Skogsstyrelsens framtida mobila kontor

(1)

2006:033 CIV

E X A M E N S A R B E T E

Skogsstyrelsens framtida mobila kontor

Magnus Gunnarfelt

Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet

Teknisk fysik

Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Geografisk informationsteknik

(2)

Förord

Förord

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Skogsstyrelsen i Luleå. Arbetet ingick som ett avslutande moment i min utbildning till civilingenjör i Teknisk fysik med inriktning mot geografiska informationssystem vid Luleå tekniska universitet.

Examensarbetet har till syfte att med hjälp av enkätstudie och intervjuer utvärdera det mobila fältstöd som Skogsstyrelsen använder. Vid genomförandet av arbetet har jag mött många personer på Skogsstyrelsen som med stor öppenhet delat med sig av sina erfarenheter eller på annat sätt bistått med information som varit till hjälp för att genomföra arbetet.

Därför vill jag rikta ett stort tack till all personal som jag på något sätt varit i kontakt med under tiden, framför allt till Johan Eriksson, biträdande regionchef, och min handledare Peter Söderberg, GIS-specialist, som gav mig möjligheten att utföra mitt examensarbete inom det här intressanta området.

Jag vill även tacka min examinator Folke Stridsman, avdelningen för geografisk informationsteknik vid Luleå tekniska universitet som har granskat och hjälpt mig med formaliteterna kring arbetet.

Avslutningsvis vill jag tacka hela min familj, Linda och lilla Nellie som stöttat mig under mina studier till civilingenjör.

Luleå, januari 2006 Magnus Gunnarfelt

(3)

Sammanfattning

Sammanfattning

En del av Skogsstyrelsens arbete sker i fält och består bland annat av olika typer av inventeringar, värdering av fastigheter mm. År 2001 startades ett projekt på Skogsstyrelsen, som verkade för att fältarbetet skulle bli effektivare och på sikt spara tid och pengar. Fram till år 2001 registrerades all insamlad data från fältarbetet på papper för att därefter digitaliseras och inregistreras när fältarbetaren kom tillbaka till kontoret. Detta medförde många steg i arbetet och var kostsamt. I samband med handdatorernas snabba utveckling och med anpassade kartprogram, sågs möjligheten att redan i fält kunna förenkla arbetet. Utvecklingen har även lett till att kunna lagra den insamlade informationen på ett enkelt och säkert sätt.

I detta examensarbete utvärderas det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen i Norrbotten använder. I det mobila fältstödet ingår handdator med tillhörande program, mobiltelefon, GPS-mottagare och diverse annan mätutrustning. Skogsstyrelsen är intresserad av att veta hur det mobila fältstödet i dagsläget fungerar, samt inom vilka områden fortsatta utvecklingsåtgärder gör störst nytta. Genom att i en nulägesanalys utföra en enkätstudie och även mer ingående intervjua användarna, har flera förbättrings- och utvecklingsåtgärder kunnat urskiljas.

Enkätstudien som har genomförts analyserar främst i vilken utsträckning fältstödet används och hur användarna upplever funktionaliteten. I undersökningen ingår även att analysera huruvida fältarbetet har effektiviserats sedan införandet av fältstödet. Det ger även svar på om fältstödet är lönsamt. Intervjuerna har inriktat sig på att fokusera kring framtiden av det mobila fältstödet, vad som saknas i det befintliga stödet samt vilken form av utveckling som efterfrågas från användarna.

Resultatet visar främst på att stödet är ett bra hjälpmedel i fältarbetet och på så sätt tidsbesparande. En mycket grov beräkning av värdet av tidsbesparingen har gjorts.

Den pekar på över 1 miljon kr/år endast i Norrbotten.

Många användare trycker på att introduktionsutbildningarna bör vara mer omfattande och även följas upp med fortsättningsutbildningar. Därför bör den stora fokuseringen ligga hos användarna och inte på tekniken i sig. Det mobila fältstödet är i dagsläget något begränsat och riktar sig mest till de största fältuppdragen (skogsbruks- planläggning). Att utvidga det befintliga stödet till fler arbetsområden är därför något som efterfrågas. Ett förslag till utvecklingsområde är att komplettera fältstödet med generella formulär för uppdateringar av hyggeskort, nyckelbiotoper etc. redan i fält.

Slutsatsen blir således att Skogsstyrelsen, genom att nyttja modern teknik, har ett väl fungerande fältstöd, som är ekonomiskt lönsamt och möjligt att vidareutveckla.

(4)

Abstract

Abstract

In Sweden, there is an authority called Swedish Forest Agency. One of the tasks is to control that the forest owners are treating their forests corresponding to the law. Other tasks are to collect data about forest conditions (requirement of silviculture operations, respect for the environment etc.). To make the gathering of data more efficient, the Forest Agency in the year of 2001 introduced a new technical solution, the Mobile GIS. The elements were PDA (Personal Digital Assistant) with different software, cellular phone and navigation equipments (GPS).

In this degree thesis, this new technical solution, the Mobile GIS, has been evaluated.

The function of the equipment and possible development areas were analyzed. By doing a questionnaire, followed by personal interviews, a lot of improvements and development areas were found.

The questionnaire delivered answers about how useful the Mobile GIS is for the users (field personal) and what they think about the functionality. The increase of work efficiency was also invented. The interviews were focused at the future of the Mobile GIS, what is lacking and what kind of development the users ask for.

The result initially shows that the mobile GIS is an effective equipment. A wide estimate indicates that about 1 million SEK can be saved every year only in the county of Norrbotten. The opinion of many users was that the education when the mobile GIS was introduced should be more extensive. The opinion also was that supplementary training should be offered. This means that focus from now on should be on the users and not on the techniques. The Mobile GIS of today is within limits and concentrated at the major field data collection (forest planning). To develop the existing support (mobile GIS) and let it include more working areas is therefore an important task. For example could generally and today existing routines and forms be evaluated.

The conclusion of this work is that the Swedish Forest Agency, due to using modern technique, has a mobile GIS with a good function which is profitable and possible to evaluate.

(5)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Förord I Sammanfattning II

Abstract III Innehållsförteckning IV

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problemställning 1

1.3 Syfte och mål 2

1.4 Avgränsningar 2

1.5 Problemägare/Intressenter 2

2 Metod och vetenskapssyn 3

2.1 Undersökande arbete 3

2.1.1 Kvalitativ och kvantitativ undersökning 4

2.1.2 Induktion och deduktion 4

2.1.3 Validitet och reliabilitet 5

2.2 Enkäter 5

2.3 Intervjuer 6

2.4 Metodval 7

3 Tillgängliga verktyg 9

3.1 Hårdvara 9

3.1.1 Handdator 9

3.1.2 GPS 9

3.2 Operativsystem 10

3.3 Mjukvara 10

3.3.1 OneBridge 11

3.3.2 WLAN 11

3.3.3 Blåtand 11

3.3.4 GPRS 11

3.3.5 3G 12

3.3.6 ArcView 12

3.3.7 ArcPad 12

3.3.8 ArcIMS 12

3.3.9 ActiveSync 13

3.4 Utvecklingsmiljö 13

3.4.1 eVB och eC++ 14

3.4.2 .NET Compact Framework 14

3.4.3 ArcPad Application Builder 14

(6)

4 Uppdragsgivaren 15

4.1 Presentation av Skogsstyrelsen 15

4.2 Mobil GIS-plattform 16

4.2.1 Mobilt Tittskåp 17

4.2.2 Myran 18

4.2.3 Polytax – D5/7 21

4.2.4 Bäbin 22

4.3 GIS-plattform i kontorsmiljö 22

4.3.1 Kotten 23

5 Resultat 25

5.1 Enkätanalys 25

5.1.1 Positiva områden utifrån enkätanalysen 26 5.1.2 Förbättringsområden utifrån enkätanalysen 28 5.1.3 Summering av enkätanalysen 29

5.2 Intervju 30

5.2.1 Förändringar av arbetet sedan införandet 31 5.2.2 Fördelar med mobilt fältstöd 31 5.2.3 Nackdelar med mobilt fältstöd 32

5.2.4 Problem som har uppstått 32

5.2.5 Förbättringsområden inom fältstödet 33 5.2.6 Utvecklingsområden inom mjukvaror och databaser 34

5.2.7 Viktigaste vidareutvecklingen 35

5.2.8 Tillägg 35

6 Slutsatser 37

7 Förslag 38

7.1 Förslag till förbättringar 38

7.1.1 Utbildning 38

7.1.2 Support 39

7.1.3 GPS-mottagare 39

7.2 Förslag till vidareutveckling 41

7.2.1 Uppdatering av rasterbilder 41 7.2.2 ÖSI (Översiktlig Skoglig Inventering) 41

7.2.3 Utökat användningsområde 41

7.2.4 Utvecklingsåtgärd 42

8 Diskussion 44

8.1 Allmän diskussion 44

8.2 Fortsatt forskning 45

8.2.1 Undersökning hos andra skogsvårdsstyrelser 45 8.2.2 Analys av utbildningsbehov 45

(7)

Referenser 46

Litteratur 46

Artiklar 46

Muntliga referenser 47

Övriga referenser 47

Bilagor

Bilaga 1. Enkät följebrev Bilaga 2. Enkät

Bilaga 3. Enkätstudie

Bilaga 4. Frågeställningar till intervju Bilaga 5. Källkod till utvecklingsåtgärd

(8)

Kapitel 1, Inledning

1 Inledning

I detta kapitel ges en beskrivning av bakgrund, forskningsfrågor samt syftet och målet med examensarbetet. Även möjliga intressenter föreslås eftersom även de kan ha nytta av uppsatsen.

1.1 Bakgrund

En del av Skogsstyrelsens arbete sker i fält och består bland annat av värdering av skogsfastigheter, rådgivningar, inventeringar i samband med avverkningar mm. År 2001 startades ett projekt, på dåvarande Skogsvårdsstyrelsen, som verkade för att fältarbetet skulle bli effektivare och på sikt spara både tid och pengar. Fram till år 2001 registrerades allt fältarbete på papper för att sedan digitaliseras och inregistreras när fältarbetaren kom tillbaka till kontoret. Detta medförde många steg i arbetet och var därför kostsamt. Dessutom kunde även viktig information gå förlorad i de olika arbetsstegen. I samband med handdatorernas snabba utveckling, och med till dessa anpassade kartprogram, sågs möjligheten att redan i fält kunna förenkla arbetet. På ett enkelt sätt, som även är säkert, blev det möjligt att lagra den insamlade informationen.

Under de senaste åren har specialanpassade program utvecklats till handdatorerna för att tillgodose fältpersonalens behov av datorstöd i samband med fältarbete.

1.2 Problemställning

Sedan år 2001 har Skogsstyrelsen arbetat med att utveckla ett mobilt fältstöd som används av fältpersonalen och underlättar deras arbete. Detta mobila fältstöd används i olika syften av ca 30 personer i Norrbotten. I dagsläget anser Skogsstyrelsen att hela det mobila fältstödet är så väl inkört att en utvärdering om dess funktionalitet och den uppfattning som användarna har ligger i tiden. Då skapas en uppfattning om hur fältstödet fungerar i dagsläget och inom vilka områden fortsatt utveckling ger störst nytta.

Forskningsfrågorna kan formuleras:

• Hur upplever användarna det mobila fältstödet i dagsläget?

• Inom vilket område ger fortsatt utveckling störst nytta?

Den första frågan kan ge svar på användningsgraden, för- och nackdelar, hur fältarbetet har förändrats sedan införandet av det mobila fältstödet, problem som uppstått samt ekonomiska besparingar. Den andra frågan är bunden till utvecklingsområdet, där användarna får tycka till om vad som saknas eller vad som bör förbättras i det nuvarande fältstödet.

(9)

Kapitel 1, Inledning

Skogsstyrelsens vision ”inget papper i skogen” verkade för att under år 2002 införa ett papperslöst fältarbete. Intressant kan vara om examensarbetet samtidigt ger svar på om de lyckats.

1.3 Syfte och mål

Syftet med detta examensarbete är att utvärdera funktionen av det mobila fältstödet.

Skogsstyrelsen vill veta hur fältstödet uppfattas av användarna samt undersöka möjligheten att förbättra arbetet med det mobila fältstödet, framför allt inom fältinventeringar. Detta ger en sammanfattning av användningen i dagsläget samt erfarenheter inför den fortsatta satsningen av det mobila fältstödet. Examensarbetets mål är att utvärdera nyttan av den mobila plattformen och idag existerande tillämpningar samt utreda bästa område för kommande utveckling.

1.4 Avgränsningar

Skogsstyrelsen, som länge har arbetat med GIS och även fjärranalys, har i dagsläget en väl utvecklad och fungerande GIS-plattform i kontorsmiljö. Eftersom det mobila fältstödet är utvecklat med en egen plattform avgränsas examensarbetet till att endast utvärdera det mobila fältstödet, dvs. de system och kringutrustning som berörs av handdatorer i fält. Samtliga regioner inom Skogsstyrelsen har liknande arbetsområden för det mobila fältstödet. Eftersom det totalt sett är väldigt många användare har utvärderingen begränsats till att endast undersöka de användare som fanns i Norrbotten när examensarbetet påbörjades i augusti 2005.

1.5 Problemägare/Intressenter

Examensarbetet utförs på uppdrag av Skogsstyrelsen i Norrbotten. Intressenter kan vara övriga regioner inom Skogsstyrelsen eftersom de dels kan ha nytta av resultatet, men även använda underlaget för den utvärdering som är framtaget i detta examensarbete.

Även andra verksamheter som bedriver någon form av fältverksamhet med IT-stöd kan ses som intressenter. Det kan exempelvis vara större skogsföretag (Sveaskog, SCA, Holmen Skog AB, m.fl.).

(10)

Kapitel 2, Metod och vetenskapssyn

2 Metod och vetenskapssyn

I detta kapitel beskrivs vilka metodiska val som har använts. Även undersökningens tillvägagångssätt beskrivs samt vilka metodproblem som kan påverka studiens resultat.

2.1 Undersökande arbete

Vilka metoder som ska användas vid en utvärdering beror på flera faktorer. Det är målet med utvärderingen som främst styr valet av metod. Åtkomligheten hos de som ska samla in uppgifterna och tidsbegränsningen hos den som ska utreda ämnet har en viss inverkan. Det finns i huvudsak fyra metoder för att samla in underlag till en utvärdering (Kylén 1994):

• Enkät

• Intervju

• Observation

• Läsning

Enkät innebär en skriftlig förfrågan som kan nås av många. Den består av en eller flera frågor och kan besvaras enskilt eller i grupp. Den används när det är många personer som omfattas av undersökningen då intervjuer skulle ta alldeles för lång tid.

Om de som ska svara är utspridda över ett stort område är det mer praktiskt att använda sig av enkäter. En nackdel är att det inte går att ställa följdfrågor vid enkätundersökningar. Det kan därför vara givande att följa upp en del av svaren med intervjuer. Önskas en högre svarsprocent, kan den som utformar enkäten kräva att de som svarar uppger sitt namn, eftersom det kan medföra en känsla av iakttagelse om de inte svarar. Att de får god tid på sig att tänka igenom sina svar kan också ge en bättre svarsprocent. Den som utformar enkäten måste vara noga med att inte frågorna kan missuppfattas eftersom det kan vara svårt att i efterhand kunna korrigera en sådan händelse.

Intervjuer kan göras med en eller flera personer i en grupp och väljs när svarsprocenten önskas bli så hög som möjligt. Med intervjuer fås en klar bild över vad den intervjuade tänker och känner. Frågor kan förklaras tydligare om det uppstår missförstånd. Följdfrågor är lätta att ställa och är inte svaren tillräckliga kan den intervjuade precisera vad han eller hon menar.

Med hjälp av observation åskådliggörs det som händer just nu. Den kan utföras med hjälp av teknisk utrustning eller att någon är närvarande vid studien. Det som observeras kan sällan förklaras i samband med när det sker, utan måste tolkas i efterhand med teorier om hur de hänger samman.

(11)

Läsning är bland de vanligaste formerna för datainsamling. I nuläget är Internet av stor vikt för informationsinhämtning. Det är tillgängligt för alla och det som söks hittas i dokument eller i databaser.

2.1.1 Kvalitativ och kvantitativ undersökning

Oavsett om det är en utredning, utvärdering eller ett forskningsprojekt som ska göras, är det relevant att bestämma om undersökningen ska vara av kvalitativt eller kvantitativt slag. Syftet ska avgöra vilken metod som ska användas (Trost 2001). Den viktigaste skillnaden mellan metoderna är hur de används i förhållande till siffror och statistik. Det går även att beskriva skillnaden mellan metoderna i form av forskarens närhet till den källa som skall undersökas. Vid kvantitativ undersökning håller forskaren och källan ofta avstånd till varandra. Forskaren skall vara den som utifrån, så objektivt som möjligt, observerar och registrerar det som sker (Carlsson 1991).

Enkätundersökningar av kvalitativt slag baseras på upplevda erfarenheter. De utfrågade personerna är ofta kända för den som genomför studien. Detta ger då en större närhet och förståelse mellan forskaren och de undersökta personerna och skapar därför speciella förväntningar mellan dem (Holme & Solvang 1991).

Kvantitativa metoder används vanligen i undersökningar med ett stort antal deltagare, ofta då ett statistiskt resultat önskas. De är ofta formaliserade och strukturerade och kan därför medföra vissa problem gällande validitet, reliabilitet, precision och representativitet. Det medför att forskaren måste driva sin forskning så att problemen får så liten inverkan på resultatet som möjligt (Eneroth 1994). En fördel med den kvantitativa metoden är att redan vid teori- och problemformuleringsfasen är undersökningen redan färdigstrukturerad. Det medför att bearbetningen och sammanställningen av resultatet är mycket enklare än vid en kvalitativ metod (Holme

& Solvang 1991).

2.1.2 Induktion och deduktion

En deduktiv metod är lämplig att använda när det gäller att dra slutsatser utifrån en logisk ansats. Det innebär att forskaren utgår från en existerande hypotes som skall testas och verifieras. Vid utgång från hypotesen bör denna överensstämma med den verklighet som skall undersökas (Repstad 1993). En nackdel med denna metod kan vara att de slutgiltiga resultaten inte nödvändigtvis leder längre än var forskaren stod vid början av undersökningen (Hyde 2000).

Den induktiva metoden innebär att forskaren väljer att undersöka ett fenomen som inte finns beskrivet i teorin, alternativt beskriva enstaka händelser i mer generella termer (Repstad 1993). En induktiv forskningsansats utgår från en mängd enskilda fall. Ett samband som observerats i alla dessa fall är också generellt giltigt (Alvesson

& Sköldberg 1994).

(12)

En nackdel med detta angreppssätt är nivån på trovärdighet på den slutsats som dras utifrån det insamlade materialet eftersom forskaren utgår från datainsamlingen för att därefter dra generella samt teoretiska slutsatser (Wallén 1996).

2.1.3 Validitet och reliabilitet

Kvaliteten i en undersökning bedöms ofta med validitet och reliabilitet. Validitet bedöms efter hur värdefulla och användbara uppgifterna är för att lösa problemet, som i sin tur leder till bra beslut och effekter. De som svarar ska förstå frågan och varför frågan ställs vilket medför att den som undersöker ska hålla sig till utredningens syfte.

Validiteten kan enkelt mätas genom att se på framtida utfall och jämföra dessa med de värden undersökningen gav.

Reliabiliteten visar hur tillförlitliga uppgifterna är och kan kontrolleras med upprepning av datainsamlingen. Ges samma resultat åter, så är reliabiliteten stabil.

Genom att ge frågor som är enkla att tolka och besvara, blir svaren i sin tur entydiga och lättolkade. Om undersökningen har en hög svarsprocent är reliabiliteten stor (Kylén 2004).

2.2 Enkäter

En enkätundersökning kan utformas i följande steg (Kuter & Yilmaz 2001):

• Vilket mål har enkäten?

• Vilken målgrupp?

• Konstruera enkäten

• Testa enkäten

• Genomför enkäten

• Analysera svaren

Vid konstruktionen av enkäten är uppdraget redan klart formulerat och det finns en klar bild över vilka som ska frågas. I förstadiet kan det ibland vara bra med att intervjua någon av de tänkta personerna som ska svara. Det ger en bild av deras språkbruk, ordval och synsätt. Det kan även ge förslag på alternativ för eventuella bundna svar. I det första utkastet görs ett antal frågor som täcker det aktuella området.

De testas på några personer som vågar säga vad de tycker. De bör inte omfatta den tänkta målgruppen, eftersom de bara ska tycka till om enkäten. Exempelvis om frågorna är lätta att förstå eller hur själva enkäten är uppbyggd. Viktigt är också att de berättar hur de uppfattar målet med enkäten. Därefter görs den första försöksversionen. Den ges samma utformning som den slutgiltiga enkäten.

(13)

Enkäten bör testas av några ur den aktuella målgruppen tillsammans med ett följebrev.

Tiden det tar för att svara mäts. Därefter intervjuas var och en för att få en bild över hur de uppfattade frågorna samt hur följebrevet upplevdes. Med dessa erfarenheter kan den slutliga versionen skapas. Slutversionen skickas eller delas ut. Skickas enkäten till de som ska svara, behövs en eller två påminnelser för att få de berörda att agera. Om det finns ett egenintresse hos de som ska svara, och undersökningen gynnar de svarande, ökar motivationen. Då behövs ingen påminnelse. Finns det däremot möjlighet att samla alla som ska svara, och att de stannar tills enkäten är ifylld, ges alltid en bra svarsprocent.

Följebrevet är en viktig del vid en enkätundersökning. Genom att tydligt förklara varför de som frågas ska ställa upp på en enkätstudie, minskas bortfallet. Det ger undersökningen en större reliabilitet. I följebrevet bör det framgå vem som ligger bakom undersökningen och avsikten med den. Det bör även framgå vilken målgrupp enkäten berör, vart och när enkäten ska skickas tillbaka samt hur de berörda får ta del av resultatet (Kuter & Yilmaz 2001).

2.3 Intervjuer

En forskningsintervju kan beskrivas som ett professionellt samtal mellan intervjuaren och en eller flera personer där tonvikten ligger på ett ämne som diskuteras. Den som intervjuar vill ha fram vissa uppgifter som är intressanta. Intervjuaren ska stimulera de intervjuade att berätta eller svara på de frågor som är inplanerade eller uppstår under intervjuns gång. Korta intervjuer kan pågå 5-20 minuter och täcka av ett visst område allmänt eller gå på djupet inom ett begränsat område. Längre intervjuer, som pågår ca en timme, hinner både intervjuaren och den intervjuade bestämma över vad de ska tala om och inom vilka områden som ska diskuteras mer ingående (Kylén 1994).

Korta intervjuer brukar vara mer strukturerade och ha mer precisa frågor medan de långa intervjuerna är mer öppna. I hårt strukturerade intervjuer har intervjuaren förbestämt ett antal färdiga frågor där intervjuaren ser till att de blir tillräckligt besvarade. Vid de mindre styrda intervjuerna har intervjuaren i förväg bestämt vilka områden som ska täckas av. Då ställs mer öppna frågor kring varje område. För varje fråga eller område får den intervjuade först berätta fritt. Därefter styr intervjuaren samtalet så att den intressanta informationen kommer fram tydligt. Vid längre intervjuer finns det även tid att tillsammans med den intervjuade noggrant gå igenom upplägget av hela intervjun innan den startar (Kylén 1994).

(14)

2.4 Metodval

Detta examensarbete baseras på utvärderande forskning. Det innebär att det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen använder, kommer att beskrivas i en nulägesanalys med hjälp av olika metoder för datainsamling. Utvärderingsmetoden kan sammanfattas med figur 2.1.

Ostrukturerad Strukturerad

Läsning

Observation Intervju Enkät

Kvantitativ Kvalitativ

Deduktion Induktion

Ostrukturerad Strukturerad

Läsning

Observation Intervju Enkät

Kvantitativ Kvalitativ

Deduktion Induktion

Figur 2.1. Metodval Källa: Egen

I detta examensarbete är forskningsansatsen av induktiv karaktär eftersom de slutsatser som kommer att presenteras längre fram härstammar från resultaten som enkätstudien och intervjuerna ger. Resultatet kommer förmodligen att vara fullt trovärdigt och användbart eftersom det är respondenternas känslor och funderingar som kommer att återspeglas utan inslag och jämförelser av teorier kring ämnet.

Studien kommer att vara av kvalitativt slag, eftersom både enkätstudien och intervjuerna inriktar sig att gå på djupet inom de områden som forskningsfrågorna behandlar. Eftersom examensarbetet syftar till att skapa bättre arbetsförhållanden för fältpersonalen, är det inte tillräckligt med en studie som grundar sig på rena numeriska analysmetoder.

De datainsamlingsmetoder som ingår i detta examensarbete sker främst via enkäter och intervjuer. Att utforma enkäterna på ett strukturerat sätt gynnar svarsprocenten, men är även lättare för den som undersöker att sammanställa och analysera svaren.

Intervjuerna bör däremot hållas helt ostrukturerade med öppna frågor för att få ut så mycket som möjligt av utvärderingen.

(15)

Examensarbetet kan delas upp i fyra olika moment:

1. Förstudie och val av utvärderingsmetod

I förstudien skaffas en god inblick i det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen använder. Detta sker genom läsning och observation där kunskapen inhämtas från systemdokument, användarmanual och intervjuer. Fältstudiebesök inkluderas även i detta moment. Litteraturstudier berörande enkät- och intervjumetodik görs för att kunna utföra en effektiv utvärdering som ger ett verkligt och användbart resultat.

2. Utvärdering av hittills vunna erfarenheter med det mobila fältstödet

Detta moment omfattar det mobila fältstödet där problem och nytta som rör handhavandet, programvaror samt det tekniska området undersöks och utvärderas.

3. Undersökning inom vilka områden utvecklingsinsatser ger störst nytta

Undersökningen omfattas av handhavarnas bedömningar om hur de ser på vad som behövs utvecklas. Analyser om vad som i dagsläget finns på marknaden att tillgå ingår även i detta moment.

4. Genomföra någon form av utvecklingsåtgärd för att moment 3 ska uppfyllas En utvidgning av det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen använder kan bli aktuellt efter resultatet av moment 3 och kan omfatta både program och teknik. Detta resulterar antingen till en prototyp eller en utveckling av det befintliga fältstödet.

(16)

Kapitel 3, Tillgängliga verktyg

3 Tillgängliga verktyg

I detta kapitel ges en beskrivning av vilka hårdvaror och mjukvaror som kommer att dyka upp efterhand i utvärderingen. Även utvecklingsverktygen presenteras för att få förståelse för hur vissa program är uppbyggda.

3.1 Hårdvara

Dagens handdatorer står i en ständig utveckling med strävan efter större kapacitet och bättre design. Samtidigt som utvecklingen av displayen inte riktigt hinner med, försöker tillverkarna att göra datorerna så små och smidiga som möjligt. Det missgynnar framför allt de som använder handdatorer till att digitalisera eller att läsa i detaljerade kartor. GPS-mottagarna står i samma utvecklingstakt som handdatorerna. I dagsläget finns det två typer av ”vanliga” GPS-mottagare. Den ursprungliga med en liten display där kompass och rutter kan visualiseras respektive den mindre varianten utan display som används tillsammans med till exempel en handdator.

3.1.1 Handdator

PDA, Personal Digital Assistant, som i det vardagliga språket kallas handdator och är en portabel persondator. Ursprungligen, när denna typ av dator lanserades, var användningsområdena väldigt begränsade. Det var ofta personer som använde dessa datorer främst till att föra anteckningar i och för att kunna ha sin almanacka elektroniskt lagrad. I dagsläget finns det helt andra användningsområden som passar de flesta typer av människor. Handdatorernas snabba processorer och minneskapacitet klarar av att driva relativt tunga program. Processorhastigheterna varierar mellan 200 – 624 MHz och RAM-minnena mellan 32 – 256 MB. Priserna är i dagsläget från ca 1 500 kronor ända upp till över 10 000 kronor beroende på bland annat processorhastighet, display, minne och lagringsutrymme. Mobiltelefon och GPS- mottagare kan även vara inbyggda i handdatorn vilket påverkar priset. De flesta handdatorerna har någon form av extra lagringsutrymme i form av utbytbara minneskort.

3.1.2 GPS

Global Positioning System är ett positioneringssystem utvecklat av den amerikanska militären och driftsattes 1994. Positioneringen sker genom att satelliter i olika omloppsbanor sänder ut radiosignaler så att mobila mottagare kan bestämma sin geodetiska position (longitud och latitud) enligt referenssystemet WGS84. GPS- systemet består av 24 satelliter i 6 olika banor runt jorden. Satelliternas banor är bestämda så att det alltid finns minst 4 satelliter synliga över horisonten, vart än på jorden mottagaren befinner sig.

(17)

Noggrannheten vid positioneringen är 5-10 meter efter det att USA tog bort den störningssignal som användes så att positioneringen för allmänheten blev något felaktig.

Med hjälp av DGPS, Differentiell GPS, kan noggrannheten sänkas ytterligare till någon decimeter. DGPS fungerar så att en GPS-mottagare placeras på en väl inmätt punkt i rikets koordinatsystem. GPS-systemets koordinater för punkten jämförs med de uppmätta koordinaterna och en korrigeringssignal sänds ut till aktuell mottagare.

Den korrigerar automatiskt sin egen position för den aktuella missvisningen (U.S.

Coast Guard Navigation Center: URL: http://www.navcen.uscg.gov).

Det finns många olika typer av GPS-mottagare. Den vanligaste är den handburna där framför allt displayen har utvecklats under senare tid. Den är som en mobiltelefon i storlek och skärmen klarar av att visa enklare kartor av bland annat vägar och sjökort.

Användaren bestämmer själv vilken karta som ska laddas in i GPS-mottagaren. På senare tid är det flera företag som har utvecklat små GPS-mottagare som inte har någon display. Tanken är att de ska användas tillsammans med en handdator som innehåller kartmaterial. De är ungefär lika stora som en tändsticksask och ansluts till handdatorn trådlöst eller via kabel. Priset för en GPS-mottagare är som för handdatorerna mellan ca 1 500 - 10 000 kronor.

3.2 Operativsystem

De två största operativsystemen för handdatorer är Palm OS och Windows Mobile.

Båda finns med olika varianter. Det är i första hand tillverkarna för handdatorer som avgör vilket operativsystem, som ska kunna användas i respektive handdator.

Windows Mobile grundar sitt utseende från Windows i de vanliga datorerna. Fördelen med Windows är att de flesta användare är vana vid både utseendet och funktionerna från pc-miljön. Det gör det därför enklare att använda handdatorn. De flesta program är kompatibla med Windows Mobile och det går bland annat att läsa Word- och Excel-filer. Palm är egna tillverkare av bland annat handdatorer och tillhandahåller eget operativsystem, Palm OS. Numera går det även i Palm OS att läsa bland annat Word-, Excel-, PowerPoint och pdf-filer (Palm: URL: http://www.palm.com, Microsoft: URL: http://www.microsoft.com).

3.3 Mjukvara

Mjukvaror är skräddarsydda för att passa en viss målgrupp och göra ett arbete enklare och effektivare. I detta kapitel presenteras de mjukvaror som används till dataöverföring och kommunikation samt även för karthantering.

(18)

3.3.1 OneBridge

OneBridge är en mobil plattform från Extended Systems och en vidareutveckling av XTNDConnect Server. Med detta verktyg som bland annat är kompatibelt med Outlook och ODBC-databaser administreras back-up, restore, automatisk programinstallation/distribution och konfigurering av samtliga handdatorer från ett och samma ställe. OneBridge loggar status, serienummer, transaktioner och eventuella fel på handdatorn vilket gör det enkelt för administratören att hjälpa användare på distans. Kommunikationen mellan den mobila terminalen (handdatorn) och synkroniseringsservern sker med WLAN, blåtand, GPRS, 3G eller via docknings- station till PC (Extended Systems: URL: http://www.extendedsystems.com).

3.3.2 WLAN

Wireless Local Area Network, ett samlingsnamn för olika trådlösa lokala nätverk.

WLAN består av ett nätverkskort i handdatorn som kommunicerar med en accesspunkt i närheten. Flera datorer kan ansluta sig till samma accesspunkt. WLAN är radiobaserat och använder sig av mikrovågor av samma frekvens. En WLAN- sändare kan nå upp till hundra meter vid fri sikt. Däremot i inomhusmiljöer kan till exempel väggar begränsa räckvidden till ett tiotal meter.

3.3.3 Blåtand

Blåtand är en trådlös teknik som arbetar i ett licensfritt band (2,4 GHz) och har en räckvidd på ett tiotal meter. Skillnaden mellan WLAN förutom den korta räckvidden är att WLAN hela tiden sänder sin information på samma frekvens medan blåtand hoppar mellan 79 olika frekvenser 1600 gånger per sekund. Data som sänds delas upp i paket. De paket som inte kvitteras av mottagaren sänds om (Communica: URL:

http://www.communica.se).

3.3.4 GPRS

General Packet Radio Service gör att data kan skickas trådlöst via GSM-nätet.

Trafiken mellan basstationen och mobilterminalen sker inom samma frekvensområde som vanliga pratsamtal. Detta medför att där det är täckning för GSM-nätet kan data skickas via GPRS. Andvändaren betalar endast för den mängd data som skickas och tas emot oberoende av vilken tid transaktionerna tar. Handdatorer som inte har inbyggd telefon måste vara ansluten till en mobiltelefon som har GPRS för att kunna sända och ta emot data, exempelvis i fält. Anslutningen till mobiltelefonen sker vanligen med hjälp av blåtand. De handdatorer som har egen inbyggd telefon med GPRS-stöd kan själv sända och ta emot data.

(19)

3.3.5 3G

Den tredje generationens mobiltelefoni heter UMTS, Universal Mobile Telecommunications System, och kallas för 3G i vardagligt språk. 3G gör det möjligt att på ett snabbare sätt, i bredbandshastighet, skicka och ta emot stillbilder, rörliga bilder, e-post mm. År 2002 startades byggnationen av 3G i Sverige och idag har cirka 90 % av befolkningen möjlighet att använda 3G. Det krävs en särskild mobiltelefon som kan kopplas upp mot 3G-nätet (Post- och telestyrelsen: URL: http://www.pts.se).

3.3.6 ArcView

ArcView är ett program utvecklat av ESRI och används i kontorsmiljö främst till att presentera och analysera geografisk information. I ArcView finns det möjlighet att använda eget data för att skapa nya kartor. Informationen kan läsas från olika databaser och presenteras via en karta. Det finns även stora möjligheter att själv anpassa programmet efter egna önskemål, till exempel vilka verktyg som ska finnas i applikationen och vad de ska utföra när de används (ESRI: URL: http://esri.com).

3.3.7 ArcPad

ESRI har utvecklat en programvara för mobil karthantering och ajourhållning av geografiska data. ArcPad kan ses som en mindre version av ArcView och använder samma filformat (Shape-filer) som både kan läsas och ändras i ArcPad. Shape-filer kan bestå av punkter, linjer eller polygoner. Deras attribut lagras i tillhörande dBASE- filer. ArcPad är framtaget för att kunna användas i handdatorer med pekskärm och innehåller många av de enklare funktionerna från bland andra ArcView och ArcInfo för att göra enklare kartläggningar, även med GIS- och GPS funktionalitet. ArcPad kan även användas i vanliga datorer (ESRI: URL: http://esri.com).

3.3.8 ArcIMS

ArcIMS, Internet Map Server, är också utvecklat av ESRI. ArcIMS är framtaget speciellt för att kunna skapa och distribuera karttjänster på Internet. Denna programvara gör det möjligt att använda lokalt sparade data tillsammans med de webbaserade karttjänsterna. Med hjälp av en enkel webbläsare kan kart- och GIS- applikationer ses. Frågor kan ställas och analyseras. ArcIMS är uppbyggd med en flerskiktsstruktur bestående av Web-server, Application-server och Spatial-server.

Dessa arbetar helt oberoende av varandra. Web-servern är den komponent som kommunicerar med omvärlden. Förfrågningar tas emot och för dessa vidare till Application-servern och därefter skickas svaren tillbaka till klientens webbläsare.

Denna kommunikation sker via Internet och med hjälp av standarden HTTP (Hyper Text Transfer Protocol).

(20)

Application-servern håller reda på vilka karttjänster som är aktiva och vilken Spatial- server de bearbetas av. Den tar emot förfrågningar från Web-servern och skickar dessa vidare till rätt Spatial-server.

Spatial-servern är komponenten som bearbetar de data som efterfrågas. Exempel på det som skickas tillbaka till webbläsaren kan vara bilder, vektordata, sökningar i databaser mm.

Karttjänsterna skapas i ArcIMS utan att man direkt behöver kunna något programspråk. Programmet är uppbyggt av tre komponenter som används för att bygga upp en karttjänst.

Den författande delen skapar själva innehållet till karttjänsten. Det kan till exempel vara vilka lager som ska vara synliga vid ett visst zoomintervall och vilken färg en viss objektklass ska ha på kartan. Den administrativa delen kan ges kommandon att skapa, starta, stoppa eller uppdatera en karttjänst. Den sista och den konstruerande delen bestämmer bland annat vilka verktyg som ska finnas med på kartan (ESRI:

URL: http://esri.com).

3.3.9 ActiveSync

Microsoft har utvecklat ett synkroniseringsprogram för handdatorer och mer avancerade mobiltelefoner med funktionalitet för bland annat e-post och kalender.

ActiveSync är ett gratisprogram och används i samband med att den mobila enheten är placerad i sin dockningsstation som är ansluten till den dator som synkroniseringen sker emot. Med hjälp av programmet är det möjligt att föra över filer till eller från den mobila enheten. ActiveSync kan även kontrollera om det finns några skillnader i bland annat Outlook mellan handdatorn/mobiltelefonen och den dator som uppkopplingen är emot. Om det är skillnader uppdaterar ActiveSync på de platser där det saknas information antingen på begäran eller automatiskt när den mobila enheten ansluts till datorn (Microsoft: URL: http://www.microsoft.com).

3.4 Utvecklingsmiljö

Till handdatorer kan i de flesta fall bara specialutvecklade program göras. Eftersom de inte klarar program som är anpassade för pc på grund av minnet, lagringskapacitet och framför allt storleken på displayen, finns det speciella utvecklingsmiljöer för just handdatorer.

(21)

3.4.1 eVB och eC++

Microsofts eMbedded Visual Tools innehåller programmeringsspråken C++ och Visual Basic och är ett utvecklingsverktyg anpassat för handdatorer med Windows- plattform. I detta verktyg går det att göra avancerade program som ofta representeras via formulär med koppling till databaser. eMbedded Visual Tools är gratis och finns att ladda ner från Microsofts hemsida och tillsammans med en emulator som tillbehör, kan programmet testköras i pc:n utan att varje gång behöva föra över det till handdatorn.

3.4.2 .NET Compact Framework

Visual Studio .NET är Microsofts nya generation av utvecklingsverktyg för .NET- plattformen och innehåller CLR (Common Language Runtime) med .NET Framework för att kunna integrera olika programspråk.

Huvudspråket i Visual Studio .NET är C# .NET men det går även bra att utveckla programmen i C++ .NET och även det kraftigt utvecklade Visual Basic .NET som ger samma prestanda som övriga språk. För vana Java-programmerare finns alternativet att skriva programmen i Visual J# .NET som är baserat på Visual J++, ett Java- liknande språk.

Visual Studio .NET har även stöd för .NET Compact Framework som fungerar i mobila enheter (Pocket PC, handdatorer med .NET-stöd). En del klasser och finesser saknas i .NET Compact Framework och gör det till en mindre version som kan ses som en delmängd av .NET. Därför kan en tillämpning som utvecklats och kompilerats för .NET Compact Framework även köras i vanliga .NET men inte tvärtom (Databiten: URL: http://www.databiten.se).

3.4.3 ArcPad Application Builder

ESRI har skapat möjligheten att på ett enkelt sätt skapa nya verktygsfält, formulär och verktyg med speciellt gränssnitt. För att bygga enkla mobila GIS-applikationer anpassade för ArcPad kan ArcPad Application Builder användas. I ArcPad Application Builder går det att skräddarsy menyer med olika funktioner. Det är även möjligt att utveckla olika formulär knutna till Shape-filer för att lagra data kring ett objekt som antingen redan finns eller digitaliseras in manuellt. Syntaxen skrivs i VbSkript som är ett språk bundet till Windows-miljön, utvecklat av Microsoft (ESRI:

URL: http://esri.com).

(22)

Kapitel 4, Uppdragsgivaren

4 Uppdragsgivaren

I detta kapitel presenteras uppdragsgivaren till examensarbetet och vilket arbete de utför. Deras GIS-plattformer, både mobilt och i kontorsmiljö beskrivs för att ge en bild över hur de är uppbyggda och fungerar.

4.1 Presentation av Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen är myndigheten som verkar för att Sveriges skogar skall skötas på ett bra och miljöriktigt sätt, enligt de riktlinjer som beslutats av riksdag och regering.

Skogsstyrelsen arbetar för att Sveriges skogar vårdas och brukas så att skogen ger en god avkastning. Skogsstyrelsens strävan är att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse - ”skog till nytta för alla”. Arbetet består bland annat av:

• Råd och information

• Utbildning

• Lagtillsyn

• Stöd för biotopskyddsområden, naturvårdsavtal

• Inventeringar

• Uppdragsverksamhet

Skogsstyrelsen ansvarar för kontakterna med regering och departement liksom för organisationens lokala kontakter med skogsägarna. Exempel på myndighetsuppgifter är tillsyn av skogsvårdslagen, naturinventeringar, rådgivning om skogspolitikens produktions- och miljömål samt information till skolor och allmänhet.

Uppdragsverksamheten består bland annat av Gröna jobb, skogsbruksplanläggning, skogsvärdering och utbildning.

Skogsstyrelsen är indelad i fem regioner med kanslikontor i Luleå, Söderhamn, Uppsala, Borås och Västervik. Samtliga regioner ansvarar för kontakterna med myndigheter och organisationer på länsplanet. Regionerna är i sin tur uppdelade i totalt 45 skogsvårdsdistrikt, där huvuddelen av fältverksamheten genomförs. Totalt finns Skogsstyrelsen representerad på 120 orter i Sverige (Skogsstyrelsen: URL:

http://www.skogsstyrelsen.se).

(23)

4.2 Mobil GIS-plattform

De uppdrag som Skogsstyrelsen utför i fält och där det mobila fältstödet används aktivt, är i dagsläget följande (Söderberg Peter, 2005):

• Värdering av jord och skog

• Skogsbruksplanering

• Inventeringar i samband med avverkningar

• Älgbetesinventering

Skogsstyrelsens mobila fältstöd har skräddarsytts för att passa fältpersonalens olika arbetsuppgifter. Det som är gemensamt för all personal är att fältstödet består av en handdator och en GPS-mottagare. Av totalt ca 30 handdatorer vid Skogsstyrelsen i Norrbotten består majoriteten av HP iPAQ 4700, några av HP 2010, Compaq 39XX- serien samt ett fåtal av Qtek 9090. De äldre handdatorerna används främst till att visa enklare bakgrundskartor för att ge en överblick över arbetsområdet. Positions- bestämmelser med hjälp av GPS som kopplas till handdatorn kan även ske. De äldre handdatorerna byts successivt ut till nya HP iPAQ 4700 för att slutligen ha så många handdatorer som möjligt av samma märke och modell. Det ger fördel med hänsyn till service och support men även för att säkra kompabiliteten till olika typer av kringutrustningar.

Figur 4.1. Handdatorer. T.v: HP iPAQ 4700, t.h: Qtek 9090

Källa: Tillverkarnas hemsidor: URL: http://www.hp.se, http://www.qtek.se

(24)

Kravet vid nyinköp av handdatorer är att de ska kunna kommunicera med andra mjuk- och hårdvaror. De ska innehålla operativsystemet Windows Mobile Pocket PC och även vara utrustade med följande mjukvaror (Söderberg Peter, 2005):

• OneBridge

• WLAN

• Blåtand

• GPRS eller 3G (inbyggd eller via mobiltelefonen)

• ArcPad

• Microsoft ActiveSync, Internet Explorer, Pocket Word, Pocket Excel och Outlook

• Mobilt Tittskåp (se nedan)

• Myran (se nedan)

• Diverse tillbehör som ingår i Windows Mobile Pocket PC

4.2.1 Mobilt Tittskåp

Mobilt Tittskåp är ett skalprogram till ESRI:s ArcPad och används i två steg. Först skapas ett kartklipp över det aktuella området där arbetet ska utföras. Detta görs när handdatorn är ansluten till Skogsstyrelsens nätverk via till exempel WLAN. Där kopplas handdatorn till en ArcIMS-karttjänst som finns på en central server i Jönköping och laddar ner bilder och Shape-filer lokalt till handdatorn med de skikt som finns i karttjänsten, exempelvis avverkningar eller nyckelbiotoper.

En översiktskarta visas som startsida i det mobila tittskåpet, se figur 4.2 och utifrån den navigerar användaren till aktuellt område. Det finns två möjligheter att navigera till arbetsytan. Antingen genom att zooma direkt till en fastighet om man känner till fastighetsbeteckningen. Eller genom att själv zooma till det område som kartklippet skall göras. Innan klippet görs sätts ett namn på kartklippet och en zoomfaktor bestäms beroende på om ett större område vill synas än just det som kommer att klippas ut. Om en fastighet är inzoomad och personen som gör klippet är intresserad av områden kring den aktuella fastigheten, väljs en zoomfaktor som är större än ett.

I regel skapas klippet i skalintervallet 1:5 000 – 1:30 000. På så sätt följer så mycket data som möjligt med i klippet. Eftersom i mindre skalor (över stora områden) är vissa detaljerade lager inte aktiva och kommer därför inte med i kartklippet.

Det finns två typer av kartklipp som kan göras, Kotten och GrönPlan. Skillnaden består i namnsättningen på klippen, vilka ritskikt som finns tillgängliga och var data hamnar när det synkroniseras tillbaka efter fältbesöket (Skogsstyrelsens intranät samt Söderberg Peter, 2005).

(25)

Figur 4.2. Mobilt Tittskåp. T.v: startsida, mitten: översiktskarta, t.h: arbetsområde Källa: Egna skärmdumpar från programmet

När kartklippet är skapat stänger användaren ned kopplingen till den centrala servern och öppnar klippet i fält. Kartklippet öppnas i ArcPad som är kopplat från det mobila tittskåpet. ArcPad innehåller anpassade menyer och här kan kartklippet bearbetas lokalt i handdatorn. Digitaliseringar av till exempel beståndsgränser kan enkelt utföras i ArcPad av fältpersonalen, både med eller utan GPS-mottagaren tillkopplad som hjälpmedel. Kartklippet, alla digitaliseringar och all tillhörande data lagras i handdatorns utbytbara minneskort och kan synkroniseras till aktuella databaser när användaren vill.

4.2.2 Myran

Skogsbruksplanen är en av många tjänster som Skogsstyrelsen utför. Den kallas för GrönPlan och ger fakta om hur skogen ser ut och i vilket tillstånd den befinner sig i, men även vilka skogsvårdsåtgärder som behöver göras samt förslag till avverkningsåtgärder. Skogsbruksplanen visar också om det finns nyckelbiotoper och övriga höga naturvärden på fastigheten. Planen ger förslag på mål att sträva mot i skötseln av fastigheten och ska vara ett hjälpmedel för planering av skogliga åtgärder och som underlag för ekonomiska beräkningar (Skogsstyrelsens intranät samt Söderberg Peter, 2005).

Fältpersonalens utrustning vid utförande av skogsbruksplanen består förutom en GPS- mottagare och diverse andra mätutrustningar, även av en handdator med följande programvaror:

• Myran – Programvara för fältregistrering av skogsbruksplanens beståndsdata.

Myran är utvecklat av WM-data i programspråket embedded Visual Basic

• OneBridge-klient – Hantering av synkroniseringen mellan handdator och server för att via kontorsdatorn kunna transportera data till och från GrönPlan- programmet.

(26)

• Mobilt Tittskåp – Skalprogram till ArcPad och hantering av kartklipp.

• ArcPad – Kartprogram för fältdigitalisering inklusive GPS. Uppkoppling med central karttjänst innehållande rikstäckande kartdata för att hämta kartklipp.

Figur 4.3. Förenklad systemskiss av Myran och Mobilt Tittskåp Källa: Skogsstyrelsens intranät

För digitalisering i fält tillhandahåller Mobilt Tittskåp två ritskikt för skogsbruksplanen, se figur 4.3. Ett för digitalisering av beståndsgränser (granser.shp) och ett för beståndsidentiteter och symboler (bestnr.shp). Dessa ritskikt finns efter installation av Mobilt Tittskåp på handdatorns minneskort.

Synkroniseringen av plandata mellan GrönPlan och Myran sker i en gemensam SQL- databas för Skogsstyrelsen. Med hjälp av OneBridge synkroniseras plandata mellan SQL-databasen till användarens handdator och Myrans PocketAccess-databas.

Handdator (PDA)

Program för:

• ArcPad

• Myran

• OneBridge, m.fl.

Myran databas Gplan-klipp

Kotten-klipp Filer för fältdigitalisering (granser, bestnr)

Bakgrundsdata

Filer för fältdigitalisering (ritlinje, ritpunkt, ritpolygon) Bakgrundsdata

Server

synkronisering administration

ArcIMS-karttjänst

Riksdatabas

Synkn.databas

Regional SQL-Server Citrix

Klient Klient Klient Kotten, Gplan

(27)

Vid skapande av en ny skogsbruksplan öppnas GrönPlan-programmet i kontorsmiljö där ett planområdesnummer skapas från de fastighetsuppgifter som finns. Planen exporteras därefter till Myran så att valda plandata lagras i synkroniseringsdatabasen och kan med hjälp av OneBridge synkroniseras till handdatorns PocketAccess- databas. För att kunna digitalisera i fält skapas ett kartklipp i Mobilt Tittskåp över den aktuella fastigheten med kartdata för GrönPlan. De filer som klippfunktionen hämtar från kartservern består bland annat av olika polygoner som tangerar fastigheten och ortofoto i form av en jpeg-bild. Dessa lagras i den angivna plankatalogen på handdatorns minneskort.

Myran och Mobilt Tittskåp körs därefter parallellt under planläggningen där digitaliseringen sker i Mobilt Tittskåp och all registrering av data utförs i Myran. Data som registreras för varje avdelning är avdelningsnummer, grunddata (ägoslag, huggningsklass, stammar, medelhöjd, mm), mål (naturvård, syfte), mark (fuktklass, terrängklass), beskrivningskoder, åtgärd, ålder, volym samt eventuella diametrar på träd. De bestånd som digitaliseras i ArcPad (manuellt eller med GPS) ges ett avdelningsnummer som används i Myran för att hålla reda på vilket bestånd som hör ihop med rätt avdelning.

I Myran-programmet sker det med automatik två former av säkerhetskopieringar av databasen. Dels varje gång en avdelning lämnas, om det har skett förändringar av uppgifter i den avdelningen och dels när en ny avdelning skapas. Även när Myran avslutas sker det en säkerhetskopiering av databasen på handdatorns minneskort.

Det finns även en manuell säkerhetskopiering i programmet som kan användas när som helst under registreringen. Den manuella säkerhetskopieringen och den som sker när Myran avslutas har samma typ av filnamn och innehåller datum och klockslag.

Den säkerhetskopia som skapas när användaren lämnar en avdelning för en annan, innehåller även avdelningsnumret i databasens filnamn. Detta för att kunna hålla isär olika säkerhetskopior när eventuella problem uppstår. Maximalt lagras 10 kopior av varje typ av filnamn på minneskortet. Den äldsta raderas när en ny tillkommer.

Synkronisering till mellanlagringsdatabasen kan även ske i fält för att säkra alla digitaliseringar och all data som insamlats. Detta sker då via OneBridge med mobiltelefon som har GPRS eller 3G och kopplas då till handdatorn via Blåtand. Är fältbesöket redan avklarat synkroniseras all data med det trådlösa nätverket på kontoret, fortfarande via OneBridge.

För att komma åt all insamlad data från mellanlagringsdatabasen måste en import göras i GrönPlan-programmet som finns i kontorsdatorn. Därefter sker en konvertering av fältkartan, dvs. planens alla ritskikt för att dessa ska kunna bearbetas i programmet för sammanställningen av skogsbruksplanen.

I dagsläget sammanställs alla skogsbruksplaner i Topos. Det är ett finsk-utvecklat program för digital kartframställning. För det mesta krävs vissa korrigeringar av digitaliseringarna eftersom de manuella digitaliseringarna inte får exakt precision i fält. Detta kan göras med hjälp av att en satellitbild eller ett ortofoto läses in bakom digitaliseringarna och via den kan de olika bestånden korrigeras vid behov.

(28)

Det bildas ofta ”svansar” när en digitalisering har gjorts. Eftersom det är viktigt att bestånden är slutna vid digitalisering dras linjerna vanligen förbi till exempel en fastighetsgräns och korsar dessa linjer för att sedan i Topos klippa bort dessa.

Det finns även automatiska kontroller i Topos. Om det av misstag har digitaliserats dubbla linjer eller om polygon inte är slutna markerar programmet dessa och det är lätt att korrigera felen. Även när det finns flera bestånd med samma identitetsnummer varnar Topos för detta.

När alla digitaliseringar är kontrollerade väljs en lämplig bakgrundkarta för att presentationen ska bli mer lättöverskådlig och för att slutligen sammanställas.

Exempel på det som redovisas i skogsbruksplanen är:

• Allmänt om fastigheten.

• Fastigheten i landskapet.

• Produktion – förutsättningar och målförslag.

• Naturvård – förutsättningar och målförslag.

De digitalt producerade kartorna som presenteras i skogsbruksplanen är:

• Grundkarta – allmän översikt och planering.

• Karta över målklasser – färglagda bestånd efter målklasserna (produktions- och naturvårdsbestånd).

• Åtgärdskarta – vilken aktuell åtgärd som föreslås för respektive bestånd.

(Skogsstyrelsens intranät samt Söderberg Peter, 2005)

4.2.3 Polytax – D5/7

En av inventeringsuppdragen som Skogsstyrelsen utför kallas för ”Polytax – D5/7”.

Det är en inventering som utförs 5 eller 7 år efter avverkning beroende på var i landet hygget är beläget. I södra Sverige görs denna inventering efter 5 år och i norra efter 7 år, detta beroende på att återväxten sker snabbare i södra Sverige. Inventeringen görs för att kartlägga om föryngringen på det avverkade området har skett i enlighet med de lagar och regler som riksdagen har satt upp.

Inventeringen sker med det mobila fältstödet i ett program som är utvecklat år 2002 av Patrik Wallgren och Johan Wikström. Det framställdes i samband med ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet och fick namnet ”Fältdatafångst”.

Programmet är skrivet till största delen i eMbedded Visual Basic och representeras genom olika formulär för inventeringen. All inregistrerad data lagras lokalt i en PocketAcces-databas som synkroniseras med pc via ActiveSync. Systemet liknar

”BÄBIN”, som beskrivs med figur 4.4 i kommande kapitel (Söderberg Peter, 2005).

(29)

4.2.4 BÄBIN

En annan inventering som Skogsstyrelsen utför är älgbetesinventering, (ÄBIN). Den avser i första hand större områden som delas in i så kallade ”kilometerrutor”, det vill säga 100 hektar. Dessa kilometerrutor lottas slumpmässigt ut och under inventeringen kontrolleras all ungskog som är mellan 1 – 4 meter. På provytorna samlas en mängd data som kan användas för olika resultatsammanställningar. De vanligaste skadorna är på tall och definieras som toppskottsbetning, stambrott eller barkgnag. Insamlade data dokumenteras och används i arbetet med att anpassa älgstammens storlek till de bedömda skadorna.

Programmet som är utvecklat till handdatorer och används till älgbetesinventeringen kallas för BÄBIN och är även det ett ifyllnadsformulär utvecklat i eMbedded Visual Basic där data registreras ute i fält. Utcheckningen från ÄBIN-programmet i pc-miljö sker via ActiveSync där de utlottade kilometerrutorna är lagrade i en Access-databas.

Vid utcheckningen till handdatorn skapas en PocketAccess-databas som fångar de geografiska data som är utlottat. I samma databas lagras även de inventeringsåtgärder som utförts i fält och efter fältbesöket synkroniseras all data tillbaka till den ursprungliga Access-databasen.

BÄBIN.VB

ÄBIN2002.MDE

Abincheck.exe

BÄBIN.MDB

BÄBIN.CDB

ActiveSync ^{Pocket PC}

Figur 4.4. Systemskiss av BÄBIN Källa: Skogsstyrelsens intranät

4.3 GIS-plattform i kontorsmiljö

I alla organisationer finns ett verksamhetssystem för att effektivisera arbets- uppgifterna. I Skogsstyrelsens arbete ingår det ofta att göra analyser utifrån geografiska data, bland annat från satellitbilder. Vid förändringar av skogsbestånd jämförs exempelvis bilder som är tagna före förändringen med bilder som är tagna efter. Även sökningar av eventuella nyckelbiotoper eller bestånd med allmänt höga naturvärden görs med hjälp av satellitbilder. För att detta ska kunna utföras, krävs en GIS-plattform som kan lagra och visualisera aktuella data. Det utförs även olika slags digitaliseringar direkt från satellitbilder och ortofoton samt bestämningar av olika objekts geografiska positioner.

(30)

4.3.1 Kotten

Skogsstyrelsens IT-enhet har utvecklat ett system för hantering av skoglig information i kartor och databaser och är speciellt framtaget för Skogsstyrelsens behov.

I detta system hanteras huvuddelen av informationen kring återväxt och rådgivningsfrågor. Det är en grund för såväl planering som sammanställningar och prestationsbedömningar. Systemet har getts namnet Kotten som består av Kotten Karta och Kotten Formulär.

Figur 4.5. Kotten Karta

Källa: Skärmdump från programmet (Skogsstyrelsens intranät)

GIS-plattformen i kontorsmiljö, Kotten Karta är utvecklad i ESRI:s program ArcView GIS 3.2a. Det är ett specialanpassat kartprojekt där varje regions GIS-ansvarig styr över vilka teman Kotten Karta ska innehålla och vilket grundutseende som kartan ska ha. Även vissa funktioner programmeras för att förenkla vissa arbetsmoment för användarna. Därefter skräddarsyr varje användare både utseende och teman efter sina egna behov och sparar projektet under sin egen användare. Grunden är dock densamma, första gången som Kotten Karta startas ställs alla grundinställningar in och alla förutbestämda teman laddas i projektet.

(31)

Det går även att hämta ett nytt Kotten Karta projekt om något i det gamla saknas eller har blivit fel men då går alla egna inställningar förlorade. I nästa version av Kotten Karta ska det gå att spara ändringar som användarna gjort och infoga dessa när ett nytt projekt installeras. Varje uppdatering meddelas av den GIS-ansvarige för att ge användarna kännedom om förändringar.

Kartan består av ca 100 teman, bland annat fastighetspolygoner, avverknings- anmälningar, naturskydd, nyckelbiotoper, ortofoton, satellitbilder och olika slags grundkartor. Vissa teman, till exempel nyckelbiotoper är editerbara och när någon användare gör någon förändring skapas ett skript som loggar förändringen för att sedan kunna uppdatera den centrala databasen som finns i Jönköping. Uppdateringen sker varje natt och görs med samtliga regioner.

Satellitbilder, ortofoton och översiktskartor är exempel på några teman som i dagsläget lagras lokalt i fem stycken Citrix-servrar och uppdateras manuellt när det kommer in nytt material som användarna i Norrbotten kan ta del av.

Kotten Formulär är ett sökformulär där användarna kan nå regionala databaser för att söka information och göra urval. Formuläret öppnas samtidigt som kartan men kan även köras separat. I formuläret går det att göra sökningar av önskade uppgifter som till exempel avverkningar, nyckelbiotoper, fastigheter, ägare till fastigheter mm. När en sökning är klar går det på ett enkelt sätt att skifta till Kotten Karta för att visa önskade objekt (Skogsstyrelsens intranät samt Söderberg Peter, 2005).

(32)

Kapitel 5, Resultat

5 Resultat

I detta kapitel behandlas enkätstudien och intervjuerna som har genomförts vid Skogsstyrelsen. Här ges en beskrivning över tillvägagångssätt och urval som har legat till grund för undersökningen. Även en bedömning görs av positiva områden och vad som kan förbättras samt utvecklas vidare inom det mobila fältstödet.

5.1 Enkätanalys

För att få svar på delar av examensarbetets frågeställningar, kapitel 1.2, har en enkätstudie genomförts bland alla användare av det mobila fältstödet på Skogsstyrelsen. Enkätstudien genomfördes från och med sista veckan i september fram till andra veckan i oktober 2005. För att få så hög svarsfrekvens som möjligt, skickades även två påminnelsebrev ut. Enkäten publicerades elektroniskt på Skogsstyrelsens intranät och användarna uppmanades via e-post att svara på den.

E-postbrevet kan läsas i bilaga 1.

Urvalskriteriet för att få svara på enkäten var att inneha en handdator med diverse kringutrustning samt programvaror för olika former av fältarbete. Det gick att svara helt anonymt på enkäten men drygt 60 % valde trots det att frivilligt uppge sitt namn.

Enkätstudien har trots det behandlat alla svaranden helt anonymt eftersom det primära syftet var att få en helhetsbild över användarnas uppfattning om det mobila fältstödet.

Det har inte funnits någon tanke på att följa upp resultaten för enskilda användare. Det huvudsakliga syftet med enkätstudien var att få en uppfattning om hur användarna generellt upplever det mobila fältstödet.

I en enkätstudie är det viktigt att påståendena och frågorna uppfattas och besvaras på ett riktigt sätt. För att säkra detta har enkäten testats dels på helt utomstående personer, dels på rutinerade användare. På så sätt har enkäten kunnat korrigeras utifrån deras synpunkter på frågeformuleringar och innehåll. Reliabiliteten har säkrats tack vare att svarsalternativen varit fasta. Ansträngningar har gjorts för att formulera påståenden och frågor så lättförståeliga som möjligt. Mängden enkätundersökningar är idag stor, vilket gör att den som får en enkät lätt avstår att svara på grund av tidsbrist.

Denna enkät består av 31 st. påståenden och kan läsas i bilaga 2. Huvuddelen av påståendena har svarsalternativen instämmer helt och hållet, instämmer i stort sett, instämmer knappast samt instämmer absolut inte. De övriga har anpassade svarsalternativ för respektive påstående. Vid tidpunkten för utförandet av enkätundersökningen och intervjuerna (behandlas i senare avsnitt) var det 30 st.

handdatoranvändare på Skogsstyrelsen. Det fanns vid den tidpunkten ingen klar uppfattning om hur och i vilken utsträckning det mobila fältstödet användes.

(33)

Kapitel 5, Resultat

Den slutliga svarsprocenten var 77 %, vilket anses vara bra med tanke på tidpunkten av studien. September-oktober är en hektisk tid för fältpersonalen på grund av att det är många uppdrag och inventeringar som ska slutföras innan marken blir snötäckt. Ett visst bortfall har konstaterats på grund av detta, men även för att en användare är mammaledig. En är tjänstledig och någon enstaka användare har inte använt fältstödet och har därför inte kunnat svara på enkäten.

Ett visst antal bakgrundsfrågor om respondenten kan vara intressant att ha med i enkäten. På så sätt kan samband hittas mellan olika kategorier av användare. Förutom ålder och kön är det i den här studien intressant att veta hur länge personen har arbetat i fält samt vilken erfarenhet de har från det mobila fältstödet. Det är dock viktigt att anonymiteten hos de som svarar inte röjs.

Hela enkätstudien finns bifogad som bilaga 3:1 – 3:17 och kontinuerlig hänvisning sker under analysens gång i kommande kapitel.

5.1.1 Positiva områden utifrån enkätanalysen

Att geografiska informationssystem, GIS och dess tekniker är bra hjälpmedel i organisationen, råder det inget tvivel om. Samtliga anser att Skogsstyrelsen ska fortsätta satsa på GIS. Överlag är de nöjda med dagens system både på och utanför kontoret. Detta framgår av bilaga 3:1 – 3:2a, där det även syns att majoriteten följer med i utvecklingen av geografiska informationssystem. Detta ger signaler om en positiv attityd även till det mobila fältstödet trots att majoriteten (57 %) inte har använt stödet längre än 6 månader, se bilaga 3:2b.

Två tredjedelar av dem som svarat, bilaga 3:3a, tycker att de behärskar det mobila fältstödet och känner trygghet i användandet. Bilaga 3:3b visar att det kan bero på att användarna tycker att det finns tillräckligt med manualer för att klara vissa uppgifter eller för att lösa eventuella problem. Samtliga manualer och användarhandledningar finns på Skogsstyrelsens intranät och en del finns även som hjälpfiler i handdatorn.

Att användarna känner trygghet kan även bero på den support som snabbt kan fås vid eventuella problem. Drygt 90 % av de som svarat anser att de snabbt får support när det behövs, bilaga 3:4a. Huvudansvaret för supporten har den GIS-ansvarige på Skogsstyrelsen och till sin hjälp har han en medarbetare som är väl insatt i det mobila fältstödet.

Den GIS-ansvarige ansvarar också för de utbildningar som genomförs för att använda handdator i tjänsten. Närmare 80 % tycker att de fått tillräcklig utbildning inom fältstödet, bilaga 3:4b. Detta är ett positivt resultat med tanke på att när utvärderingen gjordes fanns det några nya användare som samtidigt fick utbildning. Ju längre tiden går och ju mer utbildning som ges desto mer kunniga blir även användarna som i sin tur kan hjälpa kollegor vid eventuella problem. På så sätt blir supporten mer lättillgänglig och kunskapen sprids förmodligen fortare.