Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region?

Mats Rydehell

KanEnergi Sweden AB

Innehåll

• Bakgrund

• Påverkansmöjlighet

• Regionen - status

• Regionen - potential

• Rekommendation

Innehåll

• Bakgrund

• Påverkansmöjlighet

• Regionen - status

• Regionen - potential

• Rekommendation

Bakgrund

• Ett ekonomiskt system byggt på fossila bränslen är en inte hållbart på lång sikt

– Prisökningar på olja – Miljöpåverkan

– Konkurrenskraft & fler jobb

Innehåll

• Bakgrund

• Påverkansmöjlighet

• Regionen - status

• Regionen - potential

• Rekommendation

Möjligheter att påverka?

• Handlingsutrymmet är begränsat

– Juridiska styrmedel Æ mycket liten påverkan – Ekonomiska styrmedel Æ en viss möjlighet

– Administrativa styrmedel Æ stora möjligheter att påverka

Ekonomiska styrmedel

• Offentlig upphandling

¾ Näringslivet

– Stimulerar till teknikutveckling

• Investeringsstöd (inkl t.ex. KLIMP)

¾ Näringsliv, organisationer, m.fl.

– Stimulans projekt

• Trafikpåverkande avgifter och bidrag

¾ ”Alla”

– Reduktion av trafik, stimulans kollektivtrafik & alternativa drivmedel

• FoU-aktiviteter

¾ Fou-institutioner, företag – Utvecklingsprojekt

Administrativa styrmedel

• Rådgivningsverksamhet

¾ Näringslivet, hushåll m.fl.

– Ökad medvetenhet

• Miljö- och energiledningssystem

¾ Näringsliv, myndigheter

– Miljöprofil/image, medvetenhet, trovärdighet

• Kommunala och regionala initiativ för samordning

¾ Kommuner, myndigheter

– Ökad kunskap, minimering av dubbelarbete,

resursoptimering, trovärdighet

… påverkansmöjlighet

• Samhällsplanering

– Kommunala och regionala planer – Helhetssyn

• Samordning viktigt!

Innehåll

• Bakgrund

• Påverkansmöjlighet

• Regionen - status

• Regionen - potential

• Rekommendation

•Näringslivsstruktur

•Aktiviteter

•Energiläget

Är situationen tillrättalagd för att ”gå före”?

Näringslivet

• Näringsliv med omfattande investeringar i FoU med hög andel naturvetare/tekniker

• Fordon, kemi, plast, läkemedel, IT, jordbruk

• Stark koppling till energiområdet

• Väl anpassad för satsning inom energiområdet

• Relativt högt utlandsberoende

– Lyckad satsning förstärks av internationaliseringsmöjligheten

”Regionen runt”…

• Många aktörer och stor aktivitet inom energiområdet

– Universitet och högskolor, företag

• Tyngdpunkt inom transport och förbränning

– Fordonstillverkning, Hamnverksamhet, Bioenergi/biogas

• Aktiva kommunala bolag

– Energibolag, fastighetsbolag m.m.

• Stark samverkan

– Soluppgång i Väst, EcoEx, petrokemikluster, Biogas Väst

• Med mera….

Energiläget

Indikatorer relaterade konkurrenskraft

• Energiprisutvecklingen (industri, hushåll)

• Kraftvärmeproduktion

• Industrin energi- och speciellt elanvändning per förädlingsvärde (branschfördelning)

• Energikostnadens andel av de totala rörliga kostnaderna

Indikatorer relaterade miljön

• CO₂-utsläpp per sektor

• Användningen av fossila bränslen i relation till total energianvändning

• Andelen förnyelsebar energi

• Mängden biodrivmedelsfordon

Indikatorer relaterade försörjningstrygghet

• Självförsörjandegrad

• Effektbalansen

• Andelen förnyelsebar energi

• Kraftvärmeproduktion Basindikatorer

• Total tillförd energi (per energibärare)

• Total slutlig användning (per energibärare)

• Total slutlig användning (per sektor)

Sammanfattning - energiläget

• Generellt minskar energianvändningen i industri-, hushålls- och servicesektor, men ökar i transportsektorn. Speciellt gäller detta användningen av fossila bränslen.

Elanvändningen har generellt en tendens att öka.

• Självförsörjandegraden i regionen så väl som i riket som helhet är låg och visar inga

tendenser att öka. Kraftbalansen förbättras genom ny elproduktion baserat på framförallt naturgas, men också genom ny kraftvärme baserat på biobränsle och ny vindkraft.

Tendensen är dock att användningen ökar snabbare än ny elproduktion kommer på plats.

• Basindustrin är beroende av energi som insatsfaktor och med ökande energipriser (olja och el) kan konkurrenskraften minska. Oljeprishöjningen slår ungefär lika i Sverige och andra Europeiska länder, vilket också gäller för elpriset som handlas i en konkurrensutsatt marknad och där kostnaden för utsläppsrätterna påverkar industrin likt i Europa.

Hushållens köpkraft har endast marginellt påverkas av stigande energipriser, med undantag för de som har hög energianvändning och inte har gjort några åtgärder ännu.

• När det gäller miljöaspekterna på fossilbränsleanvändningen är det framförallt industrin och transportsektorn som står för de stora CO2-utsläppen. Transportsektorn har

dessutom ett stort fossilbränsleberoende och ökar i användning. Jordbrukssektorn har högt fossilbränsleberoende också men har ställt om i betydande grad de senare åren, och har i sammanhanget en totalt sett liten relativ andel av energianvändningen i regionen.

Basindikatorer

• Sverige 1970-2005

– Totala energianvändningen i Sverige har ökat ca 10 % – BNP ökat 80% Æ energiintensiteten minskat (ca 60%) – Ca en tredjedel av energianvändningen fossil Æ har inte

ändrats mycket

– Transportsektorn: 95% beroende av fossila bränslen

0 5000000 10000000 15000000 20000000 25000000 30000000 35000000

Jor dbr

uk,s kog

sbruk ,fiske

Industri, byg gverks.

Offentlig verks

amh et

Tra nsporter

Övr

iga tjänst er

Hus håll

MWh per år

El-energi Fjärrvärme Övrigt Avfall Avlutar Träbränsle Torv Naturgas Gasol

Eldningsolja>1 Eldningsolja 1 Diesel

Bensin Koks Stenkol

Energianvändning per sektor i VG

0 2000000 4000000 6000000 8000000 10000000 12000000 14000000 16000000 18000000

Jordbruk,skogsb ruk,fiske

Industri, byggverk s.

Offen

tlig verksa mhet

Tra nsport

er

Övriga tjänster

Hushå ll

MWh per år

El-energi Fjärrvärme Avfall Avlutar Träbränsle Torv Naturgas Gasol

Eldningsolja>1 Eldningsolja 1 Diesel

Bensin Koks Stenkol

Energianvändning per sektor i VG (exkl ”övrigt”)

Indikatorer relaterade MILJÖ

• Industri- och transportsektorn är de som bidrar mest till miljöproblemen (läs CO

-utsläppen)

• Andelen fossila bränslen i industrisektorn är inte så stor, men i nominella termer blir detta en stor total mängd.

Jord- och skogsbruk har en stor andel fossila bränslen, men den totala mängden är liten. Tendensen är att

andelen fossila bränslen minskar för båda sektorerna.

• Transportsektorns användning av fossila bränslen och bidrag till miljöproblemet är stort, växande och i

marginella termer förändrad genom alternativa bränslen.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004

Energi Hushåll Industri Service Transporter kg/invånare

CO ₂ -utsläpp per sektor

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Jordbr uk,skogs

bruk,fiske

Indu stri, byggv

erks.

Offent

lig verksamhet

Transpo rter

Övriga tjäns

ter

Hushåll

Andra bränslen Fossila bränslen

Andelen fossila bränslen i VG per sektor

Andelen fossila bränslen i Riket per sektor

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Jordbr uk,skogs

bruk,fiske

Indu stri, byggv

erks.

Offent

lig verksamhet

Transpo rter

Övriga tjäns

ter

Hushåll

Andra bränslen Fossila bränslen

Totalt antal registrerade biodrivmedelsfordon, 1990–2004

2001 2007

VEHICLES FUELLING

STATIONS BIOGAS

(GWh)

7

7000

790 62

9 34

Biogas till fordon – utveckling 2001-2007

Indikatorer för

FÖRSÖRJNINGSTRYGGHET

• Själförsörjandegraden har varit och är fortfarande låg.

Oljeanvändningen minskar i de flesta sektorer förutom transportsektorn.

• Elanvändningen ökar och den maximala tim-effektbehovet har ökat. Samtidigt har elproduktionskapaciteten i landet minskat något. Sammantaget ger detta en tendens till allt mer ansträngd effektbalans.

• Kraftvärmeproduktionen i regionen ökar men till stor del med naturgas, vilket inte förbättrar

försörjningstryggheten.

Andelen förnyelsebar energi är < 15 %

Indikatorer för

KONKURRENSKRAFT

• Hushållen lägger idag mer pengar på energi än tidigare.

Incitament finns för minskning av energi och hushåll med lägre energianvändning kan ha stärkt sin köpkraft, medan de som inte gjort något ät sin energianvändning kan har försämrat sin köpkraft. Andelen fossila bränslen minskar beroende på ökade kostnader.

• Industrin energi- och elanvändning har generellt minskat.

Energikostnadens andel av de rörliga kostnaderna har de senare åren ökat, men detta kan också bero på strukturförändringar

eller processändringar. Andelen fossila bränslen minskar, medan elanvändningen ökar något. I bägge fallen är man till stor del beroende på internationell respektive nordisk/europeisk

prissättning.

0 20 40 60 80 100 120 140

197 0

197 2

197 4

197 6

197 8

198 0

198 2

198 4

198 6

198 8

199 0

199 2

199 4

199 6

199 8

200 0

200 2

200 4

Totalt / total Totalt / total

Totalt inklusive skatter / total including taxes

Oljepriset (E01) Elpriset

Fjärrvärmepriset öre/kWh

Prisutveckling på olika energibärare

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

197 0

197 2

197 4

197 6

197 8

198 0

198 2

198 4

198 6

198 8

199 0

199 2

199 4

199 6

199 8

200 0

200 2

200 4

Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk

Kemisk industri Verkstadsindustri

Industrins specifika elanvändning, kWh/kr

Sverige

Industrins elanvändning per förädlingsvärde,

fördelat på några branscher

1983–2002. Sverige

Industrins elanvändning per förädlingsvärde,

fördelat på några branscher

1983–2002. EU

Elanvändning i per m

- Riket

Potentialen

• Potentialen för förnybar energi i Västra Götaland bedöms vara 22,2 TWh.

– Energieffektiviseringar

– Byte av fossila energikällor mot förnyelsebara

• Det motsvarar mellan 2,8 och 14,4 miljoner ton CO

.

• Det motsvarar 4,5-24% av Sveriges årliga totala koldioxidutsläpp.

• Dock omöjligt att säga hur mycket av utsläppsreduktionerna

som sker i Västra Götaland och hur mycket som sker i andra

delar av Sverige/Norden/Europa.

Potentialen

Mycket görs redan i regionen. Exempel:

Biogas Väst

z Dessutom görs mycket på nationell och internationell nivå.

z Dock svårt att bedöma om insatserna är tillräckliga.

Rya Kraftvärmeverk Passivhus - Alingsåshem

Vi såg på…

• Regionala förändringsprocesser

– Biogas Väst – ur ett strukturförändringsperspektiv – Närvärme Kronoberg

• Politiskt ledarskap och ägande i kommuner

– Alingsås kommun – Göteborg energi

• Affärsdriven utveckling

– Biogas Väst – ur ett affärsutvecklingsperspektiv – Bioenergikluster Småland

• Avgifter och tillstånd

– Miljöfordon Göteborg

– Stockholmsförsöket - trängselavgifter

• Regionala initiativ i andra länder

– Limburg, Nederländerna – Oberösterreich, Österrike

Konklusion – goda exempel (1)

• Politiska styrdokument förankrade brett är en utgångspunkt som är en helt avgörande framgångsfaktor. Att veta åt vilket håll vi bör/skall gå är nödvändigt på såväl regional som kommunal nivå. Detta skall följas av en konkret handlingsplan framtagen i dialog med alla berörda marknadsaktörer (se nedan avseende samverkan). Helhetssyn/systemtänkande är viktigt: en smart kombination av lagliga/regulativa, finansiella och informativa

styrmedel som kompletterar varandra ger bättre förutsättningar för en snabbare marknadsintroduktion.

• Långsiktighet och stabilitet runt de styrinstrument man erbjuder är viktigt för att företag skall våga riskera att satsa på ett nytt område.

• Samverkan mellan såväl offentliga förvaltningar som offentligt ägda bolag och privat näringsliv är vidare en förutsättning för att lyckas - genom bred förståelse mellan involverade parter kan en gemensam väg stakas ut framåt i tiden.

• Kommunikation är ett viktigt nyckelord. Att starta upp verksamhet och aktiviteter utan att ha förankrat detta hos berörda parter är ett sätt att gå misslyckande till mötes. Detta är en naturlig del av förra punkten, där samverkan och kommunikation går hand i hand.

• Kunskapen om omställningsarbetet finns inte alltid i den politiska eller offentliga verksamheten, utan är ett resultat av samverkan mellan det offentliga och forsknings- och kunskapsmiljöer. Genom att utnyttja den

senaste informationen och kunskapen inom olika områden kan man undvika att göra de fel andra gjort tidigare.

• Företagen måste få en central roll i utvecklandet och genomförandet av alla s.k. affärsutvecklingsprojekt. Samordningsrollen är central, både som sammanhållande funktion men också som katalysator i aktiviteterna.

Samtidigt är goda exempel och föregångare viktigt för att skapa nya marknader för etablerad teknik eller marknader för ny teknik.

Konklusion – goda exempel (2)

Rekommendation

• Utifrån grov avvägning av kostnaderna samt förväntad nytta

• Med hänsyn till regionens konkurrenskraft, näringsstruktur och forskningsmiljöer

• Med hänsyn till klimatfrågans ställning i Sverige och Europa

• Med avvägning av riskerna med att dels satsa fel dels inte satsa alls

Regionen genomför en ”begränsad” egen satsning på

en mindre fossilberoende ekonomi

• Mycket görs redan i regionen. Ytterligare saker kan komma till.

Samordning är centralt.

• Ett samordnande verktyg kan vara ett ”energibokslut”.

Vision

Mål – handling - status

Insatsområden

Transport Uppvärmning Näringsliv FoU Utbildning Övrig offentlig sektor

Regionen

Medborgare / företag

Organisation och styrmedel

Partnerskap

Delmål Handling Status

Traditionella styrmedel

Insatsområden

• Transporter

– Ökad kollektivtrafik

– Samåkning, bilpooler m.m.

• Uppvärmning

– Stöd… installation, rådgivning – Planering (jfr. passivhus)

• Näringsliv & FoU

– Stöd, nätverksbyggande, profileringsarbete

• Utbildning – next generation

– Skolor, fritids, bibliotek

• Offentlig sektor

– Föredöme…

– Transport- och resepolicy, upphandlingsarbetet

Vad kan din kommun göra?