• No results found

Islamikat esoterism, islam och esoterism, esoterism och islam

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Islamikat esoterism, islam och esoterism, esoterism och islam"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

http://www.diva-portal.org

This is the published version of a paper published in DIN: tidsskrift for religion og kultur.

Citation for the original published paper (version of record):

Faxneld, P., Sorgenfrei, S. (2017)

Islamikat esoterism, islam ochesoterism, esoterism och islam DIN: tidsskrift for religion og kultur, (2): 7-9

Access to the published version may require subscription.

N.B. When citing this work, cite the original published paper.

CC BY-SA 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/

Permanent link to this version:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33725

(2)

Islamikat esoterism, islam och esoterism, esoterism och islam

Sedan en tid pågår diskussioner kring begreppet esoterism och huruvida detta ska förstås som en kulturspecifik kategori, eller om det snarare är en transkulturell term i någon mening. I takt med att det akademiska studiet av västerländsk esoterism etablerat sig och vuxit på universite- ten, har också ramarna vidgats och allt mer intresse riktats utanför det västerländska – hur detta nu än ska förstås. I föreliggande temanummer om islam och esoterism vill vi presentera några olika ansatser som alla kan sägas relatera till sådana vidgningsförsök. Utifrån tre olika perspek- tiv analyseras relationer mellan storheterna islam och (västerländsk) esoterism, varigenom gränserna visar sig empirisk-historiskt porösa eller tänjbara av metodologiska skäl.

I den första artikeln undersöker Per Faxneld och Simon Sorgenfrei hur teoretiska landvinningar inom det akademiska fältet västerländsk esoterism kan användas för att analysera historiska processer och mel- lanreligiösa relationer – mellan sunnimuslimer och yezidier – under det osmanska rikets tid. Kan vi dra fördel av att studera yezidiers historia och religion, med utgångspunkt i hur forskare som Antoine Faivre samt (primärt) Wouter Hanegraaff och Kocku von Stuckrad teoretiserat fe- nomenet, som en form av esoterism i en muslimskt dominerad kultur- miljö? Eller, mer precist, kan vi förstå relationen mellan osmaner och yezidier bättre om vi gör jämförelser med hur kulturella utstötningsme- kanismer och retorik kring uppnåendet av hemliga högre sanningar his- toriskt har fungerat i västeuropeiska diskurser?

Simon Sorgenfrei fokuserar i numrets andra artikel på sammanväv- ningen av indisk sufism och euro-amerikansk teosofi i sufimissionären Inayat Khans Sufi Movement International. Främst behandlar texten – utifrån nytt empiriskt material – hur Khans sufism tar sig uttryck i olika praktiker inom den svenska grenen av Khans internationella rörelse under Elsa Ulma Haglunds ledarskap 1924–1943. Här ligger alltså

7

2/2017

DIN 2017-2 ombrukket.qxp_DIN 10.01.2018 12:23 Side 7

(3)

fokus på hur islamiska traditioner vuxit ihop med och blivit del av väs- terländskt esoteriska strömningar.

I den avslutande artikeln undersöker Per Faxneld, utifrån en rad olikartade material, islamsyn bland svenska esoteriker inriktade mot sa- tanism och så kallad left-hand path. Slående är hur frånvarande islam är i denna miljö, samtidigt som de åsikter som ändå dryftas om islam är negativa på ett ibland paradoxalt sätt. Islam visar sig också vara in- direkt närvarande i hur somliga personer hämtat inspiration från berät- telser om yezidism, där den sistnämnda kommit att konstrueras främst som ett subversivt alternativ till islam i Mellanöstern – det vill säga en projektionsyta för dessa västerländska esoterikers självbild som en form av motståndsandlighet vis-à-vis kristendom. I denna artikel finner vi alltså ett tredje perspektiv, islamreception inom en specifik gren av väs- terländsk estoterism.

Sammantaget är det vår förhoppning att visa på några ingångar i hur forskare från fälten islamforskning och västerländsk esoterism (som vi redaktörer är representanter för) kan samarbeta och tillsammans vrida och vända på välbekanta fenomen. Mycket av innehållet är preliminärt och explorativt till sin karaktär, som sig bör i en forskningsinriktning som åtminstone i Norden (med undantag som exempelvis Mark Sedgwicks verksamhet vid Århus universitet) i hög grad ännu befinner sig i sin linda. Att intresset för detta möte mellan fält är stort i regionen visade sig vid den ESSWE (European Society for the Study of Western Esotericism)-konferens som hölls vid Göteborgs universitet 2013, där esoterismforskaren Henrik Bogdan och islamforskaren Göran Larsson var initiativtagare till ett flertal lyckade paneler kring temat.

Vår förhoppning är att vi får se betydligt mer av samma vara fram- över, inte minst med tanke på att kombinationen av tillsvidareanställda forskare inom båda fälten (med intresse för varandras material) nu åter- finns vid minst tre lärosäten i Sverige: Södertörns högskola (Per Fax- neld och Simon Sorgenfrei), Göteborgs universitet (Henrik Bogdan och Göran Larsson) samt Stockholms universitet (Egil Asprem och Susanne Olsson). Säkert ser det ut på ett liknande sätt även på andra håll i Nor- den, vilket gör att framtidsutsikterna ter sig goda för fortsatt korsbe-

8

2/2017

DIN 2017-2 ombrukket.qxp_DIN 10.01.2018 12:23 Side 8

(4)

fruktning i vårt geografiska område. Om detta specialnummer kan bidra till ytterligare pollinering skulle det bereda oss redaktörer stor glädje.

Per Faxneld och Simon Sorgenfrei 2/2017

DIN 2017-2 ombrukket.qxp_DIN 10.01.2018 12:23 Side 9

References

Related documents

E2: Jag tror att den har blivit väldigt mycket så att, efter elfte september och allt det där att det är det som visas i media, nu tror alla att liksom att i islam står det att

Kadivar menar om inte ens profeten som är inkarnationen av det rätta, och den primära väktaren av islam, hade den rätten att utöva tvång till att tro på islam, hur kan det då vara

Jag skulle till och med vilja säga att det gäller dom som har tagit avstånd ifrån islam, för även dom har ju då tagit avstånd till detta islam, vad är det då dom har tagit

Återigen verka diskurserna om islam vara en utgångspunkt till att överblicka det västerländska samhället, allstå lärarna använder sig av typiska västerländska

Det är inte endast en förbättrad kommunikation och samarbete mellan skolan, eleven och föräldrarna som är lösningen utan det handlar om skolans skyldighet att

It says that: Allah want from us to make the justice, and [arabiska] to make things by the best way, and to give to other people, to share with the others – especially with

Däremot framstår trots detta en diskurs om islam, och muslimer, inom denna kontext som kan kopplas till både förankring genom motsägelse samt emotionell förankring.. Genom att

Därför vände jag mig till Allah.” på samma sätt svarar Ferid ”Jag kände mig väldigt maktlös och svag och därför vände jag mig till Allah för att komma över mina