f b r Folkbildningsrådet
Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Web-adress Postgiro Bankgiro Organisationsnr
Box 730 Barnhusgatan 20
101 34 Stockholm 4 tr 08-412 48 00 08-21 88 26 fbr@folkbildning.se www.folkbildning.se 75 81 40-8 57 71-72 90 80 20 15-86 90
Stockholm den 9 mars 2000
Studieförbunden och Folkbildningsnätet
Under februari år 2000 gjordes en enkät bland folkhögskolor och studieförbund om Folkbildningsnätet, om användningen av nätet, intresset för nätet etc. I stort var det ungefär samma frågor som ställdes i de olika enkä- terna, men målgruppen skiftade.
Folkhögskole-enkäten vände sig till alla folkhögskolor och rsultatet av den har sammanställts av Ingemar Svensson i en separat rapport.
För studieförbunden gjordes två separata enkäter:
1) Den ena studieförbunds-enkäten vände sig till samtliga elva riksförbund.
2) Den andra vände sig till ett urval studieförbundsenheter (lokalavdelningar och distrikt), vilka alla var eller antogs vara aktiva på Folkbildningsnätet.
Bland de elva studieförbunden är det tre förbund som utnyttjar Folkbildningsnätet som plattform för interna nätverk, intranet. Det är Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS), Frikyrkliga studieförbundet (FS) och KFUK- KFUMs studieförbund (KMS). Inom dessa tre studieförbund är alla enheter mer eller mindre aktiva på Folkbildningsnätet. Medborgarskolan ser sig också som aktiv på Folkbildningsnätet genom att de har flera distrikt/lokalavdelningar som använder nätet aktivt och även använder nätet som plattform för distansstudier, medan SISU ser sig som delvis aktiv.
Inom de övriga studieförbunden finns det ett antal lokalavdelningar och distrikt som är aktiva på Folkbild- ningsnätet, liksom ett antal enskilda användare i respektive studieförbund. Man använder sig dock inte generellt av nätet på riksnivå inom dessa studieförbund. Däremot har några av dessa studieförbund särskilt utsedda per- soner som fått administratörsutbildning och som kan hantera interna konferenser etc (några av studieförbunden har också egna FirstClass-nät, dvs egna nätverk av samma typ som Folkbildningnsätet).
TOREPERSSON
administrator, Folkbildningsrådet
Observera, med aktiv lokalavdelning etc menas att man använder sig av Folkbildningsnätet inte enbart för dess e-postfunktioner eller för att hämta information från Folkbildningsrådet och andra utan också anpassar det för de egna behoven med egna konferenser eller konferensstrukturer.
Enkäten till riksförbunden
De elva riksförbunden består naturligt av två huvudgrupper, dels de som generellt är aktiva på Folkbildningsnätet, dels de som inte generellt är aktiva.
De tre aktiva studieförbunden har angett följande motiv för att de är aktiva användare:
”En viktig del av FS kommunikationsapparat, viktig för att del och helhet ska kommu- nicera väl, ger delaktighet och snabba informationsvägar. Viktigt med kontakt med andra studieförbund och övriga folkbildare…”
”Att finnas med i ett stort folkbildningssammanhang som germånga fler möjligheter än ett eget system. Stärker sammanhållningen inom folkbildningen. Stimulerar till gränsöver- skridanden i samarbete.”
”…funktionen som intranet.”
Medborgarskolan ser sig också som aktiv på Folkbildningsnätet genom att de har flera distrikt/lokalavdelningar som använder nätet aktivt och även använder nätet som plattform för distansstudier. Däremot använder sig Medborgarskolan av ett annat FirstClass-nät som sitt intranät. Motiv för Medborgarskolans aktivitet på Folkbildningsnätet är:
”Informationshämtning för spridning i vårt intranät.”
”Kostnadsfri plattform för distansstudier.”
SISU ser sig som delvis aktiv, med motiveringen att ”utveckla IT-stödd pedagogisk verksamhet”.
Aktiva riksförbund
De tre studieförbund som generellt utnyttjar Folkbildningsnätet har hittills framför allt använt nätet för att skapa interna nätverk, med egna konferensstrukturer, för intern kommunikation inom respektive studieförbund. I dessa tre studieförbund är alla enheter aktiva på nätet: riksförbund, distrikt och lokalavdelningar och i stort sett all personal är ansluten: rektor/förbundsledning, verksamhetsledare, studiesekreterare och övrig personal.
Förtroendevalda i olika styrelser är även anslutna, dock inte alla i alla styrelser.
När det gäller cirkelledare har de hittills bara i undantagsfall varit anslutna, men antalet användare ökar och åtminstone SKS gör en större satsning för att öka deltagandet bland just cirkelledare. Där man har något pedagogiskt projekt som drivs med Folkb ildningsnä- tet är cirkelledare naturligt med.
Anledningen till att cirkelledare hittills inte varit med i någon nämnvärd utsträckning är att cirklar normalt inte har tillgång till datorer (undantag naturligtvis för datacirklar).
Personalen i respektive studieförbund har däremot tillgång till både datorer och Internet- uppkoppling, liksom intresse och kompetens att använda sig av dessa verktyg.
Inom Medborgarskolan är ett antal bland personalen, inklusive cirkelledare, uppkopp- lade – dock inte alla. Inom SISU är enstaka personer liksom enstaka distrikt eller lokalav- delningar aktiva.
De tre kristna studieförbunden har kryssat för samtliga eller nästan samtliga frågor om användningsområden under punkt 12 i enkäten. Dessutom har ett, SKS, angett att man använder Folkbildningsnätet för utredningar, som görs i elektroniska konferenser, och som stöd i beslutsfattande i förbundsstyrelsen.
Den pedagogiska användningen av Folkbildningsnätet är ännu relativt blygsam, men man bderiver ett antal projekt som bygger på att nätet utnyttjas för distansstudier. Ett för de tre studieförbunden gemensamt projekt är ”Bibel 2000” som startar nu under våren och som bygger på en kombination av lokala studiecirklar och distansstudier via Folkbild- ningsnätet.
Inom Medborgarskolan används Folkbildningsnätet främst för att ta emot information
från Folkbildningsrådet, för att delta i diskussioner i de öppna konferenserna samt som ett pedagogiskt hjälpmedel vid flexibelt lärande. Som pedagogiskt hjälpmedel används nätet både som komplement till vanliga studiecirklar och för distansstudier.
SISUs användning liknar den inom Medborgarskolan. Man anser att nätet är ett bra komplement för IT-studier men att den egna nätet för intern kommunikation har högsta prioritet (där man dock saknar ett pedagogiskt fungerande ”klassrum”).
I dessa studieförbund anser man att Folkbildningsnätet fungerar mycket bra eller ganska bra. De tveksamheter som finna handlar om ”teknikrädsla” och ”problem med att alla inte har samma FC-klienter” (FC=FirstClass), liksom viss svårighet för deltagare i enstaka kur- ser att koppla upp sig. Bristande kunskaper om nätet och bristande datavana, liksom i viss mån ”tidsbrist” bland personalen är också faktorer som försvårar en ökad användning, lik- som begränsningar vid bildhantering och animationer.
Ett hinder SISU anger är också att man måste bevaka två olika kommunikationssystem.
Man anser allmänt att informationen om nätet är tillräcklig, men några anger att den externa informationen, för att locka in fler användare, bör förbättras.
Vad gäller utvecklingsplaner (fråga 18) under år 2000 satsar SKS på att utveckla använd- ningen av nätet som ett pedagogiskt hjälpmedel och att få med främst cirkelledare.
FS planertar också att utöka den pedagogiska användningen med fler studiecirklar på nätet. En bred FC-utbildning ska även genomföras med anställda, liksom för cirkelledare och för förtroendevalda.
KMS ämnar också att satsa mer på nätet som pedagogiskt hjälpmedel.
Medborgarskolan planerar att utveckla användningen inom flexibelt lärande och eventu- ellt även med cirkelledarforum. SISU satsar också på att utveckla användningen av nätete som ett pedagogiskt hjälpmedel.
Inget av de fyra studieförbunden planerar att minska användningen på något område.
Vad gäller det centrala utbvecklingsarbetet på Folkbildningsnätet har man ett antal önskemål:
❏ Utbildningar på nätet om FirstClass/Folkbildningnätet som startar t.ex. varje vecka (eftersom många inte upptäcker funktioner förrän efter lång tids användande).
❏ Bättre integrering med hemsida/webb.
❏ Stärkt integrationsskydd så att möjligheten för administratörer att ha insyn överallt begränsas till ett litet fåtal personer.
De tre kristna studieförbunden anser samtliga att det är nödvändigt att nätet finns kvar och utvecklas medan Medborgarskolan anser det ganska viktigt..
Ej aktiva studieförbund
Med ej aktiva studieförbund menas studieförbund som generellt inte är aktiva användare av Folkbildningsnätet och heller inte har något gemensamt program för att bli det.
Däremot kan enstaka avdelningar och distrikt vara mycket aktiva, liksom enskilda perso- ner inom respektive studieförbund.
Några av studieförbunden har också säskilt utsedda personer som fått en administra- törsutbildning och som kan hantera egna konferenser och konferensstrukturer på Folkbildningsnätet.
Graden av aktivitet varierar:
❏ ”Bara enstaka personer som är användare av Folkbildningsnätet” (TBV, SV, NBV, FU, SISU)
❏ ”Enstaka distrikt eller lokalavdelningar använders nätet aktivt” (SV, ABF, Sfr, SISU) Vad är då anledningen till att man inte är aktiva på Folkbildningsnätet? Det är främst att man vill prioritera sitt eget intranet. Inom FU, som her ett eget FirstClass-nät, ser man inte heller några fördelar med Folkbildningsnätete jämfört med det egna nätet (man prioriterar det egna nätet för att själva kunna ta beslut om utbyggnad, policy för användning och administration). SISU anger även bristande kunskap om Folkbildningsnätet.
Några studieförbund har planer på att börja använda Folkbildningsnätet mer aktivt:
❏ eventuellt för distansstudier (SV)
❏ distansstudier (FU, SISU)
❏ för kommunikation och information angående folkbildningsfrågor (TBV)
❏ för kommunikation med kollegor på folkhögskolor och andra studieförbund (NBV) TBV, ABF och FU är intresserade av att få en informations- och utbildningsdag om möj- ligheterna med och den praktiska hanteringen av Folkbildningsnätet.
Övriga synpunkter:
– ABF planerar att göra en stor utvärdering av förbundets IT-arbete under våren, vilket kommer att inkludera användningen av Folkbildningsnätet.
– ”Eftersom merparten av tillgänglig info går via Internet, och vi dagligen kommunice- rar där på ett tillfredsställande sätt, ser vi det som en komplikation att dessutom agera via Folkbildningnsätet och FC. Därtill kommer frågor om framtida finansiering samt frågan om vem som ”äger” nätet.” (Sfr)
Enkäten till lokalavdelning/distrikt
Till skillnad mot de enkäter som skickades till alla folkhögskolor och till alla studieförbun- dens riksorganisationer, riktades denna enkät enbart till ett mindre urval av de studieför- bundsenheter som är eller antogs vara aktiva på Folkbildningsnätet. Denna enkät ger såle- des ingen bild av andelen aktiva lokalavdelningar o.dyl.
Vad den visar är vad olika lokalavdelningar/distrikt använder Folkbildningsnätet till och vad de dels ser för svårigheter m.m. dels ser för framtida möjligheter.
(En av de enheter, Sfr, som besvarat enkäten visade sig inte vara aktiv på nätet. En annan, FU, använder det endast för distansutbildningar. En tredje, Sfr, ansåg sig så ny på nätet att de inte ville besvara enkäten av det skälet. Övriga 13 enheter är mer eller mindre aktiva: 1 Sisu, 2 KMS, 4 SKS och 6 Abf.)
2. Motiv?
Motiv som anges av lokalavdelningar/distrikt för att de är aktiva på Folkbildningsnätet:
– Hitta nödvändig information.
– Anpassa till den egna organisationen.
– Bra kontaktnät.
– Vi har våra mailadresser där; det är den enklaste kommunikationen för att få svar; man slipper sitta i telefon hela dagen.
– Vår interna information och kommunikation är nästan uteslutande knuten till Folkbildningsnätet.
– Lätt att använda; när alla enkelt; billigt.
– Lättanvänt kommunikationsprogram (FC) – Möjligheter till distansundervisning – Gratis programvara
– Gratis nätverk
– Distansstudier, kunskaps- och idéhämtning, kommunikation, e-post. Enkelt, tillförlit- ligt, billigt.
– Intern kommunikation inom studieförbundet, information från Fbr och länmsbild- ningsförbund.
– Ett fantastiskt sätt att snabbt få ut information och kommunicera med varandra när vi sitter spridda på flera små kontor.
– Ett enkelt och smidigt sätt att kommunicera, såväl för små korta meddelanden som för filöverföringar. Detta gör det enkelt i en geografiskt spridd organisation. Ett antal använ- dare (i alla fall i distriktet) Använder också folknet för att ta med sig filer för hemarbete på den egna PC-n.
- Att kunna förenkla och förbättra möjligheterna till kommunikation. Främst för perso- nal och styrelse till en början.
– Information, kontakt.
3. Lokal administratör?
Av de sexton enheter som besvarat enkäten är det tio som har en lokal administratör.
4. Annat nät?
Flera enheter, speciellt de som inte ingår i de tre kristna studieförbunden, använder sig även av andra nätverk. De viktigaste fördelarna med just Folkbildningsnätet man anger är:
– Att vi lokalt kan bygga egna strukturer för konferenser och distansutbildning; histori- ken; nyheter om folkbildningen.
– För studerande att utbyta information mm. Att lätt kunna skapa virtuella klassrum mm.
– Konferenserna; historik; se vilka som är uppkopplade…
– Enkelt, tillförlitligt, kan användas av alla, kommer i kontakt med hela landet, ämnesin- delat osv osv.
– Uppkoppling hemma – Det stora antalet användare
– Snabbhet, lätt att hitta rätt adressat, ”vårt eget”
De som angett nackdelar för Folkbildningsnätet har noterat följande:
– Ofta nedkopplad (liten nackdel)
– Har varit osäkert i drift, förhoppningsvis bättre nu.
– Som ny användare kan man bli stressad av all flaggor.
– Att det är så stort o brett att det är svårt att greppa allt eller hitta godbitarna.
– Att man inte som lokaladmin kan lägga in deltagare.
– Tråkig design, svårt att överskåda.
Övriga har inte angett några nackdelar eller skrivit att de inte ser några.
5. Programvaror?
De flesta anger att de använder FirstClass, därför att det är enklare. Enm enhet föredrar webb-läsare därför att de används i alla andra sammanhang.
6. Grupper som är uppkopplade?
I nästan alla enheter är personalen uppkopplade, ofta också styrelsen eller delar av den, ibland även kontaktpersoner i medlemsorganisationer och vissa cirkelledare.
7/8. Användningen?
Alla enheter använder Folkbildningsnätet för flera syften: e-post, informationshämtning, diskussioner i öppna konferenser, intern kommunikation, interna konferenser etc.
Mindre ofta använder man däremot nätet som ett pedagogiskt hjälpmedel. Intressant att notera att av de sex ABF-enheterna är det fyra som använder nätet som ett pedagogiskt hjälpmedel: som komplement till ”vanliga” cirklar, som stöd för cirkelledare, och även för vissa distanscirklar.
9. Hemsidor?
En av enheterna utnyttjar idag möjligheten att skapa egna hemsidor.
10/11. Funktionen?
Hur fungerar då nätet för enheternas behov? En av dem svara att det fungerar varken bra eller dåligt; övriga anser att det fungerar mycket eller ganska bra.
En enhet anger att det periodvis är stora störningar i tillgängligheten, speciellt för de som kopplar upp sig via modem och inte via Internet.
12. Hinder eller svårigheter?
De hinder eller svårigheter man anger för en ökad användning av Folkbildningsnätet är främst följande:
– Bristande kunskaper om Folkbildningsnätet
– Bristande datavana blanmd anställda och cirkelledare – Bristande motivation
Fem av enheterna ser inga hinder alls.
13. Informationen om Folkbildningsnätet?
Flertalet anser att informationen är tillräcklig, några att den är otillräcklig.
14. Planerade utvecklingsområden?
De som angett några planer för användningen av Folkbildningsnätet anger bland annat att fler ska få tillträde, speciellt cirkelledare och deltagare, förtroendevalda och att man vill utveckla den pedagogiska användningen.
15. Planer på att avveckla…?
Ingen enhet har några planer på att avvecka någon nuvarande användning.
16. Utvecklingsarbete?
När det gäller utvecklingen av Folkbildningsnätet anger några enheter önskemål:
– Möjlighet till offline-arbete.
– Fler intressanta öppna forum för olika diskussioner – Presentation av pågående projekt
– ”Café” på nätet
– Enklare att leta rätt på adekvat info…
– Att lokal administratör ska kunna lägga upp egna användare 17. Vara kvar?
Anser man att Folkbildningsnätet bör vara kvar eller…?
Ja, helt nödvändigt svarar elva enheter. En anser det ganska viktigt att nätet finns kvar, medan övriga inte svarat alls på frågan.
18. Övrigt?
Folkbildningsnätet ”har stått för en vidgad syn utåt på vad folkbildningen kan erbjuda idag. Snabbt kommunikationssätt. Ovärderligt.”
”Man kunde ju hoppas att fler studieförbund kopplade upp sig o läste sina mail.”
