• No results found

Mer eller mindre

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mer eller mindre"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Mer eller mindre

Om resursfördelning för elever i behov av särskilt stöd i matematik

Birgitta Levén

Examensarbete: Magisteruppsats 15 hp

Program och/eller kurs: Speciallärarprogrammet, SLP 600

Nivå: Avancerad nivå

Termin/år: Ht 2010

Handledare: Arja Kostiainen

Examinator: Anders Hill

Rapport nr: HT10-IPS-01 SLP600

(2)

Abstract

Examensarbete: Magisteruppsats 15 hp

Program och/eller kurs: Speciallärarprogrammet, SLP 600

Nivå: Avancerad nivå

Termin/år: Ht 2010

Handledare: Arja Kostiainen

Examinator: Anders Hill

Rapport nr: HT10-IPS-01 SLP600 Nyckelord:

Syfte

Syftet var att undersöka hur resursfördelningen för elever i behov av särskilt stöd i matematik ser ut idag. Vad är resurs för särskilt stöd i matematik och vem är i behov utav det? Hur fördelas de och stämmer fördelningsmodellen med behovet av särskilt stöd i matematik? Hur används resurserna och har det blivit mer eller mindre resurser till förmån för särskilt stöd i matematik?

Metod

Med en kvalitativ forskningsansats intervjuades fyra rektorer i ett lågt, lågt/medelt, medelt respektive högt resurstilldelningsområde. Därefter följdes resultatet upp och ställdes mot forskningsbaserad litteratur och styrdokument. Fenomenet belystes också utifrån information från personal inom den administrativa resursfördelnings faktorn.

Resultat

I behov av särskilt stöd i matematik handlar inte bara om uppnående målen i kursplanen utan det finns fler elevkategorier som också är i behov av detta särskilda stöd. Det finns resurser som inte belastar budgeten utöver en basresurs men resurser som fördelas är budget.

Ett flertal olika resursfördelningsmodeller framkom i studien. Göteborgs stad fördelar resurserna ut till de 21 stadsdelarna enligt socialgruppstillhörighet. Denna modell stämmer väl överens med det antal elever som vårterminen 2009, inte nådde målen i matematik för år 3 i grundskolans kursplan. Ingen av de resursmodeller som framkom i undersökningen riktade sig specifikt mot särskilt stöd i matematik. Visserligen påstod en av informanterna att resurserna fördelades enligt vad som stod i åtgärdsprogrammen men å andra sidan skrevs åtgärdsprogrammen utifrån vilket särskilt stöd som skolan hade möjlighet att ge. För att hitta resursfördelning ämnad för matematik fick undersökaren leta bland statliga skolsatsningar.

Kännedom om dessa pengar fanns endast hos en av fyra rektorer i undersökningen. Dessa statliga pengar utgör för många skolor en inspirationskälla men har tyvärr även en baksida genom att exempelvis personal som anställts för dessa pengar försvinner då projekttiden löper ut. Det är bland annat då som verksamheten upplever att det blivit mindre resurser till skolan fast det egentligen har blivit mer. Staten satsar extra på framförallt matematikämnet och Göteborgs stad har ökat tilldelningen av resurser. Detta syns till viss del i rektorernas budget men det råder en viss förvirring bland informanterna när det gäller budgeten. Förutom basresursen och tilläggsresurserna så kan det plötsligt trilla ner extra pengar. En skola hade lagt ner mycket tid och kraft på ansökningar från den statliga skolsatsningen men inte fått något.

Två andra skolor hade inte ens sökt men plötsligt fått pengar från den statliga skolsatsningen ändå.

Samtliga rektorer i studien hade en relationell elevsyn och matematikdidaktiska visioner om hur de skulle vilja utöva sitt pedagogiska ledarskap mot en skola för alla, men hindrades av att den större delen av deras uppdrag bestod av administrativa uppgifter.

(3)

Förord

Först vill jag tacka min handledare Arja Kostiainen som gjorde sitt bästa med att reda ut allt

trassel som uppstod av mina höga ambitioner. Mina kursare, framförallt Marita och Anna som

kontinuerligt hört av sig och uppmuntrat mig i mitt skrivande måste omnämnas, men även

vänner och bekanta. Framförallt vill jag tacka min man Anders och mina barn Simon och

Fredrika som har fått stå ut med att jag till stora delar varit socialt frånvarande under min

studietid till speciallärare. Min ekonomiska fallskärm har inte bara funnits hos min man utan

även hos mina föräldrar Dagny och Bror-Henry som gjort att jag vågade hoppa på detta

teoretiska äventyr. Sist men inte minst finns det en person som måste omnämnas här. Min

förre chef, rektor Bo Andersson som uppmärksammade min fallenhet för att jobba med elever

i behov av särskilt stöd och ständigt uppmuntrade mig att gå i den här riktningen.

(4)

References

Related documents

Eleven får ständigt höra att den är slarvig, glömmer saker överallt, klassrumssituationen exponerar eleven för andra elevers och lärarens kommentarer. Den

svårdefinierat begrepp. Däremot definierar förskollärarna barn i behov av särskilt stöd som barn som kan behöva hjälp och stöd i olika situationer och perioder. Barn i behov

Perspektivet har också lett fram till en inkluderande undervisning för elever i behov av stöd, detta genom att det inte är förenat med en speciell pedagogik eller skola utan

Dessa gör att pedagogerna kan ta tillvara på arbetet och göra pedagogiken och lärandet mer spännande samt att barn får ett bredare perspektiv på hur samhället ser ut

Resultatet i studien beskriver hur en rektor, en specialpedagog samt tre lärare undervisande i matematik verksamma på samma skola ser på vilka faktorer som ligger till grund för

I läroplanen står det som mål att i förskolan ska de barn som är i behov av stöd få den stöttning de är i behov av. Syftet med den här studien är att undersöka vilken

Uppsatsen riktar sig till lärarstuderande som önskar bli medvetna om problematiken att definiera och identifiera fenomenet kring begreppet barn i särskilt behov av stöd med

Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt eller i form av anpassad studiegång enligt får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt