MIK för mig digital fortbildning för folkbibliotek

(1)

MIK för mig – digital fortbildning för folkbibliotek

En lathund till dig som leder den digitala fortbildningen

Inledande instruktioner

Den här lathunden är till för dig som ska leda den digitala grupputbildningen MIK för mig - folkbibliotek (mik.statensmedierad.se/folkbibliotek/utbildning). Utbildningen är lätt att genomföra utan större förberedelser. Det kan dock vara bra att få viss bakgrundsinformation och förklaringar för dig som leder diskussionerna, eftersom din roll som samtalsledare är att föra gruppen framåt.

Lathunden innehåller alla bilder som finns med i den digitala fortbildningen. Men den har utöver informationen och övningarna på bilderna kompletterats med enkla instruktioner, fördjupande information och ytterligare frågor. Frågorna är tänkta som stöd till dig för att få igång en diskussion, eller för att fördjupa och problematisera frågeställningar som visas på skärmen. Vi rekommenderar att du som samtalsledare läser igenom hela lathunden och tittar igenom den digitala utbildningen innan du genomför den med hela gruppen.

Förberedelser

För att göra den digitala utbildningen behöver du:

• Dator med uppkoppling, högtalare och projektor

• Utskrift av lathunden

• Lappar till värderingsövningsfrågor:

En lapp med texten ”ja”, en lapp med texten ”nej” och en lapp med texten ”kanske” samt sex lappar med siffrorna 1-6 (en siffra på varje papper så att du kan lägga ut siffrorna och sätta samman dem till en skala på golvet)

• Låt någon i gruppen dokumentera era diskussioner under fortbildningen för att ha med i det fortsatta arbetet.

(2)

Tid

När ni genomför hela den digitala grupputbildningen vid ett tillfälle tar det cirka två timmar inklusive diskussionstid. Det går också bra att dela upp den på fler tillfällen eller välja bland frågorna för att få till ett kortare upplägg. Välj den variant som passar bäst för din grupp.

Så här fungerar den digitala fortbildningen

• Navigera genom att klicka på pilarna i mitten av bilden för att gå fram och tillbaka. Eller hoppa mellan avsnitten via den färgade menyraden överst i bild. Numreringen längst ner i bild visar var i utbildningen du befinner dig.

• Knappen med huset längst upp till vänster tar dig till startsidan.

• Knappen längst ner till höger tar dig till helskärmsläge.

• Knappen med tre siluetter längst upp till höger fylls med färg när det finns en

gruppinstruktion tillgänglig till bilden. Du visar instruktionen genom att föra muspekaren över den. Du kan också välja att enbart ge en muntlig instruktion till gruppen.

• Sätt på ljudet på datorn. Fortbildningen innehåller ljud genomgående och speakerröst i vissa animationer.

• Vi rekommenderar att du som leder samtalet förmedlar informationen på bilderna högt.

Andra möjliga upplägg är att ni turas om i gruppen med att läsa högt eller att alla deltagare själva läser det som står på skärmen.

• Du som samtalsledare kan välja att läsa de kompletterande texterna och frågorna här i lathunden högt, eller att prata fritt utifrån materialet. Välj det sätt som passar dig bäst.

• Den kursiverade texten under rubriken ”Instruktion” är instruktioner till dig som ska leda samtalet. Övrig text kan du välja att läsa högt för gruppen eller tala fritt ifrån.

(3)

Här börjar lathunden för fortbildningen Startsida

Bild 1: ”MIK för mig – folkbibliotek”, en digital fortbildning i medie- och informationskunnighet för bibliotekspersonal

Instruktion

Starta fortbildningen och ställ in helskärmsläge. Beskriv eller läs texten nedan högt för gruppen som en introduktion.

Utbildningens syfte

Genom att du själv får förhålla dig till frågor kring MIK är du bättre rustad för att diskutera med andra. Att lyfta frågeställningarna i arbetsgruppen kan också hjälpa till att skapa en samsyn gällande bibliotekets arbete med medie- och informationskunnighet samt öka den egna insikten i frågeställningarna.

Syftet med utbildningen är att i första hand stärka målgruppen barn och unga mellan 12-18 år i deras medievardag. Men eftersom folkbibliotekens målgrupp är betydligt bredare, så kan ni självklart också lyfta andra grupper i de frågeställningar som finns i materialet.

Den här utbildningen är anpassad till folkbiblioteken. En utbildning för skolan kopplad till läroplanen finns sedan tidigare på MIK-rummet. Uppdraget, målgrupperna och

lärandesituationerna ser annorlunda ut på folkbiblioteken än vad de gör i skolan. Därför är

(4)

det värdefullt att fundera på och diskutera tillsammans med kollegor om vilken roll folkbiblioteken har i det nya medielandskapet.

Begrepp - Fördjupningsfakta

För er som jobbar på bibliotek så är informationskompetens, digital kompetens och literacy redan kända begrepp. Mycket av det som begreppen innehåller vet vi att ni redan jobbar med dagligen. Så varför ett nytt begrepp, varför MIK?

Begreppet medie- och informationskunnighet är en svensk översättning av

engelskans ”Media and Information Literacy”. Våren 2013 publicerade Nordicom en svensk bearbetning av Unescos ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan och

lärarutbildningen där begreppet introducerades i Sverige. Statens medieråd har tillsammans med bland andra Svensk biblioteksförening och UR varit drivande för att etablera begreppet.

Medie- och informationskunnighet samlar innebörden av andra liknande begrepp som IKT, mediekompetens, informationskompetens, mediekunnighet och digital kompetens under ett och samma begrepp. Det möjliggör även att bygga vidare på tidigare arbete.

Diskutera:

• Vilka andra begrepp är viktiga för biblioteket och hur ser ni att de hänger de samman med begreppet medie- och informationskunnighet?

• Vilka för- och nackdelar finns det med ett sammanhållande begrepp som MIK?

(5)

Introduktion

Bild 2: Introduktion

Instruktion

Diskutera frågan i bilden.

Inför nästa bild

På nästa bild startas en animationsfilm. Filmen visar exempel på både ungas och vuxnas medievardag och ger en bild av det nya medielandskapet. Den är 2.27 min lång och innehåller bland annat statistik om barns- och ungas medieanvändning i Sverige.

Kom ihåg att sätta på ljudet!

(6)

Bild 3: Animation om det nya medielandskapet

Instruktion

Starta animationen.

Uppföljningsfrågor

• Vad får du för känsla efter att ha sett animationen?

• Tror du att ungdomars känsla skulle vara densamma?

• Är det något från filmen du vill lyfta i gruppen?

(7)

Bild 4: Utbildningens fyra kapitel

Instruktion

Läs texten på bilden högt.

Introduktion

Situationerna är utvalda för att de ger olika infallsvinklar på viktiga frågor kopplat till det nya medielandskapet.

(8)

Våra relationer

Bild 5: Kapitel 1 ”Våra relationer” inledning

Instruktion

Läs texten i bilden högt.

Introduktion

Detta avsnitt ställer frågor kring näthat, kränkningar och vuxnas roll.

Ni kommer här att få tillfälle att diskutera och jämföra beteende online och offline, om det finns några skillnader och vad skillnaderna i så fall kan bero på.

På nästa bild startas en animation med en berättarröst. Där får ni höra en situation med koppling till näthat.

(9)

Bild 6: ”Våra relationer” animation

Instruktion

Sätt på animationen. I animationen får gruppen lyssna till en röst som berättar om en situation med koppling till näthat. Situationen är baserad på en verklig händelse, se mer under bild 9. Ge gärna fördjupningsinformationen till avsnittet efter att ni gått igenom alla delar som hör till ”Våra relationer”. Att ha informationen på förhand kan påverka

diskussionen.

(10)

Bild 7: ”Våra relationer” värderingsövning

Instruktion

Låt gruppen ta ställning genom att placera sig i rummet på lappar numrerade 1-6. Syftet är att ge alla möjlighet att tänka igenom vad de själva tycker innan de påverkas av gruppens åsikter. Diskutera sedan högt. Tid: ca 7 min.

(11)

Bild 8: ”Våra relationer” diskussionsfrågor

Instruktion

Klicka på pratbubblorna för att få fram texten. Diskutera i ca 10-15 minuter.

Exempel på ytterligare frågor

• Vad händer om normerna för vad som är accepterat på nätet förskjuts? Kan det få konsekvenser även för hur vi beter oss offline?

• I en intervju med högstadieungdomar gjord av programmet ”Uppdrag granskning” menar några unga att det bästa sättet att undvika kränkningar är att ”ligga lågt” online. Då

riskerar man inte att få någon emot sig. Hur tänker du kring det kopplat till yttrandefrihet?

Källa: http://www.svt.se/ug/ungdomarnas-rad-for-att-slippa-hat-var-tyst

• Kan det vara bra att människor ges möjlighet att ”få ur sig” åsikter och synpunkter på ett ibland ogenomtänkt och normbrytande sätt?

• Hur påverkar själva forumet (olika webbsidor, chattforum etc.) tonen för hur man beter sig?

• Hur kan vi på folkbibliotek arbeta mer strukturerat med frågorna om näthat och kränkningar på nätet?

• Finns det utrymme för förbättringar, vilka?

• Vet vi vilket ansvar skolorna har?

(12)

Bild 9: ”Våra relationer” ta ställning och diskutera

Instruktion

Låt gruppen ta ställning genom att placera sig i rummet på lappar med texten ”ja, nej,

kanske” eller genom handuppräckning. Syftet är att ge alla möjlighet att tänka igenom vad de själva tycker innan de påverkas av gruppens åsikter. Tid: ca 7 min.

Fördjupningsfakta

Hösten 2012 utsattes den då 21-åriga Julia för ett massivt näthat på Hennes & Mauritz’

Facebooksida. Hon hade i ett inlägg kritiserat klädkedjan för att sälja en tröja med en bild av den avlidne artisten Tupac Shakur som var dömd för våldtäkt. I inlägget menade hon att tröjan inte borde säljas eftersom det var respektlöst mot kvinnan som blivit våldtagen och andra våldtäktsoffer runt om i världen. Julias inlägg fick 3000 kommentarer varav flera var mycket fientliga. Några lämnade ut Julias person- och adressuppgifter och i kommentarsfältet kunde man bland annat läsa inlägg som ”Äckel, ta självmord”, ”Snälla skjut dig själv” och

”Käften, jag hoppas du blir våldtagen”. Hennes & Mauritz’ Facebooksida ”gillades” då av över 16 miljoner människor och Julia blev rädd och djupt kränkt. Hon har nu med Juridikinstitutets hjälpt stämt flera av dem som skrev inläggen. Mer om händelsen och utdrag ur Julias inlägg på Facebook finns i artikeln: http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/nu-skickar-julia-

kravbrev-till-nathatarna/

(13)

• Är den här typen av kommentarer unika för en viss åldersgrupp?

• Vad finns det för fler exempel på den har typen av kommentarer?

• Hur skiljer beteendena på nätet sig åt mellan barn och unga jämfört med vuxna?

(14)

Bild 10: ”Våra relationer” ta ställning och diskutera

Instruktion

Låt gruppen ta ställning genom att placera sig i rummet på lappar med texten ”ja, nej,

kanske” eller genom handuppräckning. Syftet är att ge alla möjlighet att tänka igenom vad de själva tycker innan de påverkas av gruppens åsikter. Tid: ca 7 min.

• Vad tror du krävs för att ungdomar ska kunna säga ifrån på nätet?

(15)

Bild 11: ”Våra relationer” fördjupning och avrundning

Instruktion

Läs texten i bilden högt. Följ länken för att visa deltagarna att den leder till MIK-rummet.

Introduktion

Denna bild är den sista i avsnittet om ”Våra relationer”.

Om länken

Länken går till MIK-rummet där du hittar mer information om mobbning och kräkningar på nätet. http://mik.statensmedierad.se/interagera-och-skapa/mobbning-och-krankningar-pa- natet

Fördjupningsfakta

Det finns olika sätt att vara närvarande på nätet som vuxen. Det behöver inte handla om att vara aktiv online. Läs mer http://nohate.se/

(16)

Vinklade budskap

Bild 12: Kapitel 2 ”Vinklade budskap” inledning

Instruktion

Introduktion

Detta avsnitt ställer frågor kring vår tids propaganda och hur budskap kan vinklas i det nya medielandskapet. 40 procent av 13-16 åringarna i Sverige tittar på filmklipp från exempelvis Youtube varje dag. I ett medielandskap med ett uppskruvat tempo där budskap förmedlas i korta filmklipp blir ett mediekritiskt förhållningssätt alltmer viktigt.

Extra övning

Innan du klickar vidare, låt gruppen kort ta ställning till påståendet: ”Tvättbjörnar är gulliga”

med svarsalternativen ”ja, nej, kanske”. Mer om filmen kan du läsa i samband med nästa bild.

(17)

Bild 13 – ”Vinklade budskap” animation

Instruktion

I animationen visas en propagandafilm mot tvättbjörnar vid namn ”Det nya hotet”. I filmen används vanliga sätt att försöka påverka mottagaren till ett budskap genom att spela på känslor. Filmen är 04.40 lång. Filmens innehåll diskuteras på kommande bilder och därför är det bra att inte ge gruppen någon förhandsinformation.

(18)

Bild 14: ”Vinklade budskap” diskussionsfrågor

Instruktion

Inled med att återigen låta gruppen ta ställning till påståendet: ”Tvättbjörnar är gulliga” med svarsalternativen ”ja, nej, kanske”. Är det någon som har ändrat åsikt?

• Hur ser behoven av källkritik ut idag?

• Hur påverkas medieurval när det gäller vinklade budskap?

• Vad finns det för andra situationer på ditt folkbibliotek där den här typen av frågor blir aktuella?

• Hur kan biblioteket stärka besökarnas förmåga att avkoda vinklade budskap?

(19)

Bild 15: ”Vinklade budskap” kortfilm som förklarar propagandafilmen

Instruktion

Sätt på filmen. Den går igenom propagandafilmen ”Det nya hotet” och dekonstruerar de metoder för att påverka som används i filmen. Efteråt kan ni välja att diskutera vad ni tänker efter att ha sett filmen.

(20)

Bild 16: ”Vinklade budskap” fördjupning och avrundning

Instruktion

Läs texten i bilden högt och följ sedan länken till MIK-rummet för mer fördjupning.

Introduktion

Denna bild är den sista i avsnittet om ”Vinklade budskap”.

Om länken

Länken går till en sammanfattning av Statens medieråds rapport om våldsbejakande och extrema budskap på internet:

http://mik.statensmedierad.se/finna-analysera-kritiskt-vardera- information/antidemokratiska-budskap

(21)

Demokrati

Bild 17: Kapitel 3 ”Demokratin” inledning

Instruktion

Introduktion

Detta avsnitt ställer frågor kring hur det nya medielandskapet påverkar demokratin. Syftet är att diskutera vad det får för konsekvenser för samhället och det livslånga lärandet.

(22)

Bild 18: ”Demokratin” animation

Instruktion

Sätt på animationen. Den ställer frågor kring hur det nya medielandskapet påverkar demokratin och hur människors mediekonsumtion blir alltmer nischad i takt med att mediebruset ökar.

(23)

Bild 19: ”Demokratin” värderingsfrågor

Instruktion

Låt gruppen ta ställning genom att placera sig i rummet på lappar med texten ”ja, nej, kanske” eller genom handuppräckning. Syftet är att ge alla möjlighet att tänka efter vad de själva tycker innan de påverkas av gruppens åsikter. Diskutera sedan högt. Tid: ca 7 min.

(24)

Bild 20: ”Demokratin” värderingsfrågor och diskussion

Instruktion

Läs texten i bilden högt. Diskutera i gruppen ca 7 min.

• Hur gemensamma behöver våra verklighetsbilder vara?

• Vilka för- och nackdelar finns det med en utbredd samsyn respektive med en mångfald av tolkningar?

Om länken

Länken går till en text om medielandskapets utveckling på MIK-rummet http://mik.statensmedierad.se/mediers-roll/medielandskapets-utveckling

(25)

Bild 21: ”Demokratin” diskussionsfrågor

Instruktion

Klicka på pratbubblorna för att få fram texten. Diskutera en fråga i taget i sammanlagt ca 10- 15 minuter.

• Vilka för- och nackdelar finns det med den filtrering av information som är vanlig i sökmotorer och det urval som sker i sociala medier på nätet?

• Vilken typ av information och kunskap som man tidigare fick "automatiskt" (via till exempel tv-nyheter och morgontidning) tror ni att människor i allt högre grad väljer bort idag?

• Är kraven som ställs på individen att vara aktiv i att välja och välja bort information rimliga? Finns det några alternativa vägar till att välja själv?

(26)

Folkbibliotek

Bild 22: Kapitel 4 "Folkbibliotek" inledning

Instruktion

Introduktion

Detta avsnitt ställer frågor kring folkbibliotekens roll i ett förändrat medielandskap. Syftet är att diskutera handlingsstrategier i förhållande till olika biblioteksrelaterade scenarion om barn och ungas medieanvändning.

På nästa bild visas en animation med berättelser hämtade från situationer på folkbibliotek.

(27)

Bild 23: ”Folkbibliotek” animation

Instruktion

Starta animationen. Den ger exempel på situationer hämtade från folkbibliotek.

(28)

Bild 24: ”Folkbibliotek” Ta ställning

Instruktion

Låt var och en ta ställning genom att placera sig i rummet på lappar numrerade 1-6. Syftet är att ge alla möjlighet att tänka igenom vad de själva tycker innan de påverkas av gruppens åsikter. Låt sedan deltagarna dela med sig av sina ställningstaganden. Tid: ca 7 min.

Återkom gärna till denna skala efter frågorna på nästa sida. Har något förändrats?

(29)

Bild 25: ”Folkbibliotek” diskutera

Instruktion

• Vilken typ av frågor anser ni att en MIK-central ska kunna ge svar på?

• Kan folkbiblioteket arbeta mer aktivt med upphovsrätt och Creative commons? I så fall hur?

• Hur kan folkbiblioteket utveckla sin roll i frågor om källkritik?

• Ingår det i folkbibliotekets roll att ha koll på hur barn och unga agerar på nätet?

• Finns förankring i biblioteksplanen angående bibliotekets roll i dessa frågor?

(30)

Bild 26: ”Folkbibliotek” fördjupning

Instruktion

Läs texten i bilden högt och följ sedan länken till MIK-rummet.

Introduktion

Detta är en avslutande text i avsnittet folkbibliotek.

Om länken

Länken går till en sida på MIK-rummet med information om folkbibliotekets roll när det gäller medie- och informationskunnighet. Där finns hänvisningar till viktiga styrdokument och internationella manifest med relevanta utdrag.

(31)

Avslutning

Bild 27: Avslutning Varför är MIK viktigt?

Introduktion

Detta är en avslutande text för att avrunda utbildningen.

(32)

Bild 28: Slutanimation

Introduktion

Detta är en avslutande animation för att avrunda utbildningen.

(33)

Bild 29: MIK på ert bibliotek

Introduktion

Ni har nu gått igenom ”MIK för mig – digital fortbildning för folkbibliotek” med er personal.

Nästa steg

Presentera era fortsatta planer och/eller diskutera i gruppen hur ni går vidare med MIK- arbetet på biblioteket. Vilka möjligheter ser ni med materialet ”MIK för mig” utifrån era behov?

Länken går till en landningssida på MIK-rummet med information om satsningen på MIK för biblioteken, inklusive länkar till övrigt material och med information för MIK-centraler.