• No results found

Pelikanerna är tillbaka i Havannabukten Lars Edqvist • Text & Foto

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Pelikanerna är tillbaka i Havannabukten Lars Edqvist • Text & Foto"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tidskriften Kuba 1/2013 8

Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Icke- kommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige licens. För kopia av denna licens besök http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/. Det har publicerats i www.globalarkivet.se

Pelikanerna är tillbaka i Havannabukten. Där finns åter fisk att äta sedan syrehalten i bukten har stigit. Totalt har föro- reningarna i bukten minskat med 58 procent. Men det finns fortfarande mycket att göra.

Det är en bild av Kubas miljöpolitik. Stadsjordbruk och lokala byggmaterialfabriker, men också konstgödning och oljeborrning är andra bilder som jag mött på en rundresa med hållbarhetstema.

Vattnet i Havannabukten har varit extremt smutsigt. Längst in i bukten ligger ett oljeraffinaderi. Tre floder som mynnar i bukten har fått ta emot industriutsläpp och avloppsvatten från hushåll. Det har länge varit en dålig vana att dumpa allehanda sopor och skräp i bukten.

Arbetet med att rena Havannabukten började med ett kari- biskt projekt för vattenrening 1998. I Havannabukten bil- dades en specialgrupp med ett brett uppdrag, som omfattar ett stort område kring bukten. Gruppen är statlig och sys- selsätter 65 specialister, och den har ett omfattande samar- bete med kommunerna och kommundelsråden i området.

103 föroreningskällor har identifierats och bearbetats. Det- ta har alltså lett till att de totala föroreningarna har minskat med 58 procent.

Några exempel på åtgärder som har genomförts inom ra- men för projektet:

• Gruppen har samarbetat med industrierna i området för att få dem att minska sina utsläpp.

• Avloppsvattnet från toaletter leds nu långt ut till havs, nå- got som man anser vara en form av biologisk rening.

• Skog har återplanterats i området, framför att längs flo- derna.

• En omfattande folkbildning har genomförts i skolor och kommundelsnämnder för att få alla förstå vikten av att inte slänga skräp i bukten.

• Fartygens dumpning av skräp i bukten har stoppats. De inspekteras när de kommer och innan de släpps ut ur buk- ten. Samtidigt håller hamnen på att flytta utanför staden, i Mariel väster om Havanna.

Fortfarande luktar det illa från bukten. Vattnet ser oljigt ut,

Lump blir papper och prydnad i grannskapsprojekt

Bara ett stenkast från Havannabukten arbetar ett gäng da- mer bland annat med att förvandla lump till papper och prydnadssaker. Det är ett av de grannskapsprojekt som drivs för att få med allmänheten i reningen av bukten. Det här projektet i Gamla Havanna påbörjades 2004 och enga- gerar många invånare. Ambitionen är att bedriva folkbild- ning för att visa alla vad de själva kan göra för att rena bukten.

Skräp återvinns och blir till mer eller mindre vackra hand- arbeten. De säljs i en lokal som har lånats av Havannas bokinstitut. En sopstation har blivit till en stadsodling. Del- tagarna är nöjda med sitt projekt. Det har delvis drivits med hjälp av biståndspengar, men de tycker inte att de har styrts av det. Deltagarna gör listor på vad de anser viktigt för bukten och sedan söker de pengar för att genomföra det.

Pelikanerna är tillbaka i Havannabukten

Lars Edqvist • Text & Foto

även om oljehalten har minskat från 1,5 till 0,12 procent.

Raffinaderiets eviga låga ser inte direkt hälsosam ut. På sikt ska raffinaderiet flyttas.

Det finns fortfarande skräp att hämta upp från botten.

Ett annat problem är att klimatförändringarna kan leda till att vattennivån har höjts. Orkanerna blir våldsammare och tätare. Planeringen pågår för att rädda människoliv och byggnader från klimatförändringarnas konsekvenser.

De som arbetar i projektet ser inget slut på sitt arbete.

Reningen av Havannabukten kommer att fortsätta inom överskådlig tid.

References

Related documents

Här finns en skönhet att vårda och lyfta fram – till glädje både för bofasta och till­..

I behov av särskilt stöd i matematik handlar inte bara om uppnående målen i kursplanen utan det finns fler elevkategorier som också är i behov av detta särskilda stöd.. Det

Det vi vill undersöka är hur fågelinfluensan påverkat Socialstyrelsen och hur organisationen hanterar divergens mellan upplevd och kalkylerad risk. Som man frågar får man svar och

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Författare: Felix Björklund Handledare: Patrik Ahlm och Hans-Erik Holgersson Konstnärlig: Patrik Ahlm Examinator: Patrik Ahlm och Karin Larsson Eriksson

Vidare uppfattar informant 1 kvinnliga missbrukare som mindre aggressiva och högljudda än män vilket resulterar i att hon har ett mer avslappnat förhållningssätt

I studien kommer de teoretiska utgångspunkterna användas genom att enkätfrågorna och analysen av vår empiri kommer bygga på och analyseras med hjälp av