Kriget om fettet och kolhydraterna
– en artikelserie om dieter
Södertörns högskola | Institutionen medier och kommunikation Projektarbete 15 hp | Journalistik | Vårterminen 2012
Journalistik människa och miljö
Av: Linnea Bihlar & Sara Bratell Handledare: Cecilia Aare
Examinator: Magdalena Nordenson
2
Innehållsförteckning
I diet-djungeln ... 3
Skygglapparna på!... 11
”Love doesn’t need handles” ... 13
LCHF för diabetiker ... 15
LCHF-produkter ökar i försäljning ... 18
En räddare i nöden ... 21
Definitionen av ren idioti ... 24
Källförteckning ... 26
Arbetsrapport, Linnea ... 29
Arbetsrapport, Sara ... 32
Antal tecken artikelserie: 39 828 (exklusive faktarutor, bildtexter samt arbetsrapporter)
Älskar du att äta? Brödet till frukosten och pastan till köttfärssåsen? Tänk om du inte fick äta vare sig pasta, bröd eller någon form av kolhydrater utan bara protein- och fettrik mat. Följer du dieten LCHF är det din verklighet, vilket allt fler väljer att göra. Frågan som många ställer sig är;
hur hälsosamt är egentligen LCHF?
3
I diet-djungeln
Vart vi än vänder oss idag finns rekommendationer om vad vi ska äta. På tv visas
matlagningsprogram och i bokhyllorna blir dietböckerna allt vanligare. Men är denna hets om vad vi ska äta riskfri? LCHF är idag en av de mest omdiskuterade dieterna och har delat Sverige i två olika läger.
– Mat väcker alltid starka känslor, säger Mai-Lis Hellénius, ”livsstilsprofessor”, eller mer korrekt, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet.
LCHF går ut på att äta så lite kolhydrater som möjligt, och ersätta dem med fett och protein. Alla typer av socker är förbjudet, man ska även undvika långsamma, ”nyttiga”
kolhydrater som finns i exempelvis potatis, ris, pasta, grovt bröd och rotfrukter. Många som går på dieten menar att det är en av de bättre dieterna eftersom man får äta hur mycket fett som helst, vilket skapar en starkare mättnadskänsla än när man äter kolhydrater och därmed går man aldrig omkring hungrig.
LCHF har på senare år blivit en av de populäraste dieterna i Sverige, trots att metoden är extremt kontroversiell. LCHF har orsakat folkstorm och delat Sveriges befolkning i två läger.
Förespråkarna för dieten menar att mycket fett och protein är hälsosamt och gör att man lättare går ner i vikt, medan exempelvis Livsmedelsverket säger det motsatta och rekommenderar överviktiga att välja magrare alternativ.
LCHF är så pass nytt att det inte finns någon långsiktig
forskning på området, vilket gör att många läkare och forskare ställer sig kritiska till dieten.
– Idag sträcker sig forskning om lågkolhydratskost som längst två år. Det finns dock längre studier av hur fett och protein påverkar våra kroppar vilket gör att vi ställer oss kritiska till en kost som LCHF på lång sikt, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist vid Livsmedelsverkets rådgivningsenhet.
Faktaruta LCHF:
LCHF står för ”low carb high fat” och innebär att man utesluter eller skär ner på kolhydrater och baserar sin kost på fett och proteinrik mat.
Detta innebär att du får äta; kött, fisk, fågel, ägg, smör, mjölkprodukter såsom grädde och ost, såser och
ovanjordsgrönsaker. Med ovanjordsgrönsaker menar man
exempelvis spenat, gurka, tomat, broccoli och avokado. Du får också äta lite av exempelvis nötter, bönor och bär.
Mat som är bannlyst är socker i alla dess former, så som läsk, bakelser och godis.
Potatis, ris och pasta är också uteslutet, precis som margarin, mjöl, majs, frukt och juicer.
4 Den forskning om lågkolhydratskost som finns idag behandlar framförallt hur stor effekt
lågkolhydratskost har för att gå ner i vikt och för att hjälpa diabetiker med att stabilisera sina blodsockernivåer. Varför LCHF inte rekommenderas är för att det inte finns ordentlig långsiktig
forskning om effekterna av en kost som innehåller mycket protein och fett och nästan inga kolhydrater.
Mai-Lis Hellénius är professor vid Karolinska Institutet i Solna, där hon forskar kring vad som orsakar hjärt- och kärlsjukdomar och vilka riskfaktorer som finns. Hon berättar att den allmänna kunskapen om kost har ökat enormt under de senaste 10-15 åren.
– Problemet idag är den totala förvirringen när det kommer till begreppsdefinitionen av vad man äter.
Det finns exempelvis många olika definitioner av vad LCHF är, säger hon.
Den typen av LCHF där man utesluter kolhydrater och ersätter dem med animaliska fetter är Mai-Lis Hellenius och många andra tveksamma till.
– Men är det någon som har ätit mycket godis och istället ersatt dessa med feta nötter så är det kanon!
Likaså kan man ersätta kakor och vitt bröd med olja, grönsaker och lax exempelvis så är det en nyttig variant av LCHF, säger hon.
Partisk forskning
Forskningen om lågkolhydratskost är inte alltid oberoende, utan kan vara sponsrad av industrier som vinner på att vi äter mer av LCHF-kost, så som exempelvis kött- och mejeriindustrin. Att finansieringen kommer från de som vinner på att vi äter mer LCHF-kost menar Åsa Brugård Konde kan göra att forskningen upplevs som partisk.
Socialstyrelsen har länge avrått från LCHF, men 2008 gjordes ett undantag då Socialstyrelsen rekommenderade dieten till en person som var överviktig, och dessutom hade typ-2 diabetes. Idag ordinerar enstaka läkare LCHF-kost till överviktiga och patienter med typ-2 diabetes eftersom
kolhydrater påverkar insulinmängden i kroppen. Andreas Eenfeldt, även kallad ”Kostdoktorn”, är en av de läkare som väljer att rekommendera LCHF.
5
Andreas ”Kostdoktorn” Eenfeldt är en hängiven LCHF-förespråkare. Han brukar ofta figurera i sammanhang då LCHF diskuteras.
Mai-Lis Hellenius.
Foto: Ulf Sirborn
– Jag brukar råda patienter som hör till dessa grupper att ändra sin kost i enlighet med LCHF. Men är man smal och frisk så tycker jag inte att man ska ändra det man äter, säger han.
Mai-Lis Hellenius tycker inte att LCHF bör rekommenderas till vare sig diabetiker eller överviktiga. Hon hänvisar till en långsiktig svensk studie som utförts vid Uppsala Universitet om olika
kostvanor som involverat cirka 80 000 kvinnor och cirka 40 000 män. Studien som sträckt sig över fyra år har fokuserat på de långsiktiga konsekvenserna av olika former av kost.
– Ersätter man kolhydrater med animaliska fetter finns det
dokumenterad ökad risk för både hjärt- och kärlsjukdomar men också cancer, säger hon.
Mai-Lis Hellenius har tidigare uttalat sig i debatten kring vad vi äter och har fått utstå en del kritik.
– Mat väcker alltid starka känslor, säger hon. Vi måste bli bättre på att informera och sprida kunskap om mat och att få fler att äta mer lax och grönsaker. Mat ska stå för glädje.
Behöver kroppen kolhydrater?
Teorin bakom LCHF är att försöka hålla blodsockernivån på en jämn och låg nivå. Kroppen försöker naturligt att behålla en jämn balans. När vi äter så bryts maten ner och bildar bland annat glukos.
Äter man istället en kost som är snål på kolhydrater så börjar kroppen förbränna sina lagrade kolhydrater samt fettreserverna för att ge kroppen den energi som krävs. Det som sker under förbränningen av de lagrade kolhydraterna är att kroppen gör sig av med vatten. Detta gör att man, speciellt under första tiden med lågkolhydratskost, går ner snabbt i vikt. Många LCHF-förespråkare motiverar kostvalet med
6
Säg hej då till kolhydrater och socker! Äter du enligt LCHF är detta bara lite av de livsmedel som du måste avstå från.
Foto:Linnea Bihlar
att vi inte behöver kolhydrater i vår kost i någon högre utsträckning, bland annat för att vi inte rör på oss lika mycket som förr. Ytterligare ett av argumenten för att inte äta lika mycket kolhydrater är att våra förfäder inte hade tillgång till pasta, potatis, ris och liknande kolhydratrik mat. Förespråkarna menar således att vi inte behöver kolhydrater, när våra förfäder klarade sig nästan uteslutande på kött från jagade djur.
Att människors behov av kolhydrater inte är lika stort i dagsläget när vi inte rör på oss lika mycket är forskare och läkare ofta eniga om, men att utesluta kolhydrater ur maten är fortfarande en punkt som skapar stor debatt. Dieter som exempelvis Medelhavsdieten, där långsamma kolhydrater prioriteras, är forskare och läkare mer benägna att rekommendera än den kontroversiella dieten LCHF. Enligt
Livsmedelsverket har det bland annat att göra med de risker och negativa
konsekvenser som kan komma av att inte äta vissa livsmedel.
Exempelvis så kan LCHF- kost, i och med att man inte får äta frukt eller dricka juice, leda till att man får i sig mindre mängd vitaminer än normalt, vilket kan leda till vitaminbrist. Exempelvis frukter är livsmedel som innehåller näringsämnen som är väldigt viktiga för kroppen, så som essentiella vitaminer och mineraler, som vi endast kan få i oss genom maten.
– Att de som äter LCHF inte äter frukt tycker vi är fel och går emot våra kostråd. Vi rekommenderar istället att man bör äta ordentligt med frukt, säger Åsa Brugård Konde vid Livsmedelsverket.
Anlag för fetma – en genetisk fråga?
Journalisterna Karin Bojs och Anna Bratt har i boken ”Vikten av gener” undersökt och presenterat forskning på hur generna kan ha inflytande i olika sammanhang, bland annat hur DNA kan påverka en människas vikt.
7 Under 1980-talet började forskare dra slutsatsen att övervikt och fetma är ärftligt. I Danmark gjordes studier på tvillingar, både enäggs- och tvåäggstvillingar, där man tittade på både miljöns och genernas effekter på vikten. Tvillingarna i den här studien hade blivit bortadopterade som barn, vissa tvillingpar hade också skilts från varandra och växt upp på olika platser. Studiens resultat visade att de barn vars biologiska föräldrar var överviktiga ofta själva blev överviktiga och vice versa.
Denna typ av studie har genomförts flera gånger bland annat i den amerikanska militären där man också kom fram till att generna påverkar övervikt och fetma betydligt mer än miljön. Eftersom olika
människor har olika genuppsättningar och olika hög grad av benägenhet för bland annat fetma och övervikt, så mår vi bra av att äta olika sorters kost. Det finns alltså inte en kost som passar alla, utan kosten måste anpassas efter individens förutsättningar. Något som måste poängteras här är att våra gener inte säger exakt vilken diet eller kost som vi ska äta. Med hjälp av tester kan generna tala om hur stor risk det är att vi blir överviktiga men de kan också visa hur känsliga vi är för olika livsmedel.
Exempelvis kan en person riskera att bli överviktig om denna person äter för mycket kolhydrater, eftersom generna visar att denna person är extra känslig mot kolhydrater. Andreas Eenfeldt är dock inte helt övertygad.
– Folk är olika, självklart finns det vissa som mår sämre av kolhydrater än andra och vice versa, men det är osäker forskning som skulle behöva utvecklas, säger han.
Flera olika rekommendationer
Det finns många olika rekommendationer för hur överviktiga bör äta. Livsmedelsverket har egentligen vedertagna rekommendationer. Överviktiga ska hålla sig till magra livsmedel, hålla sig borta från socker, läsk och godis, hålla sig till tallriksmodellen samt äta mycket frukt och grönt. Detta är för att enligt Livsmedelsverket fungerar de flesta dieter med syftet att gå ner i vikt endast på kort sikt. Det största problemet som Livsmedelsverket ser det, är att de flesta dieter går ut på att utesluta någon del av kosten. För att hålla vikten nere och även hålla sig i frisk bör man äta samma diet länge. Problemet är att det kan vara svårt att följa under längre perioder då man kan komma att sakna den del i kosten som dieten uteslutit. Slutar man med dieten går man ofta snabbt upp i vikt igen. För att kunna gå ned i vikt och sedan hålla vikten måste man hitta den typ av kost som man kan tänka sig att leva med resten av livet.
8
Åsa Brugård Konde.
– Det är ofta det som är problemet. LCHF är egentligen bra att äta för i princip alla människor, men det är inte alla som tycker att det är värt uppoffringen att inte äta kolhydrater, säger Andreas Eenfeldt.
I en artikel som publicerades i Läkartidningen 2011 diskuterar Charlotte Erlandson-Albertsson,
professor i aptitkontroll vid Lunds Universitet, dieter och viktnedgång. Hon poängterar att oavsett vilken typ av diet man väljer så är det främst storleken på portionerna som har betydelse. För att se resultat måste man alltså skära ner på hur mycket man äter. I samma artikel diskuterar hon även LCHF, och hon tycker att LCHF-förespråkarna har missat den mest väsentliga delen av varför LCHF-kosten har använts tidigare för diabetiker. Dieter som fokuserar på mycket fett i maten har funnits sedan 1800-talet för diabetiker, men detta var innan insulinet hade upptäckts. När insulinet introducerades runt 1930 så började man rekommendera en mer kolhydratrik kost till diabetiker, förutsatt att man då hade tillgång till insulin. Detta för att man skulle få i sig kolhydrater, proteiner och fetter och inte utesluta något av näringsämnena.
Det onda och goda kolesterolet
LCHF-förespråkarna rekommenderar en mer fett- och proteinrik kost till diabetiker, vilket har gett LCHF-kritiker vatten på sin kvarn. En fett- och proteinrik kost kan öka de farliga blodfetterna och det farliga kolesterolet LDL, vilket kritikerna menar kan öka riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar.
Kolesterol är ett ord som man ofta hör i reklamer och medier och brukar oftast förknippas med något negativt. Vad många kanske inte vet är att kolesterol inte alltid är dåligt. Kolesterol behövs för att kroppen ska kunna tillverka hormoner. ”Det goda” kolesterolet (HDL) hjälper till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. HDL hjälper till att
transportera bort ”det onda” kolesterolet (LDL) från blodet till levern där LDL omvandlas till nyttiga ämnen som behövs i kroppen. Det goda kolesterolet hjälper också till att rensa blodkärlen från plack som kan täppa till blodkärlen och bidra till blodproppar.
Ett av skälen till att det onda kolesterolet ökar i blodet är vad man äter.
Kost med mycket mättat fett, lite fibrer, nästan ingen frukt och grönsaker bidrar till en ökad risk för framtida problem med blodkärlen och hjärtat. Det finns motstridigheter om de farliga blodfetterna och
9 det farliga kolesterolet, LDL, höjs eller sänks i och med att man äter LCHF. Enligt Livsmedelsverkets Åsa Brugård Konde har värdena varierat när det gäller förhöjda farliga blodfetter bland dem som äter LCHF.
– Vissa personer får inga problem alls med förhöjda värden av LDL. Men vi får också samtal från läkare med patienter med skyhöga nivåer av farligt kolesterol efter att de har följt LCHF, säger hon.
I en experimentell studie från 2011 så följdes en grupp normalviktiga kvinnor när de åt LCHF under en tre veckor lång period. Resultatet av studien visade att LDL nivåerna i blodet hade höjts vilket i
framtiden kan, förutsatt att personerna skulle fortsatt med dieten, kunnat medföra allvarliga risker för hjärt- och kärlsjukdomar.
Dieten som kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar
En annan diet som figurerat mycket i medierna är Medelhavsdieten. Dieten är baserad på att människor kring Medelhavet har en betydligt lägre dödlighet till följd av hjärt- och kärlsjukdomar än människor i Nordeuropa, vilket läkare och forskare tror beror på kosten. Medelhavsdieten är rik på fisk, fågel, grönsaker, frukt, baljväxter och spannmål, men har en relativt liten mängd rött kött. Fettkällan i
Medelhavsdieten kommer främst ifrån olivoljan som bland annat innehåller kolesterolsänkande fettsyror och antioxidanter. Antioxidanterna hjälper kroppen att skydda sina celler. Denna process kan liknas vid att skydda en motor från att rosta. Likaså rekommenderar Medelhavsdieten ett glas vin om dagen för att vinet liksom olivoljan innehåller antioxidanter som är bra för cellerna.
– Medelhavsdieten är baserad på ett gammalt kostmönster från länderna runt Medelhavet. Denna typ av kost kan hjälpa till att motverka hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och demens. Det är så nära hälsosam kost som man kan komma, säger Mai-Lis Hellenius.
Näringsfysiologen och nutritionisten Karin Jonsson bekräftar att det finns mycket forskning som visar positiva hälsoeffekter Fakta Medelhavsdieten:
Medelhavsdieten innebär att man byter ut rött kött mot fisk och fågel. Nyttiga fetter får man genom att äta nötter och olivolja.
Basen i kosten handlar om att äta fiberrikt och långsamma kolhydrater, så som fullkornspasta och grovt bröd.
Medelhavsdieten innehåller också mycket grönsaker och baljväxter.
10 av kostmönster och livsmedel som förknippas med den traditionella medelhavskosten, så sannolikheten är stor att denna typ av kost är nyttig.
– Men det är svårt att säga att en LCHF-kost är hälsomässigt bättre eller sämre än Medelhavsdieten eftersom det finns begränsad långtidsforskning på en strikt LCHF-kost, säger hon.
I The New England Journal of Medicine 2008, presenterades en studie där en grupp forskare hade samlat 322 personer för att jämföra dieters effektivitet. Tre dieter studerades, Medelhavsdieten, där personerna fick äta mycket grönsaker och omättade fetter, en fettsnål diet, och avslutningsvis en
lågkolhydratsdiet. Resultatet efter två år visade att Medelhavsdieten och lågkolhydratsdieten var relativt lika varandra när det gällde genomsnittlig viktnedgång. Dock tycktes de testpersoner som gick på Medelhavsdieten behålla sin vikt under en längre tid än de som följde de andra två dieterna.
Livsmedelsverket kommenterar denna studie på sin hemsida, med att Medelhavsdieten stämmer bra överens med Livsmedelsverkets egna råd för en bra och balanserad kost.
– Medelhavsdieten är väldigt lik våra kostråd, säger Åsa Brugård Konde. Medelhavsdieten innehåller mycket mättade fetter och man äter mycket fisk och fullkorn och fullkorn är alltid bra.
Ur miljösynpunkt
LCHF har fått kritik för att inte vara en miljövänlig kost, även om den ibland marknadsförs som en naturlig kost. Dieten som går ut på att äta mycket proteiner och fett inkluderar också vissa typer av grönsaker, så kallade ovanjordsgrönsaker exempelvis gurka, tomat, spenat och sallad som kräver mycket för att komma till tallriken. Under sommaren 2011 kunde Sveriges Radio presentera en undersökning om matens pris, vad som krävs för att få maten vi äter till tallriken. Bland annat behandlade serien LCHF-dietens miljöpåverkan. Att föda upp boskap och transportera köttet kräver mycket mer
naturresurser för att bli det som vi placerar på tallriken, än odling av spannmål. Också grönsakerna som äts i LCHF-kosten produceras antingen i växthus eller i andra länder vilket också påverkar miljön i högre utsträckning än att producera exempelvis kolhydrater.
LINNEA BIHLAR & SARA BRATELL
11
Skygglapparna på!
Smal, slank och snygg! Den moderna tidens motto kan man tycka. Idag finns många olika vägar som kan hjälpa oss att få den där perfekta kroppen, om de nu må vara att lägga sig under kniven, köpa ett gymkort på det där nya gymmet i närheten eller börja äta på ett visst sätt. Alla dessa metoder är på något vis omdiskuterade. Den största ”snackisen” just nu är dieten LCHF som varit ämne för många heta diskussioner och artiklar. Är LCHF en frälsning i matväg eller kan det ett livsfarligt sätt att äta?
I debatten om matvanor, och framför allt kring LCHF, har verkligheten målats upp som antingen svart eller vit. I Kvällsöppet den 13 februari fördes en debatt mellan LCHF-förespråkare och de som tycker att LCHF är farligt och inte bör rekommenderas. Debatten urartade till något som mer liknade en
pajkastning än något annat, där de båda lagen slängde studier och förolämpningar på varandra istället för att hålla sig till ämnet.
Samma tendenser syns i kommentarsfält till artiklar som handlar om LCHF. De som förespråkar får höra att kosten är farlig och eftersom man vet inte vilka effekter den kan ge på längre sikt. De som kritiserar får sig en känga för att dieten ”fungerar för mig” och att människan idag inte behöver äta så mycket kolhydrater då vi inte rör oss så mycket. Det gemensamma är att ingen av sidorna verkar vara villig att lyssna på den andra.
Det trista med LCHF-förespråkarnas och användarnas övertygelse, är att så fort någon ifrågasätter dieten så ställer man sig i försvarsställning. Den minsta kritik som riktas mot deras övertygelse att dieten fungerar upplevs som en attack mot dem personligen. Som om att de som testat dieten och sett resultat ljuger.
Flertalet studier stödjer att en lågkolhydratskost gör att man snabbare går ner i vikt. Men många läkare och forskare har vissa frågetecken rörande dieten. Vilka är de långsiktiga konsekvenserna av att äta mycket fett och protein men inga kolhydrater? Hur hälsosam är en viktnedgång om man går ner en fyra – fem kilo på en vecka? Forskning har än så länge inte kunnat visa att ett stort intag av proteiner skadar kroppen men, som Livsmedelsverket påpekar, finns ingen forskning som visar vad ett högt proteinintag medför för konsekvenser på lång sikt.
Det man kanske borde funderas över är intaget av fett. I debatten kring LCHF har läkare framträtt och sagt att ökat fettintag bevisligen kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, samt problem med exempelvis levern. Det gör att känns riskabelt att vissa läkare rekommendera en låg kolhydratskost till
12 diabetiker och hävda att denna kost kan göra så att diabetiker inte längre behöver sina mediciner. Att man ser ett förbättrat resultat av blodsockernivåer då diabetiker inte äter så mycket kolhydrater, känns inte direkt som en överraskning. Detta eftersom det är själva kolhydraterna som höjer blodsockret från första början.
Det finns som sagt många frågetecken kring hälsoaspekterna när det kommer till LCHF. Vem har rätt och vem har fel? Det väsentliga, som faktiskt hamnat i skymundan, är att man borde behålla ett öppet sinne i frågan. Jag vet att jag inte kommer avstå från färskpotatis i sommar och jag är inte villig att offra brödet på morgonen eller pastan eller riset till maten.
LINNEA BIHLAR
13
”Love doesn’t need handles”
Foto: Linnea Bihlar
LCHF är inte den enda dieten svenskarna faller för att testa.
Lågkolhydratskost finns i flera olika varianter, som likt LCHF också är vanliga.
Här är några av de populäraste dieterna i Sverige.
Många har säkert hört talas om Atkinsmetoden. Den har varit väldigt omdiskuterad och kritiserad, mest för den kontroversiella sammansättningen av maten. Atkins är en variant av LCHF och innebär likt LCHF, att man plockar bort kolhydraterna från maten. Skillnaden mellan dieterna är att Atkins fokuserar på att öka intaget av kolhydrater efter ett tag, till en nivå man kan hålla utan att gå upp i vikt igen.
Problemet med alla lågkolhydratskoster är att kroppen ställer in sig på svält. När inga kolhydrater finns börjar kroppen förbränna fett och muskelproteiner för att få energi, och det är den delen som får hård kritik.
En annan diet som fått stort genomslag i Sverige är GI, som liksom Atkins är en variant av LCHF. GI- metoden går ut på att man äter en kost med lågt GI-innehåll (glykemiskt index), vilket är ett mått på hur mycket livsmedlet påverkar blodsockret. De som följer dieten strävar efter att ha ett så lågt GI-värde som möjligt. Livsmedel med högt GI-värde kallas ofta för ”snabba kolhydrater”, vilket exempelvis är socker, vitt bröd, och chips. Exempel på kost med lågt GI-innehåll är avokado, fågel, fisk, kött, ägg.
14 Vanligtvis rekommenderar GI-anhängare att man ska äta var tredje till var fjärde timme i kombination med att röra på sig.
– GI var från början väldigt bra, då dieten gick ut på att äta mat med så lågt GI-värde som möjligt. Då valde man det grova brödet framför det vita, fullkornspastan framför den vanliga och man åt fiberrika frukter och grönsaker. Idag har dock definitionen glidit, i stället för att välja nyttiga kolhydrater äter man mycket fett, säger Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor vid Karolinska Institutet i Solna.
Något nästan varje svensk någon gång har hört talas om är Viktväktarna. Det är en nationell
organisation som fokuserar på mat och ger motivation genom gemensam träning och möten. Följer man Viktväktarnas program samlar man poäng vid varje måltid, och räknar sedan ihop totalsumman efter en dag. Poängen räknas bland annat efter kalorier. Varje person har ett eget ”tak” med poäng som denna får förbruka under en dag. Att välja havregrynsgröten med 3 poäng framför fruktyoghurten som innebär 8 poäng är att föredra, eftersom man dels får mindre antal poäng, men också för att havregrynsgröt ger en högre mättnad än yoghurten. Enligt dem själva uppmuntrar Viktväktarna till att välja mat som gör dig mätt under en längre tid, men de har inga förbud mot något utan tycker man ska äta det man tycker är gott, men med måtta.
Ett annat väldigt vanligt alternativ som många människor väljer för att gå ner i vikt är att räkna kalorier.
Alla livsmedel har ett kalorivärde och ju lägre desto bättre. Teorin liknar Viktväktarnas, anhängarna har en gräns för hur många kalorier de får äta under en dag, men de räknar även in träningen i slutresultatet.
Man ska helt enkelt förbränna fler kalorier än man tar in under en dag.
– Det finns omfattande studier om viktnedgång och slutsatserna liknar varandra. Om målet endast är att gå ner i vikt, så finns det många olika sätt att göra det på. Det spelar dock ingen roll egentligen vad man äter så länge man minskar storleken på portionerna, säger Mai-Lis Hellenius.
LINNEA BIHLAR & SARA BRATELL
15 Faktaruta diabetes:
Diabetes finns i två olika former, typ-1 och typ-2.
Typ-1 innebär att kroppens egen produktion av insulin nästan eller helt slutat fungera och personer med typ-1 diabetes måste ta insulin för att överleva.
Diabetiker med typ-2 diabetes är ofta överviktiga men har en viss
insulinproduktion till skillnad från typ-1. Det spekuleras nu i att typ-2 diabetiker inte behöver insulin om de går på en lågkolhydratsdiet.
LCHF för diabetiker
Diabetes är en av de största folksjukdomarna, och i Sverige beräknas det finnas mer än 350 000 diabetiker. Idag handlar debatten om huruvida en lågkolhydratkost kan ersätta insulinet för diabetiker.
– Tyvärr så ser vi patienter som har fått problem med höga blodfetter efter att ha ätit kost med lite kolhydrater, oavsett vad som kommit fram i media, säger sjuksköterskan Ingrid Berglund.
Teorierna om vad som orsakar diabetes är många, generna avgör om man riskerar att utveckla diabetes. Men det finns teorier om att det är vår kost som, framförallt på senare år, har bidragit till ökade fall av diabetes. Bland annat har
lågkolhydratskost rekommenderats av en del läkare till patienter med diabetes och då främst personer med typ-2 diabetes. Diabetessjuksköterskan Ingrid Berglund säger att man inom vården inte rekommenderar LCHF av den
anledningen att den forskning som finns idag inte sträcker sig under en tillräckligt lång tid.
– Min erfarenhet är att patienter som kör LCHF börjar lägga in kolhydrater i kosten efter ett tag men fortsätter ändå med smör, grädde, bacon med mera, och då blir det helt galet.
Utöver att det inte finns långsiktig forskning så finns
frågetecken kring att rekommendera en kost med mycket protein och fett. Detta eftersom protein- och framförallt fettrik kost kan medföra hjärt- och kärlproblem.
– Det finns många studier som påvisat att blodtrycket och blodsockret sänks men det är problemen som kommer på lång sikt som oroar. De flesta studier som finns idag pekar på ökad risk för att insjunkna i hjärt- och kärlsjukdomar om du äter för mycket animaliskt fett, säger Mai-Lis Hellenius, professor vid Karolinska Institutet där hon jobbar med hjärt- och kärlsjukdomar.
Trots det finns det forskning som hävdar motsatsen, nämligen att en lågkolhyratskost kan förbättra utsikterna för diabetiker.
16 Kroppen försöker alltid att behålla en jämvikt och denna jämvikt kan liknas vid en gungbräda. När vi äter så ökar mängden glukos i blodet och när detta sker så utsöndrar bukspottskörteln hormonet insulin som gör att blodsockernivån stabiliseras och ”gungbrädan”
planas ut. Insulinet gör att glukosen i blodet tas upp i cellerna. Vid diabetes fungerar inte denna
gungbrädemekanism som den ska. Bukspottskörteln kan inte producera tillräckligt med insulin för att blodsockerbalansen ska bli jämn utan glukosen måste omvandlas till fettmolekyler eller proteiner för att överleva istället för att kunna tas upp i cellerna.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) presenterade 2010 en svensk undersökning,
genomförd av SBU, som gjorts där man testat olika typer av kost på typ-2 diabetiker. Studien visade att de som åt en lågkolhydratskost fick förbättrade blodsockernivåer och insulinhalterna förbättrades. I vissa fall kunde diabetiker helt sluta med insulin. Efter denna studie lagts fram diskuterades studien av forskare och läkare. En del hävdade att det sannolikt inte är någon risk att fortsätta med en kost som bevisat kan göra blodsockret normalt. Samtidigt som det kan sänka både insulinhalten i blodet, blodtrycket och dessutom minska vikten utan att ge några negativa effekter på kolesterolet på längre sikt. Att blodsockret sänks när man äter lågkolhydratskost menar Ingrid Berglund inte är konstigt.
– Det är ju kolhydraterna som höjer blodsockret. Tyvärr så ser vi patienter som har fått problem med höga blodfetter efter att ha ätit kost med lite kolhydrater och mycket mättat fett, oavsett vad som kommit fram i media, säger hon.
Att basera denna typ av kostråd till diabetiker på en sådan studie tycker Mai-Lis Hellenius är fel.
– Det är klart att man kan hitta enstaka individer där kosten har fungerat på ett positivt sätt, men att luta sina argument på det håller inte. Det finns alltid någon som det fungerar för, men det är ofta ett
undantag, säger hon.
17 Kost som generellt rekommenderas inom sjukvården för diabetiker innehåller lite socker, högt
fiberinnehåll, mindre mängd kolhydrater och då helst ”långsamma” kolhydrater, så som potatis och grovt bröd.
LINNEA BIHLAR
18
Djurskyddets generalsekreterare Åsa Hagelstedt tror att de proteinrika dieterna har påverkat den ökade köttkonsumtionen.
LCHF-produkter ökar i försäljning
Svenskarna äter mer kött än någonsin. Under de senaste två åren har svensk köttkonsumtion skjutit i höjden, 2011 blev ett rekordår då varje svensk i genomsnitt åt 86 kilo.
Även fetare mejeriprodukter som smör och grädde har ökat kraftigt i försäljning.
Det finns flera olika anledningar till vad ökningarna tros bero på.
– Många hakar exempelvis på de proteinrika diettrenderna, säger Helena Lööv på utredningsenheten, Jordbruksverket.
Svenskarnas köttkonsumtion har slagit nya rekord. Under 2011 åt varje svensk i genomsnitt 86 kilo kött, vilket är en ökning med drygt 40 procent under de senaste 20 åren enligt Naturskyddsföreningen. Det finns många anledningar till varför stekar, kyckling och nötfärs blivit så populärt på de svenska middagsborden.
– Många hakar på de proteinrika diettrenderna, som exempelvis LCHF, säger Helena Lööv på utredningsenheten, Jordbruksverket.
Hon får medhåll av Åsa Hagelstedt, som är generalsekreterare på Djurskyddet, en av Sveriges största djurskyddsorganisationer.
– De trendiga dieterna uppmuntrar till att man ska äta mycket kött och protein. Men det finns gott om proteinrika alternativ, säger hon.
Läkaren och LCHF-förespråkaren Andreas Eenfeldt menar att LCHF inte nödvändigtvis måste innebära att man ökar köttkonsumtionen.
– Precis som namnet säger så minskar man på kolhydraterna och äter en högre andel energi från fett. Det handlar om att byta tillbehören, så som ris, pasta och potatis, inte äta mer kött, säger han.
19
Maria Forshufvud vd för Svenskt kött oroar sig för hur
köttkonsumtionen kommer påverka svenska bönder.
Smörbrist hösten 2011
Sedan LCHF blev populärt har även andra livsmedel ökat i försäljning. Smör, grädde och andra feta mejeriprodukter har gått väldigt bra ute i butikerna. Det gick så långt att smör, både vanligt och matfett, blev en bristvara i både Sverige och Norge under 2011. Sverige räddade sig med import från Danmark och Finland, men i december hade Norge fortfarande stora problem. Smörpriserna på nätet låg på så mycket som 1 000 kronor per kilo.
Norska tidningen VG pratade med en av försäljarna, Tove Li i Åsane. Hon bjuder ut sitt smör på nätauktion.
– Jag ska ha minst 800 kronor, säger hon, och tillägger att hon är långtifrån värst.
Enligt Jonas Carlberg på Svensk Mjölk finns det två orsaker till smörbristen i höstas. Den ena är att den svenska mjölkproduktionen har minskat under de senaste tio åren, men också att lighttrenden har försvunnit, vilket gör att vi äter fetare produkter.
– Det finns inte tillräckligt med mjölkfett för att täcka efterfrågan, säger han till SvD.
Under förra året ökade Ica sin försäljning av fetare yoghurt med 16 procent, och vispgrädde med 10 procent.
Svenska bönder blir utkonkurrerade
Scan märkte också av diettrenden, baconförsäljningen ökade med 8 procent under fjolåret. Maria Forshufvud, vd för Svenskt kött, är oroad över
köttkonsumtionens utveckling. Ökningen kommer till största delen från importerat kött från Europa, som sakta men säkert konkurrerar ut de svenska böndernas produktion. I dag kommer fortfarande ungefär 70 procent av allt kött som svenskarna äter från svenska gårdar, men den siffran sjunker stadigt.
– Fortsätter det så här kommer svenska bönder snart inte att ha några bondgårdar kvar, det kommer att stå planterad skog på åkrarna i stället.
20 Produktionen lönar sig helt enkelt inte för dem, säger hon.
En av anledningarna till att svensken äter i genomsnitt 86 kilo kött per år tros vara de proteinrika dieterna.
Mer kött innebär miljöproblem
Problemen med att äta mycket kött slutar inte med utkonkurrerade svenska bönder, utan själva
boskapsuppfödningen bidrar också till en kraftigt förvärrad växthuseffekt. Globalt står den för ungefär 18 procent av de växthusgasutsläpp som orsakats av människan, enligt Naturskyddsföreningen.
Nötkreatur är den största boven i dramat, eftersom idisslande djur producerar både metan och
kväveoxid, som ger mellan 20 upp till 300 gånger större växthuseffekt än koldioxid. Och för att djuren ska växa snabbare utfodras de med den proteinrika sojabönan, som importeras från främst Brasilien. Där skövlas regnskogen för att göra plats åt odlingarna.
– Billigt kött går före klimatsmart, och har gjort svenskarna nonchalanta. Vi har råd att slänga kött och värderar det inte lika högt längre. Som konsument måste man tänka på att minska sin köttkonsumtion och försöka byta ut lite av köttet mot grönsaker och andra livsmedel, säger Maria Forshufvud.
SARA BRATELL
Foto: Linnea Bihlar
21
En räddare i nöden
Lax eller torsk i ugn, tillsammans med philadelphiaost eller crème fraiche.
Det är en vinnande kombination enligt Josefine Olofsson.
På 20 veckor har hon gått ner lika många kilo med hjälp av LCHF.
– Det har förändrat mitt liv, säger hon.
En röd bil svänger in vid trottoaren där vi står och väntar.
Josefine Olofsson hoppar ur bilen och skyndar emot oss med ett leende, något försenad och med andan i halsen.
– Förlåt att jag är sen tjejer, skrattar hon innan vi går in genom dörrarna till Liljeholmshallen.
Josefine har mörkrött hår, är klädd i träningskläder och ser ut som vilken tjej som helst. Hon är tillsynes normalviktig och promenerar med lätta steg genom byggnadens alla träningshallar samtidigt som hon småpratar med oss.
Hennes liv har inte alltid varit helt lätt. Josefine har alltid pendlat i vikt, och så länge hon kan minnas har hon haft problem med tarmsjukdomen IBS, som orsakat henne svåra magsmärtor. Vändningen kom för drygt 23 veckor sedan.
– Jag började med LCHF, och plötsligt började kilona rasa och tarmproblemen försvann helt. De har varit borta sen dess, säger Josefine och ler stort.
Vägde 98 kilo
Hon pratar bekymmersfritt om sin något struliga bakgrund under tiden vi passerar de olika
träningshallarna. Fotboll, tennis, handboll, innebandy. Längst bort hittar vi brottningshallen, där Josefine
För Josefine Olofsson var LCHF en räddare i nöden.
Dieten hjälpte henne att stabilisera både vikten och IBS-symptomen.
Foto: Linnea Bihlar
22 strax ska köra ett hårt träningspass. Träningen har alltid varit viktig för henne. Hon har idrottat större delen av sitt liv, bland annat spelade hon handboll i nio år. Brottning har också tagit upp en stor del av hennes träning, mycket för att hennes pappa är tränare i sporten. Som mest tränade hon fyra
brottningspass i veckan, samtidigt som hon fortfarande höll på med handbollen. Men trots detta har vikten aldrig riktigt gett med sig, och när hon mått dåligt under olika perioder har träningen ersatts med mat. När Josefine blev gravid sköt hennes vikt i höjden. För mindre än ett år sedan vägde hon 98 kilo, till sina 163 centimetrar.
– Jag gick upp väldigt mycket när jag väntade min dotter. Jag åt hela tiden för att inte må illa. Till slut var jag så uppsvälld i ansiktet att mina bästa vänner knappt kände igen mig, berättar Josefine under tiden hon snörar på sig träningsskorna.
”Bra med en kombination av diet och träning”
Innan hon blev gravid vägde hon mellan 75 och 80 kilo. När hon började med LCHF vägde hon 91 kilo, och i dag väger hon cirka 70 kilo. Utöver att hon äter LCHF tränar hon både styrka och kondition fyra gånger i veckan. Näringsfysiologen Karin Jonsson säger att det är bra med en kombination av både diet och träning, men att studier visar att det nästan bara är kosten som spelar roll i viktnedgången.
– Att enbart träna brukar inte vara tillräckligt. Ska man välja en av dessa två alternativ är det oftast effektivare att satsa på dieten om man vill gå ner i vikt. Men träning har hälsomässigt mycket positiva effekter, och många upplever till exempel att träning hjälper att hålla ätandet i schack, säger hon.
Om LCHF är ett bra alternativ svarar hon:
– Många upplever att de mår väldigt bra av LCHF, men eftersom det inte finns tillräckligt med långa studier av en strikt LCHF-kost är det svårt att uttala sig om LCHF är bra eller dåligt för hälsan på lång sikt. I viktminskningssyfte kan en LCHF-diet vara ett effektivt verktyg. Energirika livsmedel som inte ger så mycket mättnad utesluts, exempelvis läsk, kakor och chips, medan grönsaker och naturligt fett- och proteinrika livsmedel i LCHF-kosten ger hög mättnad och bidrar till att det är svårt att äta för mycket.
23
Magsmärtorna försvann
Josefine har så länge hon kan minnas haft problem med magkramper. Efter många undersökningar av hennes tarm och mage fick hon år 2009 diagnosen IBS (Irritable Bowel Syndrome). Läkarna berättade att hennes magkramper berodde på att hon inte tålde fullkorn, något som hon ätit hela sitt liv i form av fullkornspasta och grövre bröd.
– Jag slutade med fullkorn direkt och började äta vitt bröd, pasta och liknande. Det hjälpte inte, utan gjorde bara att jag gick upp massa i vikt igen, berättar hon.
Men nu har hon alltså hittat en lösning på även det
problemet. Josefine menar att LCHF-kosten har gjort att alla IBS-symptomen har försvunnit. Mag- och tarmspecialisten Lars Sidenvall bekräftar att en lågkolhydratskost kan hjälpa dem som har problem med tarmsjukdomen.
– På senare tid har det visat sig att vissa som lider av IBS i många fall inte tål kolhydrater, eller i alla fall mår betydligt bättre utan dem. Därför har vi börjat råda patienterna att minska intaget av kolhydrater, säger han.
För Josefine har LCHF hjälpt henne att få rätsida på livet.
Hon riktigt strålar när hon berättar om skillnaden från förr jämfört med nu.
– Jag har aldrig mått så här bra. Även om det inte finns så mycket forskning kring dieten så funkar den för mig. Det känns så skönt att äntligen ha hittat något som hjälper mot både magen och vikten, efter så många jobbiga år.
LINNEA BIHLAR & SARA BRATELL Exempel på hur en dag med LCHF- kost kan se ut:
Frukost: Turkisk yoghurt med två matskedar blandade nötter, två hårdkokta ägg, kaffe med vispgrädde eller te med ekologiskt kokosfett.
Lunch: Köttfärsbiff med coleslaw eller korvstroganoff (85 procent kött i korven) med hackad gurka.
Middag: Köttbit med rödvinssås, ugnsstekta grönsaker och kryddsmör eller ugnsstekt lax, crème fraiche- och dillsås, smörstekt spenat och broccoli.
Snacks mellan måltider: Smoothie bestående av vispgrädde, grekisk yoghurt, mjölk, hallon, isbitar, eller avokado med majonnäs och räkor alternativt med solrosfrön.
24
Definitionen av ren idioti
Jag är en vanlig tjej som råkar älska läsk och andra snabba kolhydrater lite för mycket för att det ska vara hälsosamt, vilket jag kompenserar med att träna fyra-fem gånger i veckan. Mitt motto för träning har alltid varit ”jag tränar för att må bra och för att kunna äta vad jag vill”. För vad är bättre än god mat och dryck?
Men alla kan inte äta vad som helst utan att gå upp i vikt. Många väljer också att börja gå på dieter i förebyggande syfte, eller för att bli av med de där sista tre-fyra kilona som de så innerligt verkar hata. I dag finns det nog ingen viktmedveten människa i Sverige som har undgått diskussionerna om den kontroversiella dieten LCHF. Många människor har blivit helt frälsta samtidigt som både
Livsmedelsverket och forskare ställer sig kritiska mot den. Detta har gjort mig nyfiken, så nyfiken att jag bestämde mig för att prova på hur det känns att vara utan kolhydrater. Hur fungerar kroppen
Alla jag har pratat med säger att de två första veckorna av LCHF är pest. I skrivande stund är jag nu inne på min femte dag utan kolhydrater. Jag hade förberett mig på att min kropp skulle skrika efter socker, men den känslan har inte riktigt infunnit sig än. Däremot går jag runt och är deppig. Det är så förbannat tråkigt att inte få äta allt som man är van vid, något saknas vid exakt VARJE måltid. För vad är en frukost utan mackor, vad är korv stroganoff utan ris, vad är köttfärssås utan spagetti och framför allt, vad är en fotbollskväll utan öl och pizza?
LCHF innebär ju inte heller bara att plocka bort kolhydraterna, utan även att ersätta dem med mycket fett.
Efter fem dagar vill jag numera kräkas på turkisk yoghurt med frysta bär. Jag blir illamående av äggröra med bacon. Det känns svårt att förstå att den mängd mättat fett som min kropp fått i sig under de senaste dygnen ska vara hälsosam.
Men visst beundrar jag självdisciplinen hos dem som klarar av att hålla dieten. Vardagen är fylld av lockelser som gör det svårt att stå emot. I går var jag exempelvis på barnkalas, min tremänning fyllde fyra år. Hon hade bakat en tårta, och stod och tittade upp med sina stora blå ögon och frågade varför jag inte ville smaka den. Jag svarade att jag sparade den till alla andra, sen smakade jag på grädden för att göra henne glad, innan jag drack upp min ensamma kopp kaffe som stod mitt bland ett hav av kakor.
25 Jag kan förstå att man vill gå ner i vikt om man är överviktig. Jag kan förstå att man till slut tar till vilka metoder som helst. Men att gå på diet när man egentligen inte behöver är ingenting annat än ren idioti, vilket är anledningen till att jag lägger ner det här testet efter enbart några dagar. LCHF är ingenting för mig. Däremot har jag insett att det troligtvis kommer en tid då jag inte kan äta hur mycket skit som helst utan att kroppen tar stryk. Jag har bestämt mig för att sluta med läsk på veckodagar, med vissa undantag.
Jag ska i alla fall sluta dricka det till frukost (ja, det händer lite för ofta). Så något gott verkar den här grejen ha fört med sig.
JA till att unna sig saker.
NEJ till att strypa kosten om det inte är nödvändigt. Det är roligare att i stället äta lite av varje och hellre ta en extra promenad i vårsolen, jag lovar.
SARA BRATELL
26
Källförteckning
Tryckta källor
Albertsson-Erlandson, Charlotte (2011) Högfettdieter är inte harmlösa – allvarliga hälsorisker har kartlagts. Läkartidningen nr 51-52. Sida 2713-2717
Beijer, Emelie; Cerljen, Renate (2011) LCHF – Low Carb High Fat: en experimentell studie av tre veckors LCHF-kost på hälosmarkörer på normalviktiga kvinnor / LCHF - Low Carb High Fat: an experimental study of 3 weeks of LCHF diet on health markers in normal weight women. Stockholm, Gymnastik- och idrottshögskolan
Bojs, Karin; Bratt, Anna (2011) Vikten av gener: Hur DNA påverkar din vikt. Natur & Kultur
Bray, George A.; Carey, Vincent J.; Sacks, Frank M. mfl (2009) Comparison of Weight-Loss Diets with Different Compositions of Fat, Protein, and Carbohydrates. . The New England Journal of Medicine nr 9. Sida 859-873
Bruce, Åke (2005) Felaktik användning av statistik. Läkartidningen nr 42. Sida 3056
Hagberg, Hans; Ljungkrona-Falk, Lena (2005) Dra inte alla kolhydrater över en kam. Läkartidningen nr 42. Sida 3058
Henkin, Yaakov; Schwarzfuchs, Dan; Shai, Iris mfl. (2008) Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet. The New England Journal of Medicine nr 3. Sida 229-241
Lindstedt, Isak H. (2008) Goda kardiovaskulära effekter av medelhavsdiet. Läkartidningen nr 14. Sida 991
Mader, Sylvia S.(2009) Human biology. McGraw-Hill Medical Publishing Sadava, David E.(2008) Life, the science of biology. W.H. Freeman & Company
SBU (2010) Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) SBU-rapport nr 201
Internetkällor
Arfors, Karl E.; Enkvist, Krister; Ravnskov, Uffe m.fl.(2010-12-27) ”Så blir medelåldersdiabetiker friska utan medicinering” Tillgänglig:
http://www.dn.se/debatt/sa-blir-aldersdiabetiker-friska-utan-medicinering (2012-03-02)
Eenfeldt, Andreas, Kostdoktorn. Tillänglig: http://www.kostdoktorn.se/ (2012-02-10) Grängsjö, Karin, (2011-09-19) Svenska kor och skövlingen av regnskog. Tillgänglig:
http://fitnessguru.se/41526-svenska-kor-och-skovlingen-av-regnskog (2012-03-01)
27 KRAV, Marknadsrapport 2011. Tillgänglig:
http://www.krav.se/Documents/Marknadsrapporter/marknadsrapport2011/KRAV_Marknadsrapport_we b.pdf (2012-03-01)
Kvällsöppet (2012-02-13) Kvällsöppet – del 4 Tillgänglig:
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/kvallsoppet?title=kvallsoppet_del_4&videoid=2156738 (2012-02-14)
LCHF Sweden AB, LCHF.se – Ät dig frisk och smal Tillgänglig: www.lchf.se (2012-02-10) NutraVendo AB, Allt om kolesterol – oberoende information om hjärthälsa Tillgänglig:
http://www.alltomkolesterol.se/ (2012-03-28) Naturskyddsföreningen, Kött och klimat. Tillgänglig:
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Broschyrer/broschyr_jordbruk_kott.p df (2012-02-27)
Olofsson, Malin; Öhman, Daniel (2011-08-30) Så testade vi LCHF-dietens miljöpåverkan.
Tillgänglig:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544&artikel=4670066 (2012- 02-27)
Okänd, Medelhavsdieten. Tillgänglig: http://www.dietguiden.com/medelhavsdieten.php (2012- 02-20)
Svederman, Jenny, (2011-08-31) Lantmännen köper Sveriges första RTRS-soja. Tillgänglig:
http://lantmannen.com/sv/press--media/nyheter-och-pressmeddelanden/lantmannen-koper-sveriges- forsta-rtrs-soja/ (2012-03-01)
Wikipedia, (2012-01-11 14:32) Atkinsdieten. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Atkinsdieten (2012-03-28)
Wikipedia, (2012-03-06 12:23) Glykemiskt index. Tillgänglig:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Glykemiskt_index (2012-03-28)
Muntliga källor
Andreas Eenfeldt, läkare och specialist i allmänmedicin. Intervjuad 2012-02-13 Helena Lööv, utredningsenheten, Jordbruksverket. Intervjuad 2012-02-27
Ingrid Berglund, sjuksköterska, specialiserad på diabetes. Intervjuad 2012-02-29 Josefine Olofsson. Intervjuad 2012-02-14
Karin Jonsson, näringsfysiolog. Intervjuad 2012-03-27
Lars Sidenvall, specialist i medicinsk gastroenterologi, Gastrocentrum Aleris. Intervjuad 2012-03-29
28 och 2012-04-01
Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet 2012-03-28 Maria Forshufvud, vd för Svenskt kött. Intervjuad 2012-03-01
Åsa Brugård Konde, nutrionist på Livsmedelsverket. Intervjuad 2012-03-15 Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet. Intervjuad 2012-02-27
29
Arbetsrapport, Linnea
Linnea Bihlar, JMOM, Projekt vt-12
Jag och Sara valde att skriva om kost och diettrender med främsta utgångspunkten i dieten LCHF (low carb high fat) samt Medelhavsdieten som en motpol till detta.
Varför vi valde detta ämne var för att vi båda två älskar mat i alla dess former samt att vi båda tränat väldigt mycket i våra liv. I och med vårt idrottande har vi fått lära oss att dieter är något man ska hålla sig borta ifrån och dessutom lever vi båda efter mantrat att vi äter vad vi vill och tränar istället för att må bra. Valet av dieterna har gjorts på grund av den debatt som nu uppmärksammat så mycket. Det är knappast någon som har missat hur omdiskuterad LCHF är och hur hätsk denna debatt har blivit framförallt de senaste veckorna. Som en motpol till LCHF, som framställs av de flesta läkare och professorer som en farlig diet, valde vi Medelhavsdieten. Detta för att Medelhavsdieten har bevisats minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar kring Medelhavet och har därmed blivit en populär diet som inte avviker så mycket från exempelvis Livsmedelsverkets rekommendationer. För att få en större inblick i dieten valde vi också att testa på LCHF, framförallt för att se vad som är så ”fantastiskt” med den, men också för att vi var nyfikna på om dieten faktiskt fungerade. Vi har aldrig tidigare övervägt att gå på någon diet så vi tänkte passa på i ”vetenskapens namn”. Det gick lite sådär med det…
Tanken vart detta ska kunna publicerats har varierat lite under arbetets gång. Från början hade vi vissa idéer om att det kanske skulle kunna fungera i ett hälso-/träningsmagasin. Detta fungerar säkerligen fortfarande men artiklarna känns som om de i större grad passar i en dagstidning så som de ser ut nu.
Eftersom detta ämne är aktuellt och väldigt omdebatterat idag så skulle vi kalla ämnet för allmänintresse och därför kanske dessa passar bättre in i dagspress. Exempelvis skulle artiklarna kanske kunna passa in i DNs insidan där de nu har en artikelserie om kost.
Ansvarsfördelningen har sett ut som så att vi båda har skrivit varsin krönika. Tanken från början var att skriva en tillsammans om vår upplevelse under den tiden vi testade på LCHF själva. Då Sara avslutade dieten före mig så skrev hon en krönika om varför dieter är idiotiskt och jag valde att rikta in mig på att skriva om själva debatten och hur det urartat till en smutskastning mellan de olika lägren. Vi har sedan skrivit varsin nyhetsartikel, Sara om köttkonsumtionen idag och jag fokuserade på en av LCHF-
förespråkarnas hörnstenar, nämligen att LCHF är bra för diabetiker. Tillsammans har vi skrivit ett personporträtt av en tjej som går på LCHF och som mår mycket bättre idag än hon någonsin har gjort.
Vi har också utarbetat faktaartikeln tillsammans och försökt bolla idéer om vilka personer vi bör intervjua och vilken fakta som verkar pålitlig. Inför seminarieversionen har jag tagit huvudansvaret för faktaartikeln och Sara har tagit huvudansvaret för att fixa i ordning personporträttet.
30 Researchen som gjorts har innefattat läsning av böcker, artiklar och forskningsstudier. Utöver detta har intervjuer gjorts. Jag har läst bland annat Karin Bojs och Anna Bratts bok Vikten av gener, som bland annat behandlar hur generna kan påverka vikten. Mina läroböcker från kurserna Cellens värld och Människan och medicinen har jag haft användning av när det kommer till de mer grundläggande faktakunskaperna som behövts för att göra framförallt faktaartikeln.
De forskningsstudier som jag har läst har handlat bland annat om en jämförande studie mellan bland annat lågkolhydratsdiet och Medelhavsdiet, en studie som definitivt var relevant för vår artikelserie.
Denna studie pubclicerades i The New England Journal of Medicine i 2009. Jag har också last ytterligare en forskningsstudie som publicerats i samma tidskrift, denna studie var från 2008 och
jämförde lågkolhydratskost med kost som innehöll mycket protein och en kost som innehöll mycket fett.
Utöver forskningsstudier har jag läst debattartiklar och nyhetsartiklar som behandlar ämnet kost och/eller LCHF. Artiklarna har kommit från olika håll, så som från dagstidningar och branschtidningar som exempelvis Läkartidningen.
Utöver skriftligt material har jag även använt mig av Kvällsöppetdebatten men då mer som en referens i min krönika och som ett exempel på den smutskastning som LCHF debatten är.
För att förstå vad LCHF är, har både jag och Sara läst, framför allt, de starkaste förespråkarnas
definitioner på deras bloggar. Kostdoktorn Andreas Eenfeldts blogg beskriver tydligt för nybörjare vad LCHF är och hur man ska äta för att följa kosten. Detta har vi använt oss av under den tiden vi följde LCHF.
Vi hade redan från början en väldigt kritisk inställning till dieter i största allmänhet och det var väl vår utgångspunkt, att vara kritiska. Vi har försökt att få fram olika sidor av debatten men vi har vinklat mest på att LCHF inte är en bra diet. Vi har dock lyft fram att dieten kan fungera och göra livet bättre i och med personporträttet på Josefine Olofsson som nu mår kanon och har gått ner i vikt efter att ha ätit LCHF. Visst har vi kunnat välja en person som det kanske tydligare visade att det var tack vare LCHF som hon har gått ner i vikt och inte en kombination med maten och träningen, men jag tycker ändå att det var en bra gestaltning då hon nu mår bättre än hon någonsin gjort efter att hon upptäckt LCHF.
Vi hade säkert kunnat göra flera artiklar kring det här ämnet och breddat det mer på olika punkter. DN har en artikelserie om mat i sin sektion Insidan och mycket av det som dem skrivit om där liknar vårt material, så det kan ses som att vi ändå har tänkt på de intressanta vinklarna och inte bara på lyckliga
”jag gick ner x antal kilo på 2 veckor!”-reportage.
31 Det som jag kan se som ett problem med vår artikelserie är att vi inte fått tag i någon professor som kan ge oss fakta vi har fast som citat. Jag kan också se problemet med att vi egentligen inte har någon mer företrädare för LCHF än Kostdoktorn Andreas Eenfeldt, och att det kan ses som att vi inte gett
motståndarsidan tillräckligt utrymme. Min artikel om diabetes är också problematisk eftersom jag inte kunnat få tag i personerna som skrev en debattartikel i DN. De var en grupp läkare som hävdade att LCHF är en kost som kan göra så att typ-2 diabetiker inte behöver sin medicin. Att inte låta den sidan komma till tals kan göra artikeln öppen för kritik eftersom man alltid ska försöka låta båda sidor komma till tals.
Citatkollen jag genomfört har gått via mail och telefonkontakt. Jag har mailat citaten och även de
”indirekta” citaten då jag bara refererat till personen, till den som uttalat sig. Sjuksköterskan Ingrid Berglund har jag dessutom haft lite telefonkontakt med i och med citatkollen då hon ville förtydliga några saker jag missuppfattat och även att hon inte ville att hennes arbetsplats skulle stå med vid eventuell publicering eftersom hon precis sagt upp sig och inte kände att hon ville representera en arbetsplats utan godkännande från sina chefer. Men hon förtydligade att hon står för allt hon säger, men att hon inte vill stå vid någon specifik arbetsplats.
Åsa Brugård Konde efterfrågade att få se de citat som ska användas om jag tänkte publicera texten, även om det inte är säkert att texten kan/kommer att publiceras så mailade jag iväg citaten till henne ändå.
32
Arbetsrapport
,Sara
Sara Bratell, JMOM, projekt vt-12
Vi valde att göra en artikelserie om ett väldigt omtvistat ämne, nämligen lågkolhydratsdieten LCHF, och jämförde den med Medelhavsdieten, en ganska mild diet som rekommenderas av Livsmedelsverket.
Både jag och Linnea är väldigt hälsointresserade och var tidigare elitidrottare i olika sporter. Vi har under vår uppväxt blivit drillade av både tränare och kostrådgivare i ”hur man äter rätt”, där dieter absolut inte förekommer i någon form alls. Därför blev vi nyfikna på att ta reda på mer om just LCHF, eftersom det är en så pass kontroversiell diet, och verkligen gå till botten med vad som sägs om den och varför så många människor väljer att gå efter dess rekommendationer, trots upprepat motstånd av både Socialstyrelsen och Livsmedelsverket. Eftersom det är ett så pass stort ämne som täcker många områden ansåg vi att det inte skulle vara något problem att vara två personer, så det både skulle bli fler och längre artiklar som skulle ge utrymme för längre diskussioner.
Syftet med artikelserien är att gå till botten med LCHF, och till en viss grad jämföra den med
Medelhavsdieten. Vi har försökt göra ett urval i djungeln av olika uttalanden och information som alla läkare, professorer och dietister har gett oss och andra i tidigare studier, och försöka få svar på varför LCHF är bra eller dåligt. Vi anser att ämnet har ett allmänintresse, med en riktning mot
hälsointresserade, vilket gör att vi tror att artiklarna skulle fungera lika bra i vilken dagstidning som helst, som i ett tränings- eller kostmagasin som exempelvis ”Wellness” eller ”ToppHälsa”. Gällande ansvarsfördelningen har vi fördelat arbetet jämnt mellan oss, den stora faktaartikeln och personporträttet skrev vi tillsammans, sedan skrev jag en längre nyhetsartikel och en krönika själv, liksom även Linnea gjorde. Vi satt tillsammans och skrev mestadels av tiden, vid varsin dator och bollade idéer och upplägg mellan oss. Linnea har en systemkamera så det är hon som har tagit och redigerat samtliga bilder i arbetet, och hon har också sammanställt ordningen av artiklarna. Vid seminarieversionerna tog hon på sig huvudansvaret för faktaartikeln medan jag gjorde personporträttet.
Researchen har vi gjort utifrån olika studier, aktuella diskussioner i medier och självklart också genom olika intervjuer med läkare, sjuksköterskor och andra sakkunniga som rör våra artiklar. Att få tag på tillförlitliga källor har varit vårt största problem genom arbetets gång. Programmet Kvällsöppet den 13 februari gav oss också uppslag och idéer om hur arbetet skulle utformas, och om var det är bra att börja nysta ifrån.
33 Vinkling, form och gestaltning har varit väldigt viktiga faktorer för oss. Eftersom vi tidigare är ganska märkta av våra tränares kostråd och därmed associerar dieter med något negativt har vi varit väldigt försiktiga och försökt att inte låta det lysa igenom i arbetet. Vi har försökt att gå in med öppet sinne och inte döma, vi har tagit in allt som sagts och värderat all information i enlighet med hur vi har lärt oss hantera källkritik. Vinkeln på artiklarna har dock ändå dragits mot att vi ställt oss kritiska till LCHF, men vi har ändå försökt att få med båda sidor av debatten.
Artiklarnas innehåll har ändrats allt eftersom arbetet har pågått, när vi insåg vad som var intressant och passade in eller inte. De genrer (utöver faktaartikeln) vi använt oss av är nyhetsartikel, personporträtt, krönika och debattartikel. Den stora faktaartikeln handlar i stort sett om vad LCHF och Medelhavsdieten är, vilken inverkan dieterna har på kroppen, samt vad olika för- och motparter har att säga i frågan.
Sedan följer en artikel om hur LCHF hänger ihop med diabetes, som går in lite mer på varför ett fåtal läkare väljer att rekommendera dieten till människor med diabetes typ-2. Därefter kommer en artikel som handlar om svenskarnas kött- och mejerikonsumtion, som till viss del påverkas av proteinrika dieter (som exempelvis LCHF). I den artikeln får man också läsa om vad olika organisationer har att säga i frågan. Sedan kommer personporträttet, där läsaren får träffa 23-åriga Josefine Olofsson som har lyckats gå ner 20 kilo på 20 veckor med hjälp av LCHF och träning, och vad läkaren Lars Sidenvall har att säga om det. Efter det följer Linneas krönika, där hon tar upp problematiken med den så kallade
”pajkastningen” som för- och motparter av LCHF för mot varandra och hennes egen åsikt i frågan. Som avslutning finns min egen krönika, där jag berättar om mina spontana tankar kring hur det känns att prova på en strikt låg kolhydratskost.
Jag kan känna att ett etiskt problem vi har haft är att vi inte alls har särskilt många muntliga källor som är för LCHF. Vi funderade på att ta med läkaren Annika Dahlqvist som är en känd förespråkare av dieten, men eftersom hennes läkarlegitimation har ifrågasatts vid ett par tillfällen och faktumet att hon har tvingats ta tillbaka eller ändra tidigare citat, gjorde att det inte kändes helt rätt eller trovärdigt att lyssna på henne.
Citatkontrollerna på de muntliga källor som jag har använt har gjorts på samma sätt på samtliga
personer. För att kolla så jag har förstått saken ordentligt upprepar jag det de precis har sagt, vilket är ett bra sätt att få bekräftelse för att det stämmer, men också ett bra tillfälle att få dem att berätta om saken ännu mer utförligt. I slutet av varje samtal har jag frågat om de vill få artikeln mailad till sig, de flesta har svarat att de inte ansåg det vara nödvändigt men näringsfysiologen Karin Jonsson har godkänt alla citat via mail. Eftersom jag har pratat med många offentliga personer (Andreas ”Kostdoktorn” Eenfeldt,
34 Maria Forshufvud (vd:n för Svenskt kött) e.tc) så finns redan många av deras tidigare citat cirkulerande på internet, vilket har gjort att jag är säker på deras åsikt och därmed också på att det jag precis skrivit ned stämmer.
