Dialog i samförstånd

Uppsala Universitet

Företagsekonomiska Institutionen

Kandidatuppsats

Vårterminen 2010

Dialog i samförstånd

Från istappar till samarbete;

faktorer som påverkat dialogen mellan Arlanda och

kranskommunerna

Tack till

Fredrik Jaresved, Susanne Rundström och alla de andra vi har intervjuat på Arlanda för tid, kunskap och engagemang.

Kommunerna för att de så generöst ville dela med sig av sin bild.

Anders Forssell och hela opponentgruppen för värdefulla insikter och idéer. Familjer och vänner för stöd och tålamod.

Sammanfattning

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby. Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.

Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra. För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta

gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.

Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.

Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull. För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt

Arlanda genomförts. Resultatet visar att förändringar i omgivningen och inom organisationen har påverkat hur både kommunerna och Arlanda ser på flygplatsens roll i samhället, hur man kommunicerar med varandra och relationen mot att bli mer utvecklande.

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och mål ... 2

1.2 Frågeställning ... 2

2. Metod ... 3

2.1 Teori- och modellval ... 3

2.2 Datainsamling ... 3 2.3 Avgränsningar ... 5 2.4 Metodkritik ... 6 2.5 Disposition ... 6 3. Litteraturgenomgång / Teori ... 8 3.1 Intressent... 8 3.2 Intressentdialog ... 8 3.3 RESPONSE ... 9

3.4 Justerad dynamisk figur ... 13

3.5 Relation ... 14

4. Empiri ... 15

4.1 Faktorer i omgivningen ... 15

4.2 Faktorer i organisationen ... 17

4.3 Samförstånd ... 19

4.4 Processer för hållbar utveckling ... 21

5. Analys ... 23

5.1 Intressent ... 23

5.2 Intressentdialog ... 23

5.3 RESPONSE ... 23

5.4 Justerad dynamisk figur ... 27

5.5 Relation ... 28

6. Slutsats ... 30

Källförteckning... 31

1

1. Inledning

Sverige är ett handelsberoende land med över 12 000 utlandsägda bolag (Itps, 2009). För att näringslivet ska ha möjlighet att leverera sina produkter och vara attraktiv för investerare krävs bra infrastruktur (Regeringskansliet: 1, 2010) med goda kommunikationer också till utlandet. Stockholm Arlanda Airport är Sveriges största internationella flygplats och har med sin närhet till huvudstaden en betydande roll för jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed för hela Sveriges välfärd (Arlanda 1, 2010).

Arlanda ligger i Sigtuna kommun och runt omkring flygplatsen ligger ytterligare tre kommuner. Alla dessa har tre huvudsakliga intressen gemensamt med Arlanda. Först och främst handlar det om näringslivet. En positiv utveckling av näringslivet i regionen innebär fler näringsverksamheter vilket bidrar till ökad välfärd i respektive kommun och större trafik på Arlanda. Kommunikationerna, det vill säga infrastruktur och kollektivtrafik, är det andra intresset. De har stor betydelse för arbetskraftens möjlighet att pendla inom regionen, förutsättningarna för näringslivsutveckling och för Arlandas möjligheter att klara sina miljömål. Slutligen är bullerfrågan någonting som återkommande diskuteras mellan flygplatsen och de kommuner som ligger inom det påverkade området. Utsträckningen av området avgörs av Arlandas framtida utvecklingsplaner och påverkar kommunernas tillväxtmöjligheter. De tre intressena är intimt sammanknippade och påverkar varandra. Gemensamt för de båda parterna Arlanda och kranskommunerna är också en vilja och

ambition att arbeta för en hållbar utveckling av sina verksamheter. 1987 formades dokumentet "Our Common Future" som svar på FNs generalförsamlings uppdrag att ta fram en global agenda för förändring. I den i dagligt tal kallade Brundlandrapporten kan man hitta det mest använda sättet att använda uttrycket hållbar utvecklig; "… tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". En hållbar

utveckling sker i ett samspel mellan tre ömsesidigt beroende delar; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (FN, 1984). När det kommer till företagens roll pratar man ibland om

2

Eftersom Arlanda och kranskommunerna delar såväl intressen som region har man idag en dialog som man ser som ett sätt att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på problem och möjligheterna det innebär. Dialogen präglas av hur angelägna parterna är att hantera aktuella frågor och är en dynamisk process som påverkas över tid av flera faktorer både utanför och inom organisationerna (Zollo et al., 2007, s.12). Den intressentdialog som de två parterna ingår i beskrivs ofta som ett sätt att lära känna varandra och förstå varandras behov (GRI 2010, O'Riordan et. al. 2008) och att hjälpa till för att avgränsa organisationens ansvar för hållbar utveckling (Larsson, 2010, s.87).

Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt och samarbete mellan kommunerna och Arlanda var knappt existerande. Den förändring som skett beskrivs som en process som berott på faktorer som bland annat ledningsbyte, förändringar i samhället och nya samarbetsformer. Det finns en intressant samverkan mellan utvecklingen av dessa faktorer. Samverkan och förändringen är något som låter sig undersökas närmare och är det vi ämnar göra i den här uppsatsen.

1.1 Syfte och mål

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för vilka faktorer som spelar en avgörande roll för intressentdialogen. Vårt mål är att få bättre kunskap om de drivande krafterna bakom förändringen.

Vi hoppas bidra med kunskap om vad det är som driver utvecklingen av intressentdialoger och hur uppfattningar om vad organisationers sociala ansvar förändras över tid.

1.2 Frågeställning

Den här uppsatsen behandlar utvecklingen av intressentdialogen mellan Stockholm Arlanda Airport och deras värdkommun Sigtuna samt kranskommunerna Knivsta, Upplands Väsby och Vallentuna. Mer specifikt är frågeställningen;

3

2. Metod

2.1 Teori- och modellval

För att svara på frågeställningen behövs en modell som visar vilka faktorer som påverkar dialogen i en intressentrelation. För att försäkra oss om att den teori vi valde skulle ta hänsyn till de typiska karaktäristiker som hållbar utveckling och CSR har, sökte vi också efter en modell som behandlar intressentdialog i ett CSR- perspektiv. Det skedde genom dels via sökningar på internet efter olika kombinationer av orden CSR, sustainability och stakeholder dialogue, dels via källförteckningar i relevant litteratur, t.ex. Grafström et. al. (2008)

Sökningar gjordes också i Journal of business ethics efter artiklar av intresse och slutligen gjordes en genomsökning av funna artiklars referenslitteratur. Den modell vi valde var RESPONSE- modellen.

Modellen utformades 2007 i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet RESPONSE. Forskningen utfördes på uppdrag av EU- kommissionen av akademiska forskare från

framstående handelshögskolor i Europa, så som INSEAD i Frankrike, Copenhagen Business School i Danmark och Università Cammerciale Luigi Bocconi i Italien. Ledare för projektet var Maurizio Zollo från INSEAD. Projektets syfte var bland annat att utveckla kunskap om samförståndet mellan organisationer och dess intressenter (Zollo et. al., 2007, s.16).

Merparten av handböcker, teorier och modeller rörande intressentdialoger gör det tydligt att det är av största vikt dialogen leder till att man förstår varandra och varandras behov

(Partridge et al. 2005, Kaptein & van Tulder 2003). Vi anser därför att RESPONSE- modellen är användbar för att uppfylla syftet i den här uppsatsen.

2.2 Datainsamling

Insamlad primär data är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer med representanter från Arlanda och kranskommunerna. Intervjufrågorna är främst av en öppen karaktär. De flesta ställs som "beskriv" och "hur"1. Under intervjuerna ställdes också följdfrågor, så intervjuerna ibland tog formen av ett samtal. Den öppna formen valdes för att få en bild av

1

4

respondenternas attityd (Grummit, 1980, i Saunders, 2007, s. 337) och frågorna

kompletterades med följdfrågor när svaren inte var tydliga eller behövde utvecklas ytterligare (Saunders, 2007, s. 338). Den öppna formen lämpar sig bättre för vår undersökning än en enkät hade gjort eftersom att vi ville försäkra oss om att respondenterna tolkade begreppen lika (Robson 2002, Saunders, 2007, s. 362). Kompletterande sekundär kvalitativ data har hämtats från formuleringar av tidigare fattade beslut och annan tryckt information av värde samt från parternas och andra relevanta hemsidor.

RESPONSE har samlat data på flera sätt för att nå sina resultat. För att få en bild av vad cheferna ansåg vara företagens ansvar använde man sig också av intervjuer med delvis öppna frågor (Zollo et. al., 2007, s. 32). Vår undersökning har inte samma omfång som RESPONSE, men vi delar deras mål att få en bild av samförståndet mellan Arlanda och kommunerna. Valet av respondenter på Arlanda tar avstamp i hållbarhetens miljömässiga och sociala aspekter. Den person som representerar båda är chefen för hållbar utveckling, Fredrik Jaresved. Andra respondenter på Arlanda är Jenny Svärd som är miljöchef, Susanne

Rundström som arbetar på informationsavdelningen som granninformatör, Maria Wall Petrini som arbetar på marknadsavdelningen på Swedavia och Marie- Louise Reinius som är senior advisor till Arlandas flygplatsdirektör. De tre sistnämnda representerar den sociala aspekten, med god inblick i de näringslivsnätverk som Arlanda medverkar i. Urvalet har skett i

samförstånd med Fredrik Jaresved och respondenterna från kommunerna är också

rekommenderade av honom. Det urval han har gjort är baserat på deras grad av medverkan i dialogen. I Sigtuna kommun har vi pratat med Lars Sundblad, i Uppland Väsby Gösta Norén, i Knivsta Mats Eriksson och i Vallentuna Shula Gladnikoff, vilka alla är planeringschefer. I Sigtuna intervjuade vi också miljöstrategen Helen Ericson.

Intervjuer genomfördes på respondenternas respektive arbetsplatser och har spelats in på diktafon. Alla respondenter har blivit informerade om att de svarar på de frågor de själv vill svara på, att de när de själv vill kan svara anonymt och att intervjun kan stoppas när som helst. De har även tilldelats informationen om att deras fullständiga svar kommer att finnas tillgängliga på förfrågan av examinationskommittén på Uppsala Universitets

Företagsekonomiska Institution., samt att delar av svaren kommer att finnas med i den slutgiltiga uppsatsen, som är ett offentligt verk och kommer att ligga ute på internet via universitetets hemsida.

5

som bara svarade på miljöfrågorna och Fredrik Jaresved och Shula Gladnikoff som svarade med båda aspekterna kombinerade. Respondenterna ombads främst berätta om Arlandas ansvar, hur förståelsen uppfattas, kommunernas delaktighet i Arlandas beslutsprocesser och hur Arlanda balanserar motstridiga åsikter och förväntningar. De beskrev också de samarbeten och nätverk man gemensamt ingår i.

2.3 Avgränsningar

Arbetet är avgränsat till att gälla dialogen mellan Arlanda och kranskommunerna. Avgränsningen görs av två anledningar;

1. Kommunerna har identifierats av Arlanda som en av deras viktigaste grupp intressenter. 2. Dialogen sker relativt öppet och tillgängligheten till information och empiriskt material är därmed god.

Antalet samarbeten och dialoger som parterna gemensamt ingår i avgränsas också. Att ta med alla grupper hade gjort arbetet svåröverskådligt utan att det hade bidragit till tydligheten. Urvalet är gjort på grundval av vad parterna själva och oberoende av varandra har lyft fram som avgörande för dialogen. I vår undersökning, analys och slutsats förutsätter vi att båda parter i dialogen har ett underliggande krav på ekonomisk hållbarhet och att det genomsyrar organisationernas val, verksamhet och dialog. Vi behandlar därför inte den ekonomiska hållbarheten specifikt, men behåller fokus på den sociala och ekologiska.

Två avgränsningar görs i RESPONSE- modellen:

För det första sker ingen undersökning eller analys av utfallet, resultatet, av Arlandas

processer för hållbar utveckling. Att mäta ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt resultat är svårt och de flesta sätt att mäta det på är grundade på uppfattningar och åsikter (Zollo et. al., 2007, s. 22).Det är inte heller uppsatsens mål eller syfte att undersöka resultatet av dialogen, men att undersöka utvecklingen av den.

6

Vi behandlar inte heller utbildningsprogram för ledare, vilket den andra delen av projektet undersökte (Zollo et. al., 2007, s.7).

2.4 Metodkritik

Intervjurespondenterna är valda i samråd med Fredrik Jaresved. Beroendeställningen mellan parterna kan göra att svaren påverkas och medföra att undersökningen inte blir fullständigt trovärdig (Saunders et. al., 2009, s. 156). Kommunernas respondenter har också samma arbetsuppgifter, vilket riskerar bidra till att bilden av kommunernas uppfattningar blir begränsad till de områden där de är aktiva.

De öppna frågorna genererar svar som måste tolkas av oss. På det sättet kan resultatet av undersökningen förlora i tillförlitlighet (Saunders et. al., 2009, s. 157)

Begränsningen av användningen av RESPONSE- modellen kan få till påföljd att vår undersökning inte får de resultat som kunde förväntas om den fullständiga modellen hade använts. Att inte heller använda modellen för att jämföra dialogen med andra organisationers dialog som gjordes ursprungligen kan påverka slutsatsen.

2.5 Disposition

Trots att RESPONSE använder begreppet CSR använder vi genomgående i uppsatsen uttrycket hållbar utveckling i enlighet med Brundtlandrapportens definition. Betydelsen av begreppen ligger nära varandra och valet att använda just hållbar utveckling grundar sig främst på att Arlanda, såväl som kommunerna, använder begreppet i sina verksamheter. I den teoretiska genomgången av RESPONSE används däremot originalets "CSR".

Teori

En litteraturgenomgång av nyckelbegreppen intressent och intressentdialog görs

inledningsvis. Vi går vidare med att beskriva RESPONSE- modellen och de tillhörande begreppen externa och interna faktorer, samförstånd och CSR- processer. En kort förklaring till vår egna dynamiska version av modellen följer. Avslutningsvis beskrivs Gadde och Håkanssons (1998) teori om hur konflikt och samarbete påverkar en relations kvalitet. Empiri

En sammanställning av kvalitativ data organiseras efter RESPONSE- modellen och presenteras.

7

Analys

Inledningsvis ges en kortare analys av hur kommunerna har identifierats som viktiga

intressenter av Arlanda och hur dialogen förs. Hur samförståndet ser ut idag mellan Arlanda och kommunerna analyseras sedan efter RESPONSE- modellen och vi har sedan valt att ge analysen av dialogens utveckling efter en justerad utformning av densamma. Vi avslutar med att använda Gadde och Håkansson (1998) för att beskriva förändringen av relationen.

Slutsats

8

3. Litteraturgenomgång / Teori

3.1 Intressent

En intressent kan vara alltifrån en person, en organisation, ett företag, en granne eller en institution, men även samhället kan ses som en tänkbar intressent (Mitchell et al., 1997). Thompson, Wartick, och Smith definierade intressenter 1991 som ”en grupp som har en relation till organisationen.” (Thompson et. al., 1991). Intressenten kan också ses som del av ett nätverk av intressenter som samverkar och påverkar organisationer på fler än ett direkt sätt (Grafström et. al., 2008). O‟Riordan menar att den svåra biten för organisationen är att identifiera vem organisationen har ansvar gentemot och hur stort detta ansvar egentligen är (O‟Riordan, 2008, s. 747). Freeman utvecklade en intressentteori i början av 1984 som handlade om att varje företag eller organisation har olika intressenter som bör övervakas och tillfredsställas för att organisationen ska utvecklas positivt och på ett hållbart sätt (Freeman, 1984). Mitchell, Agle och Wood utvecklade Freemans teori genom att identifiera och skapa en modell av intressenters olika egenskaper . Modellen beskriver hur uppmärksamhet bör ges intressenter som har ökande grad av egenskaperna makt, legitimitet och angelägenhet i sina krav på organisationen (Mitchell et. al., 1997). Intressentteorierna har bidragit med att man tänker på ett helt nytt sätt när det kommer till organisationens ansvar. När hänsyn tas till en intressent behov måste man också ha i åtanke att vara uppmärksam på andra intressenters behov (Jamali, 2008, s.217).

3.2 Intressentdialog

Det finns många beskrivningar i litteraturen som rör begrepp som intressentdialog,

intressentengagemang, intressentkontakt och liknande. Bendell beskriver dialog som ett flöde av information mellan två eller fler enheter, ständigt pågående mellan företaget och

intressenter (Bendell, 2000, s.3). I boken CSR- företagsanvar i förändring (Grafström et. al., 2009) kan man läsa om hur flödet kan ske på olika sätt, beroende på vilket

9

också, framförallt i de två sistnämnda, att organisationen lär sig av dialogen (Morsing och Schultz i Grafström et. al 2008, s. 144 - 145). Lärandet är något också lyfts fram av Kaptain och van Tulder (2003, s. 208); en riktigt hanterad dialog förhöjer inte bara företagets

känslighet till dess omgivning men låter också omgivningen bättre förstå de dilemman företaget står inför i olika situationer.

3.3 RESPONSE

Europeiska Kommissionen satte i mars 2006 ett mål att bygga ett starkare partnerskap mellan företagande och samhälle. För att sådana relationer ska vara framgångsrika måste det finnas ett förståelse för gemensamma mål och respektive parts intressen. För att förstå hur väl överens organisationer och deras intressenter är om vad som är organisationernas sociala ansvar (här CSR) startade Kommissionens D.G. Research forskningsprojektet Understanding and responding to societal demands on corporate responsibility (RESPONSE) (Zollo et. al., 2007, s. 12). Projektet pågick i tre år och samlade data från över 300 chefer i 20

multinationella företag och från representanter från 180 intressentorganisationer (Zollo et. al., 2007, s. 14). Projektet använde sina empiriska material för att konstruera en modell (Modell 1) för att illustrera sambanden mellan externa och interna faktorer, graden av samförstånd för vad som anses vara organisationernas CSR och utfallet av CSR- arbetet i organisationen. Man jämförde också resultaten och drog slutsatser om hur sambanden ser ut. Den bakomliggande hypotesen är att en högre grad av samförstånd är viktig för hur effektivt man kan stödja varandra (Zollo et. al., 2007, s. 6). Man kunde påvisa att graden av samförstånd är associerat med resultaten av CSR- arbetet (Zollo et. al., 2007, s. 7). Vidare undersökte man effektiviteten av olika typer av träning och utbildning för att öka chefers sociala medvetande.

10

RESPONSE- modellen

Modell 1.

Nedan följer en beskrivning av modellen.

RESPONSE menar att när en organisation är överens med sina intressenter om hur detta sociala ansvaret ser ut påverkas också resultatet av organisationens CSR- arbete positivt. Samförståndet av ansvarsbilden påverkas av en rad faktorer som beskrivs utförligt nedan: Faktorer i omgivningen

Med faktorer i omgivningen menar man legala och regulatoriska förutsättningar, politiska trender och sociala tryck såväl som tryck från intressenter samt andra faktorer utanför företagets kontroll, relaterat till geografisk placering och bransch (Zollo et. al., 2007, s. 20).

Regler och normer

Lagar och regler sätter ramverket för organisationer. Därför spelar den geografiska

placeringen av organisationen roll för CSR- åtaganden. De Geer et. al. menar att situationen i Sverige där staten traditionellt har haft det sociala ansvaret (2009, s. 2) och fack haft en tongivande roll i anställningsförhållande (2009, s. 12) har svenska företag oftast inte associerat CSR med frågor om arbetslöshet eller utbildning, men snarare med mänskliga rättigheter, korruption och miljöfrågor (De Geer et. al. 2009, s. 19).

Den institutionella omgivningen spelar också roll. Vad som anses vara önskvärt, lämpligt och passande och hur väl organisationen anses följa dessa värderingar avgör också hur legitim organisationen anses vara i allmänhetens och intressenternas ögon. RESPONSE uttryckte en hypotes som säger att samförståndet bör minska om organisationen antar gällande normer, eftersom man fokuserar på att göra likadant som andra snarare än att lyssna till intressenternas krav, men lyckades inte bekräfta den. Däremot kunde de dra slutsatsen att om normen är att

11

organisationer har en gemensam förståelse för passande sätt att implementera CSR ökar också samförståndet (Zollo et. al., 2007, s. 47).

Intressenttryck

Resultat av intressenters tryck är enligt RESPONSE till största delen att samförståndet ökar. Bakgrund och orsak till påtryckningarna påverkar resultatet och de föreslår ytterligare forskning för att förstå kopplingen mellan externa intressenters tryck och samförstånd. Man menar dock att externa tryck kan tjäna som en stimulus för chefer att ytterligare förstå intressenternas förväntningar (Zollo et. al., 2007, s. 46).

Bransch

Vilken typ av industri organisationen verkar i påverkar vilka typer av tryck den utsätts för. Branscher med hög miljömässig påverkan får större uppmärksamhet i miljöfrågor och kan behöva agera i enlighet med det. Branscher i en högt dynamisk tillvaro med snabba

förändringar och möjligheter att skräddarsy produkter tenderar att ha högre samförstånd än de i en låg miljödynamik och låg produktinnovation.( Zollo et. al., 2007, s. 45- 50)

Faktorer i organisationen

Företagsspecifika faktorer innefattar företagsstrategi, företagets förmåga att hantera kunskap, marknadsposition och struktur, undantaget faktorer som är direkt relaterade till CSR

Genom intressentengagemang kan en organisation samla kunskap mer eller mindre effektivt. RESPONSE tar upp två aspekter som anses spela in för att organisationer ska kunna skapa effektiva strategier i respons till engagemanget;

Organisationer kan bara rikta sin uppmärksamhet mot en begränsad del av sin omgivning. Att kunna identifiera viktiga sakfrågor och ha en förståelse för alla situationer som kan uppstå spelar därför en viktig roll.

Den individuella faktorn påverkar hur chefer förstår omvärlden och sedan använder sin begränsade kunskap när de fattar beslut. RESPONSE forskade vidare om vad som formar chefernas uppfattningar och resultatet pekar på att värderingar har ett stort inflytande över CSR- resultaten (Zollo et. al., 2007, s. 86)

Projektet fann inga samband mellan hög grad av intressentengagemang och gott samförstånd. En viktig orsak kan vara att samförståndet ska ses som ett resultat av faktiska förändringar i dagliga aktiviteter snarare än externa kommunikationsansträngningar. Man menar därför att interna förändringsprocesser är viktigare för det samförståndet än vad externa

12

Kunskapshantering (knowledge management) förväntades av RESPONSE att skapa ett större samförstånd. Man kunde inte påvisa ett sådant, vilket förklarades till viss del av att deras respondenter hade svårigheter att beskriva kunskapshanteringen i deras organisationer (Zollo et. al., 2007, s. 54).

Hur företaget ser på sig själv och sin roll i samhället påverkar också samförståndet. Att i sin övergripande företagsstrategi prioritera en differentierad ställning leder till en högre grad av samförstånd, då man är känsligare för intressenternas förväntningar och man har en större öppenhet för att hitta lösningar för att tillgodose deras behov. Att i sin strategi inbegripa en strävan att ta reda på vilka behov intressenterna har och att jobba mot att tillmötesgå dessa ökar samförståndet. (Zollo et. al., 2007, s. 79).

Var beslut fattas angående CSR- policys och var ansvaret för konsekvenserna ligger kan ha effekt på hur väl organisationen tar till sig dessa policys. Det kan därför också påverka

samförståndet. De aspekter av företagets struktur som är direkt relaterade till CSR behandlas i ”CSR- processer” (Zollo et. al., 2007, s. 47).

Samförstånd

Kognitiva gap är vad som uppstår då uppfattningen om vad som är företagets roll i termer av CSR skiljer sig mellan intressenten och företaget. Det kan gälla hur man förstår CSR

definitioner, prestationer eller motiv. Anpassningen anses vara en viktig faktor för hur CSR- arbetet utfaller (Zollo et. al., 2007, s. 21).

Motivation

Påverkas av alla tre faktorer till vänster i modellen

RESPONSE fann i sin undersökning att om chefer lyfter fram fördelen av CSR som att

förstärka produktvärdet snarare än att minimera kostnader eller risk, ökar också samförståndet (Zollo et. al., 2007, s. 57)

CSR- process

CSR- processerna representerar det åtagande, struktur och initiativ som organisationen implementerar till stöd för dess CSR- mål.

Åtagandet kan vara uttryckt i organisationens mål, det handlar om tiden som ledningen lägger på frågorna och hur CSR integreras i organisationens strategiska beslut.

13

Initiativ avser specifika program och aktiviteter som formats för att nå specifika mål, både gällande externa kontakter och interna processer. Det kan gälla intressentengagemang så väl som rapporteringar och incitament kopplat till CSR och hänsyn till CSR i

investeringsbeslut.(Zollo et. al., 2007, s. 20)

När CSR är väl integrerad i organisationens processer ökar också samförståndet. Processer av sådana slag kräver och producerar en ökad förståelse av intressenters intressen och

prioriteringar. RESPONSE poängterar dock att det är svårt att påvisa kausalitetens riktning; kräver den här typen av förändring av processer en ökad förståelse av intressenters intressen, eller producerar den det? (Zollo et. al., 2007s. 56)

CSR- resultat

RESPONSE- modellen beskriver hur de olika faktorerna samverkar för att skapa ett resultat. Kvalitén på resultatet mäts som en kombination av tre källor; värderingsinstituts bedömningar, utvärderingar gjorda av intressenter i projektets intervjuer och projektmedlemmarnas egna utvärderingar av intervjuerna (Zollo et. al., 2007, s. 21). Resultatet beskriver hur väl de CSR- processer som organisationen agerar i faller ut.

3.4 Justerad dynamisk figur

RESPONSE-modellen är utformad för att jämföra olika organisationer med varandra och visar därför en statisk bild av faktorerna som inverkar på samförståndet. För att visa en bild av hur dialogen utvecklats behövs en dynamisk bild som innehåller återkopplingar. Vi

presenterar därför vårt förslag till en dynamisk figur.

Figur 2.

Vi ser att dialogen är beroende av förutsättningar och dessa förutsättningar påverkas av interna och externa faktorer. Samtidigt har vårt empiriska material visat att det har skett

14

återkopplingar från dialog och samförstånd till både de externa och interna faktorerna.

Relationen präglas av dynamiska processer och faktorerna påverkas inte bara av relationen, men också av annan yttre påverkan.

3.5 Relation

För att en relation mellan en organisation och en intressent ska kunna fungera långsiktigt menar Gadde och Håkansson (1998) att ett ömsesidigt förtroende är en av

grundförutsättningarna. En sådan relation tenderar dock att bestå av både gemensamma intressen och motstridiga åsikter. För att undvika konflikter behövs sätt att handskas med de motstridiga åsikterna och parterna måste vara beredda att anpassa sig och göra gemensamma satsningar. De menar att det är viktigt att betona att goda förutsättningar för utveckling också innehåller en viss grad av konflikt (1998, s. 107). Gadde och Håkansson uttrycker det som att ”självklart förutsätter en effektiv förbindelse ett visst mått av samarbete men lika mycket förutsätter den ett visst mått av konflikt” (s. 108).

Figur 3. nedan beskriver två aspekter; konflikt och samarbete. Har man en hög grad av

samarbete men en låg grad av konflikt har man en relation där de olika parterna inte ställer allt för höga krav på varandra. I en relation med höga grader av konflikt och samarbete så

tenderar man att utvecklas och komma på nya lösningar och förslag. Vid en låg grad av samarbete och konflikt så är samarbetet inte av stor vikt för de aktörer som deltar. Har man däremot en låg grad av samarbete men en hög grad av konflikt så fungerar knappt samarbetet överhuvudtaget. (1998, s. 108)

Låg grad av konflikt Hög grad av konflikt

Hög grad av samarbete ”Snälla” ”Utvecklande”

Låg grad av samarbete ”Marginella” ”Krigiska”

15

4. Empiri

All orefererad information är hämtad från intervjuer.

4.1 Faktorer i omgivningen

En förändrad omvärld

Under 90- talet gick Sverige och stora delar av världen igenom en svår ekonomisk kris och djup konjunkturnedgång. Inflationen låg på över 10% år 1990 och räntorna var mycket höga. Arbetslösheten steg snabbt och både personliga och företagskonkurser var vanliga

(Arbetslöshet, 1998) (Advokatsamfundet, 2007) Kommunerna drabbades ytterligare när statens räntesubventioner förändrades och det var inte ovanligt att de fick stora underskott i sina budgetar. Arlanda drabbades också hårt av krisen till följd av minskat resande.

Samtidigt började bilden av vad ett legitimt företag är att förändras. Efter företagsskandaler, så som Shells planerade sänkning av oljeplattform Brent Spar 1995 och misslyckade

borrningar i Hallandsåsen 1992, blev företagen allt mer medvetna om omgivningens möjligheter att ställa krav på ett ökat ansvarstagande. (Shortcut, 2008). Tongivande organisationer som Sveriges regering och EU formade strategier för hållbar utveckling i början av 00- talet (Regeringskansliet: 2, 2006, EU:2, 2005) och FN startade sin kommission för hållbar utveckling 1992 (FN, 1984). Normen för gott uppförande förändrades och sedan ett decennium tillbaka har begreppen som rör hållbar utveckling fått ökad spridning i Europa och ett ökande antal företag världen över säger sig ta ett socialt ansvar (Grafström et. al., 2008). Intressentdialog i form av kommunikation, snarare än information, gjorde också sin entré i mitten av 90- talet (Kaptein et. al., 2003).

Regler påverkar

Arlanda är benämnt som riksintresse i miljöbalken. Ett riksintresse innebär att verksamheten ska skyddas från åtgärder som kan komma att försvåra eller hindra verksamhetens utveckling eller bedrivande. Med riksintresseområdet, härefter influensområdet, avses hela flygplatsen samt det område som störs eller kan komma att störas av verksamheten inom femtio år2. Efter att Arlanda har lämnat in underlag i form av bullerutredningar och framtida planer för

2

16

utveckling beslutar Transportsyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län om områdets utbredning (Arlanda 2, 2010). För att få bedriva flygverksamhet krävs ett miljötillstånd som utfärdas av miljödomstolen. I miljötillståndet finns villkor av olika slag som måste uppfyllas och villkorstillägg och -ändringar kan göras efter domstolsprövning. Ett av dessa villkor rör utsläppstaket för koldioxid och kväveoxider. Värdet innefattar alla marktransporter vid, till och från flygplatsen (Arlanda 3, 2010). Vid ansökan om nytt miljötillstånd ska samråd enligt miljöbalkens 6 kap. 4 § ske med berörda parter, till exempel med grannkommunerna och allmänheten (handbok miljöfarlig verksamhet finns på länsstyrelsens hemsida (Länsstyrelsen i Stockholmslän, 2010). Det miljötillstånd som flygplatsen nu lyder under fastställdes 1991 och vid årsslutet 2010 ska en ny tillståndsansökan lämnas in. Mellan 2008 och 2010 det hållits totalt 23 samråd varav kranskommunerna deltagit i var sitt enskilt möte samt ett gemensamt. Arlanda ingår i en rad samarbetsorganisationer som var och en har miljöarbeten som direkt eller indirekt påverkar Arlandas arbete rörande hållbar utveckling (Arlanda 4, 2010). I de nätverk man ingår har man ställt upp ett antal mål och förväntningar på varandra. Dessa är mjuka regleringar som inte får rättsliga efterspel om de överträds, men ger effekter på det gemensamma förtroende de bygger på. Arlanda är också ackrediterad efter den högsta nivån i programmet Airport Carbon Accreditation (ACA), ett program som bygger på den

internationella standarden World Rescources Institute Greenhouse Gas Protocool. För att få behålla sin ackreditering krävs att man fortsätter leva upp till de höga krav som ställs i programmet. (Arlanda 5, 2010).

Kommunernas förväntningar på Arlanda

Kommunernas förväntningar på Arlanda förefaller ha förändrats sedan 90- talet.

17

anser vara Arlandas ansvar rörande hållbar utveckling svarade de relativt lika varandra. Grundläggande är att Arlanda förväntas leva upp till de villkor och regler de har att följa i sitt nuvarande miljötillstånd. Till viss del har kommunerna också förväntningar som sträcker sig utanför det som faller inom lagens ramar och rör främst influensområdet. Alla kommuner strävar efter att vara en attraktiv kommun att bo och bedriva näringsverksamhet i. För att kunna växa behöver kommunerna ha möjlighet att bygga nya bostadsområden. De

byggtillstånd kommunerna lämnar ska ta hänsyn till Arlandas influensområde och begränsar på det sättet kommunernas möjligheter att växa i de riktningar man vill (Arlanda 2, 2010) Därför ställer kommunerna starka krav på Arlanda att ta hänsyn till kommunernas

tillväxtmöjligheter och -planer i sin planering och verksamhet.

Samtidigt ser man Arlanda som en motor för regionen. För flera av kommunerna är

flygplatsen en viktig arbetsgivare och att ligga nära en internationell flygplats inverkar också positivt på regionens näringsliv. Kommunerna anser att Arlanda har ett ansvar att ta del i utvecklingen av förutsättningarna för att näringslivet och därmed kommunerna ska kunna växa. Man ser också att det är något man delar i hela regionen och samverkan bör ske för att tillväxten ska vara god. Konkret innebär det bland annat förväntningar på samverkan för effektiv kollektivtrafik och infrastruktur.

Flygbranschen

Arlandas verksamhet är mångfasetterad. Förutom flygtrafiken hanteras fastigheter och konferenser så väl som energiförsörjning och säkerhetsfrågor. Man är del av en bransch som är starkt konjunkturberoende eftersom flygplatsens största inkomstkälla är från flygtrafiken (Swedavia, 2010). Den djupa konjunkturnedgången på 90- talet, terrorattentaten i New York 2001 och askmolnet från Island 2010 är exempel på händelser utanför Arlandas kontroll som har stor ekonomisk inverkan på verksamheten. Att klara av att snabbt anpassa verksamheten efter förändrade förutsättningar är en inte helt ovanlig situation.

4.2 Faktorer i organisationen

Arlandas bild av flygplatsens ansvar och roll i samhället är idag att man ska maximera nyttan med flyget och minimera de negativa aspekterna. Nyttan rör främst utvecklingen av

18

frågorna är ofta politiska och man anser att det är bra att göra gemensam sak för att ha en starkare röst.

Bilden av flygplatsens ansvar har växt fram under flera år sedan man omdefinierade sig från att vara en verksamhet med fokus på passagerarprocesser till att bli en flygplats som fungerar som ett medel att nå en region, en region som man själv också är beroende av.

I mitten på 90- talet gick Luftfartsverket från att tillsätta flygplatsdirektören politiskt till att rekrytera från näringslivet. Hans Karlstrand tillsattes 1994 och tog som sin första uppgift att samla ihop flygplatsen och få Luftfartsverket och SAS att närma sig varandra. Kerstin Lindberg Göransson efterträdde Karlstrand hösten 1999 och sitter fortfarande kvar. Hon beskrivs av respondenter från både Arlanda och kommunerna som en nyckelperson för en mer öppen dialog med flygplatsens intressenter. Göransson bytte ut stora delar av ledningsgruppen på flygplatsen och kontaktpersoner i regionen, så väl som att genomföra stora organisatoriska förändringar. Ett nytt tilltal började användas i kommunikationen med kommunerna. Man hade tidigare haft ett formellt och politiskt tilltal i sina skrivelser och detta var något som hon personligen arbetade för att ändra. Allt som skrevs till kommunerna gick därför till en början via henne. Det var också ett nytt initiativ att träffa och lyssna på kommunerna. Att arbeta aktivt med hållbar utveckling idag tillskrivs mycket vara hennes förtjänst tillsammans med tidigare generaldirektören för Luftfartsverket Lars Rekke, vilka båda har varit måna om att ha med aspekterna i affärsplanen. I dag vittnar representanter från Arlanda om ett personligt engagemang i hållbar utveckling. Respondenter från enheten för Kvalitet och Hållbar utveckling menar att det tas initiativ på det individuella planet för att lyfta organisationens miljöarbete och ledningens personliga engagemang för frågorna beskrivs som genomsyrande för verksamheten. Den operationella verksamheten anses också ha ett stort miljöengagemang med en medvetenhet om flygets negativa miljöpåverkan.

Från andra avdelningar rör det personliga engagemanget information och kommunikation. Man ser det som ett viktigt ansvar att kommunicera på ett ärligt sätt vad man gör, varför man gör det och när man kommer att göra det.

Arlanda är ett dotterbolag till det statliga bolaget Swedavia. I Swedavias vision ligger att man ska vara utsläppsneutrala på Arlanda (Arlanda 6, 2010). Arlandas vision är "Att göra

Stockholmsregionen till det självklara valet i Skandinavien, för näringsidkare, resenärer och besökare". I det uppdrag man har från sin ägare staten ligger "ett ansvar för drift och

19

2006) bidra för att nå statens mål i den en nationella strategin för hållbar utveckling. Man använder sina tre värderingar som stöd i arbetet och som riktlinjer för det interna och externa förhållningssättet. De tre är affärsmässighet, ansvar och entusiasm. Arlanda ser hållbar utveckling som en grund för sitt arbete för ökat kundvärde.

Ansvar för det strategiska miljöarbetet, att ta fram långsiktiga mål och normer och att samordna miljöarbetet på en övergripande nivå hanteras av enheten för Kvalitet och Hållbar utveckling3. Ansvarig för enheten sitter med i ledningsgruppen på Arlanda. Organisatoriskt fördelas ansvaret av flygplatsdirektören som delegerar Arlandas miljömässiga ansvar till avdelningscheferna i den operativa verksamheten som sen i sin tur delegerar vidare. Ansvar för att uppfylla villkoren ligger i den operativa verksamheten, men ledningen följer upp arbetet och fungerar som stöd. Man upplever att det är lättare att nå framgång då hela linjen känner ett ansvar, därför arbetar man för att organisationen ska genomsyras av en gemensam bild av Arlandas roll.

Arlandas respondenter förklarar att intressentengagemang används som en del av det

strategiska arbetet för hållbar utveckling och det står uttalat i affärsplanen att man ska arbeta tillsammans med sin region. Gemensamt för de krav som samhället ställer i form av

säkerhetskrav eller miljökrav är att de ska föras in i Arlandas organisation för att, om möjligt, tas hänsyn till i beslutsfattande.

4.3 Samförstånd

Respondenterna ställdes frågan vad Arlandas miljömässiga och sociala ansvar är. Svaren sammanställs i tabell 1. och visar antalet respondenter som särskilt pratade om sakfrågan.

Buller Utsläpp Kollektivtrafik Näringsliv Arbetsplatsen Information Skola Krishantering

20

De sakfrågor som främst tas upp av respondenterna speglar varje kommuns förutsättningar och var i Arlandas organisation respondenten arbetar.

De negativa aspekterna av Arlandas verksamhet anses av båda parterna främst vara miljöpåverkande utsläpp och buller. De tre tidigare nämnda intressena influensområde, kollektivtrafik och näringsliv är också de som tydligast kommer fram i intervjuerna och båda parter pratar om vikten av att arbeta för näringslivsutveckling och att minska de negativa aspekterna.

Utsläpp och kollektivtrafik hör ihop, eftersom utsläppstaket på Arlanda innefattar all marktransport till och från flygplatsen. Skillnaden visar på de olika parternas subjektiva fokus; Arlanda arbetar med kollektivtrafiksutveckling för att understiga utsläppstaket, kommunerna för att invånarna ska kunna bo i kommunerna och pendla till sina jobb.

Samtidigt anser båda parter att en väl utvecklad kollektivtrafik är avgörande för näringslivet i regionen.

Näringslivet var inget som någon av respondenterna på Arlanda och bara en av kommunernas pekade isolerat på i intervjuerna. De flesta menade däremot att man hade skyldighet att förstärka fördelarna med närhet till flygplatsen och att fördelarna främst handlar om näringslivsutveckling och arbetsmöjligheter.

De som pratar om arbetsplatsen gör så i skilda sammanhang. Från Arlandas sida är man angelägen om att informera om att man är en bra arbetsgivare och från kommunernas sida hör kommentarer om Arlanda som arbetsplats ihop med behovet av en väl fungerande

kollektivtrafik.

Samarbete med skola togs upp av en kommun. Man eftersökte en högre grad av samarbete för utveckling av utbildningar som var lämpade för yrken som finns på flygplatsen. Från Arlanda talade man om samarbete med skolor som ett viktigt ansvar, men det rörde sig då oftast om att informera om sin verksamhet och att förmedla en bild av flygplatsen som en intressant

framtida arbetsplats. Att ta ett ansvar för krishantering nämndes endast av en kommun, som tog upp exempel som Libanonkrisen, tsunamikatastrofen och ensamkommande flyktingbarn. Tre av Arlandas och ingen av kommunernas respondenter nämnde information som ett viktigt ansvar. Två av de tre pratade också om vikten av ärlighet och tillit i sin kommunikation. Två av de tre arbetar med information på Arlanda.

21

stora frågan gäller influensområdet och de motstridiga viljor som följer på det. En kommun ansåg dock att de hade för låg egen teknisk kunskap om buller för att kunna göra en

bedömning av den information som de får av expertisen på Arlanda och att man därför finner sig tvungen att acceptera vad som sägs utan att ha en möjlighet att kontrollera fakta. Man efterfrågade också bättre underlag för utveckling och större konsekvens mellan ord och handling.

Flera anser att förståelsen har utvecklats och förbättrats genom åren, någon nämner de senaste tio till femton åren, någon de senaste sju, åtta, någon nämner att den har förbättrats efter ledningen byttes i slutet av 90- talet. Som orsak anger två av respondenterna ledningsbytet och fyra av dem menar att de samarbeten man gemensamt ingår i har ökat samförståndet.

4.4 Processer för hållbar utveckling

För Arlandas del handlar processerna för hållbar utveckling idag om att omvandla samhällets krav, de externa kraven, som finnas på verksamheten in till operationell verksamhet. Man förväntas vara samtalspart för samhället och förklara vad man gör, men samtidigt ta emot de krav som samhället ställer på organisationen i form av säkerhetskrav eller miljökrav och föra tillbaka det in i verksamheten och följa upp.

Enheten Kvalitet och Hållbar utveckling hette tidigare Strukturutveckling, men 1 september 2009 bytte man namn till Kvalitet och Hållbar utveckling för att tydliggöra innehållet i enheten. Enheten Strukturutveckling startades 2001 och var en del i ett större

omstruktureringsprojekt på Arlanda. Enheten har under åren ändrat innehåll, men två funktionsområden har alltid funnits där, nämligen flygsäkerhet och miljöfrågor.

År 2005 startades projektet Strair på initiativ av The Airport Region Conference (ARC), som är en association av myndigheter i regioner med flygplatser i Europa. Projektet var en del av EU- programmet INTERREG IIIC som arbetar med att hjälpa regioner i Europa att forma partnerskap för att jobba med gemensamma projekt. Projektets övergripande mål var att förbättra innovationssystem för näringslivsutveckling i flygplatsregioner och att utveckla nätverk för att lära av varandra. Projektet involverade åtta flygplatsregioner i Europa och varje region hade var sitt eget specifika mål. Stockholms mål bestod i att producera en

gemensam plan för näringslivsutveckling i Arlandas närområde tillsammans med bland andra kommunerna och flygplatsen. Deltagare från Stockholmsregionen var bland andra

22

Strair anses av flera av respondenterna till stor del vara startskottet för det positiva

samarbetsklimat man har idag. Före projektet fanns inga tydliga samarbeten, men att lägga de svårlösta bullerproblemen åt sidan och fokusera på näringslivsutveckling och tillväxtfrågor hjälpte kommunerna att närma sig varandra och gemensamt föra en dialog med Arlanda. Som ett direkt resultat av projektet formades ett samarbete mellan de fyra kommunerna, kallat Arlandaregionen, på ett gemensamt initiativ. Man har fokus idag på frågor rörande infrastruktur och trafik, men forumet är även öppen för andra typer av frågor. Samtidigt bildades också Arlanda Forum 2007 på initiativ av regionplanekontoret i

Stockholms län med syfte att öka tillgängligheten till Arlanda. Deltagare är kommuner i ABC- samarbetet, det vill säga stråket mellan Uppsala och Stockholm, och olika

kollektivtrafikhuvudmän och infrastrukturhållare. Möten sker på hög beslutsfattarnivå och frågor bereds under ledning av regionplanekontoret i Stockholm. I slutet av 2008 utformades en avsiktsförklaring efter månader av dialog mellan parterna med målet att skapa den bästa möjliga tillgängligheten till och från flygplatsen utan att bryta mot Arlandas miljökrav. För att lyckas insåg man behovet av dialog och samordning av insatser. I avsiktsförklaringen

presenterades ett antal åtgärder och ansvarfördelning och samtliga aktörer förväntas samverka vid uppföljningen av åtgärderna (Letter of intent, 2008). Flera konkreta resultat av arbetet kan ses främst i en förbättrad kollektivtrafik. Fokus har sedan starten legat på marktransporterna till och från flygplatsen, men Arlandas internationella linjeutbud har på senare tid lyfts fram allt mer.

Bland andra samarbeten och processer som Arlanda gemensamt med kommunerna ingår i nämns Stockholm Access, Mälardalsrådet, Handelskammaren och turistnäringen i regionen. Arlanda och kommunerna har också deltagit gemensamt i Regional utvecklingsplan för Stockholmsområdet, RUFS, initierat av regionplanekontoret i Stockholm (RUFS 2010). I varje process delar de deltagande parterna ett eller flera intressen och kan därmed föra en dialog som båda parter kan tjäna på4.

23

5. Analys 5.1 Intressent

Arlanda har en nära samverkan med sina kranskommuner. Som intressenter har de alla makt att utöva påtryckningar på Arlanda, eftersom de sitter i beslutsfattande ställning i ärenden rörande exempelvis kollektivtrafik. När de samlar sig i ett nätverk som Arlandaregionen är det också med syfte att bli starkare och enligt Grafström et. al. (2009 sid. med nätverket) kunna påverka Arlanda på fler än ett sätt i sina krav mot flygplatsen. Som folkvalda politiska organ har de också allmänhetens förtroende och därmed en hög grad av legitimitet. I sakfrågor som förändras över tid och påverkar kommunerna på skilda sätt agerar de också med olika grad av angelägenhet. I frågor där alla kommunernas intressen sammanfaller blir också gruppen en stark samling intressenter och de bör ges uppmärksamhet även i förebyggande syfte, enligt Mitchell et. al. (1984).

5.2 Intressentdialog

Eftersom Arlanda och kommunerna delar många intressen interagerar de också för att nå önskvärda resultat. Flygplatsen använder sig av Morsing och Schultzs (2006) strategi att involvera intressenterna i ansvarsarbetet i sådana sakfrågor. Det informationsflöde som Bendell (2003) beskriver sker i olika forum där de gemensamma intressena behandlas. Arlanda har använt de olika forumen för att informera kommunerna om sin verksamhet och sina förutsättningar. På det sättet har kommunerna som organisationer fått en ökad kunskap som används i dialogen. Arlandas ökade kunskap om kommunernas intressen är också ett resultat av dialogen.

5.3 RESPONSE

Även om direkta samband mellan de enskilda faktorernas inverkan och graden av samband är svåra att bevisa, ges en analys av de troliga kopplingarna enligt RESPONSE.

Externa faktorer

Regler och normer

Ur aspekter rörande såväl hårda regler som mjuka regleringar och normer påverkas

samförståndet mellan parterna. RESPONSE menar att samförståndet kan öka om den antagna normen är att man är ense om hur hållbar utveckling bör implementeras.

24

med skola för ömesidig nytta. Enligt De Geer et. al. (2009) kan att det kan bero på att staten traditionellt har haft det sociala ansvaret, men vi kan också spekulera i att valet av

respondenter kan ha spelat roll.

Det är svårt att härleda reglernas och normernas betydelse till funnen empiri för hur samförståndet ser ut idag. Hårda utsläppskrav anses hjälpa den hållbara utvecklingen,

samtidigt som frivillighetsaspekten försvinner ur företagens roll i arbetet. Vad vi däremot har funnit är att det ansvar som båda parter anser att Arlanda har också diskuteras i samarbeten och dialogforum. Flygplatsen har snarare än att härma andra organisationers sätt att arbeta för hållbar utveckling lyssnat till kommunernas krav. RESPONSE menar att det därmed finns förutsättningar för ett bra samförstånd.

Intressenttryck

Kommunerna är organisationer i samma institutionella omgivning och har samma krav från allmänheten att vara legitima och ansvarsfulla organisationer som flygplatsen. Man har också en strävan att utvecklas och växa, vilket man inte kan göra i samma utsträckning om det saknas en utbyggd och fungerande infrastruktur och kollektivtrafik. Det tryck som

kommunerna utsätter flygplatsen för och de förväntningar man har speglar också den strävan. För att ha möjligheter att växa på det sätt man vill, måste man också ingå i dialoger för att där kunna ge uttryck för sina förväntningar och påverka Arlandas planering utbredning, eftersom Arlanda lämnar uppgifterna som ligger till grund för influensområdets utbredning. Vi kan också se att det finns samförstånd för Arlandas ansvar för att bidra till en utvecklad kollektivtrafik och infrastruktur.

Bransch

Trots att flygplatsens verksamhet har en stor miljöpåverkan har vi inte sett att miljön står i fokus för kommunernas förväntningar. Miljöfrågan finns med i bakgrunden för alla diskussioner som rör marktransporter och flygvägar. Dialogen rör trots det inte främst miljöfrågan i sig, men för kommunerna influensområdets effekter och för Arlanda

utsläppstaket i miljötillståndets villkor. Vi ser därför att förväntningarna har större samband med gemensamma intressen än med branschen man befinner sig i.

25

Vi kan sluta oss till att vissa externa faktorer har spelat för graden av dialog mellan parterna och för samförståndet. De hårda regleringarna kombinerat med den ömsesidiga vinsten av att samarbeta för att nå sina mål har skapat mötesplattformarna för parterna. Normerna för vad som utgör en legitim organisation säger att organisationer bör ha ett arbete för hållbar utveckling och vi kan se att båda parter har antagit dem. Samförståndet bör därmed vara positivt påverkat.

Interna faktorer

RESPONSE menar att det är av stor vikt för en organisation att kunna identifiera sakfrågor och att ha en förebyggande förståelse för möjliga framtida situationer. Arlanda har rätt att planera för verksamhetens utveckling för de kommande 50 åren. Planeringen är avgörande för influensområdet och därmed kommunernas utveckling. Eftersom Arlanda i sin tur är beroende av hela regionens utveckling och näringslivstillväxt har också sakfrågan identifierats som viktig. Att parterna delar intressen bör bidra till att Arlandas förmåga att skapa effektiva strategier i respons till dialogen, menar RESPONSE. Det är strategierna och Arlandas organisation som enligt RESPONSE har den största effekten på samförståndet mellan parterna. Strategierna är också beroende av individuella faktorer, av hur de som är

involverade i processerna och besluten uppfattar sin omvärld och organisationens roll. Det är något vi också kan se i resultaten från intervjuerna med både Arlanda och kommunerna. Ledningen beskrivs som tongivande och organisationen anses vara genomsyrad av ett engagemang för hållbar utveckling och samförståndet bör därmed påverkas positivt. Enligt RESPONSE bör samförståndet mellan Arlanda och kommunerna vara gott eftersom intressentengagemang är en del av det strategiska arbetet för hållbar utveckling och samarbete med regionen är inskrivet i affärsplanen. Eftersom Arlanda inte bedriver en verksamhet som har fokus på kostnadsreducerande strategier underlättas samförståndet ytterligare, enligt RESPONSE.

26

Huruvida samförståndet har påverkats av ansvarsfördelningen är svårt för oss att dra slutsatser om, eftersom vi inte har undersökt fler avdelningars intressentdialoger.

Samförstånd

Vi kan se att samförstånd av hur Arlandas ansvar ser ut för en hållbar utveckling är starkt beroende av de intressen man delar med kommunerna. De delade intressena har också lagt grunden för de processer man gemensamt ingår i, där man lär sig om den andres behov och förutsättningar.

En intressant observation är att flera av kommunernas respondenter använde samma uttryck som de från Arlanda och att de ibland beskrev vilket ansvar flygplatsen tar, snarare än vad man förväntar att de ska ta. Vi kan se att flera av Arlandas respondenter anser att information är ett ansvar. Observationen ställer frågor om det kan finnas eventuella samband.

Processer för hållbar utveckling

RESPONSE menar att samförståndet ökar om hållbar utveckling är väl integrerad i

organisationens processer. Vi har visat hur åtagandet är implementerat i organisationen och att chefen för enheten för Kvalitetssäkring och hållbar utveckling sitter i ledningsgruppen. I en tongivande process, Arlanda Forum, sker dialogen på en hög beslutsfattande nivå, vilket tyder på att ledningen på Arlanda spenderar tid på frågorna. Åtagandet att verka för hållbar

utveckling är om vi såg i beskrivningen av ägarens förväntningar en del av Arlandas mål, och Arlanda själva har också utformat egna tydliga miljömål att arbeta efter. Utvecklingen av den ansvariga enheten har också speglat Arlandas mål att arbeta för hållbar utveckling då den bytte namn 2009. Vi har visat hur processer för att nå specifika mål och för att ingå i värdefulla intressentdialoger är en del av flygplatsens strategi för hållbar utveckling. Vi har inte specifikt undersökt investeringsbeslut, men kan konstatera att samarbetet i Arlanda Forum lett fram till investeringar och att samarbetet i avsiktsförklaringen tydligt påpekar att arbetet sker för en hållbar utveckling. Allt sammantaget bör samförståndet mellan parterna påverkas positivt.

27

5.4 Justerad dynamisk figur

Nedan ges en analys av en kedja av händelser och samband för att exemplifiera dynamiken i dialogen.

När sammanställningen av vårt empiriska material gjordes blev det tydligt att en rad faktorer började förändra förutsättningarna för dialog och samförstånd vid slutet av 90- talet.

Vi har visat att normer för ett lämpligt uppförande av en legitim organisation har förändrats sedan tjugo år och hur ett ökat socialt ansvarstagande har visats av företagen. Svår

konjunkturnedgång och flera företagsskandaler under 90- talet påverkade organisationer i grunden. Kommunernas förändrade ekonomiska förutsättningar skapade en ny situation där de för första gången såg sig behöva samarbeta med omgivningen.

Tongivande organisationer som EU och svenska regeringen förstärkte normförändringen med nya strategier för hållbar utveckling i början av 00- talet. Fast vi inte har undersökt saken i detalj kan man fundera på om normändringen kan ha påverkat förändringen av

tillsättningsförfarandet av flygplatschefer.

Det har beskrivits hur Arlandas attityd förändrades i slutet av 90- talet. Från att tidigare ha varit avvisande och formell började man bli mer öppen och kommunikativ. Den nya

flygplatsdirektören Kerstin Lindberg Göransson tillsammans med den nya ledningsgruppen anses ha varit tongivande för förändringen. Deras sätt att förstå Arlanda som en del av sin omvärld förefaller också till stor del vara bakgrunden till Arlandas förändrade strategier. Strategin att samverka med regionen skapar en angelägenhet att lära känna behoven bland intressenterna och att skapa gemensamma utgångspunkter för flygplatsens ansvarsarbete. Det nya intresset för omvärlden kombinerat med ett individuellt engagemang och nya normer i samhället bidrog tillsammans med ett ändrat intressenttryck till ändrade förutsättningar för dialog. Till en början beskrivs dialogen som informativ. Man ville berätta vad man gjorde och veta vad kommunerna ville. Samförståndet förefaller ha ökat, eftersom flera beskriver det som att relationen blev bättre.

28

En ny strategi och ökad dialog skapade också behov för interna förändringar. Av många skäl gjordes en omorganisation 2001 och då lades också grunden för vad som idag är enheten för Kvalitet och Hållbar utveckling.

Samverkan var fortfarande ovanliga, men när ARC initierade Strair 2005 skapades en ny förutsättning för dialog och man satt för första gången tillsammans i ett tydligt samarbete. Projektet behandlade främst sakfrågor som kommunerna uppfattade som positiva och det beskrivs som ett bra samarbete. Flygplatsen och kommunerna lärde känna varandra bättre och kommunerna fann gemensamma intressen. Samförståndet kring vad Arlandas ansvar är ökade med den ökade kunskapen.

Eftersom Regionplanekontoret i Stockholm ingick i Strair påverkades också de av det ökade samförståndet. Det nya samförståndet bidrog till en ny förutsättning för dialog med deras initiativ till Arlanda Forum. Forumet beskrivs som framgångsrikt och ett ökat samförstånd manifesterades i avsiktsförklaringen. Eftersom deltagare i forumet är i beslutsfattande positioner, påverkade deltagandet och besluten också flygplatsens interna faktorer. Identifikation av angelägna sakfrågor underlättades av dialogen och mängden tid som

spenderas på frågorna bör ha ökat eftersom ansvarsområden för planerade åtgärder fördelades. Idag ingår Arlanda i en stor mängd samarbeten och dialoger. Analysen av dialogens

utveckling ovan behandlar bara en kedja av händelser. Vi vet att flygplatsens dialog med kommunerna också har andra forum, som Handelskammaren och Mälardalsrådet och att de också har förändrats över tid. Eftersom dialogen sker mellan samma parter påverkas

intressenttrycket av vad som diskuteras i de andra forumen. Tillsammans med samhällets utveckling och interna anpassningar påverkas därmed förutsättningarna för fortsatt dialog. När man betraktar relationen mellan Arlanda och kommunerna kan man därför se att det är en ständigt föränderlig process och att den hela tiden påverkas av interna och externa faktorer som ändrar förutsättningarna för dialogens kvalitet.

5.5 Relation

Gadde och Håkansson menar att en av grundförutsättningarna för en långsiktig relation mellan en organisation och en intressent är ett ömsesidigt förtroende. En sådan relation tenderar att bestå av både gemensamma intressen och motstridiga åsikter. I Arlandas relation med kommunerna kan vi se att dessa utgörs av det gemensamma intresset för

29

gemensamma satsningar om man ska lyckas med att utveckla ett samarbete. Samarbetet mellan flygplatsen och kommunerna har utvecklats de senaste tio åren och man har idag en hög grad av samarbete. Eftersom de gemensamma intressena och motstridiga åsikterna är sammanflätade och av varandra beroende finns också en hög grad av konflikt. Den tidigare relationen präglades av en låg grad av samarbete. Graden av konflikterna kan vi bara

spekulera om. Respondenterna menade att flygplatsen var en strikt formell organisation som agerade utan närmare omtanke om sin omgivning. Vi kan därför sluta oss till att graden av konflikter kring influensområdet också var hög även då. Samtidigt har dialogen öppnat för diskussioner kring fler sakfrågor och skapat fler möjligheter för intressenterna att uttrycka sina åsikter. Graden av konflikter kan därför också ha varit lägre förut. Relationen kan därmed sägas ha förändrats från att inte vara av större betydelse för parterna eller rent av icke

fungerande till att idag vara utvecklande, se figur 3. Håkansson och Gadde menar att i en sådan relation tenderar man att utvecklas och komma på nya lösningar och förslag, vilket vi har funnit att Arlanda och dess kranskommuner också har gjort.

Låg grad av konflikt Hög grad av konflikt Nutida relation

Hög grad av samarbete

”Snälla” ”Utvecklande”

30

6. Slutsats

Syftet med den här uppsatsen var att få en djupare förståelse för vilka faktorer som har påverkat dialogen. Vi har genom att samla information bland annat från intervjuer och med hjälp av främst RESPONSE- modellen identifierat några av de viktigaste faktorerna. För att undersöka hur de har bidragit till förändringen presenterade vi en figur som kunde visa ett dynamiskt flöde med återkopplingar.

Resultatet visar att externa faktorer, främst samhällets normer och tryck från intressenter, samverkar med interna faktorer, främst organisationens bild av sig själv och individuella egenskaper, för att skapa förutsättningar för dialog. När en konstruktiv dialog sedan kan ske i forum, har vi funnit att det har vuxit fram ett samförstånd av vad Arlandas sociala och

miljömässiga ansvar är. Samförståndet har i sin tur påverkat externa faktorer genom

normförstärkning och ändrat intressenttryck och interna faktorer genom en förändrad struktur och strategi inom organisationen. Vi har också med hjälp av Gadde och Håkansson visat att dialogen har påverkat relationen att förändras från att vara knappt fungerande till att vara mer utvecklande.

För att ha möjlighet att inom ramarna för uppsatsen kunna visa och analysera dialogen har vi begränsat de teorier vi har använt på flera sätt, vilket riskerar att också göra analysen

begränsad. Den information vi har fått tillgång till har främst varit personlig och muntlig och vi har till stor del frågat efter uppfattningar och åsikter. Resultatet kan därför ha påverkats att visa utvecklingen inom vissa områden och helt utesluta andra. Uppsatsen har också bara behandlat en liten del av Arlandas relationer med sin omvärld. Relationer mellan en statligt ägd organisation som Arlanda och politiskt styrda organisationer som kommunerna påverkas av många krafter som vi inte alls har berört. Arlanda är också i egenskap av Sveriges största internationella flygplats i en dominerande ställning och eftersom verksamheten så starkt påverkar sin omgivning utanför organisationens gränser går det inte heller att undvika en relation. Därför vill vi inte dra slutsatsen att vårt resultat skulle vara helt applicerbart på andra organisationer och troligen inte heller till Arlandas andra relationer. Vi tror ändå att våra slutsatser kan ge en bild av hur sammanhangen som driver en konstruktiv dialog ser ut i stort och hur uppfattningar om organisationers ansvar förändras över tid.

31

Källförteckning

Advokatsamfundet, 2007.

“Färre konkurser men god lönsamhet”. Hämtat 3 juni, 2010 från

<http://www.advokatsamfundet.se/templates/CommonPage_Advokaten.aspx?id=7779> Arbetslöshet, 1998.

“Siffror och fakta om 90-talets kraftigt ökande arbetslöshet”. Hämtat 3 juni, 2010 från < http://www.arbetslos.nu/Siffror-och-fakta.htm>

Arlanda 1, 2010.

“Stockholm-Arlanda Airport – vid Skandinaviens huvudstad”. Hämtat 3 juni, 2010 från <<http://www.arlanda.se/sv/Information-om/Om-Arlanda/>

Arlanda 2, 2010.

“Stockholm/Arlanda Airport - ett svenskt riksintresse”. Hämtat 3 juni, 2010 från <http://www.arlanda.se/sv/Information--tjanster-till/Granne/Arlanda-som-riksintresse/> Arlanda 3, 2010.

”Miljörapportering”. Hämtat 3 juni, 2010 från

<http://www.arlanda.se/sv/Informationom/Miljoarbete/Dokumentation/Miljorapportering/> Arlanda 4, 2010.

”Internationellt och nationellt miljösamarbete”. Hämtat 3 juni, 2010 från < http://www.arlanda.se/sv/Information-om/Miljoarbete/Miljolankar/> Arlanda 5, 2010.

”Arlandas klimatarbete världsledande”. Hämtat 3 juni, 2010 från

< http://www.arlanda.se/sv/Information-om/Miljoarbete/Arlandas-miljoarbete-varldsledande/> Arlanda 6, 2010.

”Nollvision för Swedavias utsläpp av koldioxid på Arlanda”. Hämtat 3 juni, 2010 från <http://www.arlanda.se/sv/Information-om/Miljoarbete/>

Arlanda 7, 2010.

”Flygplatsens förutsättningar och uppdrag”. Hämtat 3 juni, 2010 från

< http://www.arlanda.se/sv/Information-om/Om-Arlanda/Forutsattningar-och-uppdrag/> Arlanda 8, 2010.

”Arlandas samarbeten – en förutsättning för flygplatsen”. Hämtat 3 juni, 2010 från

32

Bendell, J., 2003.

Talking for change? Reflections on effective stakeholder dialogue. In J. Andriof, S. Waddock, B. Husted & S. S. Rahman (Eds.), Unfolding stakeholder thinking 2: Relationships, communication, reporting and

performance (pp. 53-69). Sheffield: Greenleaf

De Geer, H., Borglund, T, Frostensson, M., 2009.

Reconciling CSR with the Role of the Corporation in Welfare States- the Problematic Swedish Example. Journal of Business ethics. 89 (3), 269- 283.

Eriksson, M., 2010.

Planeringschef Knivsta kommun, 4 april kl. 15:30, Knivsta Kommunhus. Personlig intervju. Ericson, H., 2010.

Miljöstrateg Sigtuna kommun, 23 april kl. 11.15, Sigtuna Kommunhus. Personlig intervju. EU: 1, 2010.

Corporate Social Responsibility (CSR), Hämtat 3 juni 2010 från

<http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sustainable-business/corporate-social-responsibility/index_en.htm>

EU: 2, 2005.

Europa – Sammanfattning av Eu-lagstiftningen ” Hållbar utveckling” Hämtat 3 juni 2010 från <http://europa.eu/legislation_summaries/environment/sustainable_development/index_sv.htm> FN, 1984.

“Our Common Future, Chapter 2: Towards Sustainable Development”. Hämtat 3 juni, 2010 från <http://www.un-documents.net/ocf-02.htm>

Freeman, R. E. 1984.

Strategic management: A stakeholder approach. Boston: Pitman Publishing. Gadde, L-E., Håkansson, H. 1998.

Professionellt inköp. Lund: Studentlitteratur AB. Gladnikoff, S., 2010.

Planeringschef Vallentuna kommun, 5 maj, kl. 13:40, Vallentuna Kommunhus. Personlig intervju. Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. 2008.

33

GRI, 2010.

Stakeholder Inclusiveness, Hämtat 3 juni 2010 från

<http://www.globalreporting.org/ReportingFramework/G3Online/DefiningReportContent/LowerBlock/ StakeHolderInclusiveness.htm>

Itps, 2009.

“Tillväxtanalys”. Hämtat 3 juni, 2010 från <http://www.itps.se/sv/aktuellt/nyheter/article0043.html> Jamali, D. 2008.

A Stakeholder Approach to Corporate Social Responsibility: A fresh perspective into theory and practice. Journal of business ethics 82 (1), 213- 231.

Jaresved, F., 2010.

Chef för hållbar utveckling och Kvalitetssäkring, Arlanda/ Swedavia, 27 april kl. 15. 30, Versailles, Arlanda. Personlig intervju.

Kaptein, M. & van Tulder, R. 2003.

Toward Effective stakeholder Dialogue. Business and society review 108 (2), 203- 224.Knivsta kommun, 2010. ”Hållbar utveckling”. Hämtat 3 juni. 2010 från < http://www.knivsta.se/Trafik-och-infrastruktur/Samhallsutveckling-och-planering/Hallbar-utveckling.aspx>

Larsson, L-O. 2009.

Hållbar affärsutveckling. Stockholm: FAR SRS Förlag AB

Letter of intent, 2008.

”Åtgärder för ökad tillgänglighet till och begränsade utsläpp kring Arlanda” hämtat 3 juni, 2010 från <http://www.brommaairport.se/upload/dokument/Press/Letter%20of%20Intent_Arlanda.pdf> Länsstyrelsen i Stockholmslän, 2010.

“Tillståndsprövning enligt miljöbalken”. Hämtat 3 juni, 2010 från <http://www.ab.lst.se/templates/InformationPage____4391.asp> Mitchell, R. K., Agle, B. R., & Wood, D. J. 1997.

Toward a theory of stakeholder identification and salience: Defining the principle of who and what really counts. Academy of Management Review. 22(4), 853- 886.

Norén, G., 2010.

Planeringschef Upplands Väsby kommun, 5 maj, kl. 13:30, Väsby Kommunhus. Personlig intervju. Nyföretagarcentrum, 2010.