Kandidatuppsats
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Hur sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner i slutenvård
Omvårdnad 15 hp
Varberg 2020-11-04
Alice Granlöf och Amelie Magnusson
Hur sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner i slutenvård
Författare: Alice Granlöf
Amelie Magnusson
Ämne Omvårdnad
Högskolepoäng 15hp
Stadochdatum Varberg 2020-11-04
Titel Hur sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner i slutenvård.
Författare Alice Granlöf & Amelie Magnusson
Sektion Akademin för hälsa och välfärd
Handledare Sara Karnehed Fil.mag. omvårdnad, Doktorand i hälsa och livsstil
Examinator Mikael Ahlborg Fil.mag. omvårdnad, Doktorand i hälsa och livsstil
Tid Höstterminen 2020
Sidantal 18
Nyckelord Kvarliggande urinkateter, kateterassocierad
urinvägsinfektion, sjuksköterska, förebygga och katetervård
Sammanfattning
Bakgrund: Kateterassocierade urinvägsinfektioner är en återkommande komplikation relaterad till att patienter får eller har en kvarliggande urinkateter (KAD). År 2018 utgjorde urinvägsinfektioner 40 procent av alla vårdrelaterade infektioner (VRI) globalt. Kateterassocierade urinvägsinfektioner ökar för varje dag som patienten har KAD. Sjuksköterskan kan ha en betydande roll i att förhindra uppkomsten av urinvägsinfektion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur
sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner vid insättning och vård av kvarliggande urinkateter i slutenvård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie på ett systematiskt sätt med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet från litteraturöversikten visade att sjuksköterskan i vissa fall kunde förhindra kateterassocierade urinvägsinfektioner men i vissa fall inte.
Genom utbildning som gav en ökad kunskap, följa ett borttagningsprotokoll och riktlinjer gällande kateterisering samt upprätthålla en god kommunikation med övrig vårdpersonal kunde sjuksköterskan förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner. Slutsats: Ytterligare kunskap kring katetervård samt hygien vid kateterisering rekommenderas för att få en säkrare vård samt ett minskat antal av kateterassocierade urinvägsinfektioner.
Title How the nurse can prevent the occurrence of catheter- associated urinary tract infections in inpatient care.
Author Alice Granlöf & Amelie Magnusson
Department School of Health and Welfare
Supervisor Sara Karnehed, PhD-student in health and lifestyle, MNSc
Examiner Mikael Ahlborg, PhD-student in health and lifestyle, MNSc
Period Autumn 2020
Pages 18
Keywords Indwelling urinary catheter, Catheter associated urinary tract infection, nurse, prevent and catheter care
Abstract
Background: Catheter-associated urinary tract infections are a recurring
complication related to that the patient receives or has an indwelling urinary catheter.
In 2018, urinary tract infections accounted for 40 percent of all healthcare-associated infections globally. Catheter-associated urinary tract infections increase with each passing day as the patient has an indwelling urinary catheter. The nurse can play a significant role in preventing the appearance of urinary tract infection. Aim: The aim of the literature study was to investigate how the nurse can prevent the incidence of care-related urinary tract infections during insertion and care of indwelling urinary catheters in inpatient care. Method: The study was conducted as a general literature study in a systematic way with an inductive approach. Results: The results from the literature study showed that in some cases the nurse could prevent catheter-associated urinary tract infections, but in some cases not. Through education that provided increased knowledge, followed a removal protocol and guidelines regarding catheterization and good communication with other care staff the nurse was able to prevent catheter-associated urinary tract infections. Conclusion: Additional
knowledge about care and hygiene during catheterization is recommended to achieve a safe care and a reduced number of catheter-associated urinary tract infections.
Innehållsförteckning
Innehåll
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Miktionens funktion ... 1
Indikationer/kontraindikationer till kvarliggande urinkateter ... 2
Olika sorters urinkatetrar ... 2
Kateterassocierad urinvägsinfektion ... 3
Konsekvenser med kateterassocierad urinvägsinfektion ... 3
Antibiotikaresistens ... 3
Multiresistenta bakterier ... 3
Kostnader ... 4
Patientens lidande ... 4
Sjuksköterskans ansvar ... 4
Katetervård ... 4
Sjuksköterskans kompetens ... 5
Evidensbaserad omvårdnad ... 5
Säker vård ... 6
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
Metod ... 6
Design ... 6
Datainsamling ... 6
Pubmed ... 7
Cinahl ………8
Kvalitetsgranskning av artiklar ... 8
Databearbetning ... 8
Forskningsetiska överväganden ... 10
Resultat ... 10
Kunskap och utbildning ... 11
Användning av riktlinjer ... 12
Hygien vid kateterisering ... 12
Omvårdnadsåtgärder vid Katetervård ... 13
Diskussion ... 13
Metoddiskussion ... 13
Resultatdiskussion ... 15
Konklusion och implikation ... 17
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt
1
Inledning
Enligt Socialstyrelsen (2017) är kvarliggande urinkateter (KAD) en av de vanligaste riskfaktorerna till vårdrelaterad infektion (VRI). För varje dag patienten har en KAD ökar risken för kateterassocierade urinvägsinfektioner med tio procent
(vårdhandboken, 2019b). Uppkomst av VRI har förknippats med oerfaren personal och otillräcklig kunskap (Galiczewski & Shurpin, 2017). Globalt utgör
urinvägsinfektion 40 procent av alla VRI (World Health Organization [WHO], 2018).
Kateterassocierad urinvägsinfektion kan uppkomma genom att mikroorganismer sprids direkt från personalens händer eller kläder till patienten eller via en KAD från patientens egen normalflora. VRI i samband med KAD kan orsaka lidande för patienten samt leda till en förlängd vårdtid (Socialstyrelsen, 2017). Sjuksköterskans profession har ett ansvar i att lindra lidande och att förhindra sjukdom samt att återställa hälsa (International Council of Nurses [ICN], 2012). För att undvika uppkomsten av kateterassocierad urinvägsinfektion finns vägledningar och
handböcker att tillhandahålla (Socialstyrelsen, 2017). Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR, 2019) har urinvägsinfektioner (UVI) i samband med att patienten har en KAD minskat i slutenvården under åren 2013 till 2018, men är fortfarande en vanligt förekommande vårdrelaterad infektion. Under denna tidsperiod registrerades totalt 1217 vårdrelaterad UVI varav 60,8 procent hade kunnat undvikas från att uppstå (SKR, 2019). Forskning visar att patienter har kvar KAD längre än nödvändigt och en av orsakerna beskrivs vara bekvämligheten som KAD medför (Hu et al., 2015).
Sjuksköterskan har en avgörande roll i arbetet mot att förhindra uppkomsten av UVI:er då sjuksköterskan har ansvaret för sättningen av KAD och att väsentliga kontroller, uppföljningar samt åtgärder genomförs (Vårdhandboken, 2019d).
Bakgrund
Miktionens funktion
Urinledarna som omges av glatt muskulatur går från urinbäckenet ner till urinblåsans bakre del (Christensen, 2012). Via peristaltiska rörelser rinner urinen från njurarna till urinblåsan. Varje urinledare har en öppning där urinen transporteras till urinblåsan och med hjälp av valvliknande formationer hindras urinen att åka tillbaka upp i urinledarna. Urinblåsan uppgift är att lagra urin tills kroppen är redo för att urinera.
Urinblåsan består av en muskel vars väggar är byggda av tre lager glatt muskulatur där insidan är klädd med epitel som är ett ytligt cellskikt. När innehållet i urinblåsan omfattar cirka 200 ml urin når impulser till centrala nervsystemet från
mekanoreceptorer. Under normala förutsättningar kan urineringen förhindras tills det att blåsan innehåller en maxvolym som kan variera mellan människor. Urinröret som består av glatt muskulatur hjälper urinen att transporteras från urinblåsan mot
2
urinrörets mynning. I urinrörets början finns den inre sfinktern som styrs av det autonoma nervsystemet. Den yttre sfinktern kontrolleras av viljan (Christensen, 2012).
Autonoma nervsystemet samt somatiska nervsystemet styr delvis miktionen. När urinblåsa fylls till cirka 200 ml urin skickas impulser via afferenta nerver med hjälp av receptorer i urinblåsan till miktionscentrum och ryggmärgen. Storhjärnans bark får även dessa impulser och människan förstår behovet av miktion. Desto mer urin som finns i urinblåsan desto mer aktiveras blåstömningsreflexen. Urinen töms via
blåshalsen mot den yttre sfinktern som startar urineringen med hjälp av en viljemässig reaktion (Christensen, 2012).
Indikationer/kontraindikationer till kvarliggande urinkateter
KAD sätts huvudsakligen in på grund av urinretention, som är att människan har oförmåga att tömma urinblåsan, i syfte att ha uppsikt över urinproduktionen exempel vid operation eller hos kritiskt sjuka patienter samt vid administrering av läkemedel i urinblåsan (Boman & Wikström, 2019). Dessa indikationer för katetersättning beskrivs även av Hu et al. (2015) som tillägger ytterligare anledningar till
kateterisering som bland annat vid öppen hudbarriär vid området kring korsbenet (sakralt) och området mellan könet och ändtarmsöppningen (perinealt) samt spolning av urinblåsan. KAD sätts även in vid övre UVI som är en infektion då bakterier nått njurarna (Vårdhandboken, 2019a). Även vid tillstånd som bidrar till nedsatt
mobilisering som exempel höftfraktur och ryggmärgstrauma, hematuri med tendens till koagel och vid risk för reflux i samband med njurskador samt nedsatt njurfunktion Vid vård i livets slutskede kan KAD användas i syfte att öka patientens
välbefinnande. Kontraindikationer för KAD är om patientens urinrör är skadat
exempel vid bäckentrauma vilket kan visa sig genom en stor mängd hematuri relaterat till trauma (Vårdhandboken, 2019a).
Olika sorters urinkatetrar
Det finns tre olika sorter av urinkatetrar. KAD, tappningskateter och
suprapubiskateter (Boman & Wikström, 2019). KAD är ett rörformat instrument som förs in via urinröret och som har två kanaler vid en tvålumenskateter. Den ena kanalen är kopplad till en ballong som injiceras med sterilt vatten då katetern sitter rätt i urinblåsan. Syftet med ballongen är att katetern ska hållas på plats. Genom den andra kanalen rinner urin ut ur kroppen. En tappningskateter är en kateter som inte har någon ballong och används med anledning av att urinblåsan ska tömmas på urin. Då blåsan är tömd dras katetern ut. Metoden som används vid tappningskateter förkortas RIK vilket betyder ren intermittent kateterisering vilket är en form av ren metod.
3
Suprapubisk kateter är en kateter som sätts in via bukväggen ovanför blygdbenet (Boman & Wikström, 2019).
Kateterassocierad urinvägsinfektion
Urinvägsinfektion är en återkommande komplikation relaterat till att patienten får eller har en KAD (Medina & Edgardo, 2019). Via kateterslangens utsida och
urinrörets slemhinna eller via urinen i kateterlumen kan bakterier vandra upp genom urinröret och in i urinblåsan. Förorenad urin från urinuppsamlingspåsen kan orsaka UVI genom ett återflöde av bakterier (WHO, 2018). Bakterien kan även ta sig in i urinblåsan genom att urinkatetern kontamineras vid kateterisering av exempelvis personalens händer (Boman & Wikström, 2019). Escherichia coli är en gramnegativ tarmbakterie som finns i människans normalflora och är den vanligaste
förekommande bakterien som orsakar UVI (Sabir et al., 2017; WHO, 2018).
Konsekvenser av kateterassocierad urinvägsinfektion Antibiotikaresistens
Det rekommenderade behandlingsalternativet för symtomatiska kateterassocierade UVI:er är behandling med antibiotika. Emellertid bör administrering av antibiotika undvikas om möjligt för att inte utveckla antibiotikaresistens, exempel vid
asymtomatiska infektioner (Tenke et al., 2017). Då bakterierna binder sig till ytan på urinkatetern uppstår mikrokolonier. Om denna kolonisation fortsätter bildar
bakterierna ett slemlager, en så kallad biofilm, med hjälp av utsöndrade
polysackarider. Bakterierna är då inbäddade och utgör ett hinder mot kroppens egna immunförsvar och antibiotika vilket gör bakterierna svårare att bekämpa (Boman och Wikström, 2019). Desto längre patienten har en KAD ju mer påverkas bildningen av biofilm och det i sin tur påverkar antibiotikaresistensen (Sabir et al., 2017).
Antibiotikaresistens är ett växande och allvarligt folkhälsoproblem både i Sverige och globalt (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Multiresistenta bakterier
Om bakterier utvecklar resistens mot flera antibiotikum kallas dessa bakterier med ett samlingsnamn för multiresistenta bakterier (Vårdhandboken, 2018). Multiresistenta bakterier kan finnas i urinen om patienten har en KAD. Patienten som bär på
multiresistenta bakterier behöver inte visa på några symtom på infektion vilket även kallas asymtomatiska bärare. I ett senare skeda kan man få en infektion, dessa
bakterier kan även spridas till andra patienter (Hedin, 2020). Multiresistenta bakterier är något som ökar globalt och utgör en risk för vården, samhället och den enskilde patienten (Vårdhandboken, 2018).
4 Kostnader
Kateterassocierade urinvägsinfektioner kan både leda till ökad dödlighet och förlängd sjukhusvistelse (Hu et al., 2013). Urinvägsinfektioner kan leda till att patientens ekonomi påverkas genom förlängd sjukhusvistelse vilket i sin tur kan leda till
arbetsfrånvaro vilket påverkar både ekonomin och patientens välbefinnande (Medina
& Edgardo, 2019). Då patienten är i behov av antibiotikabehandling i samband med kateterassocierad urinvägsinfektion kan det leda till samhällskostnader på grund av förlängd vårdtid, läkemedelskostnader och behov av ökad smittspårning då patienten utvecklat en antibiotikaresistens (Iwarson, 2011).
Patientens lidande
Urinvägsinfektioner kan associeras med lidande för patienten då det blir en
påfrestning för livskvaliteten, både fysiskt och psykisk (Medina & Edgardo, 2019).
Med ökad antibiotikaresistens innebär det ett uteblivet eller uppskjutet
behandlingsresultat vilket är ett lidande för den enskilde patienten (Iwarson, 2011).
Sjuksköterskans ansvar
Läkaren har ett medicinskt ansvar och ordinerar behovet av en kateterbehandling.
Sjuksköterskan har en formell kompetens för att sätta en urinkateter och ansvarar för sättningen, vilka tillbehör som ska tillämpas och ser till att kontroller, åtgärder och uppföljningar utförs (Vårdhandboken, 2019d). Sjuksköterskan kan delegera kateteriseringen och katetervården till en i personalen med reell kompetens
(Vårdhandboken, 2019d). Delegeringen ligger på sjuksköterskans yrkesansvar och ansvarar för att vårdpersonalen som utför uppgiften kan fullgöra den med
förutsättningar för en god och säker vård för patienten (SFS 2020:311).
Vårdhandboken (2019e) hänvisar till principer gällande kateterisering. Principerna omfattar att basala hygienrutiner ska följas och att aseptisk teknik ska tillämpas för att behålla katetern steril vid insättning i urinblåsan. Lokala anvisningar för kateterisering varierar och ska finnas tillgängligt för varje sjukhus som verksamhetschefen eller medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för. I en studie framkom det att alla sjukhus inte hade tillgång till riktlinjer (Fink et al., 2012).
Katetervård
Patienter som har en KAD ska dagligen tvätta sitt underliv med tvättkräm eller med en mild tvål. Sekret från urinröret kan rinna längst med KAD och bör tvättas bort och underkläderna ska helst bytas regelbundet. Dessa rekommendationer är detsamma både för män och kvinnor (Vårdhandboken, 2019b; Vårdhandboken, 2019c). När det gäller män ska förhuden dras tillbaka och tvättas. Förhuden ska sedan direkt föras
5
tillbaka över ollonet för att undvika att ett tryck på grund av katetern uppstår och blir svullet som kan resultera i att förhuden inte kan föras tillbaka (vårdhandboken, 2019c). Ett slutet dränagesystem bör upprätthållas för att undvika att bakterier tar sig in i urinvägarna genom kateterslangen eller uppsamlingspåsen. Detta innebär att slangen som går in i blåsan ska hållas stängd och ska inte kopplas bort från slangen som går till urinuppsamlingspåsen (Geng et al., 2012). Dock borde
urinuppsamlingspåsen bytas en gång per vecka, då katetern byts eller vid behov som exempelvis vid blod i urinen. Påsen ska inte ligga på golvet och den ska tömmas regelbundet för att undvika att den blir för full och tung som kan göra att det blir ett drag i urinkatetern och ballongen på katetern trycks nedåt och kan orsaka
slemhinneskador eller till och med dra ut katetern (Boman & Wikström, 2019;
Vårdhandboken, 2019b; Vårdhandboken 2019c). Detta bekräftar även Geng et al.
(2012) som förklarar att vid tömning av urinuppsamlingspåsen ska en separat behållare för varje patient användas som inte ska kontaminera dränagetappen.
Sjuksköterskan ska upprätthålla basala hygienrutiner och använda handskar. Viktigt att det inte blir knick på kateterslangen eller på urinuppsamlingspåsen då urinflödet kan försvåras. Likaså ska urinuppsamlingspåsen alltid vara under patientens nivå av urinblåsan för att undvika att urin åker tillbaka via slangen upp i urinblåsan (Boman
& Wikström, 2019). Då behovet av en KAD inte kvarstår ska den avlägsnas så snart som möjligt som kan kontrolleras med dagliga bedömningar (WHO, 2018). Vidare visade forskning att UVI kunde reduceras om det hade vidtagits en bättre
kateterhantering utefter en evidensbaserad omvårdnad (Wilde et al., 2013).
Sjuksköterskans kompetens
Sjuksköterskans sex kärnkompetenser innefattar personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård samt informatik, vilket beskrivs som kompetenskategorier (Furåker & Nilsson, 2019). Kompetens i förhållande till sjuksköterskeprofessionen är att sjuksköterskan har en vilja och en förmåga att använda sig av färdigheter och kunskaper för att kunna utöva en
arbetsuppgift. Författarna beskriver även allmän kompetens vilket innebär bland annat att kunna omsätta kunskapen in i praktiken (Furåker & Nilsson, 2019).
Evidensbaserad omvårdnad
Evidensbaserad omvårdnad används internationellt och används då som begreppet evidence-based nursing. Evidensbaserad omvårdnad karaktäriseras som en process och ett förhållningssätt (Willman et al., 2016). Den kompetens som sjuksköterskan besitter har stor betydelse för att omvårdnaden blir evidensbaserad (Willman, 2019).
Sjuksköterskan ska använda den bästa åtkomliga vetenskap i samråd med patientens
6
önskemål för att på så vis besluta om vilka omvårdnadsåtgärder som ska vidtas (Willman et al., 2016).
Säker vård
Begreppet patientsäkerhet beskrivs i SFS (2010:659) som “skydd mot vårdskada” (§
6, kap, 1), där vårdskada innebär att patienten utsatts för lidande, sjukdom, kroppslig och psykisk skada eller dött i kontakt med hälso- och sjukvården och som hade kunnat undvikas om korrekta åtgärden hade satts in. Sjuksköterskans kompetens och erfarenhet är två faktorer som kan påverka graden av patientsäkerheten inom vården (Ödegård, 2019). Otillräcklig kunskap inom ett område kan bidra till en minskad förståelse för det inträffade vilket i sin tur kan påverka hanteringen av den upptäckta risken (Ödegård, 2019).
Problemformulering
Vårdrelaterade urinvägsinfektioner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. KAD möjliggör en onaturlig infart för bakterier som är en bidragande riskfaktor till att urinvägsinfektioner utvecklas. Sjuksköterskan har ett ansvar i att tillämpa evidensbaserad kunskap samt riktlinjer för att vården ska utföras
patientsäkert. Trots detta är uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner fortfarande ett stort problem inom slutenvården. Genom att belysa hur sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner kan kunskapen öka kring omvårdnadsåtgärder som kan bidra till en säkrare vård.
Syfte
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av
vårdrelaterade urinvägsinfektioner vid insättning och vård av kvarliggande urinkateter i slutenvård.
Metod
DesignStudien genomfördes som en allmän litteraturstudie på ett systematiskt sätt med en induktiv ansats (Forsberg & Wengström, 2016).
Datainsamling
Litteratursökningen utfördes i två steg. Första steget var en inledande litteratursökning i olika databaser för att utforska övergripande om vad som fanns publicerat inom det valda ämnet samt hur mycket ämnet var forskat på. Andra steget i litteratursökningen
7
var i syfte att finna resultatartiklarna (Friberg, 2017a). Sökorden som användes var sjuksköterska, urinvägsinfektion, urinkatetrisering, kateterassocierad
urinvägsinfektion, förhindra, kateterrelaterad infektion, sjukhus och katetervård (se tabell 1, bilaga A). Databaserna Cumulative index of nursing and allied health (Cinahl) och Public Medline (PubMed) har använts i litteratursökningen för resultatartiklarna då de täckte omvårdnad vilket var relevant till det valda syftet (Forsberg & Wengström, 2016). Sökningarna i databaserna gjordes med ämnesord och fritextsökning. Genom ämnesordssökning i en databas hittades anpassade sökord till ämnesområdet (Karlsson, 2017). Helt identiska sökningar i databaserna gick inte att genomföra då ämnesorden skiljer sig åt mellan Cinahl och Pubmed. Fritextsökning innebär att sökningen blir bredare då sökordet kan återfinns i titel, ämnesord och författare (Karlsson, 2017). Trunkering av vissa valda sökord användes för att få fram olika böjningsformer, då endast ordstammen skrivs in sökfältet och avslutas med ett trunkeringstecken (*) (Östlundh, 2012). En kombination av de valda sökorden gjordes med hjälp av en boolesk operator. Operatorn AND användes för att sammanställa de olika sökorden och för att begränsa sökningen. Operatorn NOT användes inte på grund av en tillräcklig avgränsning med operatorn AND. Operatorn OR uteslöts för att det blev för stort antal träffar i databaserna (Forsberg & Wengström, 2016). Enligt Segersten (2017) är en originalartikel något som presenterar ny fakta som inte tidigare använts vilket resulterade i att alla sökningar i Cinahl avgränsades med research article. I Pubmed avgränsades sökningarna med abstract då varje vetenskaplig artikeln ska vara uppbyggd med bland annat ett abstract (Forsberg & Wengström, 2016). För att begränsa sökningarna användes inklusionskriterier och exklusionskriterier
(Friberg, 2017a). Inklusionskriterierna var att resultatartiklarna skulle vara
publicerade under de senaste tio åren, vara skrivna på engelska, refereegranskade, beröra kvarliggande urinkateter, kateterisering eller katetervård i samband med slutenvård, kateterassocierad urinvägsinfektion och uppfylla grad I eller II av Carlsson och Eimans bedömningsmall. Exklusionskriterierna för resultatartiklar var äldre än tio år, översiktsartiklar, ej skrivna på engelska, endast berörde
tappningskateter eller suprapubiskateter, endast hemsjukvård och uppfylla grad III av Carlsson och Eimans bedömningsmall.
Pubmed
Sökorden som användes i den första litteratursökning var "Urinary Tract
Infections"[Mesh] AND "Catheter-Related infection" [Mesh] AND nurs* AND prevent* samt limits 2010–2020 och abstract vilket gav 154 antal träffar varav 41 lästa abstract och fem artiklar gick vidare för kvalitetsgranskning. I den andra sökningen användes sökorden "Urinary catheterization"[Mesh] AND "Urinary Tract Infections"[Mesh] AND nurs* AND prevent* AND hospit* samt limits 2010–2020
8
och abstractvilket resulterade i 121 antal träffar varav fyra dubbletter från tidigare sökningar, 23 lästa abstract och en artikel gick vidare för kvalitetsgranskning. I den tredje sökningen användes sökorden "Urinary Tract Infections"[Mesh] AND
"Catheter-Related infection" [Mesh] AND nurs* AND hospit* AND catheter care samt limits 2010–2020 och abstractvilket resulterade i 100 antal träffar varav fyra dubbletter från tidigare sökningar, 15 lästa abstract och två artiklar gick vidare för kvalitetsgranskning. I den fjärde sökningen användes sökorden "Urinary
catheterization"[Mesh] AND insertion AND nurs* samt limits 2010–2020 och abstractvilket resulterade i 81 antal träffar varav tre dubbletter från tidigare sökningar, 30 lästa abstract och två artiklar gick vidare för kvalitetsgranskning.
Cinahl
Den första litteratursökningen gjordes med sökorden major concept (MM) "Urinary Tract Infections, Catheter-Related" AND nurs* AND prevent* samt limits 2010–2020 och research article vilket resulterade i 131 antal träffar varav två dubbletter från tidigare sökningar, 27 lästa abstract och tre artiklar gick vidare för
kvalitetsgranskning. I den andra sökningen användes sökorden MM "Urinary Catheterization" AND urinary tract infections AND nurs* AND prevent* AND hospit* samt limits 2010–2020 och research article vilket resulterade i 33 antal träffar varav 15 lästa abstract och en artikel gick vidare till kvalitetsgranskning. I den tredje sökningen användes sökorden MM "Urinary Tract Infections, Catheter-Related" AND nurs* AND hospit* AND catheter care samt limits 2010–2020 och research article vilket resulterade i 55 antal träffar varav fyra dubbletter från tidigare sökningar, 13 lästa abstract och två artiklar gick vidare till kvalitetsgranskning. I den fjärde sökningen användes sökorden MM "Urinary Catheterization" AND insertion AND nurs* samt limits 2010–2020 och research article vilket resulterade i 18 antal träffar varav fem lästa abstract och en artikel gick vidare till kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskning av artiklar
Totalt lästes 169 abstract från artiklarna som hittades i sökningarna i databaserna. Av dessa exkluderades 152 artiklar då de inte svarade mot syftet. Resterande 17 artiklar kvalitetsgranskades av Carlsson och Eimans (2003) bedömingsmall. Av dessa 17 exkluderades två artiklar då de inte svarade på syftet. Resterande 15 artiklar användes i resultatet (se tabell 2, bilaga B).
Databearbetning
En innehållsanalys användes för att analysera data, där observationer av innehållet gjordes där koder identifierades som skapade kategorier (Danielsson, 2017).
9
Resultatartiklarna lästes först av författarna var för sig och sedan tillsammans tre gånger. En gång för att gå igenom artikeln för ett eventuellt val och en gång till för att kontrollera dess kvalitet. Artiklarna lästes ytterligare en tredje gång och granskades tillsammans för att identifiera koder samt för att göra en artikelöversikt (se tabell 3, bilaga C). Faktorer som stämde överens med syftet identifierades och markerades med färg. Koderna som framkom genom granskningen placerades efter likheter och skillnader som i sin tur skapade fyra kategorier som var utbildning och kunskap, användning av riktlinjer, hygien vid urinkateterisering och omvårdnadsåtgärder vid katetervård (Tabell 4). Dessa kategorier presenteras även i resultatet som
underrubriker.
Tabell 4: Kategorisering av data
KODER KATEGORIER
Utbildning kring katetervård Utbildning kring katetersättning
Åtkomst till utbildning Upprepad utbildning Olika utbildningstyper Ökad kunskap vid utbildning
Kunskap och utbildning
Sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer Åtkomst av riktlinjer
Olika former av riktlinjer
Användning av riktlinjer
Steril teknik Aseptisk teknik Tvättning med klorhexidin
Hygien vid kateterisering
Hur ofta tvättning sker Dagliga kontroller av urinkatetern Urinuppsamlingspåsens placering
Omvårdnadsåtgärder vid katetervård
10
Forskningsetiska överväganden
Huvudsyftet med forskningsetik ska enligt Kjellström (2017) värna om den enskilda människans lika värde, autonomi samt integritet som deltar i studien. Då människor inkluderas i en studie kan de utsättas för eventuella risker och fungera som en resurs för inhämtning av kunskap. Människor som medverkar i studien ska skyddas och respekteras och respekt ska även ges till de som väljer att inte delta i studien. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) tillämpas för att upprätthålla den enskilde individens människovärde och respekt. Forskning får
godkännas om hänsyn tas till människans hälsa, rättigheter, integritet och säkerhet. Ett frivilligt samtycke av forskningspersoner som medverkar behövs, efter att de givits information om forskningen. Enligt 5 § i SFS 2003:460 tillämpas bara lagen svensk forskning vilket endast kan tillämpas på en forskning av resultatartiklarna.
Belmontrapporten (1979) trädde fram år 1947 som ligger till grund för tre etiska principer gällande forskning som innefattar människor. Dessa tre olika etiska principerna är: göra-gott-principen, rättviseprincipen och respekt för personer.
Principerna är till för att skydda människan samt bibehålla respekten för varje enskild individs autonomi. World Medical Association (2013) framställde
Helsingforsdeklarationen år 1967 som har inriktning på medicinsk forskning. En av de etiska principerna i deklarationen är att människans hälsa ska vara i fokus före det vetenskapliga intresset. Människans rättigheter samt människovärdet ska beaktas och etikprövningen får inte godkännas om detta inte uppfylls i forskningen. Informerat samtycke ges av de som medverkat i studien och detta samtycke får med omedelbar verkan återkallas om det önskas. Elva artiklar redovisade etiskt godkännande från en etikkommitté av dom redovisade två artiklar muntligt och skriftligt samtycke och tre av dom erhöll frivilligt deltagande samt en artikel redovisade skriftligt och informerat samtycke från familjemedlemmar då patientdeltagarna var komatösa. Tre artiklar undantogs etiskt godkännande då det ansågs att studien var ett
kvalitetsförbättringsprojekt. En artikel redovisade godkännande från en kommitté med fokus på patientsäkerhet vilket visar ett etiskt övervägande.
Resultat
Utifrån de valda resultatartiklarna framkom olika kategorier som kan leda till att sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av kateterassocierad urinvägsinfektion.
Dessa kategorier var utbildning och kunskap, användning av riktlinjer, hygien vid kateterisering och omvårdnadsåtgärder vid katetervård.
11 Kunskap och utbildning
I en studie framkom det att sjuksköterskor inte hade någon tidigare utbildning om urinvägsinfektion (Seyhan & Özbas, 2018). Genom utbildning om kateterassocierad urinvägsinfektion blev resultatet att kunskapen om ämnet ökade (Seyhan & Özbas, 2018; Ferguson, 2018; Zurmehly, 2018). Workshop, videos, personalutbildning och praktiskt arbete användes för att stärka kunskapen om KAD (Ferguson, 2018).
Sjuksköterskor fick genomgå kontinuerlig utbildning om omvårdnadsåtgärder i syfte att förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner (Carter et al., 2016; Menegueti et al., 2019; Oman et al., 2012). Kontinuerlig utbildning gav en förståelse i hur patientsäkerheten sätts på spel vilket resulterade i en större inblick i hur mycket en KAD utsätter patienten för eventuell skada och lidande (Carter, et al., 2016). Sjuksköterskor fick utbildningar som innehöll liknande information
angående kateterassocierade urinvägsinfektioner, kateterborttagning och vård av KAD (Blondal et al., 2016; Ferguson, 2018; Giles et al., 2019; Menegueti et al., 2019;
Oman et al., 2012; Seyhan & Özbas, 2018; Underwood, 2015; Zurmhely, 2018). En minskning av kateterassocierade urinvägsinfektionen presenterades där sjuksköterskor genomgått utbildning (Ferguson, 2018; Menegueti et al., 2019; Zurmehly, 2018).
Trots en liknande utbildning presenterades även ett resultat där en betydande minskning inte skett (Blondal et al., 2016; Giles et al., 2019; Oman et al., 2012;
Seyhan & Özbas, 2018). Antalet sjukhusdagar med en KAD minskades där
sjuksköterskor genomgått en utbildning där resultatet presenterade en minskning av kateterassocierade urinvägsinfektioner (Menegueti et al., 2019; Zurmehly, 2018).
I en intervjustudie ansågs utbildning gällande lämpliga indikationer och övervakning av KAD i syfte att minska kateterassocierade urinvägsinfektioner vara den
huvudsakliga åtgärden för att undvika att en KAD sätts på grund av bekvämlighet, där bekvämlighet exempel var att en KAD var smidigare än att hjälpa patienten till
toaletten eller lättare än att använda ett bäcken (Krein et al., 2013).
Två studier undersökte hur återkommande utbildning påverkade sjuksköterskans kompetens inom aseptisk teknik gällande handhavandet av KAD varje år (Carter et al., 2016; Menegueti et al., 2019). Trots årlig utbildning av aseptisk teknik ansågs det behövas ytterligare kunskap om KAD för att upprätthålla och säkerställa bästa praxis kring kateterisering och minska risken för kateterassocierad urinvägsinfektion (Carter et al., 2016). Genom att ha kunskap inom området kateterassocierad
urinvägsinfektioner kunde sjuksköterskan diskutera med patient och anhöriga
gällande borttagning av KAD då de ansåg att den skulle vara kvar, trots utan lämpliga indikationer, vilket kunde minska dess varaktighet och patientens vistelsetid på sjukhuset (Krein et al., 2013).
12 Användning av riktlinjer
Lite mer än hälften av sjuksköterskorna som deltog i en studie uppgav att de följde sjukhusets riktlinjer kring urinkateterisering (Kulbay & Tammelin, 2019). Riktlinjer implementeras i syfte att minska kateterassocierade urinvägsinfektioner och användes av sjuksköterskor på sjukhus (Carter et al., 2016; Ferguson, 2018; Giles et al., 2019;
Krein et al., 2013; Menegueti et al., 2019; Parry et al., 2013; Seyhan & Özbas, 2018;
Underwood, 2015; Zurmehly, 2018). I en studie var riktlinjerna alltid tillgängliga för sjuksköterskorna på enheten vilket kunde vara en förebyggande åtgärd i att minska kateterassocierade urinvägsinfektioner (Carter et al., 2016). Kateterassocierade urinvägsinfektioner kunde även minska genom att sjuksköterskor använd sig av en pocket guide som bars med under arbetspasset som innehöll riktlinjer av indikationer för en KAD (Zurmehly, 2018). I studier där sjuksköterskor använde riktlinjer som innehöll indikationer för om en kateter skulle vara kvar eller avvecklas visade sig ha en positiv effekt i minskningen av kateterassocierade urinvägsinfektioner (Menegueti et al., 2019; Parry et al., 2013). En minskning av antal dagar patienten hade en KAD presenterades i studier till följd av att sjuksköterskan hade riktlinjer från sjukhuset att följa (Giles et al., 2019; Menegueti et al., 2019; Parry et al., 2013; Seyhan & Özbas, 2018; Underwood, 2015; Zurmehly, 2018). Trots en minskning av
kateteranvändningen resulterade ingen minskning av kateterassocierade
urinvägsinfektioner (Giles et al., 2019; Seyhan & Özbas 2018; Underwood, 2015). En checklista med riktlinjer om kateterisering implementeras i praktiken och användes av en annan sjuksköterska som iakttog kateteriseringen och gav direkt återkoppling om felaktigt utförande och gav även förslag till förbättring, vilket gav ett positivt resultat i att minska kateterassocierade urinvägsinfektioner (Carter et al., 2016; Ferguson, 2018)
Hygien vid kateterisering
Två studier presenterade sjuksköterskans tillvägagångssätt vid kateterisering, i syfte att minska kateterassocierade urinvägsinfektioner. Dessa var att upprätthålla god handhygien, förberedelser av ren yta, sterila draperingar används under underlivet, användning av sterila handskar och material samt att upprätthålla en steril teknik under hela processen (Ferguson, 2018; Underwood, 2015). Ungefär en femtedel av sjuksköterskorna i en studie sa att de använde steril teknik vid införandet av en KAD och resterande använde ren teknik vid kateterisering (Kulbay & Tammelin, 2019). En sjuksköterska i studien av Carter et al. (2016) betonade vikten av att vara två personer vid kateterisering, vilket ansågs stärka patientsäkerheten då det nästan är helt omöjligt att inte kontaminera något under kateteriseringen när man är ensam. Studier där sjuksköterskor uppmanades att använda aseptisk teknik vid insättning av en KAD gav
13
en minskning av kateterassocierade urinvägsinfektioner (Blondal et al., 2016;
Menegueti et al., 2019). Genom att upprätthålla en steril barriär under kateteriseringen presenterade Ferguson (2018) en minskning av kateterassocierade
urinvägsinfektioner, dock presenterade Underwood (2015) ingen signifikant minskning trots steril barriär. Att använda klorhexidin 0,1 procent vid tvättning av underlivet innan kateterisering minskade uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner (Fasugba et al., 2019; Mitchell et al., 2019).
Omvårdnadsåtgärder vid Katetervård
Daglig spolning av urinblåsan via katetern med 450 milliliter natriumklorid 0,9 procent som hölls kvar i urinblåsan i tio minuter visade en signifikant minskning av kolonibildande bakterier i urinen som bland annat escherichia coli, staphylococcus aureus och streptococcus samt att infektionsrisken minskade (Ramezani, 2018).
Dagliga kontroller hos patienten för borttagning av urinkatetern i syfte att minska dagarna med en KAD och kateterassocierade urinvägsinfektioner utfördes i flera studier (Blondal et al., 2016; Giles et al., 2019; Menegueti et al., 2019; Oman et al., 2012; Parry et al., 2013; Seyhan & Özbas 2018; Underwood, 2015; Zurmehly, 2018).
En minskning av kateterassocierade urinvägsinfektioner redovisades till följd av dagliga kontroller (Menegueti et al., 2019; Parry et al., 2013; Zurmehly, 2018). Dagar med en KAD minskade till följd av dagliga kontroller (Blondal et al., 2016; Giles et al., 2019; Oman et al., 2012; Seyhan & Özbas 2018; Underwood, 2015).
En god kommunikation kring kateteranvändningen samt diskutera möjliga alternativ till annan behandling med läkaren utefter patientens behov kunde minska dagarna med en KAD och uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner förhindras (Carter et al., 2016). Om läkaren inte är öppen för diskussion med sjuksköterskan kan detta försvåra arbetet mot att förhindra uppkomsten av kateterassocierade
urinvägsinfektioner (Krein et al., 2013).
Diskussion
MetoddiskussionStudien gjordes utifrån en induktiv ansats där ny fakta utvecklades utifrån observationer av analyserat material (Henricson, 2017b). En inledande
litteratursökning utfördes för att utforska och få en bredare kunskap om ämnet där fler relevanta sökord till det valda syftet lades till som enligt Mårtensson och Fridlund (2017) kan stärka studiens trovärdighet. Förförståelsen till studien fanns till viss del då ämnet berörts under verksamhetsförlagd utbildning samt genom kurslitteratur och genom den inledande litteratursökningen vilket kunde påverkat dataanalysen och
14
resultatet (Henricson, 2017a). Studien har blivit kritiskt granskad av studiekamrater och handledare under hela processen vilket kan ha bidragit till att färgad data
undvikits och en så neutral studie som möjligt presenterades vilket enligt Mårtensson och Fridlund (2017) stärker trovärdigheten och bekräftelsebarheten. En svaghet kan ha varit att endast två databaser användes till datainsamlingen, men på grund av studiens omvårdnadsperspektiv användes databaserna Cinahl och Pubmed för att finna artiklarna till resultatet vilket stärker trovärdigheten enligt Forsberg och Wengström (2016) och Henricson (2017a). Sökningarna i databaserna gjordes
systematiskt med liknande kombinerade sökord och ämnesord i vardera. Sökningarna kunde inte göras identiska på grund av att databaserna har ett eget system för
ämnesorden (Karlsson, 2017). Detta kan ha varit en svaghet i studien på grund av att artiklar i sökningarna som hade kunnat svarat på syftet fallit bort, men då dubbletter förekom kan det tyda på att valda sökkombinationer var mättade (Henricson, 2017a).
Samma artiklar återkom i de olika sökordskombinationerna vilket enligt Henricson (2017a) stärker resultatets sensitivitet och även trovärdighet. Samtliga artiklar var refereegranskade vilket enligt Henricson (2017) är en indikator på att studien är bedömd som vetenskaplig som stärker trovärdigheten.
En styrka var att booleska operatorn AND användes för att göra sökningen mer specifik och mer avgränsad till syftet (Östlundh, 2017). En kombination av ämnesord och fritextsökning gjordes i syfte i att finna de artiklar utöver de som endast hittas under ämnesordsökningen, vilket enligt Henricson (2017) stärker specificiteten.
En minskad risk för att artiklar uteslöts var att titlar samt abstrakt som lästes inte baserades på om det svarade mot syftet, detta gjorde att fler relevanta artiklar som svarade mot syftet hittades. Artiklarna var från sex olika länder varav åtta från USA, tre från Australien, en från Island, en från Sverige, en från Turkiet och en från Brasilien. Överförbarheten till svensk sjukvård men även andra länder kan ha stärkt då studiens resultat var tydligt beskrivet och visade på samstämmighet (Mårtensson &
Fridlund, 2017). Valda artiklar motsvarade två kvalitativa artiklar och 13 kvantitativa artiklar. Att ha med både kvantitativa och kvalitativa artiklar gör att man kan hitta fakta från olika synvinklar (Forsberg & Wengström, 2016). Att se problemet utifrån olika synvinklar kan enligt Henricson (2017a) stärka trovärdigheten. Elva av
resultatartiklarna hade etisk godkännande och tre av artiklarna undantogs etisk godkännande då de var kvalitetsförbättringsprojekt. En artikel hade inte ett godkännande från en etikkommitté men visade på ett etiskt övervägande. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) ska ett etiskt övervägande ha gjorts för att upprätthålla en vetenskaplig kvalitet i studien. Artiklarna till resultatet kvalitetgranskades utifrån Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall och uppnådde grad I eller grad II vilket stärker studiens trovärdighet (Mårtensson &
Fridlund, 2017). Granskning av artiklarna gjordes enskilt och sedan gemensamt för att
15
undvika misstolkningar av innehållet då samtliga artiklar var skrivna på engelska, vilket inte är författarnas modersmål. Artiklarna analyserades då utifrån olika synvinklar, vilket enligt Mårtensson och Fridlund (2017) stärker trovärdigheten.
Utifrån tolkningarna kodades innehållet till fyra kategorier som presenterades i en tabell (tabell 4). Enligt Danielson (2017) ska en kategori svara på textens innehåll vilket de valda kategorierna gör i studien.
Resultatdiskussion
Resultatet visade att då sjuksköterskor fick utbildning om kateterassocierade
urinvägsinfektioner erhölls mer kunskap som användes i praktiken vilket ledde till att kateterassocierade urinvägsinfektioner minskade (Ferguson, 2018; Menegueti et al., 2019; Zumherly, 2018). Detta får stöd i aktuell forskning där sjuksköterskans kunskap ökade genom utbildning som reducerade uppkomsten av kateterassocierade
urinvägsinfektioner (Reisinger et al., 2017). Resultatet visade att då sjuksköterskor fick kontinuerlig utbildning ökade deras kunskap och blev mer införstådda med att KAD utgör en risk för UVI, vilket i sin tur kunde minska dagarna med en kateter och kateterassocierade urinvägsinfektioner (Carter et al., 2016). Att ha tillgång till
utbildning stärks av sjuksköterskans etiska kod, där det nämns att sjuksköterskan har en plikt i att ständigt utveckla sin kunskap utifrån ny evidens för att upprätthålla en så patientsäker vård som möjligt (ICN, 2012). Aktuell forskning redovisar hinder som gör att sjuksköterskan inte får tillgång till utbildning. Hög arbetsbelastning samt bristande information om att utbildningsmöjligheter finns är påverkande faktorer (Cunha Sade et al., 2019).
Litteraturstudiens resultat visade vikten av en god kommunikation mellan
sjuksköterska och läkare gällande kateteranvändningen (Carter et al., 2019; Krein et al., 2013). Vikten av god kommunikation i vårdteamet belyses även av Berlin (2019) som menar att vårdpersonalen tillsammans kan slå ihop sin kunskap och då hjälpa och ge stöd till patienten på bästa möjliga sätt. En omprövning av behandlingen med KAD bör ske kontinuerligt i samråd med patienten. Denna omprövning sker genom
kommunikation med läkaren som har det medicinska ansvaret för behandlingen i syfte för att minska dagar med en kateter (Vårdhandboken, 2019d).
Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information som är korrekt, lämplig och anpassad till den enskilda individen (ICN, 2012). Resultatet framhäver vikten av att ha god kunskap kring KAD och att göra patienten och anhöriga delaktiga i omvårdnaden, vilket kunde resultera i att kateterdagarna minskade som kunde ge en följd av lägre uppkomst av kateterassocierade urinvägsinfektioner och en kortare vistelsetid på sjukhuset (Krein et al., 2013). Aktuell forskning visar att om vårdrelaterad UVI kan
16
undvikas så innebär det både att patienter slipper utsättas för onödigt lidande och att sjukhusvistelsernas totala längd förkortas (Medina & Edgardo, 2019). Genom att förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner kan det bidra till en reducerad förskrivning av antibiotika och förkortade vårdtider, vilket ger vinster både på individ- och samhällsnivå (Iwarson, 2011).
Resultatet visade att dagliga kontroller gällande borttagning av en KAD utfördes och resulterade i att onödig kateteranvändning undveks och minskade antalet kateterdagar (Blondal et al., 2016; Giles et al., 2019; Menegueti et al., 2019; Oman et al., 2012;
Parry et al., 2013; Seyhan & Özbas 2018; Underwood, 2015; Zurmehly, 2018). I en aktuell studie uttrycker sjuksköterskor de främsta åtgärderna för att förhindra
katerassocierad urinvägsinfektion där tidig borttagning rankas högst (Drekonja et al., 2010). Vidare framhäver forskare att en KAD ska avlägsnas så fort den inte längre behövs i syfte om att minska risken för att en UVI uppstår (Klang et al., 2014;
Gjerland et al., 2011). Ett samband kunde ses i litteraturöversiktens resultat mellan antalet minskade dagar med en KAD och en minskning av kateterassocierade urinvägsinfektioner (Menegueti et al., 2019; Parry et al., 2013; Zurmehly, 2018).
Aktuell litteratur betonar att KAD utgör en infart för bakterier och att bakteriemängden ökar ju längre tid den sitter (Stenzelius, 2019).
Resultatet visade att när sjuksköterskor följde riktlinjer gällande indikationer för borrtaggning av KAD blev en minskning av kateteranvändningen samt
kateterassocierade urinvägsinfektioner (Menegueti et al., 2019; Parry et al., 2013).
Vikten av följsamhet till riktlinjer stärks av annan forskning som visar att det hade en betydande del i att minska kateterassocierade urinvägsinfektioner och
kateteranvändningen (Okrainec et al., 2017). Vidare forskning visar att riktlinjer har en betydande faktor i sjuksköterskans arbete. Genom riktlinjer kan kontinuerliga rutiner i vårdprocessen upprätthållas, bekräfta kunskapen från utförda handlingar och stärka patientsäkerheten (Bahtsevani et al., 2010). Resultatet av litteraturstudien visade även att kateterassocierade urinvägsinfektioner inte minskade trots
tillgängligheten av riktlinjer, där en minskning i antalet kateterdagar har redovisats (Giles et al., 2019; Seyhan & Özbas, 2018; Underwood, 2015). Vidare belyser annan forskning faktorer som kan vara viktiga i sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer.
Riktlinjerna ska vara tydliga i vad som ska göras eller inte göras, lättillgängliga för all vårdpersonal, vårdpersonalen ska ständigt hållas uppdaterade om ändringar i
riktlinjerna via exempelvis mejl, informationsblad och konferenser (Bahtsevani et al., 2010). En motstridighet mellan resultatets minskning och icke minskning skulle kunna vara i hur riktlinjerna har presenterats och utformats samt dess tillgänglighet.
Annan forskning visar att tillgängligheten till riktlinjer varierade mellan sjukhusen
17
vilket kan ha en avgörande del i sjuksköterskans vård kring KAD (Fink et al., 2012).
Resultatet visade även på motstridiga slutsatser om huruvida steril teknik under katetersättning kan minska risken för UVI eller ej (Ferguson, 2018; Underwood, 2015). I en annan studie observeras sjuksköterskor i hur de sterila handskarna ska sättas på och avlägsnas vilket är av betydelse för korrekt utförande (Stock et al., 2016). Det motstridiga resultatet skulle kunna bero på om sjuksköterskan blivit observerad eller inte då det sterila materialet har hanterats. Litteraturöversiktens resultat visade att där aseptisk teknik vid kateterisering användes gav en minskning av kateterassocierade urinvägsinfektioner (Blondal et al., 2016; Menegueti et al.,
2019). Litteratur rekommenderar att kateteriseringen ska ske med aseptisk metod där det sterila ska hållas sterilt vilket underlättas genom att använda sterilt material såsom handskar (Boman och Wikström, 2019). Resultatet av litteraturöversikten visade att tvättning med ett antiseptiskt medel innan kateterisering förhindrade uppkomsten av UVI. Tvättning med klorhexidin 0,1 procent i perinalområdet innan insättning av en KAD var en bidragande omvårdnadsåtgärd i hur sjuksköterskan kunde förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner (Fasugba, 2019; Mitchell et al., 2019). Enligt Vårdhandbokens (2019e) rekommendationer för svensk hälso- och sjukvård som sjuksköterskor använder som vägledning i det kliniska arbetet behövs dock inte urinröret tvättas med ett antiseptiskt medel vid kateterisering.
Litteraturöversiktens resultat motsäger vårdhandbokens rekommendationer, vilket skulle kunna betyda att svenska riktlinjer eventuellt inte är förenliga med det senaste kunskapsläget enligt aktuell forskning och en uppdatering kan behövas.
Konklusion och implikation
Utifrån resultatet av litteraturöversikten framkom det att utbildning om kateterisering och katetervård relaterat till urinvägsinfektioner var en återkommande faktor i hur sjuksköterskan kunde förhindra uppkomsten av kateterassocierade
urinvägsinfektioner. Sjuksköterskans kunskap ökade genom utbildning som gav en större förståelse kring KAD, dess risker samt att patienten kan utsättas för eventuellt lidande. Ökad kunskap om ämnet kunde även bidra till att korrekt och
individanpassad information gavs till patienten och anhöriga. God kommunikation mellan vårdpersonal var en betydande faktor i arbetet mot att förhindra
kateterassocierade urinvägsinfektioner. Genom att sjuksköterskan följde riktlinjer och hade dagliga påminnelser gällande kateterborttagning skedde en minskning i
kateterdagarna och en minskning av kateterassocierade urinvägsinfektioner.
Sjuksköterskan kunde även förhindra uppkomsten av kateterassocierade
urinvägsinfektioner genom att använda sig av aseptisk teknik vid kateterisering.
Resultatet visade även på att förbättrade hygienrutiner när KAD sätts in kan minska
18
risken för kateterassocierade urinvägsinfektioner. Detta står i kontrast mot aktuella riktlinjer för sjuksköterskor vilket belyser behovet av att se över rutiner vid hantering av KAD.
Sjuksköterskans ansvar är att upprätthålla en säker och evidensbaserad vård för att främja patientsäkerheten. Fortsatt forskning om hur kateterisering och katetervård kan minska kateterassocierade urinvägsinfektioner i hälso- och sjukvård krävs. Även ytterligare forskning om sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer angående KAD uppmanas. Kontinuerlig utbildning för att öka och upprätthålla sjuksköterskornas kunskap samt fortsatt användning av protokoll rekommenderas då litteraturöversikten gav positiva resultat gällande sjuksköterskans roll i att förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner.
Referenser
*=Resultatartiklar
Bahtsevani, C., Willman, A., Stoltz, P. & Östman, M. (2010). Experiences of the
implementation of clinical practice guidelines – interviews with nurse managers and nurses in hospital care. Scandinavian Journal of Caring Science, 24(3), 541–
522. 10.1111/j.1471-6712.2009.00743.x
Belmontrapporten. (1979). Ethical principles and guidelines for the protection of Human Subjects of Research. Hämtad 18 maj, 2020, från
https://www.hhs.gov/ohrp/sites/default/files/the-belmont-report-508c_FINAL.pdf Berlin, J. (2019). Teamarbete - ett livsviktigt samspel. I J. Leksell & M. Lepp (Red.),
Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 159–176). Liber.
*Blondal, K., Ingadottir, B., Einarsdottir, H., Bergs, D., Steinrimsdottir, I., Steindorsdottir, S., Gudmundsdottir, G. & Hafsteinsdottir, E. (2016). The effect of a short educational intervention on the use of urinary catheters: a prospective cohort study. International Journal for Quality in Health Care. 28(6), 742–748. https://doi-
org.ezproxy.bib.hh.se/10.1093/intqhc/mzw108
Boman, L. & Wikström, C. (2019). Medicinsk teknik – Teori, planering och genomförande.
(2: a uppl.). Studentlitteratur.
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2. Malmö: Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
*Carter, EJ., Pallin, DJ., Mandel, L., Sinnette, C. & Schuur, JD. (2016). A Qualitative Study of Factors Facilitating Clinical Nurse Engagement in Emergency Department
Catheter-Associated Urinary Tract Infection Prevention. Journal of Nursing Administration, 46(10), 495–500.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1097/NNA.0000000000000392
Christensen, R. (2012). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso-och sjukvårdspersonal. (1: a uppl.). Harlow: Pearson.
Cunha Sade, P. M., Maris Peres, A., Brusamarelo, T., Alves das Merces, N. N., Goncalves Wolff, L. D. & Voth Lowen, I. M. (2019). CONTINUOUS NURSING EDUCATION REQUIREMENTS IN A TEACHING HOSPITAL. Cogitare Enfermagem, 24, 32-41.
10.5380/ce.v24i0.57130
Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl., s. 285–299).
Studentlitteratur.
Drekonja, DM., Kuskowski, MA., R. Johnson, J. (2010). Internet survey of Foley catheter practices and knowledge among Minnesota nurses. American journal of infection control, 38(1), 31–37. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2009.05.005
*Fasugba, O., C. Cheng, A., Gregory, V., Graves, N., Koerner, J., Collignon, P., Gardner, A. & G. Mitchell, B. (2019). Clorhexidine for meatal cleaning in reducing catheter- associated urinary tract infections: a multicentre stepped-wedge randomised controlled trial. The Lancet Infectious Diseases, 19(6), 611–619.
https://doi.org/10.1016/S1473-3099(18)30736-9
*Ferguson, A. (2018). Implementing a CAUTI prevention program in an acute care hospital setting. Urologic Nursing, 38(6), 273–281.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.7257/1053-816X.2018.38.6.273
Fink, R., Gilmartin, H., Richard, A., Capezuti, E., Boltz, M. & Wald, H. (2012). Indwelling urinary catheter management and catheter-associated urinary tract infection
prevention practices in Nurses Improving Care for Healthsystem Elders hospitals.
American Journal of Infection Control, 40, 715–720 https://doi.org/10.1016/j.ajic.2011.09.017
Folkhälsomyndigheten. (2020). Antibiotika och antibiotikaresistens.
Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/
Forsberg, C & Wengström, Y. (2017). Att göra systematiska litteraturstudier. (4:e uppl.).
Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017a). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 83-96).
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Tankeprocess under examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 37-48).
Studentlitteratur.
Furåker, C. & Nilsson, A. (2019). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 11–29). Liber.
Galiczewski, JM. & Shurpin, KM. (2017). An intervention to improve the catheter associated urinary tract infection rate in a medical intensive care unit: Direct
observation of catheter insertion procedure. Intensive and Critical Care Nursing, 40, 26–34. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2016.12.003
Geng, V., Cobussen-Boekhorst, H., Farrell, J., Gea-Sánchez, M., Pearce, I., Schwennesen, T., Vahr, S. & Vandewinkel, C. (2012). Evidencebased guidelines for best practice in urological health care. Catheterisation: indwelling catheters in adults urethral and suprapubic. European Association of Urology Nurses.
https://nurses.uroweb.org/guideline/catheterisation-indwelling-catheters-in-adults- urethral-and-suprapubic/
*Giles, M., Graham, L., Ball, J., King, J., Watts, W., Harris, A., Oldmeadow, C., Ling, R., Paul, M., O’Brien, A., Parker, V., Wiggers, J. & Foureur, M. (2019). Implementation of a multifaceted nurse-led intervention to reduce indwelling urinary catheter use in four Australian hospitals: A pre- and postintervention study. Journal of Clinical Nursing, 29, 872–886. http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/jocn.15142 Gjerland, A., Almås, A & Grønseth, R. Omvårdnad vid urinvägssjukdom och behandling
hos kvinnor och män. I H. Almås, D. G. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2. (2: a uppl., s. 54–83). Liber.
Hedin, G. (2020). Vårdhygien – Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens. (1: a uppl.). Liber.
Henricson, M. (2017a). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411–420). Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017b). Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (s. 43–55). Studentlitteratur.
Hu, B., Tao, L., D. Rosenthal, V., Liu, K., Yun, Y., Suo, Y., Gao, X., Li, R., Su, D., Wang, H., Hao, C., Pan, W & L. Saunders, C. (2013). Device-associated infection rates, device use, length of stay, and mortality in intensive care units of 4 Chinese hospitals:
International Nosocomial Control Consortium findings. American Journal of Infection Control, 41(4), 301–306. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2012.03.037
Hu, F. W., Yang, D. C., Huang, C. C., Chen, C. H. & Chang, C. M. (2015). Inappropriate use of urinary catheters among hospitalized elderly patients: Clinician awareness is key. Geriatrics Gerontology international, 15,1235–124.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/ggi.12431
International Council of Nurses (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses. Hämtad 21 oktober, 2020, från https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-
files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Iwarson, S. (2011). Infektionsmedicin epidemiologi, klinik, terapi (5:e uppl.). Säve Förlag.
Karlsson, E.K. (2017). Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl., s.81–97).
Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl., s.57–80). Studentlitteratur.
Klang, M., Thorell-Ekstrand, I., Kozier, B., Erb, G., Berman, A. & Snyder, S. (2014).
Sjuksköterskans omvårdnadskunnande en praktisk och teoretisk grundbok. Pearson.
*Krein, SL., Kowalski, CP. & Harrod, M. (2013). Barriers to Reducing Urinary Catheter Use A Qualitative Assessment of a Statewide Initiative. JAMA Internal Medicine, 173(10),881–886. 10.1001/jamainternmed.2013.105
*Kulbay, A & Tammelin, A. (2019). Clean or sterile technique when inserting indwelling urinary catheter: An evaluation of nurses’ and assistant nurses’ interpretations of a guideline at an acute-care hospital in Sweden. Nordic Journal of Nursing Research, 39(2), 92–97. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/20571585188002617 Medina, M & Edgardo, C.P. (2019). An introduction to the epidemiology and burden of
urinary tract infections. Therapeutic Advances in Urology, 11, 3–7.
https://doi.org/10.1177/1756287219832172
*Menegueti, M. G., Ciol, M. A., Bellissimo-Rodrigues, F., Auxiliadora-Martins, M., Gaspar, G. G., Canini, S., Basile-Filho, A. & Laus, A-M. (2019). Long-term
prevention of catheter-associated urinary tract infections among critically ill patients through the implementation of an educational program and a daily checklist for maintenance of indwelling urinary catheter. A quasi-experimental study. Medicine, 98(8). 10.1097/MD.0000000000014417
*Mitchell, BG., Fasugba, O., Cheng, AC., Gregory, V., Koerner, J., Collignon, P., Gardner, A. & Graves, N. (2019). Clorhexidine versus saline in reducing the risk of catehter associated urinatry trac infection: A cost-effctiveness analysis. International Journal of Nursing Studies, 97, 1–6. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.04.003
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (s. 421–438). Studentlitteratur.
Okrainec, A., Aarts, M. A., Gotlib-Conn, L., McCluskey, S., McKenzie, M., A. Pearsall, E., Rotstein, O., Victor, C. S.McLeod, R. (2017). Compliance with Urinary Catheter Removal Guidelines Leads to Improved Outcome in Enhanced Recovery After Surgery Patients. Journal of Gastrointestinal Surgery, 21, 1309–1317. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s11605-017-3434-x
*Oman, KS., Flynn Makic, M. B., Flink, R., Schraeder, N., Hulett, T. & Wald, H. (2012).
Nurse-directed interventions to reduce catheter-associated urinary tract infections.
American Journal of Infection Control, 40(6), 548–553.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2011.07.018
*Parry, MF., Grant, B. & Sestovic, M. (2013). Successful reduction in catheter-associated urinary tract infections: Focus on nurse-directed catheter removal. American Journal of Infection Control, 41(12), 1178–1181. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2013.03.296
*Ramezani, F., Khatiban, M., Rahimbashar, F. & Soltanian, A. R. (2018). Efficacy of bladder irrigation in preventing urinary tract infections associated with short-term catheterization in comatose patients: A randomized controlled clinical trial. American Journal of Infection Control, 46, 45–50. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2018.05.009
Reisinger, JD., Wojcik, A., Jenkins, I., Edson, B., Pegues, DA. & Greene, L. (2017). The Project Protect Infection Prevention Fellowship: A model for advancing infection prevention competency, quality improvement, and patient safety. American Journal of Infection Control, 45, 876–882. http://dx.doi.org/10.1016/j.ajic.2017.03.031
Sabir, N., Ikram, A., Zaman, G., Satti, L., Gardezi, A., Ahmed, A. & Ahmed, P. (2017).
Bacterial biofilm-based catheter-associated urinary tract infections: Causative
pathogens and antibiotic resistance. American Journal of Infection Control, 45, 1101–
1005. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2017.05.009
Sandman, L. & Kjellström S. (2018). Etikboken etik för vårdande yrken. (2: a uppl.).
Studentlitteratur.
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 49-58). Studentlitteratur.
*Seyhan Ak, E. & Özbas, A. (2018). The effect of education of nurses on preventing catheter‐associated urinary tract infections in patients who undergo hip fracture surgery. Journal of Clinical Nursing. 27(5–6), 1078–1088.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/jocn.14160
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Utbildningsdepartementet. Hämtad 18 maj, 2020, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS 2020:311. Patientsäkerhetslagen. Socialdepartementet. Hämtad 18 september, 2020,
från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Socialstyrelsen. (2017, 16 januari). Säker vård. Hämtad 8 september, 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2017-1-16.pdf
Stenzelius, K. (2019). Besvär från urinvägarna. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa. (3:e uppl., s. 613–638.) Studentlitteratur.
Stock, S., Tebest, R., Westermann, K., Samel, C., Strohnücker, B., Stosch, C., Wenchel, H.
M. & Redaélli, M. (2016). Implementation of an innovative hands-on training to improve adherence to hygiene rules: A feasibility Study. Nurse Education Today, 36, 407-411. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2015.10.012
Sveriges kommuner och regioner. (2019, 18 december). Vårdrelaterade infektioner. Hämtad 10 september, 2020, från
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-756-5.pdf?issuusl=ignore Tenke, P., Mezei, T., Böde, I. & Köves, B. (2017). Catheter-associated Urinary Tract
Infection. European Urology Supplements, 16(4), 138-143.
https://doi.org/10.1016/j.eursup.2016.10.001
*Underwood, L. (2015). The effect of implementing a comprehensive unit-based safety program on urinary catheter use. Urologic Nursing, 35(6), 271–279. 10.7257/1053- 816X.2015.35.6.271
Vårdhandboken. (2018, 25 oktober.) Multiresistenta bakterier – Översikt. Hämtad 14 november, 2020, från https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och- smittspridning/infektioner-och-smittspridning/multiresistenta-bakterier/oversikt/
Vårdhandboken. (2019a, 3 december). Indikationer/kontraindikationer. Hämtad 17 september, 2020, från https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och- dran/kateterisering-av-urinblasa/indikationerkontraindikationer/
Vårdhandboken. (2019b, 3 december). KAD, kvinna. Hämtad 18 september, 2020, från https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/kateterisering-av- urinblasa/kad-kvinna/
Vårdhandboken. (2019c, 3 december). KAD, man - inklusive film. Hämtad 18 september, 2020, från https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/kateterisering-av- urinblasa/kad-man---inklusive-film/
Vårdhandboken. (2019d, 3 december). Kateterisering av urinblåsa - översikt. Hämtad 17 september, 2020, från https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-
dran/kateterisering-av-urinblasa/oversikt/
Vårdhandboken. (2019e, 3 december). Principer vid kateterisering. Hämtad 18 september, 2020, från https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/kateterisering-av- urinblasa/principer-vid-kateterisering/
Wilde, MH., V. Mcdonald, M., Brasch, J., M. McMahom, J., Faribanks, E., Shah, S., Tang, W. & Scheid, E. (2013). Long-term urinary catheter users self-care practices and problems. Journal of clinical nursing, 22(3–4), 356–367.
http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/jocn.12042
Willman, A., Bahtsevain, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad (4:e uppl.). Studentlitteratur.
Willman, A. (2019). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 177–186). Liber.
World Health Organization. (2018). Advanced Infection Prevention and Control Training Prevention of catheter-associated urinary tract infection (CAUTI): student handbook.
https://www.who.int/infection-prevention/tools/core-components/CAUTI_student- handbook.pdf
World Health Organization. (2020). State of the World’s Nursing Report - 2020.
https://www.who.int/publications/i/item/9789240003279
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki-Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 18 maj, 2020, från
