.
Nya mötesplatser och kulturaktiviteter 2= Vi har i genomsnitt haft 2 kulturevenemang per halvår samt att skolhuset blommat upp som en mötesplats för kultur och skapande.
Antal nya besöksmål 1= hela Uddebo i allmänhet och det gula huset i synnerhet.
Antal deltagare i projektet 50-100 st= på möten och föreläsningar har vi sammanlagt haft ca 200 deltagare. Som ideellt arbetade har vi haft 50 unika deltagare.
-därav ungdomar under 25 år 10 st= vi har inte haft så många deltagare på företagsträffarna, men däremot på bygghelger och kulturaktiviteter.
-därav kvinnor 25 st= Vi har som förväntat uppnått en ganska jämn könsfördelning och eftersom antalet deltagare i projektet ökat har så även andel kvinnor gjort det, ca 80 st
-därav invandrare 5 st= detta antal angavs utifrån hur situationen i området ser ut med andelen invandrare. Det är svårt att veta människor ursprung och det är inte heller något vi lägger vikt vid.
Kommentera eventuella svårigheter/hinder under projektets gång som gjort att målen bara delvis uppfyllts
Svårigheten har självklart legat i att veta i förväg vilken respons projektet skulle få, särskilt från företagen. Tydlighet och återkoppling har varit två ledord under projektet!
Att jobba mycket med kommunikation och marknadsföring är både svårt och tidskrävande men avgörande för resultatet. Ingen kan förutse hur något kommer tas emot, det beror på omständigheter som tid, plats, målgrupp m.m. Men eftersom temat om hållbarutveckling är hett just nu så har vi haft ganska goda förutsättningar att lyckas.
9. Bilagor
Bifogar annonser, tidningsartiklar, broschyrer m.m.
10. Beskriv det ”mervärde” projektet har åstadkommit i bygden!
Mervärdet är allt det engagemang som projektet skapat. Den starka gemenskap som lyft hela orten och de eldsjälar som fått mer kraft att kämpa för landsbygden. Ibland kan det vara nödvändigt för en bygd att det kommer nya idéer och krafter för att den ska återupplivas eller fortsätta utvecklas. Jag tror att detta projektet tillsammans med övriga projekt i Gula Huset i Uddebo kommer vara avgörande, inte bara för Uddebos fortsatta fortlevnad utan även för många människors tro på landsbygden.
………
Ort och datum
………..
Projektledarens underskrift
……….
Namnförtydligande
LAG:s slutkommentar:
...
...
...
...
...………
………
………
………
………
………
………
………
………
Rapporten godkännes.
……….
Ort och datum
……….
Underskrift LAG
Mål Indikator Antal Utfall – kommentar Det har skapats nya
företag på landsbygden och fler arbetstillfällen.
Antal nya eller bibehållna jobb
1 Projektledaren 25%
Antal nya företag
Antal nya företagsnätverk 5-10 Byggnadsvårdsnäringen Den individuella
försörjningsmöjligheten för små och mindre företag har ökats genom diversifiering i
näringslivet.
Antal företag som
diversifierat sin verksamhet
Ökad inflyttning till Sjuhärad är en effekt av projekten som
genomförs inom Leader
Antal projekt som syftar till en positiv
befolkningsutveckling
3 Gula Huset, Skolhuset och Djinadon
Antal projekt som arbetar med lokal byutveckling
3 Gula Huset, Skolhuset och Djinadon
Ökat samspel mellan miljö- natur - kultur- människan.
Antal projekt som bevarar o/e utvecklar det lokala natur- och kulturarvet
1 Gula Husets
byggnadsvårdcentrum och fortsatta kurser
Antal projekt som syftar till att främja ekologiskt o/e närproducerade produkter
1 Gula Husets vår- och höstmarknader Befintlig basservice ska
hållas på samma nivå eller utvecklas ytterliggare. Vid
avsaknad av basservice i vissa områden ska dessa ha åtgärdats genom etablering av nya basserviceinrättningar.
Antal projekt som syftar till att öka den lokala
basservicen
1 Byggnadsvårdcentrum
Nätverk har skapats för gemensamma satsningar, ökad livskvalitet och nya mötesplatser.
Antal nya
kommunöverskridande nätverk som tillskapats
3-5 Kommun och region via föreläsningar m.m.
Antal nya mötesplatser och kulturaktiviteter
2 Skolhuset och Gula Huset Kompetensutvecklingstil
lfällen har genomförts inom många av planens verksamhetsområden.
Antal personer som deltar i kompetensutvecklings- tillfällen som anordnas av icke ordinarie
utbildningssamordnare (utöver
värdskapsutbildningar) Lokala projekt har
växlats upp genom samarbete med andra geografiska områden.
Antal projekt som samarbetar med andra Leaderområden Sjuhärad har stärkt sin
position som turistmål
Antal nya besöksmål 1 Hela Uddebo Antal nya
övernattningstillfällen,
tillgängliga minst 30 nätter per år
Antal deltagare i värdskapsutbildning Boende i Sjuhärads
landsbygd skall ha möjlighet att vara med i utvecklingen av sin bygd
Antal deltagare i projekt 50-100 Därav ungdomar under 25 år 10
Därav kvinnor 25-50
Därav invandrare 5
Några frågor om hur du upplevt tiden i projektet!
Hur har kontakten fungerat med LAG-kontoret?
Mycket bra! Jag har känt stort förtroende för framförallt den ekonomiansvarige. Som projektledare kan man ibland känna sig lite ensam i den administrativa delen men tack vare dem har det inte blivit ett problem.
Hur har kontakten fungerat med Länsstyrelsen?
Den kontakten har också varit bra men mer sällsynt. I samband med rekvisitionerna har jag haft mailkontakt med handläggare på Länsstyrelsen men har aldrig träffat någon av dem personligen.
Har Leader-metoden varit ett bra arbetsredskap?
Något som du/ni vill rekommendera till andra?
Både och. Det har varit bra på det viset att man tydligt vetat vad ens arbetsområde är och att man tydligt kan följa sina uppsatta mål. Nackdelen är att ganska mycket tid går åt till den administrativa delen vilket gör att jag tror många blir ”skrämda” av det. På min tjänst hade jag 25 % och det innebar att jag ofta gjorde mer ideell tid än avlönad tid. Detta vara självklart ett eget val för att jag såg en efterfrågan av det arbetet jag utförde och verkligen brann för det. Men det innebär också precis som jag skrev tidigare att man helst hittar en projektledare som brinner så pass mycket för projektet så att man vill lägga ner mer tid än som är formulerat i projektbeskrivningen.
Hur har du/ni upplevt redovisningen av projektet, allt från rekvisition till slutrapport?
Bra! Det har varit kul och lärorikt. Ett stort stöd har varit föreningen Gula Husets kassör, och den erfarenheten känns viktigt att föra vidare. Samarbetet och kommunikationen med ekonomiansvarig på leader och övriga i föreningen är oerhört viktig.
Har du/ni något nytt projekt på gång?
Ja, vi har ett en utvecklingscheck från leader samt ett kulturstrategiskt uppdrag från kommunen.
För att kunna få en uppfattning om vilket mervärde ert projekt fått för landsbygden kommer vi att kontakta dig/er om ett halvår.
Vi hoppas på din/er medverkan för att höra om vad som hände sen.
