SKOLPLAN 2012–2015
kunskap till 100 procent
Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011
Frågor om skolplanen kan ställas till:
Alexandra Anstrell (M), ordförande i grund- och förskolenämnden, tel 08-606 78 20
Ebbe Pettersson (MP), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, tel 073-941 30 77
Mats Öhlin, förvaltningschef utbildningsförvaltningen, tel 08-606 85 49
SKOLPLANEN – ETT KOMMUNALT STYRDOKUMENT
Skolplanen gäller alla skolformer från förskoleverksamhet till förskoleklass, från fritidshem och grundskola, från grundsärskola till gymnasiesärskola, till vuxenutbildning, särvux och SFI i Haninge kommun. Den ger därmed uttryck för kommunens ställningstaganden på hela ut- bildningsområdet och är en plan för ett livslångt lärande för såväl yngre som äldre. Med den här skolplanen vill vi inspirera elever, skolledare, lärare och övrig personal i förskola och skola att samla kraft för att alla elever ska nå målen – 100 procent. Genom att informera om vår skolplan vill vi engagera och inbjuda till en ökad samverkan med föräldrar för barnens och elevernas bästa.
Mats Öhlin
Förvaltningschef utbildnings- förvaltningen
Alexandra Anstrell (M) Ordförande i grund- och förskolenämnden
Ebbe Pettersson (MP) Ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Skolans ansvar
I Haninge kommun råder politisk enighet om målet att förskolan och skolan ska vara för alla. Det finns också enighet om att förskolans och skolans verksamhet ska fokusera på kunskap och lärande. I Haninges skolor och förskolor pågår ett kontinuer- ligt arbete med att utveckla och förbättra kvaliteten så att detta mål kan uppfyllas.
Förskolans och skolans uppdrag har förändrats.
Tidigare var det svenska utbildningsväsendets upp- drag att garantera alla barns rätt till plats i förskolan och elevernas rätt till utbildning, dvs. rätten att gå i skolan. Det var ett framsteg för alla barn och elever.
Men idag sträcker sig skolans ansvar ännu längre.
Inriktningen anges i skollagens 3 kap. 3§:
”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveck- ling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbild- ningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”
(Skollagen 2010:800)
Enligt grundskolans och gymnasieskolans läropla- ner är det skolans ansvar att se till att alla elever når kunskapsmålen. Om detta ska bli möjligt måste det pedagogiska arbetet börja redan i förskolan.
Skolan och förskolan existerar mitt i samhället. Den behöver stöd från föräldrar och hela det omgivande samhället för att bli framgångsrik. I de kommuner där så sker bidrar det till goda skolresultat för elev- erna. För att skapa ett sådant stöd behöver skolan och förskolan ta initiativet till ett sådant samarbete.
Skolans och förskolans uppgift är att se att alla barn och elever lär sig det de behöver i livet. För både förskolan och skolan gäller fokus på kunskapsmålen och elevernas resultat. Men för att lärande ska kom- ma till stånd behöver lärare, elever och all personal i skolan också ha goda relationer. Det gäller för både de yngre och äldre.
Lärande är en social process. Det växer inte fram hos en isolerad individ. Barn och elever lär av sina lärare och av varandra. Ett bra socialt samspel ger därför en bättre lärandemiljö och samtidigt en bättre arbets- miljö för barn, elever och personal.
Ansvaret för att verksamheten planeras så att alla kan uppnå kunskapsmålen vilar på skolan och all dess personal och att varje skolform ansvarar för sina resultat.
Kunskap – en rättighet
Kunskap ökar människans förmåga att hantera sin omgivning och sitt eget liv – kunskap ger större frihet och underlag för medvetna val, att förstå och ta ansvar för sin omvärld. Kunskap ger människan förmåga till skapande, kreativ verksamhet. Hon kan genom den uppfinna nya saker och förändra sin omvärld.
De kunskaper som barnen och eleverna behöver definieras i de olika skolformernas läroplaner, kurs- och ämnesplaner. Förskolan ska ge barnen möjlighet att undersöka och förstå omvärlden. Skolans roll är att dessutom tillföra vetenskapliga begrepp och me- toder som gör det möjligt för individen att systema- tisera sitt lärande. Dessa bidrag gör det möjligt för barn och elever att öka sin kreativa förmåga.
Kunskap skapas i samspel mellan individen och omgivningen. Skolans lärandemiljö byggs med hjälp av engagemang, gott samspel och en fungerande un- dervisning. Det ställer höga krav på den pedagogiska personalen som är förskolans och skolans viktigaste resurs. Personalen ska vara välutbildad och ha rätt kompetens för sin funktion. Den legitimering av förskollärare och de flesta kategorier lärare som den nya skollagen föreskriver understryker detta.
För att skapa en förskola och skola för alla krävs att vi bryter med de traditioner och mönster som inte fungerar. Undervisningen måste anpassas efter elevernas skilda behov om alla ska kunna vinnas för kunskapsmålen. Det betyder inte att eleverna ska arbeta var och en för sig. Förskolan och skolan måste också använda den fördel det innebär att lära tillsammans under ledning av välutbildade lärare och förskollärare.
En del elever har svårt att nå målen i skolan. Dessa elever har särskilda rättigheter i lagstiftningen. De ska prioriteras före andra både resurs- och kom- petensmässigt. På samma sätt har barn i behov av särskilt stöd i förskolan dessa rättigheter. De ska prioriteras på samma sätt och få särskild uppmärk- samhet och hjälp.
Vi arbetar för att bygga stödjande strukturer så att den enskilde läraren inte står ensam i sitt arbete. Till förskolans och skolans hjälp finns elevhälsan med medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpe- dagogisk kompetens. Dessa kompetenser ska i första hand arbeta förebyggande och hälsofrämjande.
Det betyder att de primärt ska stödja den ordinarie verksamheten så att den kan fungera för alla barn och elever.
Utbildningsorganisationen i Haninge syftar till att säkra en ständigt levande diskussion om hur vi ut- vecklar undervisningens kvalitet. Istället för att utgå från individuella svårigheter ska vi odla en lärande- miljö som ger utrymme för alla barns och elevers utveckling.
Vi ska aktivt arbeta mot mobbning och kränkningar i skolan och verka för trygghet och studiero för samtliga elever. Det förutsätter ordning och reda och tydliga regler för det sociala samspelet i verksam- heten. Varje barn och elev ska möta respekt för sin person. Om elever behöver särskilt stöd i undervis- ningen ska detta alltid vara personligt anpassat.
Eleverna i Haninge ska ha de bästa förutsättningarna att förverkliga sina drömmar. Med en undervisning av hög kvalitet blir faktorer som kön eller familje- bakgrund inte längre avgörande för hur väl eleverna lyckas nå kunskapskraven.
Kunskap för alla
Varje människa föds med förmågan att uppleva världen och lära sig mer om den. Varje människa har redan från första början förmåga till social kontakt.
På så sätt finns grundförutsättningar för lärande hos alla. Utgångspunkten för skolplanen är därför att alla människor har lika värde, att alla har en vilja och lust att lära och utvecklas. Därmed kan alla ta ett kunskapssteg till.
För att barnen och eleverna ska kunna utvecklas kunskapsmässigt krävs engagerad och välutbildad personal som kan skapa förtroendefulla relationer.
Skolan har ett uppdrag att arbeta med formellt elevinflytande för att ge kunskap om demokratiska processer. Elevinflytande i praktiken säkrar den enskilde elevens behov och förutsättningar.
Förskolans och skolans personal måste förena höga förväntningar på alla barns och elevers förmåga att lära och utvecklas med ett arbetssätt som är anpassat efter barnens och elevernas förutsättningar.
Vi ställer höga krav på pedagogernas ambition och vilja att utvecklas. Samtidigt ställer vi tydliga krav på undervisningsresultat och kunskapsnivåer. I Haninge arbetar vi för att alla barn ska kunna läsa efter ett år i skolan och i år tre ska alla ha grundläggande ma- tematikkunskaper. Verksamheten måste bredda sin mångfald av insatser om eleven inte når dessa mål.
Vårt mål är att alla som går ut grundskolan, grund- särskolan, gymnasiet, gymnasiesärskolan, vuxen- utbildningen, särvux och SFI i Haninge ska ha fullständiga betyg.
Att säkra denna grund är viktigt. Men vår ambi- tion sträcker sig längre än så. Alla elever har rätt att delta i en undervisning som gör det möjligt att nå de högsta målen. Därför måste vi vara uppmärksamma på arbetsformer som riskerar att begränsa elevernas utveckling till endast en lägsta godkänd nivå. Under- visningen ska tvärtom utgå från att alla kan nå den högsta nivån.
Kunskapskontroll – en
förutsättning för kunskapsgaranti
Vi menar allvar med att alla elever ska nå kunskaps- kraven. För att kunna garantera att alla också gör det måste vi också kontrollera att så sker. Kunskapskon- troll är därför en förutsättning för kunskapsgaranti.
Genom att kontrollera att barn och elever utvecklas i sitt lärande från förskolan och genom hela ut- bildningssystemet kan vi ge bättre stöd till de barn och elever, såväl yngre som äldre, som behöver det.
Samtidigt ger kontrollerna en indikation på om den pedagogiska miljön i skolan och förskolan fungerar för barns och elevers lärande.
Denna uppföljning genomförs på olika sätt. I de yngre åldrarna gör personalen pedagogiska observa- tioner utifrån gemensamt överenskomna kriterier.
För de äldre eleverna handlar det både om obser- vationer och skriftliga prov. Alla bedömningar görs i förhållande till förskolans och skolans läroplaner och kursplaner. Det handlar alltså om de mål som riksdag och regering fastställt för verksamheten i förskolan och eleverna i ungdomsskolan och vuxen- utbildningen.
Barns och elevers gensvar på undervisningen ger återkoppling på förskolans och skolans arbete. En diskussion om uppnådda resultat är ett underlag som förskolan och skolan behöver för att förbättra sin verksamhet. Genom uppföljningen går det att få indikationer på var verksamheten brister – så att vi kan rätta till dem. Det framkommer också goda exempel som vi kan lära av för att förbättra verksam- heten.
Uppföljningen bör användas för att ställa frågor om olika arbetssätts effektivitet och om verksamhetens kvalitet. Det är inte någon absolut sanning utan ska vara ett av flera underlag för diskussion, slutsatser och åtgärder.
När alla kan läsa, skriva och räkna vet vi att peda- gogerna gett eleverna den grund de behöver för att kunna tillägna sig kunskaper på högre nivåer.
För att eleverna ska nå de högre nivåerna av kun- skap måste undervisningen ständigt utvecklas och förfinas. Goda resultat för eleverna ger exempel på undervisning som fungerat. Sådana positiva erfa- renheter måste utbytas och spridas både inom och mellan alla förskolor och skolor.
Rektorer, förskolechefer och andra skolledare har en avgörande betydelse för att åstadkomma ett sådant utbyte. Skolledarna måste noggrant följa barns och elevers kunskapsutveckling, följa resultat från under- visningen och genom deltagande på lektioner och andra aktiviteter hålla sig väl förtrogna med under- visningens kvalitet. Så kan skolledningen garantera en hög och likvärdig kvalitet i verksamheten.
Med detta som grund kan skolledningen organisera utbyte av erfarenheter, gemensam analys och utvär- dering, kompetensutveckling och en utveckling av undervisningens kvalitet. När vi åstadkommit detta har skolorna blivit verkligt lärande organisationer som ger barn och elever möjlighet att förverkliga sin fulla potential.
Rätt från start och genom skolåren
Det pedagogiska uppdraget ska stärkas så att barnens kunskapsutveckling stimuleras från starten i försko- lan. För att inte enbart uppfylla föräldrarnas behov av omsorg understryker vi att förskolan är till för barnen och deras kunskapsutveckling.
I förskolans reviderade läroplan betonas att försko- lans uppdrag är att stimulera barnens utveckling när det gäller språkutveckling, även när det gäller skriftspråket, det matematiska och naturvetenskap- liga tänkandet.
Tidig stimulans är nödvändig för att alla elever ska kunna nå de kunskapskrav som ställts upp. De olika verksamhetsformerna länkas samman av en gemensam syn på kunskap och lärande där de olika skolformerna tydligt krokar i varandra. Det förutsät- ter samarbete och bra överlämning mellan skolfor- merna.
Förskolan och skolan är ensamt ansvarig för skolar- betets inriktning och kvalitet, men föräldrarna ska alltid uppmuntras till delaktighet och stöd för sina barns studier. Genom att ge dem möjlighet att följa sina barns kunskapsutveckling under skoltiden är mycket vunnet.
Förbättrade utvecklingssamtal och utvecklade IT- lösningar är några nycklar till att vårdnadshavare och skola i framtiden ska kunna kommunicera bättre.
Det kan också förbättra information och kommuni- kation för såväl elever som pedagoger samt förenkla och underlätta pedagogernas arbete.
Haninges elever ska ha goda möjligheter till fortsatt karriär i livet oavsett om de väljer fortsatta studier el- ler arbete. Entreprenörskap och kreativitet ser vi som ett viktigt inslag i alla verksamheter – från förskolan upp till vuxenutbildningen. Studievägledarens arbete är en viktig del i detta.
Sju punkter är prioriterade i omvandlingen fram till år 2015:
Ett ansvarstagande förhållningssätt
• Kunskap och lärande är i fokus i all verk- samhet
• Alla barn och elever har förmåga att lära sig mer
• Förskollärarna, lärarna, fritidspedagogerna och all annan personal har avgörande betydelse för barns och elevers lärande och utveckling
Förbättrad mål- och resultatstyrning
• Den nya skollagen, läroplanerna, kurs- och ämnesplanerna tillämpas i verksamheterna
• Kompetensutvecklingen inriktas på att upp- fylla de nya statliga kraven
• Verksamheten följs upp och utvärderas fortlöpande
Enhetliga strukturer
• Skolinspektionens tillsynsmodell används som kvalitetssystem i alla Haninges skolor:
- Elevernas utveckling mot målen - Pedagogiskt ledarskap
- Pedagogisk miljö - Barns och elevers rätt
Uppföljning av kunskapsutvecklingen
• Kommungemensamma kunskapskontroller från förskola och uppåt
• Elever, personal och föräldrar ska få möjlig- het att följa och värdera de egna resultaten
• Offentliggörande av övergripande resultat
Anpassning av arbetssätt
• Kompetensutveckling för att förbättra un- dervisningens kvalitet
• Mångfald av lärandemetoder
• Undervisning grundad på läroplaner, kurs- och ämnesplaner, vetenskaplighet och goda resultat
Stark pedagogisk ledning
• Rektorer och förskolechefer ansvarar för verksamhetens och undervisningens kvalitet och likvärdighet
• Stärkta möjligheter för rektor och förskole- chef att leda den pedagogiska verksamhe- ten
• Rektorer och förskolechefer använder upp- följningen av resultat för att utvärdera och utveckla verksamhetens kvalitet
Barns och elevers inflytande
• Fortlöpande uppföljning, utvärdering och återkoppling på elevernas och barnens lärande och utveckling.
• Stärkta möjligheter för barn och elever att kunna påverka sin skolmiljö
• Förbättrad verksamhet genom att ta tillvara barns och elevers synpunkter på undervis- ningen
