Urspr~ang o c h grundande.
De tre svenska unlvee-sitefenm k-aa g r u ~ d a l s u n d e r olika tidevarv: de% aSdsra universatetet 1 Yppsala u n d e r sl~afet av medeltidei-8
1477
och del ntavai-ande ~-ap?des- $'asalfden1595,
L u n d s universitet u n d e r slorl-aetslideia 1668, GiPteborgs U E I ~ S er-
s1BeS i u5r tid 1954. De tre ~ n k e a s i t e i e n s u r s p r u ~ l g a r att soku
i Ideer och kraflej, sose doanane~.at u n d e r dessa %iderar\-. Del ar en ~ ~ G B B L ~ U allm5nt giingse f6rest5llning9 ait medel- t i d e r ~ iir en- nedgltslgens eller s a i l % a s t a e ~ ~ d e t s tid i E u r o p a s
7 7
hisloria. pitir-cken »aaaedellida rnUrker», » r e n t medeliida f6r- hallanden)) 5ro i'iie~sgpeglingczr h%rav. FBorest5llningelm stédrn~~aar i 1 - h renaissanceas och reIormaLloiiela. F ë r reraaissan~cens nian farans endast eis Iaekltrzr, deii klassiska antiken. h I ~ d e l t i d e ~ n v a r £ 6 ~ dein d e n n a kulturs aandergang och d6d. F6r EntersBia och kalvilaslia priisier v a r medeltiden en tid, d 5 d e n f6rlratade och f6r:alitade Waaiolska kyrkan ImciP1 viirlden i papislisk -1rii.l- don1 och f 5 ~ i i s l ; , falsk Para. Bistorisk ~elenmskap h a r Siin... a
-
beliarnpat d e n n a f6reskiillaai;sg oin anedeltddei-s. Jden d e n synes Tara otr trolllg. FbiresLiilIizingeim wsla rnede1tio"el-i soni e n1x61-k
tid h a r viss giltighai fiir den 5Idre rnedelljden. Tiden f r a m i 1000-iatef vas- en upplosningens lid i Europa. X y a folk, hala.- barbariska gern~anfoPIa, tog n-a.anal;ten. Det ~~orn2ersBia riket s c h antalaens sarnh52ie gick u n d e r , Men 1100- och 1700-Bahen h aett a n n a l innekail8, Historisk s-etenskap ser n u m e r a 1 dessa en de stora n~skrape2sernas tid, en alr slorhetstider~au i man-
-- .
Htigtidsföieliisriii?g vid Göteborgs universitets iii\.ignia~g dc11 2 okt. 1954"
niskans historia. Europas e k o n o z ~ ~ i s k a och kulturella isoIeiirlg bröts under dessa 5rYrundrade~1. Det Isom 1 nara förbinidelser med de stora arabiska kn1turmak;tea-na ~ l d tisfra, s0dm och viistra AIede%hurei. Handel oelz i n d i ~ s i r i ficla ett aipps~ing, sl;iint sedan det ~aomerska rikets stora dagar, ett ?trisssende tidigare. Stiiderna blev Aler eaz n~iiktlg faktor i Enropas liv. Grundyalarna Hades % r Bomnz~aarode irhzandradens europeiska statsform: desi naiione%Fa monarklera och sliinderfelrsanalingin, sura~n~ansatt efter ett nytt s ~ s i e m , det repn-esentaiivn, I'nom 1;osmst och litteratur skapades bestaende uaiiversella ~ i i r d e n : de gotiska katedralerna med sina himnaelstriivande ~ n l v och sin rika sl;ulp01arviirld, irubudurdiktear. oc9i ~Isansonms de geste. Vetenskapen upplevde e n B,loaiiistringstid, ie4~e milast sedan
T
kraropa f i i a a deno arabiska ~ S r l d e n lart kanna ,$rlsloteIes' fy- siska och metafysiska skrifter. T e l e ~ ~ s k a p e ~ ~ , med Shonaas ah Xq~aino s i s o m fra~~mste man, gav miinaa-uiskan en lael~j~mten, grandios vGrldsbiid och ~5rldsuppia48laiw I iirlinndraden stod den oriebbrid. Ideer och tankclia~jei- frgn i200-ha8ets veienskap influera G P Z ~ U å var tid vefe1~skag3 obi11 filosofi.
I s a m m a irlaundi-aden grundades de s r s t a nnfversite%ea~. Redan earider 1180-halet b l e ~ s de doerminerarade krafteeaalra i Europas kultur.
Europas a'sdsha arïn~åversite's iiro unl~erslteten E Salerno, Bslogna och Paris. T?'ppkomsten av de b i d a senaare faller u n d e r sista HiiiEfben a r 1100-9:1let, Under de bada fiil~ande ar- h~andraderaa - 1200- och 9380-talen -- tappsiittades ett fyr- tiotal ~snaiversltet, Wnider 1400-talet rm?tdde unåe.ersBtefsgn.un- dandet Ostetsj6sn. k'niversitetet i Greifs>vaYd grundades Sr 1456.
Tv5 artionden senare fick Sverige sitt första universitei, tani- versiteteti Uppsa6a.
Ens svensk m a n hade under medeltiden t ~ i Gber-heler, sta- len och kyrkan. Han r a r badas undersate. Sy kyrkan lydde icke under staten. Den var en ~ j a l ~ s o a d i g ~ internationell myndig- het. Dess makt vilade p& andliga faea8itorer. JHen 1Haigt i f r h enbart p i dessa. Kyrkan var rnziklig - stundom n~hktlgare iiw statena - aven genom sin rikedom och starkt centsali-
sernde styrenseform Den s\-enska kyrkan cagde vid slutet av medelliden \ a r t tredje h e m m a n i Oster- s c h ~'astergo%laxa_d ueh l a r t femte
t
e'yyl:land, Sodermanland och Smaland och tog d c s s u t o n ~ i skatt bland a n n a t eri iiondel a v ail b~aniiolrd- honnst av Jord 1 landet. Den regerades yrterc"lrai7 det aarlds- Isaihtli*sEi:l,ndeVndervisniag och relenslcap Kas kyrka IS, icke sla,zsls sak U ~ ~ d e r v b s n i ~ g gavs i S w r i g e under n~edeltiders i dons- uch lalosiersliobor. Meii hogre bald~siiig Piande endast i!:lram?as vid r~?laiadska ubaiuersitet och ett e.) ;aamga aritai cvens1;ar soLte
"g u n d e r liela ~13edeRtideo t111 dessa, rrdigasb Ii11 F'é~ris, seiaore h m s t till d e
nyn
taiii~ersiteteza 1 '$yshland. De stainiel- fcr si-enska ?,tudeliter i Paris, son1 uigiïlts i ind~j~~dningssl~rRIien till deriraa hoglndllglaet, erinra o m denn- tadi i S ~ e r i g e s h ~ s r o i i adi~itiatnver till grttaidaindef av uaiiversitetef i Cppsaks, ~ o g s a v arEaeHpiskop J a e d , Ulfsson, de svensks his8;opasna och dan svenska kyrkans Baogre prasherskap.
Pi
deras anhailaax t ~ p p - rataade psven Sl\irnsI%'
gerkolsi eia brsI%a av den 21 fehrLeas-i147'7
det lorsia svea~sk:i rarmiversi!eiet, P5~eaa uppdrog saansirdigt grnndllnjerna for ueaiversitekets organisation. Deltas verksam- het uppeholls ekonzornislit av kyrkan, dess Barare r s r o med- l e m m a r av Uppsala domkapilel eller p i a n n a t salt knr-nina tall Iiyrkasa. Det aldsta ianiversi%e&el E Cppsala var en kwrlcans, icke den svenska statens rnstitutioaa. Det tj5nade den katolska kyrkans syften,C p p r i i t a n d e t a v universitetet E Uppsala a r en ay d e sista bland d e m h g a s c h storsr insatser, s o m .,apa\eim-~aS<t och katolsk kyrka gjort I Sveriges kal9ur. Alen aniversitetet hkev endast en episod. E n 8ilansKPder efter aiaairersitelets grundande,
1515,
aaihrot en iarre Bris i Sverige, L sina resultat en a v de mest omvulvande 4 Sveriges historia: striden mellan stat och Icyrka. Den Iiatolska Iiyrlian glcli under. Cniversitetet i Lppsada fciljde den i undergingen.
Yesteris riksdag och Gustaf Frasas regeringsgarniemg gjorde slaar p& iiyrliaais sjaivstindiga malatstallning i Sverige, Staten ensam tog nlakten. Dess karskare, G~ssSaf Tasa, Filade eaipraglae
En
ny
tid bröt in i Sverige vid GustafII
a"sdolfs tron-bestigning 161%. Under det följaamde halva arhaanmdradet lades stiindigt nya land rander Sveriges krona, bstersjow blev ngra
noog ett svenskt innanhav, de slciinskss landskapen och Bohos- 1511 blevo sveniska. Samma h a l r a 5rhsxwdrade iir ocBasH en unfversitetsgrune&a~~dets stora tid 1 Sverige. UppscaHu universi- tet nydanades? och dess besiand s~8aersialldes genom Gustaf Adolfs stora donation av 300 hemman frin de gustaviaaaska arvegodsen. Tv5 nya taniversitet, ,%bo och Dorpat, upprafta- des utanf0r de% nuvarande S ~ e r i g e s g r h s e r f i t t , Lunds oanl- versitet, inom dessa. Storhetstidens Sverige hade icke mindre
a n fem universitet, ii~eai Greifs\valds rasaiversitet v a r svensl;t, O ~ ~ . ~ e d e l b a r t efter freden 9 Woskilde viielnies taiikern att ga-lnnda ett uiofversitet för d e skanska landskapein. Dess upp-
gift skulle vara a t t p% fredlig vag .uinna d e n ~ 4 6 ~ v i i r ~ a d e landeras befolliaiing f6r Sverige. T a n k e n vabirs alasl~ainii~g
pi
ett skii~aclernas ratsBottsrn6le 1658. Standea-na aiasigo, att vid ett riniversiiet kunde »ungdomen a v bagge folkslagen, s ~ e n s k a r
och sWaZ~si~~gar, genom lika undervisniaig och aliira viinskaps- band bli ii11 ett folk gjorde och san~n~an&nanppade».na G6trdms.g var för f6rsta garmgen p& tal som plats lor ett assirersitet, 'Bpfesa Carl 32:s ffirriayndarregering hesist "kmQi, att u~ni~ersitetet skulle %~-Hiiggas till S1iB8i@, tPBI Lund. Lrauids universitet h a r ge-orl~datc; för att vara e n ~ a c a d e n a l a concfliatrls~, ett universi- tet, som skealle f6rsona och fikena d e erasrade sla5nsBa lai-~d- skapen m e d Sarerlge, I detta syfte utrusfade Karl X1:s
feg.-
mpndarregering med Jaagnus Gahaieb de la Gardje i spetsen det nya ueaiversitetet ekonomiskt aned s5Hspord frikosbigliet, Den skankte omkring 1200 sk5nslia gHrdar tjall nniversi%etet. Donationen, b r a ganger st6ra.e 2r-a Gustaf Adolfs till Uppsala,
a r viil den sttirska, sons] nigonsina kommit en svensk bildnings- iaistiiution ta19 del, >%en l[<arB XI sjalv hade större isitresse f6r att exercera soldater iiil f6r taniversitetet, Han indrog f6r- myndarregeri~~gesss donation, och Lunds uraiaersiéet korn Iiinge
att fresta e n bekymn~ersaarm tillvaro.
De nuvarande universiteten E Cppsala och Lund EP^ gseanadats a v svenska staten 1 kritiska po8iléska situationer.
Biidzis hu%raduppgiftei h a id grundandes varit politiska: gipp-
salcis, alt Jrara en protestantlsnrmeaas fasta borg i Banlpen mot katslicisnsea3, Luords, akt. bidraga till fors~ensw~ningen a r de s2i5nska Iczladskapena. Det nnivrrsktei, som i dag inviges, till- hör ett annat Liderara. an d e h i d a ci8dr.e. Andra ideer s c h krafter a n under \'asatid och storhetstid h a under detta Se- 115rskaf c a m h 5 ~ ~ s u B s e c ~ a ~ i ~ ~ g e 1 ~ ~
Fri och förk-stsiittningslois vetenskaplig forskallng var under 1300- och 1600-talen ett B Sverige okant begrepp. \'eteisskapens sesulial och undervisningen vid de svenslaa unla.ersite8en fick i de tiderna ej strida mol de sanningar och den viirldsbild, som kyrkan prokiamerade. Ingenting, varken i humaniora, medici2 eller naturvetenskap, fick laras eller föredragas, som ej var i enlighet med den heliga skrift och den of6viiladrade Augsbéasgska bekasanelsen. Staten; var ear lika bjudande och o%rdragsan~ herre som kyrkan. 0c%1 kyrka och stat hade medel alt h i l l a slamiversitetens larare i l u k t och ordning, Böcker f i r l ~ j ö d o s och censearerades. Carl
XI
utfaam~~ ett nytt siktt f9r censur. B a n gjorde pairses och faknlteteaas &kan ansvariga fis de abadenmaska disputationerna, Om 118got in- "rdes i dessa, som sired mot orfodoxien eller det envddiga styre%sesattei, stadgade han, s5 pEil;Qe prEses och dekan f6rsta gangen med halvt ars %6n och a n d r a gangen med f6rlust a v~ I"
gansteas. Censrsa-en torde h a blivit effektiv.
Det 51- tiipplysraingsiidens ovanskliga iira af% ha börjat befria vetenskapen f r i n dessa tvangströjor. Med alla vapen kampade upplysningstidens man under 1700-talet f6r -1anBáens frihet och velenskapeais riktt till f6rutsattwingslijs forskning, Segersi vanns icke i ett slag. IJen den -vanns. I denna seger, i tankefriheten, ligger s*jiilva gr~aaadfbErntsat&rkdi~gek~ och huuud- orsa8;ena tilj xreteilsliape~xi starka utvecklirig under de sista
tv5 irhundradexxa. Denna tid h a r visat, vad manaalskan för- m i r , n a r hennes tanke ej biaides av skrankor och fördomar. Yetenskaplig hrslani~ag Bias blivit en av grundvalarna ~ Q I - k~a2trzrartvec9niingen. Fran hsarnanistfsk f'orsknlng ha tatgait en mingfald sa. de Ideer, soan uppburit den asadliga kulburen
Ide creiiska iiniirersiteteii. l 0 9 111;aviii s o m d e n sociala o c h politiska sa~nh54ls11tveckli~"tge~~~ ;!Pedicins& forskning h a r fbrdjupat .;ar kunskap om maalniskan
ocln raled f r a r n g h g belaiiaaopat o c h ëauervunnik sjukdonaar. 1
lika hög g r a d o c h m e r a IQgonTallande h a r uetens8a:tplig forsis-
raiiag legat till g r u n d fOr d e n materiella khailbiirutreckii~~ga~~~ 'Vara dagars s t o r a tekniska Framsteg - d e n; galla k o n . ~ n r ~ ~ - okiltationer, Industri eller atanat - a r o ytterst ~ e t e n s k a p s m i i n -
n e n s verli, Yekenslccapaig forslinsiaag laar u n d e r d e sista arhuiacdra- deina r e r a l u t i n e r a t rn5nniska1i.s liela liv.
GCPfeboi-gs hi9gskoQa och ,$%edlcisnska h6gsliola.n i W i e - borg liltaviil s o m d e r a s s y s t e r l n s t i t u t i o a ~ e r ~ h<arollnska institu- tet och Slocliho%rns hOgsJio%a s a m t e n l a n g r a d fackhögskolor ha siit u r s p r u n g i d e n n a uetenskaq~ens miikiiga niveckling. Gidlehorg upplevde frl-an 1860-talet e n s t a r k e k o n o m i s k
uppgalag. Staden sj6d a v l i ~ . Samtidigt gjorde sig starka Icieltrirella striivanden gidllande, frimst priiglade a r tidens Eilse- raEa kulturidealism s c h av s l i n i ~ d á n a ~ i s r i s e n . I GOiiehorg be- rëarnde i n a n sig utan riitb a v att ha i n o d att tiasaka och. Enandla m e d frihet ocin sjalrstan%ddghet,
F r a n kenltiirlibera%t hB1F. m e n a d s m a n vid mittens alr Kirra 5 r h u n d r a d e t , att Sverige BzSivlt efter i allman utveckling. Icke minst slodo ~nnlversihefen I skottgluggen. Man riktade sig m o l att tuniversitetern h a d e bli~ik-, som m a n sade, ngstan uQeslk.- talade esami~satioaasansta1ter för priister, I5rad-e o c h iimbetsm5ra och m o t a t t stasdiersaa bestodo 1 y914g iiii-s- o c h »Biisliistaing», Det Dalades onn ueaiversileferis »fattigdom p5 5k$a vetenskap- I l g l ~ e t > > ~ o m d e r a s »förSama:~de inilytande
pi
det LntellelibtselBa Bivet». Kritilten v m bard, silen icke utan grund. Den Ban !iitt komana att Ater ena gang f5 al;tualitet. Den lilaerala ks~ltter- idealisimens p r o g r a m var, att et& unirersilei h a r e n h6gre s~ppglft an ail v a r a en unc%er~:isningsans$ali~ "u'etensltap och veteiiskapligt 4 % ~ skald st5 1 ceailium: ett universitet n7ara e n medelp~anukl fbr landets alla ae%ensl;apliga och k r ~ l t ~ s r e l l a sira- vannden, för hela dess andliga bildning ,sch u l ~ e c k l i n g .GrnndZvlg d r o m d e i dessa kider om alt uppriitia ett nordiskt raialreasitet i Getelsorg. Gidteborg~~armdelslidi.singc
unge s c h IP~aktYge redaktör S. A. Hedle~rad, en aaT fhorgreanads- gestalterna i denna tids strid mellan ganlmalt och nyt%, ut- formade den Biberala kealturidealismekas program I. ett positivt Grslag o m ~iippr5ttandet av en »Göteborgs fria akadenmi)), Den »%ria akademi)), som han föreslog, var en i svenskt kul- turliv i naanga avseenden ny och originell skapelse. Denna Instit~ation sEaeal4e st5 öppen för alla bildningssökande, vara utan examensvaseta och ha professorer, som ostörda av examina, kunde helt 5gna sig
a$
artsete i slam etens skap, utge skrifter och avhandlingar och halla b i d e skringt vetenskapliga och p ~ p d a ~ . a f6rel5snBngar. Veteimskapen skeelle U D i livet, icke liingre förniimt g0nama sig inom sludea-kammarens ~ 5 g g a r .Entzrsiasm f s r vetenskap och insikt o m dennas betydelse för samhiillsliret lag bakom firslaget onn Ghoteborgs fria aha- derni. FrBn ISGO-talet arbetade S. A. Bedlmid niilmedre&et y5 förverYi%igandet av denna. Han ville, att deni liksona alla institrationer arT besthesade varde sktalle azt~eckia sig organmiskt, s5 srngningom %+isa fram f r h e n mindse början. Hail lycka- des 4 za~aa~ga avseenden Y G ~ ,
E n
skickligt ledd föreiiisnlngs-och bi4dnBngsarerksa1nBnet sattes i girig, Taek vase denna slog tanken att uppriitia en högskola ~lndeg. 1870- och 1880-talen djupa roiler E GQLeborg. Enskilda medborgare gjorde stora donsitioner %r alt förverkliga den. Stadeil stödde den, ocle stadsfuilmaktige heslQLs 4887 att uppratta GCafeborgs h8gskolaa. Alen. denna fick ej helt den utgestaltning, som S.
A.
Hedlernd tiinlot sig. Aaidr:~, mera traditionellt inriktade man, Bonstal Oscar E k m a n och generaldircI<tör Sigfrid IYBeseIgren hade i sista steund och med penisingens makt ingripit. 68teborgs h6gskola fick fastare former a n en »fri akademi)), De11 hler ett saycke av ett stats~siaiarerslfel m e d uppgift att "rhereda ior bestamda exaanina. Meaa traditiona9ismeans seger -var icke full- shandig. Ilen nya isögsl;o%ans statuler g a m iiven möjlighet a&% förverkliga BBsBilliga a r de stora 0nislternil, som den fria akademiens förfiiklare uppstiillt. .ivenm delm »fria akademien» kom att satta sisa priigeii p5 GGtebsrgs högsbioIa.GBtehorgs högsliola var en g5a.a till staden GOteborg av enskilda medborgare, Den a r en axy Gajteborgs unives-
siteas r6iter. Den a n d r a %r den medicinslia ha6gsklan i Goteborg,
TaledicinsHi forskning har under senare arkisndenr haft enm u t ~ e c k l i i l g ngstan u t ; ~ n l I l k e , Xya och omfaitande landvin- ningar Hma sfándigk. g j ~ r t s , selm medicinsk forskning stia. Y T . $ B ' ~ d a g a r i centrum av samh5%lsli\?et. N y a institu%isne~, fair fors1;- nirig ocli tinderuisa~ing ha i samrnnaaha~ag hiiralaed blivit e81 angeliiget iinskeea-u5l. I Göteborg laar detta 6risken15% uppfyllis g e n o n uppr5ttas;dei a r den mediciiaska laögskolaia. Ensicilda initiativ och ena orgaesislc axtveckling ligger balism BiIPlionssJen aveii av deniin 1lögslio9ci.
Dera ~ n e d i c i i ~ s k n högskolasi 1 G6Rebor.g Ilar sBt+a-%%ersia ursprilng i det Si~hlgmnd1~a sjulaheiset. Sedaal langt tillbaka h a !Blcare vid s,ju&lsensrt aalselt det vara au .:ilat, att delta iiceri i n i g o n form l s % e ~ e n iiiroaomstalt, J l a n menade, :att ett sförre s,jraEihass kan f~~llstBaadRgt niolsrai'a sin Ide endast genoni att r a r a aven @sa I5roarisicdt. »Genom eibt 'dára andra, larer man sig qjiilv~, fölko en @ng e n a u dessa Iiikares ord, »och endast darigeaaosn tviagas qj~ski~usiiikariia att stiialdigt h311a sig uppe
p&
vetensláapens hQjder». C ~ d e r slutet av ISSO-t:slek fieli dessa t a r ~ l ~ a r n y %ivslrraf%. Göteborgs haigskola borjade i niim och fritt saimaurbeie med GöteE~oi.gs sjuIshoslii8iare anordna medi- einmsli talader~is~aing. Begynnelsen Tar blygsam: medicinska fortsiitinings- O G ~ I repe$itio~zskua.ser under tre veclior. Meel k~arseriaa Islevs en a?:annging och Riljdes1943
av undervisning och esamizlatiorr av norska metHicine kandidater för nzedirine licentiatexamen, en p o s i t l ~ insats å nordiskt saanarbele. Den s. 1;~ ~>medicilislaa ~rndervisorningeaz vid Götelsorgs ~ O ~ S % < O P ; P ) ~ hade hitarecklat sig till en nxedicinslc fakultet i miniatyr.Det "El sig ra tearlagt, alf deur medicinska undervisninge~i id Gateborgs hegsk~lep, asl-21- d e isorska stndentern:~ ~ s r o u'sesauai- saerade, i e n eller anlian form fortsatte med uaederrisiiiag av strenska studenter. S 5 kom ocks8 nit ske. M e r motioner i riks- dagen och korna~aitkeutrednlngtar Ises86t riksdagen 1948 a-ii i en- lighet emaed ers Ihu~mgl. 1laj:fs proposition tappratta Mediciasska Ea6gdBtolan E G6tebos.g. Höstiernainen H949 h6rjade denna sin ~ e r k s a r n h e t . HögsácoYaaa a r iau organisatoriskt fullt utbyggd.
Med upjr2ttanxde a r Xedicinska högsltolan hade GGteborg
f5bt ts-5 hagskolsr med i
piianc4p s a m m a uppgift: vetenskaplig f o r s k n i q och undervisning. Bada h6gsBolornas lararerad anasigo, att veteaaslaap, undervis~aing och studenternas all- m a n n a nibildning skulle B'ran2ja.s och befordras genom a16 de kBic%a h6gskolorna samwnanf6rdes fall ett larosate, En natur- lig a-irm ssk~11Pe P-siialgenom skapas f6r framtida u t ~ e c k l l n g .Ett f6rslag 0111 ett samaonazani6rande a r de bada högsko- lorna framlades. Det v a n n ansSn6r~ing, Rikcdagen i934 besICut i enlighet aned IBungI, S%aj:ts propositiaiz, att Göteborgs hOg- skola och 8Jedihoinsláa ~ O ~ S J C O B ~ S L i GCaleborg skaslle f6renas till
eAf unla-ersEtei - Kungl, usil~ersiietet I GGteborg.
Ett i Geteborg Biinge nart och fôrberett 8nske~1iil Pzar förverkligais,
Den 7 o l ~ t o b e r
1-877
invigdes Uppsala ssnlversitet av hrkehlskap Jacob iC1fssoii 1 narvaro av Sien Skare d. 5. Dess28 januari 1668 invigdes Lunds unirersiies av Sksnes gene-
ralgurea-nor, rilisriidet Gustaf Banér. I dag, n i r a 300 Hr senare, h a r det nurarasade Sveriges lredje universitet Invigts av Gustaf B'I XdoIf~
