AHA- metoden. Irene Jensen professor Avd. för intervention och implementeringsforskning

(1)

Irene Jensen professor

Avd. för intervention och implementeringsforskning

AHA- metoden

(2)

BI 26 sept 2007

AHA-studien

 Startade 1999

 Ca 5 000 anställda på sex företag

 Kontrollerad studie med referens grupper

 3- års uppföljning

Finansierades av arbetsmarknadens parter via AFA försäkring

(3)

BI 26 sept 2007

Varför gjordes AHA-studien?

 Att föra ut resultat från vetenskapligt arbete i organisationers hälso- och arbetsmiljöarbete

 Den ökade sjukfrånvaron

 Diskrepansen mellan vetenskap och praktik

(4)

De insatser som görs inom AHA- metodiken förväntades

^:

 Påverka den anställdes hälsa

 Öka den anställdes möjligheter till arbetsinsatser

På sikt förväntades:

- påverkan på företagets behov av nyrekrytering - ökad produktivitet och lönsamhet

(5)

Att investera i hälsa leder till:

 förbättrad arbetsförmåga

 förbättrad arbetsmiljö

 minskad sjukfrånvaro

 ökad produktivitet

Resultat från AHA-studen

Andelen med svårare ryggbesvär minskade med 60%

Genomsnitt 10%

förbättring av arbetsförmåga

3 gånger pengarna tillbaka

(6)

Studie design – single subject with repeated measures

 6 företag börjar att mätas samtidigt (hälsa, livsstil) varje kvartal under tre år

 4 av dessa företag startar intervention vid olika tidpunkter mellan (jan 2000 till dec 2000)

 A

 B

 C

 D

 E

 F

6

(7)

Vad innebär aha- metoden?

 Arbetsmetodik för förbättringsarbete

 Evidensbaserad

 Icke kommersiell

 “In house”-metodik

 Bidrar till

kunskapsutvecklingen inom området arbete och hälsa

(8)

AHA-metoden

Fokusområden Hälsa

 Hjärta/kärlsjukdomar och livsstil

 Nacke/ryggvärk

 Luftvägssjukdomar – Astma och KOL

 Alkohol

(9)

Hälsorelaterad livskvalité (SF 36)

Bästa tänkbara hälsa

(10)

När skall man åtgärda?

Friska Riskzon Sjuka

(11)

11

2025 3035 4045 5055 6065 70 7580 8590 10095

Ej risk Rökning Alkohol Luftvägar Livsstil

Nacke/rygg

Allmänt hälsotillstånd relaterat till

riskgrupp

(12)

Kartläggning Allmän hälsaoch

arbetsmiljö

Återkoppling

Individuell och i grupp

Insatser

Risk-, och friskgrupper Handlingsplaner

Förberedelse

Planering och förankring Vidmakthållande

Vidmakthållande

(13)

AHA-metoden

Enkät

Hälsa och livsstil

Psykosocial arbetsmiljö

(14)

Använder du cykelhjälm

Ja Nej

Vet ej 7,3 %

(15)

AHA-metoden

Enkät

Hälsa och livsstil

Ind. återkoppling FHV

FHV-

aktiviteter Specialister Andra aktörer

(16)

Livsstil och hälsa

(17)

Livsstil och hälsa ”Risktext”

Motion: Dina svar visar att du inte motionerar regelbundet. Brist på motion är en riskfaktor för många olika sjukdomar och besvär som t.ex. hjärtsjukdom, benskörhet och ryggbesvär. Motion påverkar även vikten och hur mycket man orkar. Förbättrade motionsvanor kan minska risken för dessa sjukdomar.

Kost: Dina svar visar att du äter ganska många (gult riskområde) eller alla måltider (rött riskområde) med fet kost. Fet kost är en riskfaktor för bl a hjärt/kärlproblem samt

övervikt och andra sjukdomar relaterade till det. Förbättrade kostvanor kan minska risken för dessa sjukdomar.

Stressbenägenhet: Dina svar tyder på att du har en hög (röd) eller relativt hög (gul) stressnivå. Med detta avses att du har en hel del av de beteenden som brukar kallas TypA-beteenden.Exempel på sådana beteenden kan vara att man gör många saker samtidigt, har svårt att stå i kö och faller folk i talet. Typ A-beteende är en känd

riskfaktor för bl.a. hjärt/kärlsjukdom, Denna typ av stressbeteende går att förändra genom egen träning.

Hjärt/kärlsjukdom: Du har uppgivit att du har en diagnostiserad hjärt/kärlsjukdom. Vid hjärt/kärlsjukdom är det mycket viktigt att tänka på sin livsstil för att minska risken för framtida återfall. Rökning, stress, brist på motion och fet kost är faktorer som kan påverka kärlen negativt.

Nacke/rygg: Dina svar visar att du haft upprepade besvär med nacken och ryggen och att du varit sjukskriven för detta under det senaste året. Detta medför ökad risk för

återkommande och långvariga besvär.

(18)

Individuell återkoppling arbetsmiljö

Låg Hög

(19)

BI 26 sept 2007

Kvalitetssäkrade insatser i utredning och insatser på FHV

(förebyggande/ tidig rehabilitering) = att FHV kliniken använder sig av uppdaterad (EBM) kunskap.

Kvalitetssäkrade rehabiliteringskliniker = insatserna har utvärderats vetenskapligt alternativ att kliniken dokumenterat använder sig av vetenskapligt kvalitetssäkrade insatser (EBM)

(20)

En kostnadseffektiv rehabilitering kräver

att den sjukskrivne genomgår en insats innan sjukskrivningstiden överstigit två månader

Jensen, I., et al. Effekter av rehabilitering efter sju ar. Utvärdering av två rehabiliteringsprogram i Sverige. Läkartidningen, 2006 and PAIN 2009, Norlund A. J Rehab Med 2009.

(21)

BI 26 sept 2007

Multidisciplinär rehabilitering

Smärta

 Rehabilitering måste sättas in inom 2 månader av heltids sjukskrivning

 Kombinerat med arbetsplats insats ökad effekt

 Förbättrar hälsan

 Kostnadseffektiv - minskar produktionsbortfallet med ca 1 miljon kronor /individ (7 år)

SBU , Smärta 2010, Oostrom et al, Cochrane library 2009, Norlund A. J rehab Med 2009, Jensen et al PAIN 2005, 2006, 2009,

(22)

AHA-metoden

Enkät

Hälsa och livsstil

Ind. återkoppling

Grupp-

återkoppling

FHV

Anställda, chefen, processtödjare, FHV

FHV-

aktiviteter Specialister Andra aktörer

Arbetsplatsträff

(23)

Nyckelfaktorer

Gruppåterkoppling

(24)

”Survey feedback”

Kartläggning – återkoppling - handlingsplan

 Systematisk insamling av data genom enkät

 Återkoppla resultat till samtliga anställda i en organisation

 Återkopplingsmöte – analys och tolkning av resultatet samt upprättande avhandlingsplan

 Uppföljning av handlingsplan

Ett framgångsrikt verktyg för organisationsförbättringar (Bowers, Journal of Applied Behaviour Science 1973)

Nya resultat visar att sjukfrånvaro måste förbyggas på två fronter både arbetsmiljö och hälsa – enbart hälsa = liten effekt, enbart arbetsmiljö = liten effekt , kombinationen mest effektiv.

Lohela et al J Occup Environ Med. 2009, JOEM 2010, , Oostrom et al, Cochrane library 2009

(25)

Uppföljningen innehåller fem steg

1. Presentera resultatet tydligt, ärligt & konstruktivt

för alla medarbetare, både det som är positivt och det som behöver bli bättre

2. Analysera resultatet i ledningsgrupp och i olika arbetsgrupper

3. Planera mål och handlingsplaner på kort och lång sikt som sedan ska synkroniseras med ordinarie årliga verksamhetsmål och planer, bl a individuella utvecklingsplaner

4. Organisera och genomför åtgärder på alla nivåer

5. Följ upp och synliggör på ett tydligt sätt för organisation och medarbetare vad som görs, varför det görs och vad

resultatet blir/ ska bli

Uppföljning & åtgärder

(26)

Medarbetarundersökning

Uppföljning & åtgärder

Områden och arbetsprocess

PRESENTERA Resultat

ANALYSERA Resultat

PLANERA Mål och handlings-

plan

ORGANISERA Genomföra

Åtgärder

FÖLJA UPP SYNLIGGÖRA

Åtgärder Resultat

ARBETETSNIVÅ

 Arbetskrav

 Kontroll

 Mål

 Roller

 Feedback

SOCIALT KLIMAT, LEDARSKAP &

ORGANISATION

 Socialt stöd

 Ledarskap

 Personlig utveckling

 Organisationsklimat

 Kompetensutveckling

 Hot/ Våld

 Jämställdhet

INDIVIDNIVÅ

 Balans

 Medarbetarsamtal

 Engagemang

 Motivation

 Hälsa

 Livsstil

 Stress

 Sömn

(27)

BI 26 sept 2007

Handlingsplan

Område /faktor

Hur ska vi förbättra/utveckla?

Aktiviteter/åtgärder

Klar När?

Ansvarig

Uppföljning

Nack-besvär Ergonomisk utredning Skaffa tele-headset

Genomgång av arbetsfördelning

inom 4 v Inom 4 v 22/11/ 2002

Bertil Lena Sven, Mia

V 34 möte Om 2 v (v33) Vid nästa personal-möte

Öka inflytande Representanter från avd deltar på arbetsgruppen möten

v.14 Carl,

Magnus

Vid nästa personal- möte

(28)

BI 26 sept 2007

VAD BLEV DET FÖR RESULTAT?

(29)

Resultat livsstil

 Rökning minskar signifikant på samtliga företag

 Jämfört med referensgrupp så är chansen att sluta röka dubbelt så hög på 3 av de 4 företagen

 Andel Motionärer (≥2 ggr/vecka) förbättras signifikant

 Jämfört med referensgrupp så är chansen att vidmakthålla goda motionsvanor dubbelt så hög på samtliga företag

(30)

Fokusområden - andel förbättrade inom riskgrupperna

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Nac ke/ry

gg

KO

L/rökstopp

Alk ohol

Livsstil

Andel %

(31)

Exempel på resultat psykosocial arbetsmiljö

 Signifikant förbättrad arbetsmiljö inom områdena:

Spänt arbete

inflytande över arbetet

Uppmuntrande ledarskap

Organisationsklimat

Engagemang i arbetet

 Positiva förändringar vidmakthålls

 Förbättringarna förstärks om den anställde aktivt engageras i förändringsarbetet

Björklund et al Eur J of Work and Organizational Psych 2007, Bergström et al, Work 2008)

(32)

BI 26 sept 2007

Exempel på förändringar som

genomfördes inom arbetsmiljöområdet

 Regelbundna informationsmöten

 Gemensamma fikapauser

 Chefsutveckling

 Ergonomiska förändringar (flytt av telefon, etc)

 Schema förändringar för verkmästare

 Gemensamma fysiska aktiviteter, rökstoppsgrupper mm

(33)

BI 26 sept 2007

Varaktiga förändringar

 70 – 80% av de som ändrar sin livsstil eller arbetssituation bibehåller den positiva förändringen.

(34)

 Spänt arbete ökar risken för framtida ohälsa (Bergström et al JOEM 2007. Lohela et al, Thesis KI 2010 )

 Förbättrad ledarskap och organisationsklimat leder till förbättrad hälsa (Lohela, et al JOEM 2009)

 Låg arbetsmotivation ökar risken för framtida utmattning och sjukfrånvaro

(Björklund et al, inskickat manus)

Några resultat AHA- studien

(35)

Nyckelfaktorer i arbetsmiljön att arbeta med för förbättrad arbetsförmåga

 Ledarskap

 Organisationsklimat

 Socialt stöd

 Om man uppnår förbättringar i ovanstående leder det till förbättringar i arbetsförmåga

6 juli 2010

Namn Efternamn 35

Lohela M., Healthy organisations 2010

(36)

Hälsosamma företag

 ”De här företagen har tydligare strategier för ledarskap och tar i större utsträckning till vara personalens idéer om hur organisationen kan förbättras. För dem är det är självklart att

medarbetarna är delaktiga i det kontinuerliga förbättringsarbete…”

Svartengren et al 2008

• Intern rekrytering

• Ledarroll

• Ledarstöd

• Social kompetent

• Engagemang i sjukfrånvaro hos medarbetare

(37)

Vad blir den ”ekonomiska”

effekten för företagen?

(38)

Sjukfrånvaro

procent av total arbetstid

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1999 2000 2001 2002 2003

Privat sekt Företag 1 Företag 2 Företag 3 Företag 4

%

(39)

BI 26 sept 2007

Produktionsbortfall - Beräkning för första året (2001 )

Minskning i sjukfrånvaron motsvarar en besparing på 2.2 milj kr/år för företaget ca 5 700 per anställd/år

Kostnader för företaget för AHA-insatser under första året :

 Kartläggning 148 000 kr

 FHV sköterska 50%, 3 mån 100 000 kr

 Prevention och rehab 630 000 kr

 Arbetsplatsmöten 350 000 kr

1 228 000

Payoff tiden för företag 1 är därmed ca 8 mån

(40)

Arbetskraftsindex = ett sammanvägt mått på arbetskraftens arbetsförmåga

 Arbetad tid

 Sjukfrånvaro

 Hälsorelaterad livskvalitet

 Fysisk funktion

Arbetsförmåga

(41)

Index arbetsförmåga Företag A

0,94 0,96 0,98 1,00 1,02 1,04 1,06

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 M ånad

Produktivitet Företag A

0,82 0,86 0,90 0,94 0,98 1,02

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 M ånad

Förbättring av arbetsförmåga med 10%

(42)

AHA –studien; på 1 timme satsad investering på aktiviteter

får man i genomsnitt 3 arbetstimmar tillbaka.

Posten Sverige; 5 gånger pengarna åter (satsat 100 milj vunnit 500 milj)

(43)

Vad är avgörande för att lyckas?

 Förankring i hela organisationen

 Långsiktigt engagemang inom organisationen

 Både hälsa och arbetsmiljö

 Den individuella hälsan lyfts upp som en naturlig del i arbetsmiljöarbetet

 Uppdelningen av arbetsrelaterad och övrig ohälsa görs ej

 Kartläggning och åtgärd (individ/grupp)

 Strukturerad evidensbaserade metoder för kartläggning, utredning och insatser som är praktiskt tillämpbara

 Ansluten till Företagshälsovård eller motsvarande som arbetar evidensbaserat

 Tydliga avtal mellan företag – företagshälsovård.

 Bokföring av hälsoinvesteringar och sjukfrånvarokostnader göras mer enhetligt, samlat och synligt

(44)

Nyttan med AHA

Som arbetsgivare vinner du

 medarbetare med ökad trivsel och engagemang, förbättrad arbetskapacitet samt att företagets produktivitet ökar.

 minskade problem med sjukfrånvaro Som medarbetare vinner du

 ökad trivsel och inflytande, bättre ledarskap,

 förbättrad hälsa och minskad risk för försämrad arbetsförmåga och problem med sjukskrivning

(45)

Exempel på företag och organisationer som genomfört aha-metoden

•Samt ett flertal landsting och kommuner

•Samarbetar med Storebrand i Norge

•Är basen i AFA-försäkrings satsning på programmet ”Sunt liv.nu”

•Ca 150 000 anställda i referensdatabas som genomfört aha- undersökningen

(46)

46

(47)

Extras

6 juli 2010

Namn Efternamn 47

(48)

Implementering i organisationer

 Förankring i ledningsgruppen

 Utbildning riktat till chefer, HR- representant etc

 Utbildning riktat till företagshälsovården

 Manualer

 Kontinuerliga möten med representanter från organisationen

 Stöd till organisationen i alla steg (från förankring till återkoppling)

 Avtal med hälsoleverantör och avsatta resurser för intervention på individnivå

(49)

Förberedelse

 Syfte med undersökningen

 Arbetsgrupp

 Tidsplan

 Handlingsplan

 Information – kommunikationsplan

 Definiera grupper och chefer tydligt och kommunicera ut i organisationen

(50)

 Informera mig själv om kommande

medarbetarundersökning (intranät, info möten, trycksaker etc)

 Informera min grupp om kommande medarbetarundersökning

 Boka in tid (innan mätning) för återkoppling med min arbetsgrupp

 Endast grupper (minst 7 personer) med svarsfrekvens över 50% får resultat – betona anonymiteten i resultaten

Vad kan jag som chef göra för att

förbereda mina medarbetare?

(51)

Anonymitet

 All dataregistrering sker hos tredje part

 Individuell återkoppling är endast tillgänglig för den svarande

 Berörda chefer har ENDAST tillgång till gruppresultaten

 Gruppresultat ges endast på grupper om minst 7

personer (arbetsmiljö) och minst 30 personer (hälsa) med minst 50% svarsfrekvens