Institutionen för Hälsovetenskap
Examensarbete
IV045G
Idrottsvetenskap GR (C), 15 hp, VT2020
Attityd och kunskapsnivå hos tränare till menstruerande atleter i svenska
idrottsföreningar.
Ronja Enroth
2020-06-09
Abstract
Menstruation is one of many physiological changes that a young woman undergoes. This change is today associated with a variety of physiological-, mental- and practical problems, especially in connection with physical activity.
Despite menstruation being completely natural, the topic is very taboo today and media is promoting it as something that should be kept secret. Research show that education about menstruation today is inadequate and that the general knowledge is too low, especially in men. The aim of this study is to shed light on the attitudes towards- and knowledge about menstruation in coaches to female athletes in Swedish sports clubs. The study is based on four qualitative interviews with active coaches that today trains women’s and girls’ teams born 2007 or earlier.
The interview was based on an interview guide containing questions about information, knowledge and own experiences. All the collected data analyzed via thematic analysis yielded two themes with associated categories and
subcategories: (a) Experiences and (b) Information. This shed light on different types of problems, the taboo against the subject and above all the lack of knowledge and the desired knowledge in terms of a possible education. The conclusion that can be drawn is that coaches coaching female athletes in Swedish sports clubs generally know too little about menstruation, but also that there is an interest to learn more about the female athlete and development of Swedish women’s sports.
Keywords: Coach, Female athlete, Knowledge, Menstruation
Sammanfattning
Menstruationen är en av många fysiologiska förändringar som en ung kvinna genomgår. Denna förändring är idag associerad med en mängd fysiska-, mentala- och praktiska problem, speciellt i samband med fysisk aktivitet. Trots att
menstruationen är helt naturlig är ämnet idag mycket tabubelagt och medier marknadsför det som något som bör hållas hemligt. Forskning visar att
undervisning om menstruation idag är bristfällig och att den allmänna kunskapen är för låg, i synnerhet hos män. Syftet med denna studie är att belysa attityder och kunskapsnivå hos tränare till menstruerande atleter i svenska idrottsföreningar.
Studien baseras på fyra kvalitativa intervjuer med aktiva tränare som idag tränar dam eller flicklag född 2007 eller tidigare. Intervjun baserades på en
intervjuguide innehållande frågor rörande information, kunskap och egna upplevelser. All insamlad data analyseras via tematisk analys och det gav totalt två teman med tillhörande kategorier och underkategorier: (a) Upplevelse och (b) Information. Detta belyste olika typer av problematik, tabun kring ämnet och framförallt bristen på kunskap och önskad kunskap i form av eventuella
utbildningar. Slutsatsen som kan dras av studien är att tränare för damer i svenska idrottsföreningar generellt kan för lite om menstruation och allt som hör där till, men även att det finns ett intresse av att lära sig mer om den kvinnliga atleten och utveckling av svensk damidrott.
Nyckelord: Kunskap, Kvinnlig atlet, Menstruation, Tränare
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problematik och symtom ... 2
1.1.1 Dysmenorré ... 2
1.1.2 Menorragi ... 3
1.1.3 Amenorré ... 4
1.1.4 Premenstruella syndrom ... 5
1.2 Benämningar ... 5
2. Syfte ... 5
2.1 Frågeställning ... 5
3. Metod ... 5
3.1 Metodval ... 5
3.1.1 Vetenskapsteori ... 6
3.2 Urval ... 6
3.3 Genomförande och Datainsamling... 7
3.3.1 Intervjuguide ... 7
3.3.2 Datainsamling ... 7
3.4 Databearbetning/analys ... 7
3.5 Tillförlitlighet ... 8
3.6 Etiska ställningstaganden ... 9
3.7 Avgränsningar ... 10
4. Resultat ... 10
4.1 Upplevelser ... 10
4.1.1 Problem ... 10
4.1.2 Tabubelagt ... 12
4.1.2. Kön ... 13
4.2 Information ... 14
4.2.1 Information idag ... 14
4.2.2 Önskad information ... 14
4.2.3 Atlet ... 15
5. Diskussion ... 16
5.1 Resultatdiskussion ... 16
5.2 Metoddiskussion ... 19
5.3 Slutsats ... 19
1. Inledning
En av många fysiologiska förändringar som sker i en ung kvinnas kropp är första menstruationen, vetenskapligt kallad menarche (Agarwal & Agarwal 2010).
Menstruationen är associerad med en mängd symtom och problematik bland annat oregelbunden mens, kraftfulla blödningar, menstruationssmärtor,
premenstruellt syndrom (PMS) som försämrad hy och humörsvängningar och inte minst praktiska och sociala problem (Agarwal & Agarwal 2010; Vannuccini, Fondelli, Clemenza, Galanti & Petraglia 2020; Matsumoto, Egawa, Kimura &
Hayashi 2019; Peacock, Alvasi & Mushtaq 2010). Problem som alla var för sig och inte minst tillsammans kan skapa motgångar och problematik för en kvinnlig idrottare, både på ett fysiskt- och psykiskt plan.
Peraovic och Benley (2017) beskriver mäns attityd gentemot mens och menstruerande kvinnor som evident negativ och stereotypisk. Chrisler (2013) uppger att många kvinnor idag känner skam över sin menstruation och att både män och kvinnor influeras med negativa attityder gentemot ämnet via
populärkultur. En studie visar på liknande sätt att en kvinnas självbild kan påverkas negativt av reklam där sanitetsprodukter marknadsförs som något som bör hållas hemligt (Spadaro. D’Elia & Mosso 2018). Trots att menstruationen är ett naturligt fysiologiskt fenomen som under sent tvåtusental har blivit ett populärt forskningsområde tycks fortfarande viss tabu förekomma.
Chrisler (2013) redogör för att menstruation och liknande ämnen idag är så pass stigmatiserade att det är svårt att finna lärare som är villiga att lära ut sex och samlevnad som ämne enligt läroplanen. Skolinspektionen i Sverige släppte 2018 publikationen “Sex- och samlevnadsundervisning” där totalt 450 svenska skolor deltog i en enkätstudie, 28 av dessa skolor granskades även via
verksamhetsbesök. Resultatet blev som väntat - dagens sexualundervisning i svenska skolor är bristfällig. I 20 av de 28 skolor som besöktes har man valt att ämnesintegrera sex och samlevnad i andra skolämnen. Resultatet visar på en bristande struktur och tveksamhet i vem som bär ansvaret. Tillfrågade lärare menar snarare än elever att sexualundervisningen är tillräcklig. Allen, Kaestle och Goldberg (2011) menar också att kvinnor tenderar att få mer undervisning än
män, huvudsakligen kunskap rörande menstruation. Att den generella
kunskapsnivån är för låg och att ämnet är tabu löper parallellt med varandra.
Att en kvinna tränar under tiden hon har en menstruell blödning är inget ovanligt. Men det är idag osannolikt att hon skulle berätta för sina lagkamrater eller ledare att hon gör det.
Som tidigare nämnts så innebär menstruationen stora problem och obehag för många kvinnor, detta speciellt i kombination med rörelse och fysisk aktivitet (Peacock, Alvi & Mushtaq 2010). Att ha en öppen dialog om menstruella
problem atlet och tränare emellan kan tänkas ha positiv påverkan på den generella träningsupplevelsen för idrottaren.
Idag är ideella tränar- och ledarpositioner inom svenska idrottsföreningar dominerade av män. Omkring tre av fyra ledare är av det manliga könet och är överrepresenterade som tränare och ledare i sporter som har mest manliga utövare, men där damlag fortfarande finns representerade. Kvinnliga ledare dominerar i idrotter som har mest kvinnliga utövare. Men det totala antalet är färre. Uppdelningen mellan kvinnliga och manliga utövare i svenska
idrottsföreningar är idag 39 % respektive 61 % (Svender & Nordensky 2019).
Rent statistiskt innebär detta att många tjejer som idrottar och specifikt utövar mansdominerade idrotter har en manlig tränare eller ledare.
Till följd av denna information kan paralleller dras till redan nämnd forskning och slutsatsen kan tas att kvinnliga atleter med stor sannolikhet idag har en tränare eller ledare med för låg kunskapsnivå om den kvinnliga atleten som fenomen.
1.1 Problematik och symtom
1.1.1 Dysmenorré
Dysmenorré, i folkmun mensvärk, är det vanligaste tillståndet som skapar problem speciellt för unga tjejer (Iacovides, Avidon, Bentley & Baker 2013;
Daley 2008; Agarwal & Agarwal 2010). Idag tror man att mensvärk uppstår på grund av produktionen av livmoder- prostaglandiner (PGs) i livmoderslemhinnan och en överdriven produktion av hormonet vasopressin (Daley 2008).
Prostaglandiner är naturligt förekommande fettsyror som verkar sammandragande
på glatt muskulatur exempelvis sammandragning av livmodern och utstötning av livmoderslemhinnan vid menstruation (Rees, Anderson, Demers & Turnbull 1984). Personer som är drabbade av dysmenorré mäter högre värde av PGs i blodet än sina smärtfria motsvarigheter, orsaken till de högre värdena är
fortfarande inte fastsatt (Daley 2008; Rees et al. 1984). En kvalitativ studie gjord på 970 unga tjejer uppgav 698 (71,96%) att de upplevt dysmenorré någon gång, 237 av dessa (33,95 %) uppger att de upplever dysmenorré varje månad (Agarwal
& Agarwal 2010). Dysmenorré är estimerat att vara den vanligaste orsaken till att kvinnor i USA stannar hemma från arbete och skola (Waite 1981).
Det finns även studier som visar att kvinnor med dysmenorré upplever en
generellt försämrad livskvalitet specifikt i samband med menstruation (Iacovides et al. 2013). Agarwal och Argarwals forskning från 2010 visar att det finns en sammankoppling mellan dysmenorré och gasbildning och mellan intensitet av dysmenorrésmärta och tarmproblem i form av diarré och förstoppning. Diarré var vanligast förekommande under första dagen av menstruation. Denna typ av problematik kan med stor sannolikhet påverka en atlet negativt i samband med träning eller tävling.
Aerob träning sägs vara förmånlig för att motverka eller minska dymenorré och träning med kraftfull intensitet stimulerar frigörelsen av beta endorfiner som minskar menstruationssmärtor (Jahromi, Gaeini & Rahimi 2008).
Vannuccini et al.’s studie från 2020 styrker detta. Studien visar att 61,6 % av studiegruppen bestående av elitaktiva atleter upplever dymenorré motsvarande 77,6 % av kontrollgruppen. Vidare förklaras det i studien att träning endast kan underlätta symtomen av primär dysmenorré (vanliga menssmärtor) men att
sekundär dysmenorré (menssmärtor i följd av sjukdom, ex endometrios) inte visar på någon positiv effekt av fysisk aktivitet.
1.1.2 Menorragi
Menorragi är ett annat vanligt symtom som syftar på att kvinnan upplever extra kraftigt blodflöde, ≥80 ml per menstruation. För de allra flesta innebär detta att byte av mensskydd måste ske oftare än varannan timme för att undvika
läckage (Peacock et al. 2010). Detta kan bli ett praktiskt problem vid längre fysisk aktivitet. Vid riktigt kraftig menorragi kan blodbrist förekomma och det är viktigt
att ha i åtanke att en blödningssjukdom kan vara en bakomliggande faktor (Peacock et al. 2010). I resultatet av Vannuccini et al. (2020) studie framgår det att signifikant (p=0.01) fler elitaktiva atleter upplever menorragi än motsvarande kontrollgrupp. Ytterligare visar studien att atleterna generellt har högre upplevd stress, specifikt atleterna med menorragi skattar högre stressnivåer och signifikant (p=0,04) lägre mental livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.
1.1.3 Amenorré
Menstruation är en indikator på att kvinnokroppen är frisk och funkar som den ska. Men vid överträning eller kraftig viktnedgång kan
menstruationsstörningar förekomma i form av ovanligt lätta blödningar eller kompletta menstruationsbortfall (Peacock et al. 2010). Amenorré är en av tre delar i den kvinnliga idrottstriaden (figur 1.) som förbinder energiunderskott (med eller utan ätstörningar), menstruationsstörningar och benskörhet (Vannuccini et al. 2020). En studie av Brown, Wengree och Beals (2014) visar att trots triadens negativa effekter är de få atleter och tränare som känner till och har kunskap om triaden och de möjligt livslånga konsekvenserna. Bortfall i menstruationen värderas till och med som en naturlig del i en kvinnlig atlets liv. Feldmann et al.
(2011) rapporterar att större delen av amerikanska banlöpare i high school var obekanta med relationen mellan menstruell dysfunktion, benmineraldensiteten och förhöjd skaderisk.
Figur 1. Kvinnliga idrottstriaden
Benskörhet
Menstruations- störningar Energiunderskott
1.1.4 Premenstruella syndrom
Även dagarna innan menstruation är det vanligt att olika symtom uppstår för kvinnor, dessa kallas premenstruella syndrom (PMS). I en studie av
Matsumoto et al. (2019) listar de upp de tio vanligaste symtomen i inbördes ordning: hudproblem, lättretlighet, utmattning, humörsvängningar, generell värk och smärta, minskad skol- och arbetsprestation, ryggvärk, smärtsamma bröst, viktuppgång och uppsvälldhet. 8 % av testgruppen värderade en del av sina symtom till mycket allvarliga. Vidare visade resultatet på att 99,5% av studiens deltagare upplever minst ett symtom inför varje menstruation. Tre av de fyra vanligaste symtomen (lättretlighet, utmattning och humörsvängningar) kan alla ha en stor inverkan på en atlets idrottsprestation, både fysiskt och mentalt.
1.2 Benämningar
En person som identifierar sig som kvinna behöver inte uppleva
menstruation och en person som menstruerar behöver inte identifiera sig som kvinna. I denna studie kommer menstruerande livmoderbärare benämnas som kvinnor för att underlätta läsningen av texten.
2. Syfte
Syftet med denna studie var att belysa attityder och kunskapsnivå hos tränare till kvinnliga menstruerande atleter i svenska idrottsföreningar.
2.1 Frågeställning
Vilka problem kan uppstå för en menstruerande atlet under fysisk aktivitet?
Finns det tillräcklig kunskap om eventuell problematik?
Hur arbetar man för att underlätta kvinnligt idrottande?
3. Metod
3.1 Metodval
I och med att studiens primära syfte var att belysa attityder och kunskapsnivå hos tränare till menstruerande atleter ansågs den lämpligaste metoden vara en kvalitativ intervjustudie. Olsson och Sörensen (2011, s.106) skriver att “Kvalitativa metoder syftar på forskningsprocedurer som beskrivande data - människans egna skrivna eller talade ord och observerande beteende”. De
beskriver också att syftet med kvalitativt arbetssätt är att karaktärisera något, dvs.
undersöka hur ett fenomen är beskaffat. Studien grundades i det fenomenologiska vetenskapsperspektivet, vars mål är att åstadkomma otvetydig kunskap om upplevd erfarenhet. Utgångspunkten för fenomenologin är empirisk, vilket innebär att det grundar sig i någon form av livsvärldsperspektiv (Olsson &
Sörensen 2011, s.158). Fenomenologiska metoden syftar till att beskriva människors upplevelser, erfarenheter och minnen av olika fenomen. Valet av vetenskapsteori grundar sig i författarens mål att belysa och beskriva fenomenet
”menstruation och idrott”.
3.1.1 Vetenskapsteori
Studien är skriven med en induktiv utgångspunkt där slutsatser dras utifrån empirisk fakta (Thurén 2019, s.44). Empiri är det som angår av erfarenhet eller det som kan erfaras, motsatsen till empiri är teori (Hyldgaard 2008, s.270).
Författaren utgår från premissen att människors generella kunskap om menstruation är för låg, slutledningen är att även tränares kunskap om
menstruation är för låg. Premissen baseras på tidigare forskning och författarens egna erfarenheter av att vara en idrottande kvinna.
3.2 Urval
I studien intervjuades totalt fyra tränare i åldrarna 20-56 som alla är aktiva tränare i en svensk idrottsförening för ett lag eller grupp bestående av kvinnliga atleter födda 2007 eller tidigare. Deltagarna bestod av lika delar kvinnor och män.
Deltagarnas tränarerfarenhet med kvinnliga atleter skilde sig mellan två (n=3) till åtta (n=1) år, varav en tränare tidigare tränat män under 18 års tid. Rekryteringen av deltagare genomfördes via mailutskick till tränare som uppfyllde studiens urvalskriterier i ett och samma geografiska område, målsättningen var att rekrytera sex till åtta deltagare. Svarsfrekvensen var låg med enbart sex svar där två möjliga kandidater slopades då de visade sig inte möta urvalskriterierna.
Deltagarna blev i mailet informerade om studien och deltog sedan frivilligt i intervjun med vetskapen om att de när som helst kunde avsluta sitt deltagande.
3.3 Genomförande och Datainsamling
3.3.1 Intervjuguide
Intervjuguiden innehåller fyra demografiska frågor följt av sex kvalitativa öppna frågor (se bilaga 1). De demografiska frågorna rör kön, ålder och frågor kring idrotten och atleterna de tränar. De kvalitativa öppna frågorna rör egna erfarenheter och problematik som kan uppstå i samband med menstruation och idrottande.
Grundbilden av intervjun gjordes via trattmodellen som innefattar totalt sex steg: Öppning, fri berättelse, precisering, kontroll, information, avslutning (Kylén 2004, 31-36). Intervjun utformades med en låg grad av strukturering och med en hög grad av standardisering. Detta innebär att respondenten kan tolka frågorna fritt beroende på sina egna språkvanor, erfarenheter och värderingar men att frågorna ställs i samma ordning och med samma formulering (Olsson &
Sörensen 2011, s.133). Denna typ av intervjuform kan även kallas
semistrukturerade eller riktade öppna intervjuer (Kylén 2004, s.19; Lantz 2013, s.43).
3.3.2 Datainsamling
Som beskrivet i urvalet ovan blev samtliga respondenter kontaktade via mail, de som lämnat sitt godkännande att delta i studien fick sedan välja en lämplig dag och tid för att genomföra intervjun. Datainsamlingen pågick under perioden 23-24 april 2020 i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som både genomfördes ansikte mot ansikte i Mittuniversitetets lokaler i Östersund (n=2) och via den internetbaserade kommunikations programvaran Skype (n=2).
Intervjuerna var mellan 30-50 minuter långa och genomfördes på svenska eller engelska för att passa respondenternas preferenser.
3.4 Databearbetning/analys
Alla intervjuer spelades in via ett ljudupptagningsprogram, därefter påbörjades processen från ljud till skrift via transkribering. Transkriptionen innebär att allt informationsmaterial skrivs ned ordagrant (Olsson & Sörensen 2011,131). Resultatet av insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod framarbetad av Braun och Clark (2006). Detta innebär att datan först kodas enligt meningsenheter. Listan med koder sorteras sedan in under olika
potentiella teman. Slutresultatet övergår till att vara övergripande teman med kategorier och underkategorier.
De slutgiltiga temana för analysen valdes till Upplevelse och Information.
Materialet under varje tema delades sedan in i kategorier och underkategorier.
Kategorierna för Upplevelse valdes till Problem, Tabubelagt och Kön. Under temat Information finns kategorierna Information idag, Önskad information och Atlet.
(figur 2.).
Figur 2. Kodningssystem för tematiska analysen.
3.5 Tillförlitlighet
Inom kvantitativ forskning har man begrepp som reliabilitet och validitet för att beskriva en studies tillförlitlighet. Inom den kvalitativa forskningen används istället termer som stabilitet, trovärdighet och överförbarhet.
Lincoln och Guba (1985) har föreslagit att en kvalitativ studies tillförlitlighet kan bedömas utifrån fyra kriterier: credibility, dependability, confirmability och transferability. I studien i fråga redogörs två av dessa kriterier:
credibility (trovärdighet) och transferability (överförbarhet).
Självförståelsevaliditet används vid bedömning av en tolknings
trovärdighet och riktighet (Hassmen & Hassmen 2008, s.158), för att uppnå detta gick intervjuaren och respondenten tillsammans igenom svaren från intervjun
muntligt strax efter avslutad intervju. Respondenten fick då göra ändringar och tillägg för att förtydliga sina svar och korrigera eventuella misstolkningar.
Respondenten fick inte ta del av den slutgiltiga transkriberade texten på grund av tidsbrist.
Trovärdigheten för data kan höjas genom att undersökningsdeltagare som tros kunna ge avvikande svar blir kontaktade för deltagande i studien (Hassmen &
Hassmen 2008, s.158). Detta verkställdes när både menstruerande och icke menstruerande deltagare kontaktades.
Överförbarheten i kvalitativ studie innebär om det är möjligt att överföra och generalisera slutsatserna till andra situationer och grupper (Hassmen &
Hassmen 2008, s.159). I stundande studie är överförbarheten medel till stor då de intervjuade tränarnas upplevelser och erfarenheter med stor sannolikhet går att direkt överföra på andra tränare i andra lagidrotter. Överförbarheten hade höjts ytterligare vid fler genomförda intervjuer och möjligheten att undersöka upplevelse och erfarenheter från tränare i individuella idrotter.
För att inte riskera omformuleringar eller att påverka respondenternas svar har inte språköversättningar från engelska till svenska genomförts i studiens resultat.
3.6 Etiska ställningstaganden
I vetenskapsrådets publikation om forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, n.d) belyses fyra olika grundprinciper som bör följas;
Informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav.
Informationskravet fullbordades då varje deltagare fick grundläggande information skriftligt via mail och muntligt och mer detaljerat inför intervjun.
Samtyckeskravet uppfylls då deltagarna är informerade om att allt deltagande i studien är frivilligt och att de när som helst under studien kan välja att avsluta sitt deltagande. Konfidentialitetskravet är i denna typ av studie av stor vikt. Ämnet som studien berör är personligt, tabubelagt och kan upplevas som kränkande om deltagarnas identiteter framkom.
Därav är all data och alla personliga uppgifter enbart tillgänglig för författaren.
Nyttjandekravet innefattar att all insamlad data och material endast används till denna studie.
3.7 Avgränsningar
Avgränsningar gjordes i studiens urvalsprocess då endast aktiva tränare för grupper eller lag för kvinnor födda 07 eller tidigare fick delta. Att de skulle vara tränare för kvinnor är av den uppenbara anledningen att de med större sannolikhet skulle komma i kontakt med ämnet menstruation i samband med idrotten. Att födelseår 07 eller tidigare sattes var för att de aktiva med stor sannolikhet skulle ha fått sin första blödning. Valet av att inte inkludera tränare för individuella idrotter baserades på de möjliga skillnader i samtalsmiljö som kan uppstå mellan två enskilda individer respektive en individ och en grupp.
4. Resultat
Resultatet är baserat på respondenternas svar från de genomförda intervjuerna. För att förenkla läsningen kommer respondenterna benämnas med R1, R2, R3 och R4 vid citat. Resultatet är indelat i totalt två huvudrubriker, med tre kategorier under varje rubrik.
4.1 Upplevelser
4.1.1 Problem
Samtliga respondenter uppgav att de vet om problem eller tror sig veta problem som uppkommer för en kvinnlig atlet i samband med menstruation och idrottande. Två av respondenterna är själva kvinnor och valde att dela med sig av problematik de själva upplevt som aktiva idrottare.
“I think it can affect you in any aspect. I think it affect you physically, mentally, socially”. R4.
4.1.1.1 Fysiska problem
Alla fyra respondenter uppgav att de under träningar och matcher ibland kan märka negativa skillnader i atleternas prestation, många gånger i samband med menstruationssmärtor i nedre magregionen och låg energinivå. En av respondenterna nämner amenorré och risken att bli av med menstruation i samband med hård träning: “Female athletes don't always have a period, or it’s very light. I don't know alot about it but I know it’s not healthy for you”. R4.
Samtliga respondenter uppger kraftiga blödningar som problematik men endast en av respondenterna uppger att kraftiga blödningar kan vara hämmande för atleten rent fysiskt, resterande menar att det påverkar atleten praktiskt.
4.1.1.2 Mentala problem
Tre av fyra respondenter anser att den mentala delen är mest problematisk för atleten i samband med menstruationen. Respondent 1 belyste PMS
(premenstruella syndrom) i samband med träning och pratade då utifrån egna erfarenheter.
“...//... kanske inte köra de hårdaste passen veckan innan (mens) då man kanske har lite humörsvängningar. För jag tror att det är den mentala delen som är störst. Alltså hur det påverkar ens sätt att tänka och ens humör. Jag vet ju själv att jag blir grinig och så kommer man till en träning och inte lyckas med
någonting. Man tacklar det på ett helt annat sätt då och tänker “jag är så dålig”
istället för en vanlig dag då man kan peppa sig själv på ett annat sätt”. R1.
Samma respondenter trodde också att det kunde vara distraherande för atleten att träna eller tävla under menstruationen. Distraktionen grundade sig både i rädsla för läckage och i oron över att inte kunna prestera på samma nivå som vanligt. En respondent uppgav också att det kan finnas en rädsla att ses som svag av lagkamrater om man har svårigheter att aktivera sig och eventuellt hoppar över träningar under menstruationen, även detta skulle kunna ha en mental påverkan hos atleten.
4.1.1.3 Praktiska problem
Samtliga respondenter uppgav någon gång under sin intervju att de praktiska problemen var en stor faktor. Atleterna kan tycka det är jobbigt att byta om och duscha tillsammans med andra under sin menstruation. En respondent myntade även tillgång till toalett som ett praktiskt problem. Som tidigare nämnt uppger samtliga respondenter kraftiga blödningar som problematik, detta skulle innebära praktiska problem som innefattar att atleten har tillgång till rätt typ av mensskydd och har möjlighet att byta skydd tillräckligt ofta.
En respondent nämner att det vid flertalet tillfällen har inträffat olyckor i form av genomblödningar, detta inträffar speciellt för yngre atleter. De två kvinnliga respondenterna uppger också att rädslan för läckage finns hos atleterna.
“I gymnastiken när vi åker och tävlar så har vi såna där dräkter som ser ut som en baddräkt med lång ärmar. Jag kan tänka mig att det är jobbigt att ha sin mens då, kroppen känns annorlunda och man är rädd att det skall läcka eller synas”.
R1.
4.1.2 Tabubelagt
Under intervjuernas gång framgick det att menstruation som ämne är ett stort tabu. Det förekom att respondenterna själva stundtals undvek somliga ord och uttryck. Det uppgavs också att det under tränarutbildningar i förbifarten har pratats om menstruation men då i form av “problem som tjejer stöter på i viss ålder”. Respondent 1 förklarar stigman kring menstruation med “För man pratar inte om det så mycket. Man är ju i skolan mestadels av sin ungdom och det är ju där man får lära sig om vad som är rätt och fel”.
En av respondenterna tror inte att ämnet är tabu för att det är just menstruation utan snarare för att det är personligt, och att det är samma sak för killar och förändringar i deras kroppar.
4.1.2.1 Normalisering
Respondenterna är eniga om att menstruation idag inte borde vara ett tabubelagt samtalsämne.
“Det är viktigt att det normaliseras så man kan sätta ord på saker, behov eller vad det kan tänkas vara”. R3.
Att prata öppet och ha ett öppet och tryggt klimat inom gruppen tror respondenterna är den viktigaste aspekten för att normalisera ämnet menstruation.
Men de är också eniga om att det är svårt att prata öppet om något man har bristande kunskap inom. En av respondenterna jobbar redan idag aktivt med
optimering av träning och menstruation och hoppas på att skapa en miljö där menstruationen endast ska ses som en av flera prestationsfaktorer.
“...//... att man kan prata om ett ömmande knä på samma sätt som man kan prata om andra behov, problem eller utmaningar man kan ställas inför”. R3.
Två av respondenterna menar också att det är viktigt att starta normaliseringen i atleternas unga år då det är då det uppfattas som mest stigmatiserat. Mer konkreta sätt att bemöta tabun skulle vara att ha med mensskydd och eventuellt extra shorts i sjukvårdsväskan.
Ett öppet klimat inom idrotten tror även en av respondenterna kan leda till att fler unga tjejer väljer att stanna i sin idrott.
“Det finns väl till och med statistik om att tjejer slutar i 13-14 års ålder med idrott. Det har ju med kompisar och grejer att göra men större delen tror jag är att det händer så mycket i kroppen som man inte är beredd på. Så med ett mer öppet klimat där man pratar mer om förändringar och pubertet hade fått fler tjejer att stanna i idrotten. ...//... Det där måste man verkligen jobba på så man inte tappar alla unga idrottande. Idrotten är så viktig ...//...”. R1.
4.1.2. Kön
Respondenterna är eniga om att det finns en betydande roll i vad du som tränare har för kön. Det underlättar att själv vara kvinna med egna erfarenheter och upplevelser. En av de manliga respondenterna menar att det för honom är svårt att driva frågan då han inte äger den, och måste hålla sin utgångspunkt ur ett prestationsperspektiv. Den andra manliga respondenten menar att det visar stor respekt gentemot gruppen om han som man skulle utbilda sig inom ämnet menstruation.
4.2 Information
4.2.1 Information idag
Samtliga respondenter anser att de fått bristfällig undervisning i
grundskolan om den kvinnliga kroppen i allmänhet och menstruation i synnerhet.
Även den respondent som läste vårdlinje på gymnasiet anser att hans kunskaper är på för låg nivå och menar att han inte har ett minne av att det pratades om
menstruation under utbildningen.
4.2.1.1 Eget ansvar
Då det tydligt framgick att undervisningen i grundskolan är bristfällig, har tre utav respondenterna behövt ta till andra metoder för att lära sig om
menstruation.
De två kvinnliga respondenterna vände sig båda till sina nära kvinnliga familjemedlemmar med frågor och tips när de själva först fick sin mens. Vidare förklarar de att det sedan följer en tid av “leva och lära” där erfarenhet och lärdom av sin egen kropp spelar en stor roll. En av respondenterna upplever att han lärt sig mycket av att leva i en relation med en kvinna. De är alla överens om att det idag krävs eget intresse och ansvar för att hitta information och utöka sin kunskap. En utav respondenterna känner att hon breddat sin kunskap de senaste åren med hjälp av sociala medier och appar där man kan följa sin egen menscykel.
En utav respondenterna har tidigare endast tränat killar och uppger att: “...//... nu också när jag fått ett uppdrag där jag tränar tjejer så har jag försökt läsa på kring det här”. R3.
4.2.2 Önskad information 4.2.2.1 Utbildning
Frågor som berör en eventuell utbildning ställdes till respondenterna och de var eniga om att det i dagsläget finns ett behov av särskild utbildning
tillgänglig till svenska idrottsföreningar. Men vidare sprider sig tankarna om hur en sådan utbildning skulle vara utformad. Två av respondenterna tycker det är viktigt att utbildningen riktar sig till både atleter och tränare, och de andra två enbart till tränare. Det önskade innehållet på utbildningen skiljer sig också mellan respondenterna. De två manliga respondenterna lägger stor vikt i att utbildningen ska ha kopplingar till idrotten i fråga och att den inte ska gå in på djupet av det
fysiologiska. De två kvinnliga respondenterna tycker det motsatta, att det är viktigt att förstå helheten och tror även att atleternas kunskapsnivå i dagsläget är för låg. Samtliga respondenter vill att utbildningen skall innehålla konkreta tips på hur man ska jobba för att minska tabun om ämnet menstruation. Även att
diskutera eventuella myter anses vara intressant. En av respondenterna blev mycket fascinerad av menstruation och träningsoptimering när ämnet togs upp under intervjun och beskriver vidare “(..) att lära sig mer om de lag som redan idag lägger upp sin träning utifrån mens, det hade varit intressant.
Varför? Hur? Vad får man för vinster?”. R2. Den praktiska utformningen av utbildningen skiljer sig mellan digitala och fysiska träffar eller kombination av de båda. En av respondenterna antyder att kvinnor har ett behov av att träffas och diskutera för att komma fram till något konkret. En annan respondent menar att fysiska träffar hade varit hämmande eftersom ämnet är tabu och att atleterna med stor sannolikhet inte skulle yttra sina frågor eller funderingar.
Två av respondenterna uppger vikten av att utbildningen skall komma från en högre instans för att försäkra sig om att alla svenska idrottsföreningar har möjlighet att ta del av utbildningen och jobbar med materialet utifrån samma riktlinjer. En av respondenterna är inte lika positiv till att ha en utbildning endast för kvinnligt syfte.
“...//... det blir tudelat för mig för jag vill ju inte att det ska delas upp och bli en tjej- och kill utbildning utan i så fall vill jag hålla fast vid egenskaper och
förutsättningar och inte killar och tjejer. För det ät ju i egenskaperna man landar oavsett om man är tjej eller kille. ...//...
jag vill utgå från individen och fotbollen i mitt fall”. R3.
4.2.3 Atlet
Samtliga respondenter intygar att menstruation och öppenheten kring menstruation är mycket individuell och skiljer sig från atlet till atlet. Likaså skiljer sig atleternas kunskap åt och flera av respondenterna uppgav att ålder och erfarenhet är en stor påverkande faktor till detta. De äldre atleterna med mer erfarenhet tenderar att ha mer öppna dialoger om menstruation, men även detta är individuellt. En av respondenterna påpekar vikten i att lära sig sin egen kropp och
menstruation för att förstå hur det kan påverka ens individuella idrottsprestation.
Respondent 4 förklarar också vikten i att naturalisera ämnet för unga atleter: “I think it’s more important for younger girls to understand that it’s natural and it’s not an ugly thing ...//...”.
4.2.3.1 Förståelse
Att menstruation och problematik kring menstruation är individuellt tror tre av respondenterna kan vara svårt för unga atleter att förstå. Generella
kunskapen hos atleterna ansågs vara för låg vilket medför att atleterna endast jämför med sig själva och sina egna erfarenheter, detta tror två av respondenterna kan leda till stora problem inom gruppen.
“ ...//... det kan leda till fel bild. Om det är Lisa 13 år som missar en träning i månaden för att hon har jätte jobbig mensvärk eller att hon blöder jättemycket och måste byta skydd ofta. Då kanske de andra i laget tänker att henne går det inte att räkna med, hon går inte fullt ut, hon är alltid borta. ...//... För vissa tjejer som inte har några biverkningar tycker ju bara
“Men hallå det är bara mens, du kan ändå träna!” “. R1.
“...//... de äldre tjejerna är så bra, för de vet hur olika menstruation kan påverka individen.
Medan yngre tjejer kan kanske den med mycket problem ses som svag”. R3.
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Studiens syfte var att belysa attityder och kunskapsnivå hos tränare till menstruerande atleter i svenska idrottsföreningar, i resultatet framträder flera centrala fynd som berör detta studieområde men också fynd rörande
respondenternas egna uppfattningar, upplevelser och lösningar kring fenomenet menstruation och idrottande.
I introduktionen förklaras fyra symtom och problem som författaren med hjälp av tidigare forskning anser har störst problematik i koppling till fysisk aktivitet (Dysmenorré, Menorragi, Amenorré och Premenstruella syndrom). Alla
dessa fyra symtom uppkommer i den insamlande datan vid minst ett tillfälle. Mest uppmärksammad blev dysmenorré, som av respondenterna benämndes som mensvärk eller cramps. Detta var det mest återkommande symtomet som tränarna i fråga stött på, vilket samverkar med att det idag är den mest förekommande menstruella biverkningen (Iacovides, Avidon, Bentley & Baker 2013; Daley 2008; Agarwal & Agarwal 2010). Endast en av respondenterna snuddar vid ämnet amenorré när hon nämner att kvinnliga atleter ibland kan få lättare blödningar eller totala mensbortfall i samband med träning. Respondenten i fråga visste inte varför detta skedde men hade en förståelse för att det inte var positivt. Att inte fler av respondenterna uppgav amenorré eller menstruationsbortfall som ett möjligt problem för en kvinnlig atlet är oroväckande då amenorré är en del av den
kvinnliga idrottstriaden som är en stor hälsorisk för en kvinnlig idrottare (Brown, Wengree & Beals 2014). Tre av fyra respondenter nämner mentala och
psykologiska aspekter som potentiell problematik för en kvinnlig atlet. Men endast en respondent sammankopplar de mentala besvären med eventuella premenstruella syndrom. Förklaringen till detta kan vara att respondenterna i fråga inte har kunskapen om PMS och dess innebörd och kan därför inte koppla samman sina upplevelser med PMS som fenomen.
En intressant observation av dataanalysen är att man med tydlighet kan se skildringar mellan de kvinnliga och manliga respondenternas upplevelser och svar. De manliga respondenterna tenderar att fokusera något mer på de fysiska komplikationerna i samband med menstruation, medan de kvinnliga
respondenterna lägger något större fokus på menstruationens mentala delar. På frågor rörande eventuell utbildning av ledare och/eller atleter lade de manliga respondenterna stor vikt i att koppla ihop utbildningen med den angivna idrotten och att inte fördjupa sig i vad som händer i kroppen rent fysiologiskt. En av de manliga respondenterna belyste också vikten i att inte skilja för mycket på kön utan istället fokusera på individen, samma respondent uttryckte också att det är viktigt att förstå de man tränar, i detta fall kvinnor. De kvinnliga respondenterna ansåg snarare att en eventuell utbildning borde innehålla både fysiologiska
aspekter och ren fakta om menstruation. Endast spekulationer kan göras angående de skildringarna mellan svaren. Ett motiv skulle kunna vara att kvinnorna själva upplever att de har bristande kunskap om vad som sker i deras egna kroppar under
menstruation och anser att en utbildning som berör menstruation i sin helhet hade hjälpt.
I resultatet framgår det med tydlighet att samtliga respondenter anser att deras kunskap om menstruation som fenomen är för låg och att given
skolundervisning är bristfällig. Tre av fyra respondenter uppger att de behövt ta eget ansvar och hitta information på annat sätt, varav en av de manliga
respondenterna uppger att han lärt sig mycket av att leva ihop med en kvinna.
Peranovic och Bentley (2016) redogör i en kvalitativ studie baserad på 48 mäns enkätsvar att menstruation ses som en väsentlig del i att vara i ett heterosexuellt förhållande, men det diskuteras vidare att menstruation även är viktiga delar i exempel vänskapsrelationer och relationen till sina döttrar. I studien nämns det tillika att det är viktigt att förstå menstruationen för att fullt ut förstå en kvinna och verka stödjande där efter. Att skapa en mer öppen samtalsmiljö om menstruell problematik kommer medföra en större förståelse om den menstruerande kvinnan till andra parter.
De två kvinnliga respondenterna uppgav att stor del av sitt kunnande om menstruation har de fått via egna erfarenheter och lärdom om sin egen kropp. Att äldre tjejer har ett annat lugn och större öppenhet kring menstruation verkar grunda sig de faktum att de har en större erfarenhet och generell förståelse av sin egen kropp. De vet hur mycket de blöder, vilka skydd de bör använda och hur de olika dagarna på mensen skiljer sig åt. Det skall också inflikas att en ung tjej med större sannolikhet har en oregelbunden menstruation och har därför också svårare att planera utefter menstruationen. I resultatet nämns också att unga tjejer ibland har liten förståelse för andras problematik och upplevelser, de har bristande kunskap om hur individuellt menstruationen påverkar varje kvinna. Det är lätt att jämföra sig med andra och en av respondenterna uppgav också att hon använt sig av internet för att få svar på sina frågor och funderingar. Även om det är
fantastiskt att den möjligheten finns så är behovet fortfarande stort av att unga kvinnor i synnerhet ökar sin kunskap om menstruation på annat sätt. Men som nämnt i inledningen så visar undersökningar på att utbildningen om sex och samlevnad i svensk skola idag är bristfällig. Kanske är det där vi ska börja för att utöka kunskapen och hoppas på en positiv spiral som sprider sig hela vägen till idrottsvärlden. Eller kanske är det dags för idrottsvärlden att själva ta tag i
problemet, utbilda sina aktiva tränare och idrottare och tillsammans skapa en miljö där kvinnliga atleter har möjligheten att växa, utvecklas och bryta barriärer.
5.2 Metoddiskussion
Studiens resultat kan ha påverkats av flertalet faktorer som exempelvis det låga antalet deltagare och det faktum att samtliga deltagare är aktiva i samma geografiska område. Men även de faktum att intervjuerna utfördes både via datalänk och ansikte mot ansikte, då de digitala intervjuerna tenderade att bli något kortare och inte lika innehållsrika.
Deltagarnas ålder, kön, tidigare erfarenheter och vilken idrott de är aktiva tränare i visar stor spridning, vilket är gynnsamt för studiens tillförlitlighet.
Innan datainsamlingsintervjuerna borde pilotintervjuer med fördel
genomförts för att konkret gå igenom avsatt material, för att klargöra att frågorna var korrekt formulerade. En begränsning av studien kan tänkas vara författarens något bristande erfarenhet av kvalitativ forskningsmetod.
Författarens egen erfarenhet som idrottande kvinna är en stor drivfaktor i utförandet av studien. Detta kan tänkas vara gynnsamt för studien men också begränsande då det finns en förhöjd risk för jävighet och att slutsatser påvisas för tidigt under studiens gång.
5.3 Slutsats
Slutsatser som kan dras av studien är att problematik gällande
menstruation och fysisk aktivitet är ett verkligt fenomen, att tränare för kvinnor i svenska idrottsföreningar generellt kan för lite om menstruation och allt som hör där till, men framförallt att det finns ett intresse av att lära sig mer om den
kvinnliga atleten. Ökad kunskap tycks vara vägen till utveckling av damidrotten.
6. Källförteckning
Agarwal, A. K., & Agarwal, A. (2010). A study of dysmenorrhea during
menstruation in adolescent girls. Indian journal of community medicine:
official publication of Indian Association of Preventive & Social Medicine, 35(1), 159.
Allen, K. R., Kaestle, C. E., & Goldberg, A. E. (2011). More than just a punctuation mark: How boys and young men learn about menstruation.
Journal of Family Issues, 32(2), 129-156.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology.
Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101.
doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Brown, K. N., Wengreen, H. J., & Beals, K. A. (2014). Knowledge of the female athlete triad, and prevalence of triad risk factors among female high school athletes and their coaches. Journal of pediatric and adolescent gynecology, 27(5), 278-282.
Chrisler, J. C. (2013). Teaching taboo topics: Menstruation, menopause, and the psychology of women. Psychology of Women Quarterly, 37(1), 128-132.
Daley, A. J. (2008). Exercise and primary dysmenorrhoea. Sports Medicine, 38(8), 659-670.
Feldmann, J. M., Belsha, J. P., Eissa, M. A., & Middleman, A. B. (2011).
Female adolescent athletes’ awareness of the connection between menstrual status and bone health. Journal of pediatric and adolescent gynecology, 24(5), 311-314.
Hassmen, N., & Hassmen, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder.
SISU idrottsböcker.
Hyldegaard, K. (2008). Vetenskapsteori-en grundbok för pedagogiska ämnen.
Stockholm liber AB.
Iacovides, S., Avidon, I., Bentley, A., & Baker, F. C. (2014). Reduced quality of life when experiencing menstrual pain in women with primary
dysmenorrhea. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, 93(2), 213-217.
Koushkie Jahromi, M., Gaeini, A., & Rahimi, Z. (2008). Influence of a physical fitness course on menstrual cycle characteristics. Gynecological
endocrinology, 24(11), 659- 662.
Kylén, Jan-Axel. (2004). Att få svar - intervju, enkät, observation. Stockholm:
Bonnier Utbildning AB.
Lantz, Annika. (2013). Intervjumetodik. 3:1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lincoln, Y.S., & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry. Newbury Park, CA:
Sage.
Matsumoto, T., Egawa, M., Kimura, T., & Hayashi, T. (2019). A potential relation between premenstrual symptoms and subjective perception of health and stress among college students: a cross-sectional study.
BioPsychoSocial medicine, 13(1), 26.
Olsson, Henny och Sörensen, Stefan. (2011). Forskningsprocessen. 3. uppl.
Stockholm: Liber AB.
Peacock, A., Alvi, N. S., & Mushtaq, T. (2012). Period problems: disorders of menstruation in adolescents. Archives of disease in childhood, 97(6), 554-560.
Peranovic, T., & Bentley, B. (2017). Men and menstruation: A qualitative
exploration of beliefs, attitudes and experiences. Sex Roles, 77(1-2), 113- 124.
Rees, M. C., Anderson, A. B., Demers, L. M., & Turnbull, A. C. (1984).
Prostaglandins in menstrual fluid in menorrhagia and dysmenorrhoea.
BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 91(7), 673-680.
Skolinspektionen. (2018). Sex- och samlevnadsundervisning. Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/grans kningsrappo rter/kvalitetsgranskningar/2018/sex-och-
samlevnad/sexochsamlevnadsundervisning-rapport-feb-2018.pdf
Spadaro, G., d’Elia, S. R., & Mosso, C. O. (2018). Menstrual knowledge and taboo TV commercials: effects on self-objectification among Italian and Swedish women. Sex Roles, 78(9-10), 685-696.
Svender, J., & Nordensky, J. (2019). Jämställdhet bland idrottens ledare.
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. 3. Uppl. Stockhom: Liber AB.
Vannuccini, S., Fondelli, F., Clemenza, S., Galanti, G., & Petraglia, F. (2020).
Dysmenorrhea and Heavy Menstrual Bleeding in Elite Female Athletes:
Quality of Life and Perceived Stress. Reproductive Sciences, 27(3), 888-894.
Vetenskapsrådet. (n.d.). Forskningsetiska principer inom humanistisk- Samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Waite, L. J. (1981). US women at work. Population Bulletin, 36(2), n2.
6.1 Bilaga 1.
Intervjuguide Demografiska frågor:
1. Hur gammal är du?
2. Vad är du tränare i?
3. För vilken ålder är du tränare?
4. Hur länge har du varit tränare i svensk idrottsförening?
Öppna frågor:
Lång svarstid. Följdfrågor tillkommer vid behov.
1. Hur har du fått information och lärt dig om menstruation och kvinnokroppen?
2. Hur har du stött på ämnet menstruation i din roll som tränare?
3. Vilka problem tror du att tjejer kan stöta på i samband med menstruation och idrottande?
4. Tror du att man kan optimera träningen med hjälp av mer kunskap kring kvinnokroppen och menstruation? I så fall hur?
5. Hur skulle man kunna jobba för att minska tabun kring menstruation inom idrotten?
6. Tror du att det idag finns behov av att ha en utbildning tillgänglig med den kvinnliga atleten i fokus tills svenska idrottsföreningar? Hur skulle du utforma denna utbildning?
