Lokalavdelningarnas svar på remiss om lokal arvodering 2008/2009
Arvodering på lokal nivå
Med anledning av stämmans beslut har styrelsen frågat alla lokalavdelningar om synen på lokal arvodering kontra ideellt arbete och sammanställt svaren. Styrelsen kommer under 2009 ta ställning till om förändringar i arvodering på lokal nivå är nödvändiga.
Remissen skickades den 27 nov till 27 lokalavdelningar. Det är 16 lokalavdelningar som har svarat på remissen. De samtycker med innehållet i medlemsstrategin till stora delar. Några LA har synpunkter på förändringar, dock ganska små. Alla sätter stor vikt vid det ideella arbetet.
Det är endast en lokalavdelning som vill införa arvode på informationsmöten. Några få är tveksamma. De flesta lokalavdelningar vill inte införa fler arvoden lokalt.
Åsikterna skiljer sig mellan lokalavdelningarna om kursledararvodet ska var kvar eller inte.
Några kan tänka sig ersättning för förlorad arbetsinkomst istället, medan någon annan är tveksam till rättvisan i det. Övervägande delen vill nog ha kursledararvodet kvar men några är beredda att skippa det helt.
Alla remissvar finns presenterade nedan.
1. Vilken syn har ni på ideellt arbete i JAK Medlemsbank?
• Inom ansvarsgruppen delar vi en grundsyn om vad ideellt arbete är för oss personligen, den beskrivs dock lite olika – men det handlar om att göra något vi tycker är meningsfullt, kul och i detta fall viktigt, i den omfattning som vi själva väljer, var och en. Vi tror inte att ideellt arbete får kraft av vilken ekonomisk
ersättning man får, däremot tycker vi att ersättning för utlägg, telefon, bensin mm. är självklart. (Boden/Luleå)
• Vi tycker att reglerna som finns idag är fullt tillräckliga eftersom det är ideellt arbete vi håller på med, vilket betyder att vi inte ska tjäna något på det utan endast få ersättning för eventuella utlägg som vi har. Arvodering passar inte i en ideell medlemsägd bank utan det tillhör de kommersiella bankerna, det är också en stor anledning till att det inte kostar så mycket att vara med i JAK och de ska det fortsättningsvis vara på det viset att man som medlem inte ska behöva betala för arvoden till ideellt arbetande medlemmar. (Gävle)
• Vi är för arvodering vid planerade infomöten från 1h långa till 8h utbildningar, men de ska vara planerade, bokade och väl förankrade i lokalavdelningen. Deltagarantalet på ett möte spelar ingen roll anser vi. Vi förordar arvodering på följande vis. Man tar det högre arvodet för utbildare och delat det på 8h så får man fram vad man ska ha per timma. (Jämtland/Härjedalen)
• I huvudsak som JAK tycker. Håller med om synen på strategin att det ideella är ett viktigt fundament i folkbildningen. (Västmanland)
• Skall inte arvoderas, då det ger större frihet att utforma aktiviteter efter eget mönster.
Vid arvodering måste ställas större krav på planering. Innehåll och material för en kurs kräver mer av de ideella informatörerna. Blir kanske svårare att få medlemmar att engagera sig aktivt. (Södra Halland)
• Här ska JAKs medlemsstrategi gälla fortfarande. (Säter)
• Ideellt arbete inom JAKs lokalavdelningar ska vara oavlönat. Arvode till
kursledare/cirkelledare ska såsom för närvarande sker, betalas av JAK i enlighet med preciserade kriterier. Personer som är anställda av JAK Medlemsbank ska erhålla lön/ersättning för utfört arbete. (Malmö)
• Att det ideella arbetet är roligt och grunden för ett genuint engagemang.
(Nedansiljan)
• Mer trovärdigt med ideellt arbete. (Helsingborg)
• Ideellt arbete borde utgöra stommen i JAK marknadsföring, lokala arbete och utveckling. Det är genom att aktivera och engagera människor som vi kan få till en förändring som är både djupt rotad och långsiktigt hållbar. Att känna delaktighet i JAK är en viktig del, det möjliggörs med den demokratiska och lokala arbetsformen.
(Uppsala)
• Ideellt arbete är grunden, arbetet i LA skall bygga på intresse och frivillighet.
(Göteborg)
• Vår syn är att ideellt arbete = gratis arbete som görs av intresse. Att träffa trevliga människor och fika är betalning nog. Det bygger på en frivillighet och ska heller inte kräva någon större kompetens. (Norra Hälsingland)
• Ideellt arbete i JAK är aktivitet som sker utanför kursverksamhet och studiecirklar.
(Höglandet)
• Vår uppfattning är att det är okej som det är.(Järna/Södertälje)
• Vi anser att arvoderingen kring grundkurser och studiecirklar ska vara kvar. Det är svårt att dra en tydlig gräns för vad som utöver detta kan arvoderas, bör arvode utgå för möten av föredragskaraktär, men inte för samkvämsaktiga träffar? Vi känner att vi skulle vara mindre skeptiska till utökad arvodering om det fanns en tydlig princip kring arvodet. Vi tycker också att det är en styrka att kunna säga att man informerar om JAK ideellt. Dessutom anser vi att JAK redan är väldigt generösa, och vi
uppskattar idén om att ingen ska förlora på sitt engagemang. För det sista tycker vi att fokus bör ligga på ideologin, och inte på att få betalt. (Härnösand)
• Vi har samma syn som Medlemsbanken att det lokala arbetet ska ske ideellt och på frivillig grund utifrån de resurser som varje person kan uppbåda. (Medelpad)
2. Sammanfaller er syn på ideellt arbete med JAKs medlemsstrategi?
• JA! (Boden/Luleå)
• Ja, delvis. (Västmanland)
• Ja. (Södra Halland)
• Ja. (Säter)
• Ja, den sammanfaller. (Malmö)
• I stora drag – ja. Vi hann inte gå igenom hela strategin till punkt och pricka. Men vi kunde inte se något som vi inte ställer upp på. (Nedansiljan)
• Knepigt formulerad fråga. Vi är nöjda med det arbete (ideella och avlönade) som sker just nu. (Helsingborg)
• Ja, den sammanfaller. Vi tycker att medlemmarna skall utgöra kraften både gällande folkbildning, möjligheten till ekonomisk frigörelse och spridande av den
demokratiska arbetsformen. (Uppsala)
• För att fullt ut kunna svara på denna fråga hade vi behövt veta vilka förändringar som har gjorts till den nya Medlemsstrategin. Generellt tycker vi att ja, den sammanfaller delvis. (Göteborg)
• Delvis. (Norra Hälsingland)
• Ja. (Höglandet)
• Nej. (Medelpad)
3. Om inte, på vilka punkter sammanfaller det inte?
• s. 3 ”JAKs ideella informatörer ska vara så välinformerade att de aldrig känner sig vilsna inför allmänhetens frågor om JAK”. Vi tror att informatörerna kan en hel del, men kommer att känna sig vilsna inför vissa frågor. Därför tycker vi att meningen ska omarbetas. (Västmanland)
• Vi vill göra ett tillägg, när vi är ute och informerar på mässor och marknader hela dagar vill vi ha traktamente för lunch. Det är inte rätt at man ska behöva betala själv.
(Säter)
• Vi tycker att det inte är rättvist att visst arbete arvoderas och inte annat. (Göteborg)
• Angående den differentiering som idag finns. Att arvodera visst "ideellt" arbete, men inte annat, signalerar olika värde som inte stämmer med de värden som JAK i övrigt har om lika värde, solidaritet och rättvisa. (Norra Hälsingland)
• Se vår lista nedan på aktiviteter som ingår i det lokala arbetet. Vi efterlyser en fördjupad strategi. Eftersom resurserna är begränsade så är det en viktig fråga. Vi är kritiska till att personer kostnadsfritt kan delta på JAK-skolan upprepade gånger. Vi har skrivit en motion om detta. Bättre att skräddarsy kostnadsfria fördjupningskurser för de som redan är aktiva i LA. Vi vill stärka LA:s ställning. Informatörer ska godkännas av LA. Vi är för ett fullmäktigesystem. Prioriteringar och ersättningar ska utformas så att det stärker den ideella kraften och inte kommer i motsättning till denna (se sista punkten under övriga kommentarer nedan). (Medelpad)
4. Vill ni ändra grunden för lokal arvodering?
• Nej! Vi tycker att nuvarande upplägg är mycket bra - rättvist och lika för alla.
(Boden/Luleå)
• Nej. Ett alternativ skull kunna vara att utöka antalet projektanställningar (Västmanland)
• Nej. Ersättning för faktiska kostnader t ex kopiepapper, resor till arrangemang, inträde till desamma, för att kunna deltaga i aktiviteten, parkeringsavgifter, fika osv ersättes ju redan idag och bör finnas kvar. (Södra Halland)
• Nej. (Säter)
• Nej. (Malmö)
• Ja. (Nedansiljan)
• Inget direkt men vi är återhållsamma med arvodering på lokal nivå. (Helsingborg)
• Nej. Det är bra att konkreta utlägg i reda pengar kompenseras, men förhållandet till tid och dess avkastning är en viktig del för att komma bort från dagens ekonomiska system. JAK borde inte uppmuntra till att tid värderas enbart i pengar. Varför ska då grundkurser arvoderas, är det någon skillnad mot att stå på en mässa och sprida JAK budskap? Ja, för det blir på en mer avancerad nivå, man måste vara mycket mer förberedd. Men vi skulle hellre se att arvoderingen av grundkursen togs bort än att man börjar arvodera för att stå på en mässa. (Uppsala)
• Ja. (Göteborg)
• Ja. (Norra Hälsingland)
• Ja (Höglandet)
• Ja, se nedan. (Medelpad)
5. Om ja på fråga 4;
a) bör mer arvodering införas? I så fall på vad?
• Nej. (Malmö)
• Vi tycker inte att mer arvodering ska införas. (Nedansiljan)
• Nej. (Uppsala)
• Nej, dock skulle vi vilja införa möjligheten att kunna få ersättning för förlorad arbetsinkomst samt för omkostnader.
• Vi har två svar på frågan (eftersom vi ser möjlighet till två olika lösningar).
Svar 1: nej.
Svar 2: ja. Informationsmötena bör ha en differentierad arvodering liksom
grundkurserna så att det blir en trappstegsliknande modell där inget arvode utgår för små möten (t.ex. hos grannen o.likn.) medan ”avancerade” möten ger mest arvode (t.ex. heldagarsseminarier för en kommunstyrelse eller i riksdagen).
(Norra Hälsingland)
• Det är angeläget att diskussionen inte slutar här eftersom förutsättningarna kan vara olika i LA. Olika typer av arvodering borde utredas. (Höglandet)
• Nej. (Medelpad)
b) bör den arvodering som idag finns på lokalt arbete, dvs kursledararvode, tas bort?
• Om något ska ändras – så möjligen att ta bort arvoderingen och ersätta den med
”ersättning för faktiska utlägg” du har i förberedelserna inför en kurs. (Men frågan är om det blir lika rättvist!?) (Boden/Luleå)
• Nej. (Malmö)
• Vi skulle kunna tänka oss att få arvodering för kurs – även om den inte omfattar 8 tim, utan kanske t ex 5 tim, eftersom människor inte vill avsätta för många tillfällen till en kurs. De kurser vi har kört har legat på en vardagskväll + en lördfm. vilket vi tycker har fungerat både för oss och deltagare. (Nedansiljan)
• Nej. (Uppsala)
• Ja. (Göteborg)
• Vi har två svar på frågan (eftersom vi såg möjlighet till två olika lösningar). Svar 1:
ja. I samband med detta vill vi påpeka att det finns möjlighet för den som så vill, att erhålla studiecirkelledararvode från studieförbunden.
Svar 2: nej. Kursledararvodet måste dock harmoniera med det maxtak för
dagersättning som gäller för förtroendevalda på riksnivå (max 1000 kr/person). Det tycker vi är självklart, men eftersom det inte är så idag så verkar det inte vara så självklart för föreningen. Vi vill också poängtera att detta kursledararvode inte bara ska gå till den person som på pappret leder kursen, utan delas av de ideella som har gjort kursen möjlig att genomföra; medledare, kursvärdar m.fl.
Vi diskuterade i sammanhanget även vikten av att mentorskap premieras, inte bara att anställda fungerar som mentorer utan även att erfarna ideella tar till sig
mentorskapet så att fler utbildade informatörer vågar ta steget att hålla kurser eller informationsmöten. Därför skulle t.ex. ett ev. kursledararvode kunna vara kopplat till mentorskap. Det viktiga att är att vi blir fler som håller kurser/möten, inte bara att det hålls kurser/möten. (Norra Hälsingland)
• Nej. (Höglandet)
• Ja, och ersättas med ersättning för uppkomna kostnader. (Medelpad)
Övriga kommentarer:
• En idé att ge kraft till arbetet ute landet med kurser och cirklar kan ju vara att
”formulera ännu en stafettpinne” – som just går ut på att jobba med kurser, cirklar mm. Alltså med ett lite annat fokus än den som finns idag – dom skulle komplettera varandra. (Men det ska vi ju i så fall ha råd med!!) (Boden/Luleå)
• Vi anser i huvudsak att:
- Rimligt med de ersättningar som finns för omkostnader såsom bensinpengar och liknande.
- Det kan bli onödiga konflikter när vi ska beräkna hur mycket var och en ska få betalt för en aktivitet
- Det kan bli svårt att dra gränsen mellan olika typer av arbeten.
(Västmanland)
• Vi föreslår att varje LA skulle kunna skicka 2 personer till stämman med resa och uppehälle betalt. En morot för de aktiva i LA. (Södra Halland)
• Som utgångspunkt för en diskussion om arvodering på lokal nivå kan det vara lämpligt att särskilja de vanligaste inslagen i det lokala arbetet.
1. Styrelsearbetet som inkluderar återkommande möten, årsmöten med formalia och ekonomisk redovisning/övriga kontakter med
Medlemsbanken.
2. Möten med lokala medlemmar.
3. Offentliga möten som planerats/initierats av lokala styrelsen 4. Offentliga möten som LA inbjudits till av annan aktör.
5. Föreningsmöten som LA planerat/initierat.
6. Föreningsmöten som LA inbjudits till för att presentera JAK.
7. Mässor och marknader som oftast sträcker sig över flera dagar och kräver planering och bemanning.
8. Mediakontakter.
9. Studiecirklar för JAK-medlemmar och andra intresserade.
10. Styrelsens egen fortbildning.
Vad ska arvoderas och vad ska utföras ideellt? Det är lätt att förstå att
gränsdragningen kan bli problematisk!! Riksstyrelsen har hittills hållit en linje som kan sammanfattas enligt följande:
- Man ska skilja mellan ideellt arbete som initieras och utförs lokalt och det som initieras på riksnivå och utförs lokalt.
- Det är kostnadseffektivt att arvodera studiecirklar eftersom det genererar medlemmar som kan gå JAK-skolan och därmed får vi fler ideella informatörer (formulerat i styrelsens svar på motionen 2008).
Urvalsprincipen för arvodering är således att arbetet ska vara riksinitierat och generera så många ideella informatörer som möjligt. Prioriterade insatser ska arvoderas. Arvodet är moroten som ska få oss att göra det.
Motionären på förra årets riksstämma menade istället att det nedlagda arbetet skulle vara urvalsprincipen för arvodering. Lämnar prioriteringen åt LA.
Utskottet på förra årets stämma menade att arvoden helt slopas och att uppkomna kostnader istället ersätts. Förkastar det ekonomiska incitamentet och stöttar det ideella.
JAK Medelpad ansluter sig till den senare ståndpunkten med följande motivering.
Lokalt arbete ska vara ideellt för att det ger kraft och trovärdighet. Ekonomisk ersättning ska endast utgå på tydliga premisser så att vi slipper diskussioner om gränsdragningar och rättvisa. Exempel på en sådan rättvisediskussion finns i motionen från förra året utifrån att lika arbete ska ge lika ersättning.
Tydliga premisser för ekonomisk ersättning i det lokala arbetet är uppkomna kostnader. Sådana kostnader kan vara förlorad arbetsinkomst, resekostnader, kost, logi, kontorsmaterial etc.
På förra årets stämma framfördes invändningen att ersättning för förlorad
arbetsinkomst är orättvis eftersom folk har olika inkomster. En märklig invändning om man accepterar ersättning för uppkomna kostnader! Mindre märklig om man ställer det mot att lika arbete ska ge lika ersättning. Det kan förvisso finnas en solidarisk tanke i att det ska kosta mer för höginkomsttagaren att arbeta ideellt men det är knappast JAKs primära uppgift att arbeta för inkomstutjämning i samhället, inte minst för att det kan bromsa ideella insatser. Det borde också vara så att förlorad arbetsinkomst endast uppkommer undantagsvis eftersom ideellt arbete normalt utförs på ledig tid. Det är knappast möjligt att uppnå millimeterrättvisa på denna punkt. Ett alternativ kan vara att fastställa en schablonersättning för förlorad arbetsinkomst baserat på någon normalinkomst vilket förvisso även skulle göra det smidigare att administrera det hela.
Vi menar att arvodering av en del av det ideella arbetet, grundkurser, skapar en onödig konflikt med tanken att det finns en kraft i det ideella. Att arvodera
grundkurser för att det är en prioriterad aktivitet bygger på den outtalade premissen
att arvodet motiverar våra informatörer att hålla fler grundkurser. Vårt ideella engagemang är alltså inte tillräckligt. Bättre då med ett system som gör att vårt ideella engagemang inte hindras av personliga kostnader för våra lokala aktiviteter.
Det uppnår vi med ett system för kostnadsersättning istället för arvodering. Detta ökar den ideella kraften helt enligt JAKs medlemsstrategi.
(Medelpad)
