Institutionen för samhällsvetenskap
Vårdnadsbidraget
En fallstudie av hur vårdnadsbidraget har
påverkat barnfamiljer i Växjö kommun
Abstract
The first July 2008 did the Swedish government introduce a new family policy, the child care allowance. This essay is a case study of how the child care allowance has influenced families and which possible effects that the child care allowance can lead to. In order to respond to the issue has family models been used in order to analyze the results from a questionnaire survey distributed to households which has become granted child care allowance in Växjö municipality. Therefore is this essay’s premier contribution to the social science a description of how families have reasoned and decided about their child-care. The main result from the essay's empirical survey is that it’s mainly women that are influenced by the grant, through that they lower the scope on their hour of work. This fact can on longer view give effects on the Swedish labor market, when women's position on the labor market are to be weakened compared with the men's.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...6
1.1 Syfte och frågeställningar ...6
1.2 Disposition ...7
1.3 Avgränsningar ...7
2. Teoretiskt ramverk ...8
2.1 Beckermodellen ...8
2.2 Förhandlingsmodellen ...9
2.3 Den strategiska familjemodellen ...9
2.3.1 Empirisk motivering av familjemodellerna ... 10
3. Bakgrund... 12
3.1 Svensk familjepolitik ... 12
3.2 Vårdnadsbidraget i korthet ... 13
3.2.1 Kritik mot vårdnadsbidraget ... 14
4. Tidigare studier ... 16
4.1 Studier av vårdnadsbidraget i Sverige ... 16
4.2 Familjepolitiska reformers betydelse ... 17
4.3 Vårdnadsbidraget sett ur ett internationellt perspektiv ... 17
4.3.1 Vårdnadsbidraget i Norge ... 18
4.3.2 Vårdnadsbidraget i Finland ... 19
4.4 Vårdnadsbidragets effekter på familjers agerande ... 19
5. Metod... 22
5.1 Material och metod ... 22
5.2 Centrala begrepp ... 24 5.3 Forskningsetiska hänsynstaganden ... 24 5.4 Metodkritik ... 25 6. Resultatredovisning ... 27 6.1 Resultatredovisning från enkätundersökning ... 27 6.1.1 Inledande frågor ... 27 6.1.2 Allmänna frågor ... 27
6.1.3 Frågor till barnets vårdnadshavare ... 35
7. Slutsatser ... 42 Referenser
Bilaga 1 – Enkät
Figurförteckning
Figur 1: Genomsnittlig månadslön för kvinnor och män 2006 ... 10
Figur 2: Genomsnittlig tid för barnomsorg som huvudaktivitet efter familjecykel år 2000/01. Föräldrar med hemmavarande barn. Alla dagar, minuter per dag. ... 11
Figur 3: Hur hushållen valt att agera om vårdnadsbidraget inte varit ett alternativ ... 27
Figur 4: Hushållens anledningar till ansökan om vårdnadsbidrag ... 28
Figur 5: Hur hushållens inkomster påverkar valet att ansöka om vårdnadsbidrag ... 29
Figur 6: Hur hushållens ekonomi klarar sig under uttag av vårdnadsbidrag ... 29
Figur 7: Den eller de vårdnadshavare som huvudsakligen stannar hemma med barnet ... 30
Figur 8: Anledningar till varför huvudsakligen en vårdnadshavare stannar hemma ... 31
Figur 9: Anledningar för de vårdnadshavare som delar barnomsorgen lika mellan sig ... 32
Figur 10: Om hushållen under uttag av vårdnadsbidrag är i behov av barnpassningshjälp ... 32
Figur 11: Vilka vårdnadshavarna vänder sig till för hjälp med barnpassning ... 33
Figur 12: Påståenden ... 34
Figur 13: Vårdnadshavarnas utbildningsnivå ... 35
Figur 14: Karaktären på vårdnadshavarnas arbeten ... 35
Figur 15: Vårdnadshavarnas arbetstid under uttag av vårdnadsbidrag ... 36
1. Inledning
I jämförande internationell forskning beskrivs ofta Sverige som en tvåförsörjarstat där både mödrar och fäder kombinerar förvärvsarbete med barn. Denna tvåförsörjarmodell brukar förklaras av den svenska familjepolitiken med inkomstrelaterad föräldraförsäkring och en väl utbyggd barnomsorg. Den första juli år 2008 infördes vårdnadsbidrag i 16 av Sveriges kommuner. Vårdnadsbidraget ger barnfamiljer en större valfrihet i frågan om hur de vill hantera omsorgsfrågan för sina barn efter att de utnyttjat föräldrapenningen, och underlättar för dessa familjer ekonomiskt under den period de önskar vårda barnet hemma. Lagförslaget om vårdnadsbidrag har föranlett en diskussion där regeringens ståndpunkt är att bidraget fungerar som en valfrihetsreform medan kritiska röster hävdar att det är en kvinnofälla. Hur familjepolitiska reformer organiseras ger effekter på individers rationella beteenden, men det kan därutöver även ge olika konsekvenser för män och kvinnor. Hur har då vårdnadsbidraget påverkat de familjer som blivit beviljade bidraget? Vad innebär reformen för männen och kvinnorna? Erfarenheter från Norge och Finland kastar ett ljus över vilka möjliga konsekvenser som vårdnadsbidraget kan leda till, men för att få en djupare förståelse över fenomenet i den svenska kontexten är det lämpligaste tillvägagångssättet att fråga de berörda vårdnadshavarna själva. Utifrån hur familjer har agerat kan sedan vårdnadsbidragets konsekvenser uppmärksammas.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att utreda hur vårdnadsbidragets införande har påverkat barnfamiljer. Huvudfrågeställningen är: Hur påverkar vårdnadsbidraget barnfamiljer och vilka effekter kan bidraget ge? För att besvara huvudfrågeställningen ställs två delfrågor: 1) Hur har familjerna agerat1 kring vårdnadsbidraget? 2) Finns det några skillnader mellan könen? Genom att undersöka hur småbarnsföräldrar har agerat kommer en diskussion om vårdnadsbidragets effekter senare att föras där resultaten från uppsatsens empiriska undersökning sammanförs med tidigare forskning och teori.
1 Begreppet agera avgränsas i denna studie till att åsyfta till vårdnadshavares beslut om hur deras barnomsorg
1.2 Disposition
Uppsatsen är disponerad enligt följande: I kapitel 2 beskrivs en teorigenomgång där relevanta familjemodeller presenteras för att förklara hur hushåll agerar. I kapitel 3 beskrivs vårdnadsbidraget bakgrund i svensk familjepolitik. I kapitel 4 följs detta upp av tidigare forskning, där bland annat internationella erfarenheter av vårdnadsbidrag samt forskning om familjers agerande beskrivs. I kapitel 5 redogörs för uppsatsens metod och tillvägagångssätt. I kapitel 6 presenteras först resultaten av uppsatsens empiriska undersökning, för att därefter analyseras. I kapitel 7 summeras resultaten i form av slutsatser och en avslutande diskussion.
1.3 Avgränsningar
2. Teoretiskt ramverk
Ett val som alla familjer som skaffar barn ställs inför är valet av barnomsorg och i förlängningen hur föräldrarnas förvärvsarbete kommer att påverkas av detta. I forskning kring familjers beslutsprocess finns det ett flertal teorier som på olika sätt uppmärksammar denna beslutsprocess. Av dessa teorier finns exempelvis Becker-modellen och genusideologisk teori. Både Becker-modellen och genusteorin ger liknande förutsägelser för fädernas utnyttjande av föräldraledighet, då fäder i större utsträckning tjänar mer på förvärvsarbete än mödrar vilket leder till större nytta för familjen om det är mamman som stannar hemma med barnet.2 Sedan
Becker-modellens införande har kompletterande familjemodeller växt fram, som tillfört fler aspekter av familjens beslutsprocess. Bland dessa återfinns förhandlingsmodellen och den strategiska familjemodellen. Eftersom syftet med uppsatsen inte är att pröva validiteten av någon specifik teori används en kombination av dessa teorier för att undersöka vårdnadsbidragets effekter.
2.1 Beckermodellen
Beckermodellen har sedan den introducerades på 1970-talet varit den dominerande teorin i ekonomisk forskning kring hur familjer väljer att disponera sin tid mellan förvärvsarbete och hushållsarbete. Modellen utgår ifrån att familjer agerar som en helhet, där de har ett gemensamt intresse av att utöka deras välfärd och deras sociala nyttor.3 Enligt Beckermodellen förväntas familjens medlemmar att göra individuella insatser för att skapa fördelar åt familjen som helhet, och hur familjemedlemmarna väljer att fördela sin tidsinsats mellan förvärvsarbete och hushållsuppgifter förväntas ha komparativa fördelar. Eftersom mannen i familjen förväntas ha större fördelar av att förvärvsarbeta, då denne oftast har högre lön, och kvinnan förväntas vara effektivare på hushållsarbete är en av modellens hypoteser att både kvinnan och mannen kommer att maximera sin produktion av sociala nyttor genom att specialisera sig på det område de är bäst på, alltså mannen på förvärvsarbete och kvinnan på hushållsarbete. Barnomsorgen kommer för familjen att vara en social nytta, då barnets välfärd är ett gemensamt intresse hos föräldrarna. Deras ansträngningar för barnets välfärd anses ge komparativa fördelar längre fram i tiden. 4
2 Sundström och Duvander, 2000:6f 3 SOU 1997:138:60
2.2 Förhandlingsmodellen
I familjer där par delar både hushåll och får barn tillsammans uppstår arbetsuppgifter som bör fördelas mellan parterna och genom att använda sig av förhandlingsmodellen är målet att på ett tydligt sätt åskådliggöra hur förhandlingen om barnets omsorg går till. Förhandlingsmodellen uppmärksammar, till skillnad från Beckermodellen, att det finns individuella preferenser i en familj som möjligtvis kan kollidera med varandra. Exempelvis kan både kvinnan och mannen ha ett intresse av att förvärvsarbeta, men eftersom barnets välfärd innebär ett åtagande som kräver att föräldrarnas tid åt förvärvsarbete måste sänkas behövs en förhandling föräldrarna sinsemellan om hur de ska lösa konflikten mellan förvärvsarbete och barnomsorg. Förhandlingen pågår inte enbart inom familjen utan även mellan anställd och arbetsgivare, det finns med andra ord två olika arenor där förhandlingar måste genomföras för att besluta om vilken vårdnadshavare som ska stanna hemma med barnet. Det pågår endast någon form av förhandling i de par där båda föräldrarna planerar att dela på föräldraledigheten, i andra par är en förhandling inte aktuell utan det är underförstått att föräldraledigheten tillfaller kvinnan. De reproduktiva uppgifterna i de hushållen som inte är föremål för förhandling är med andra ord kvinnans ansvar.5
2.3 Den strategiska familjemodellen
Den strategiska familjemodellen utgår från att det inom en familj, precis som i förhandlingsmodellen, inte finns några gemensamma intressen utan snarare individuella intressen som familjemedlemmarna genom att agera strategiskt försöker uppnå. Genom att en familjemedlem uppskattar hur de andra familjemedlemmarna kommer att agera och hur de kommer att fördela sin tid kan familjemedlemmen ifråga besluta om hur denne bäst kan allokera sin tid. Om exempelvis en annan familjemedlem med stor sannolikhet kommer att ta hand om hushållsarbetet, behöver andra familjemedlemmar inte investera sin tid i det arbetet själv. Därför finns det i den strategiska familjemodellen incitament för familjemedlemmar att undvika egna investeringar i familjens kollektiva nyttigheter, med andra ord existerar det ett free-rider problem.6
Dessa tre modeller uppmärksammar på varierande sätt hur beslutsprocessen i familjekonstellationer kan gå till, antingen om man väljer att se familjen som en enhet med gemensamma intressen eller med familjemedlemmar som har individuella mål som kan komma att kollidera med varandra. Eftersom familjers ekonomiska situation samt deras värderingar kring barnets välfärd ser olika ut för olika familjer kan det variera vilken modell som förklarar beslutsprocessen mest tillfredsställande.
2.3.1 Empirisk motivering av familjemodellerna
Tillsammans med de tre familjemodellerna används empiriskt material för att stödja två antaganden som hör ihop med familjemodellernas förutsägelser: att män tjänar mer på förvärvsarbete jämfört med kvinnor och att kvinnor i större utsträckning än män använder sin lediga tid åt barnomsorg. Dessa antaganden används tillsammans med familjemodellerna som analysverktyg senare i uppsatsen.
Figur 1: Genomsnittlig månadslön för kvinnor och män 2006
7Män inom samtliga delar inom arbetsmarknaden tjänar mer på förvärvsarbete jämfört med kvinnor. Störst skillnad råder hos tjänstemän inom privat sektor och minst skillnad återfinns hos arbetarna inom offentlig sektor.
Figur 2: Genomsnittlig tid för barnomsorg som huvudaktivitet efter familjecykel
år 2000/01. Föräldrar med hemmavarande barn. Alla dagar, minuter per dag.
8Enligt statistik från SCB lägger kvinnor en ansenligt större tid åt barnomsorg, främst vad gäller hjälp och tillsyn. Till stora delar sköts den vardagliga omsorgen av barn av mamman i hushållet, både som sammanboende och som ensamstående förälder.
3. Bakgrund
I detta avsnitt beskrivs en kortfattad historik om vårdnadsbidraget, följt av en sammanfattning av lagens utformning idag. Därefter uppmärksammas kritik som föranletts av propositionen till vårdnadsbidraget.
3.1 Svensk familjepolitik
Från år 1960 fram till år 1985 ökade andelen förvärvsarbetande kvinnor från ungefär 48 procent upp till cirka 80 procent, vilket var ett resultat av nya samhällsförändringar och nya jämställdhetsideal. Trenden var att familjer gick från att vara en- till tvåinkomsttagarfamiljer. Konsekvensen av denna utveckling var ett ökat behov av barnomsorg, då kvinnan i familjen inte längre stannade hemma som hemmafru under perioden då barnen var små, vilket föranledde krav på de politiska partierna att skapa lösningar till god barnomsorg.9
Vårdnadsbidrag har under en lång period varit uppe i diskussion på politisk nivå i Sverige. Redan år 1964 utredde socialdemokraterna i ett betänkande, Kvinnans jämlikhet, ett möjligt vårdnadsbidrag. Det principiella skälet att införa detta var att öka jämlikheten och kompensera inkomstbortfallet som följer om familjerna väljer att stanna hemma med sina barn. Samtidigt motsatte sig det dåvarande Högerpartiet den tänkta reformen, då bidraget skulle bli liktydigt med ett kommunistiskt system. 10 Ett decennium senare var åsikterna partierna emellan ombytta, och istället var det moderata samlingspartiet som rekommenderade vårdnadsbidrag och socialdemokraterna som motsatte sig det. Anledningen till varför socialdemokraterna år 1973 var emot reformen var därför att det riskerade att hindra utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen. 11 Å andra sidan var det moderata samlingspartiet starkt för ett
vårdnadsbidrag då de ansåg att ”politiskt betingade kollektiva lösningar kan aldrig ersätta den kärlek, värme och omtanke som utvecklas i familjekretsen” samtidigt som de menade att det är negativt att småbarnsfamiljer blir beroende av staten för tillhandahållande av barnomsorg, som var fallet med den kommunala barnomsorgen. 12
9 Hinnfors 1992:37-41 10 ibid:110f
1991 tillträdde en borgerlig regering där framför allt det kristdemokratiska partiet var för ett införande av vårdnadsbidrag. I juli 1994 infördes lagen, ett halvår kvar till nästa val. Då socialdemokraterna vann valet var en av den nya regeringens första åtgärder att avskaffa vårdnadsbidraget.
3.2 Vårdnadsbidraget i korthet
Vårdnadsbidraget är ett kommunalt bidrag som kan införas av de kommuner som anhåller om detta. Kommunerna kan besluta om de vill införa antingen helt vårdnadsbidrag med en bidragsnivå på 3000 kronor i månaden eller både helt och ett reducerat vårdnadsbidrag med en ersättningsnivå som motsvarar mot de timmar barnet ej går i förskola.13 För att föräldrar med barn i åldrarna 1-3 ska ha rätt att ansöka om vårdnadsbidrag finns det ett antal förutsättningar. De allmänna förutsättningarna för att kunna ansöka om vårdnadsbidraget är att barnet ifråga är mellan 1 till 3 år, folkbokfört i den aktuella kommunen samt inte har förskoleplats som avser heltid. Den vårdnadshavare som ansöker om vårdnadsbidrag måste vara folkbokförd på samma adress som barnet och även bo tillsammans med barnet. Vårdnadshavaren är inte berättigad att ansöka om vårdnadsbidrag om de samtidigt tar emot föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program, sjukpenning eller rehabiliteringspenning, sjukpenning under eller direkt efter att arbetslöshetsersättning lämnats, sjukersättning eller aktivitetsersättning, ålderspension, äldreförsörjningsstöd eller introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. 14
Regeringen har funnit det nödvändigt att göra avgränsningar för att främja arbetsmöjligheter för vårdnadshavarna och för att undvika att de som redan står utanför arbetsmarknaden inte ska hamna i en så kallad inlåsningseffekt och hamna ännu längre ifrån arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget får inte heller ges till en vårdnadshavare vars make eller sambo tar emot någon av dessa ersättningar. Anledningen till detta är att om de begränsningar som fastställs i lagen enbart skulle avse den individ som ansöker om vårdnadsbidrag skulle denne kunna kringgå lagen genom att låta sin partner ansöka om vårdnadsbidrag istället och därigenom motverka regeringens mål att främja arbetslinjen. 15 Regeringen gör antagandet att de föräldrar
13 I Växjö kommun finns det enbart möjlighet att ansöka om helt vårdnadsbidrag, därför utgår studien härefter
endast från att bidragsnivån ligger på 3000 kronor.
som uppbär några av de nämnda bidragen inte har lika stort behov att få mer tid tillsammans med sina barn jämfört med de föräldrar som förvärvsarbetar.16
Vårdnadshavare till barn har rätt att, om de ansöker om helt vårdnadsbidrag, vara helt ledig eller vara ledig på halvtid från sina arbeten under tiden vårdnadsbidrag tas ut, samtidigt som vårdnadsbidraget ändå kan kombineras med fullt förvärvsarbete om så önskas av vårdnadshavarna. Reglerna är utarbetade för att göra en avvägning mellan vårdnadshavarnas intresse av att stanna hemma med barnet och intresset för att bedriva en effektiv verksamhet hos företag och arbetsgivare.17
Regeringens bedömning är att vårdnadsbidraget är att betrakta både som en familjeförmån och en social förmån.18 Den nuvarande socialministern Göran Hägglund berättar i en intervju
att avsikten med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar valmöjligheten att antingen själva vara delaktiga i barnomsorgen eller använda vårdnadsbidraget till att köpa tjänster av mer än en barnomsorgsgivare. Han förklarar vidare att ”genom att öka föräldrarnas möjlighet, och vi tror på föräldrarna, så kommer de att bestämma det som passar deras egna barn bäst.”. 19
3.2.1 Kritik mot vårdnadsbidraget
Flera remissinstanser, däribland Försäkringskassan och Barnomsorgsmannen, har kritiserat förslaget att både vårdnadshavaren och dennes partner inte får ta emot några av dessa bidrag då det ur ett barnperspektiv inte är rimliga begränsningar vad gäller barnets omsorg. Nacka kommun argumenterar för att aktivitetsstöd och utvecklingsstöd bör uteslutas från listan av bidrag som inte är förenliga med vårdnadsbidrag, då dessa bidrag innebär en heltidssysselsättning. 20 Det har riktats ytterligare kritik mot vårdnadsbidraget, däribland i en
vårdplats hos den kommunala barnomsorgen är värd, och hotar därför kvalitén på kommunal barnomsorg. 21
Enligt Skolverket fattas vårdnadsbidragets effekter sett ur ett barnperspektiv i regeringens promemoria för lagen. Förskolans betydelse för barnens utveckling och lärande är av vikt, och för barn som har ett annat modersmål än svenska ger förskolan en möjlighet för barnen att utveckla både sitt modersmål som svenska. Då barn med minoritetsspråk enligt erfarenheter från Norge är överrepresenterade bland barn som brukar kontantstöd (den norska motsvarigheten till vårdnadsbidrag) riskerar dessa barn att förlora den språkstimulans förskolan erbjuder.22
21 Motion 2007/08:Sf14:1
4. Tidigare studier
Först beskrivs tidigare studier av vårdnadsbidraget i Sverige. Därefter uppmärksammas familjepolitiska reformers betydelse, vårdnadsbidraget sett ur ett internationellt perspektiv och slutligen studier som uppmärksammar familjers beslutsprocess i barnomsorgsfrågor.
4.1 Studier av vårdnadsbidraget i Sverige
Vårdnadsbidraget som infördes en kort period under år 1994 undersöktes i en studie av Widman, och resultaten därifrån visade att det främst var kvinnor som antingen hade en låg utbildningsnivå eller en låg inkomstnivå i jämförelse med pappan, som tog ut vårdnadsbidrag. Enligt Widman riskerar kvinnor i högre utsträckning än män att hamna i ett bidragsberoende då vårdnadsbidraget ger en belöning för den period som kvinnorna väljer att inte arbeta. 23 En annan studie som uppmärksammat vårdnadsbidragets möjliga effekter observerar att den familjepolitiska reformen kan stärka en traditionsbunden arbetsfördelning mellan män och kvinnor, men hur vårdnadsbidraget påverkar kvinnorna beror på vilken socioekonomisk grupp de tillhör. 24
Enligt en undersökning av det nuvarande vårdnadsbidraget är det bara var 60:e familj, som har rätt att ansöka om vårdnadsbidrag som gör det, och regeringens tidigare uppskattning att cirka 15 procent av familjerna skulle ansöka om vårdnadsbidrag har varit en överskattning. Vad undersökningen även slog fast var att en överhängande del sökande var kvinnor, 92 procent jämfört med 8 procent män, och att det i första hand var familjer med en redan låg inkomst som valde att ansöka om vårdnadsbidrag. Enligt experter beror den stora andelen kvinnor som stannar hemma med barnen på att deras medelinkomst är lägre. 25 Enligt en
tjänsteman på Växjö kommun är däremot intresset för vårdnadsbidraget stort hos medborgarna, och tycks inte ha avstannat eller ebbat ut sedan lagens införande. I relation till andra kommuner finns det i Växjö kommun ett stort intresse. En av flera möjliga förklaringar till detta intresse misstänks vara att Växjö kommun det senaste året haft flera hundra barn i kö till barnomsorgen. 26
23 Widman, Marit 2006:39 24 Andersson, Elvira 2007:43
4.2 Familjepolitiska reformers betydelse
Politiska institutioner skapar belönings- och bestraffningssystem, som i förlängningen påverkar individers rationella beteenden. Exempelvis kan införandet eller avskaffandet av ett bidrag i förlängningen leda till att medborgarna får en annan bild av vilka tjänster som staten kan tillhandahålla. Vad gäller jämställdhetsdebatten kom avskaffandet av sambeskattning av makar 1971 och införandet av föräldraförsäkringen 1974 att ha en starkare genomslagskraft än vad den ideologiska debatten hade, då det efter avskaffandet var mer lönsamt för gifta kvinnor att förvärvsarbeta än tidigare, vilket ledde till en ökad andel gifta kvinnor som förvärvsarbetade. Fenomenet hade snarare att göra med ekonomiska incitament än vad det hade med hur jämställda hushållen var. 27 Det finns tidigare forskningsresultat som visar att
politiska institutioner är med och påverkar inte bara individers rationella beteenden i fråga om ekonomi utan även vilket beteende som är lämpligt i olika situationer.28 Hur politiker väljer
att organisera socialförsäkringssystemen kommer i stor utsträckning påverka kvinnor och mäns valmöjligheter, men leder då till olika konsekvenser beroende på deras kön. 29 Sverige tillsammans med de nordiska länderna har utvecklat en tvåförsörjarmodell, då den svenska föräldraförsäkringen samt en väl utvecklad barnomsorg har skapat goda möjligheter för bägge föräldrarna att förvärvsarbeta under perioden då barnen är unga. Då föräldraförsäkringens ersättning till stor del avgörs på grund av tidigare inkomster har detta ekonomiska incitament för kvinnorna lett till en internationellt sett hög andel förvärvsarbetande kvinnor. Den inkomstrelaterade föräldraförsäkringen är enligt studier starkt korrelerade med andelen barn under tre år i offentlig barnomsorg.30
4.3 Vårdnadsbidraget sett ur ett internationellt perspektiv
I detta avsnitt beskrivs studier och dess empiriska resultat av vårdnadsbidrag i Norge och Finland. Både Norge och Finland innefattas i det som brukar kallas för den nordiska välfärdsmodellen, där den offentliga sektorn har ett stort ansvar för barnomsorg och äldreomsorg samtidigt som andelen kvinnor som förvärvsarbetar är hög. Vid jämförelser mellan länder är i det i detta sammanhang viktigt att påpeka att det finns skillnader mellan
27 Pierre, Rothstein 2003:8f 28 ibid:10
länderna som gör det svårt att dra säkerställda slutsatser, men erfarenheterna från Norge och Finland kan ändå kasta ett ljus över vilka faktorer som är centrala.
4.3.1 Vårdnadsbidraget i Norge
I Norge infördes ett likartat bidrag 1999, kontantstøtte (på svenska: kontantstöd), ett bidrag som efter att ha varit verksamt i nio år ska tas bort. Den första utvärderingen av kontantstöd i Norge slog fast att dess påverkan på arbetsmarknaden var förbluffande låg. Däremot hade enbart de kortsiktiga effekterna fångats upp av utredningen, vilket gjorde en ytterligare undersökning något år senare nödvändig. I en rapport från 2005 kartlades hur föräldrarnas förvärvsarbete påverkats av kontantstödet. Tvärsnittsanalyser har då visat att huruvida föräldrarna haft kontantstöd har en betydande verkan för främst mammornas utsikter för arbete. Slutsatsen av utredningen var att kontantstödet i stor utsträckning bidrog till att upprätthålla traditionella könsroller bland småbarnsföräldrar och därmed även gett en negativ effekt för jämställdheten. 31 Sannolikheten för att mödrar har arbete minskade drastiskt från år
1998 till år 2002. Anledningen till den minskade andelen förvärvsarbetande kvinnor i Norge är att de har anpassat sig till den förda familjepolitiken och förlängt sin arbetsfrånvaro, bland annat genom att gå ner till deltid.32
Hur föräldraförsäkringen är organiserad ger olika konsekvenser för kvinnors förvärvsarbete. I länder där ett lågt enhetsbelopp betalas ut som ett vårdnadsbidrag ger istället negativa effekter på kvinnors förvärvsarbete, både under perioden vårdnadsbidraget tas ut men även efter. Det finns studier som påvisar starka samband mellan förstföderskor i Sverige och Norge som genom tidigare inkomstnivåer blivit berättigade till inkomstrelaterad föräldraförsäkring och fortare återgår till förvärvsarbete, jämfört med de förstföderskor som inte varit berättigade till en inkomstrelaterad ersättning. Hur föräldraförsäkringen är uppbyggd, om den är inkomstrelaterad eller är uppbyggd som ett vårdnadsbidrag, ger tydliga effekter på kvinnors förvärvsarbete. Exempelvis har införandet av vårdnadsbidrag i Tyskland och Frankrike lett till att andelen förvärvsarbetande kvinnor minskar dramatiskt medan tvåförsörjarmodellen lett till en mer jämställd arbetsmarknad.33
31 Rønsen 2005:3
Från 1999 fram till 2004 har det i den norska befolkningen varit en svag nedgång i andelen barn som är brukare av kontantstöd, medan det bland barn med invandrarbakgrund är en betydligt större andel. Denna skillnad var som störst i Oslo, och en anledning till detta var att andelen barn med invandrarbakgrund är överrepresenterade i huvudstaden än i andra delar av landet. En ytterligare bakomliggande faktor är att föräldrar med invandrarbakgrund i större utsträckning har lägre sysselsättning samtidigt som andelen barn är högre än genomsnittet.34
4.3.2 Vårdnadsbidraget i Finland
I Finland har vårdnadsbidrag funnits sedan 1980-talet. Den forskning som utförs visar att ju högre ekonomisk ersättning vårdnadshavare kan få via vårdnadsbidrag, desto högre andel kvinnor som tog hand om sina barn hemma och desto lägre användning av offentlig barnomsorg. År 2001 ansökte 78 procent av mödrarna i Finland om vårdnadsbidrag. De kvinnor som i störst utsträckning använt sig av vårdnadsbidrag är de unga, lågutbildade och som har en svag position på arbetsmarknaden. Jämfört med Sverige har finska mödrar i stor utsträckning valt att utnyttja vårdnadsbidrag medan svenska mödrar i ökande grad använt sig av offentlig barnomsorg.35 En möjlig förklaring till varför vårdnadsbidraget varit mer populärt i Finland jämfört med Sverige beskrivs i en studie som uppmärksammar den politiska diskursen och dess påverkan på policyresultat. När vårdnadsbidraget infördes i Sverige 1994 beskrevs den i den politiska debatten som en kvinnofälla, medan det i Finland beskrevs som en möjlighet för föräldrarna att själva bestämma hur de ville organisera barnets omsorg.36
4.4 Vårdnadsbidragets effekter på familjers agerande
Hur kombinationen mellan barn och förvärvsarbete fungerar är en viktig faktor som påverkar hur familjer väljer att använda sig av vårdnadsbidraget. Det finns en tydlig könsaspekt av den problematiken då det främst är kvinnor som väljer att minska sin arbetstid till förmån för tid med barn.37 Enligt en undersökning utförd av Lennart Flood och Urban Gråsjö brukar män till skillnad från kvinnorna i regel inte sänka sin arbetstid när familjen skaffar barn. Kvinnors förvärvsarbete minskas med nästan 11 timmar per vecka när hushållet har barn i åldrarna 0-3, medan männens arbetstid är oförändrad under samma period. Denna minskade jämlikhet
34 Daugstad 2006:1
ifråga om arbetstidens omfattning minskar sedan i takt med att barnet blir äldre, då behovet av barntillsyn inte är lika stor. 38 I forskning kring vilka hinder som kan ligga till grund till varför
pappor i mindre utsträckning än mammor väljer att ta ut föräldraförsäkring uppmärksammas fyra typer av hinder som kan spela in för att förklara detta. Det första hindret är de traditionella könsrollerna, det andra de ekonomiska skälen, det tredje hindret är attityder på arbetsplatsen och det fjärde och sista är att kvinnan i familjen inte vill dela med sig av föräldraledigheten och övar motstånd till att låta pappan stanna hemma med barnet och ta över kvinnans privilegium. 39
Problemet med lång frånvaro från arbetsmarknaden när mödrar stannar hemma för att ta hand om sina barn uppmärksammades redan när föräldraförsäkringen infördes 1974. Skillnaden mellan föräldrarnas jämställdhet ifråga om barnomsorg och hushållsarbete antas då förstärkas samtidigt som arbetsgivare i större utsträckning tvekar att anställa mödrar.40 De allra flesta
forskare är eniga om att vårdnadsbidraget riskerar att ytterligare förstärka de traditionella könsrollerna och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden genom en lång frånvaro från arbete försvagas.41
Hushållens ekonomiska situation kan påverka valet på olika sätt. Familjer med god ekonomi har enklare att stanna hemma med barnen men har samtidigt starkast incitament för att återgå till arbetslivet. Hushåll med lågutbildade föräldrar tenderar att ha mer slitsamma arbeten, vilket kan påverka deras vilja att återgå till förvärvsarbete negativt. Dessutom är den ekonomiska förlusten att avstå från förvärvsarbete ytterligare en period inte lika stor som i hushåll med högavlönade arbeten. 42 Därför finns det skäl att hävda att kombinationen mellan
barn och förvärvsarbete fungerar olika i olika familjekonstellationer med olika ekonomier.43
I hushåll där antingen mammans inkomst är lägre än pappans eller i de fall där bägge vårdnadshavarna har låga inkomster är sannolikheten högre att barnet börjar senare i förskola.
44 Det faktum att låginkomstmammor stannar hemma längre med barnet kan tolkas i ljuset av
deras arbetsmarknadssituation och att en låg inkomst inte är ett tillräckligt incitament för
38 SOU 1997:138:182f 39 Bekkengen 2002:18-22 40 Haataja och Nyberg 2005:201 41 ibid:203
42 Duvander 2006:7f 43 ibid:21
dessa att börja förvärvsarbeta tidigare än vad de behöver. En möjlighet är också att en andel av dessa inte har något arbete att gå till efter föräldraledigheten och att nivån på arbetslöshetsersättningen inte skiljer sig nämnvärt från den rådande ekonomiska situationen.45
Ett delat ansvar för barnets omsorg kan antingen ses som en faktor för att båda föräldrarna återgår till förvärvsarbete tidigare, samtidigt som det delade ansvaret kan tolkas som att föräldrarna är barnorienterade och önskar att maximera den disponibla tiden tillsammans med sitt barn.46 För faktum är att föräldrar generellt sett önskar en senare start i förskola för sina
barn än den faktiska tidpunkten då barnet börjar på förskola.47 När vårdnadshavare till barn
anser att det är lämpligt att låta barnet börja på förskola kan vara en betydande faktor som inverkar på andelen familjer som utnyttjar vårdnadsbidrag. Det främsta argumentet mot en tidig start för barnet att börja i förskola är att barnet då inte är mogen tillräckligt att vistas utanför hemmiljön. Andra argument som framförs är att barnet lätt smittas av infektioner på dagis, att det är en mycket stressig miljö jämfört med vad barnet är van vid hemifrån och att en stor andel föräldrar vill spendera mer tid tillsammans med sina barn än vad föräldraförsäkringen erbjuder. Argumenten för en tidig start är istället att det finns forskning som pekar på att barn som börjar på dagis tidigare klarar sig bättre i skolan och att förskolan ger indirekta positiva effekter som kan visa sig senare i livet. 48
45 Duvander 2006:20 46 ibid:18
5. Metod
Grundantagandet i denna uppsats är att omvärlden är observerbar och existerar med eller utan vår kunskap av den. Detta innebär att verkligheten är densamma även om vi gör olika beskrivningar av hur den är beskaffad. Ontologin hamnar i det realistiska synsättet före epistemologin, och innebär med andra ord att hur verkligheten ter sig påverkar hur vi kan samla in kunskap om den och till vilken utsträckning det är möjligt att skaffa sig kunskap. Till skillnad från positivisternas synsätt, finns det enligt realismen sociala fenomen som inte är direkt observerbara. Detta faktum påverkar hur kunskap enligt realismen kan samlas in, och än viktigare, hur kunskapen senare tolkas. Djupgående strukturer som råder i samhället påverkar hur individuella aktörer själva upplever verkligheten. Könsordningen i ett samhälle kan exempelvis påverka aktörer utan att det finns möjlighet att upptäcka det genom enbart observation. 49 Genom att utreda hur vårdnadshavare både upplever och påverkas av vårdnadsbidraget kan dessa erfarenheter i en vetenskaplig analys bearbetas för att skapa en bild av vilka möjliga mekanismer som ligger bakom deras val och vilka effekter vårdnadsbidraget kan ge.
5.1 Material och metod
För att besvara uppsatsens frågeställningar rörande vårdnadsbidragets påverkan på familjers beslutsprocess och vilka konsekvenser det kan leda till har jag i uppsatsen valt att göra en fallstudie av vårdnadsbidragets införande i Växjö kommun. Växjö kommun var en av sexton kommuner i Sverige som valt att införa vårdnadsbidraget från och med den första juli 2008. Vid valet av fall uppmärksammades vilka kommuner som valt att införa vårdnadsbidraget från och med den första juli 2008. Eftersom uppsatsens syfte är att undersöka en enda given händelse, vårdnadsbidragets införande, och då antalet fall är begränsade har det varit nödvändigt att göra ett strategiskt val. Enligt en artikel från SVT50 ligger Växjö kommun
närmast det totala genomsnittet avseende antalet barn som blivit beviljade vårdnadsbidrag, och vid valet av fall var bedömningen att Växjö kommun kan väljas utifrån det vetenskapliga resonemanget om det typiska fallet. 51 I jämförelse med kommuner i eller i närheten av
49 Marsh och Stoker 2002:30f
storstadsområden som exempelvis Stockholm eller Malmö, kan Växjö kommun bättre tala för det totala genomsnittet av kommuner som infört eller ska införa vårdnadsbidrag.
Vidare är uppsatsen av förklarande karaktär eftersom syftet är att genom en närgranskning av populationen småbarnsföräldrar i Växjö kommun, söka förklaringar snarare än beskrivningar och värderingar.52 Uppsatsen kommer till att vara teorikonsumerande då jag använder olika teorier som på olika sätt kan förklara de empiriska data som jag får fram genom enkätundersökningen.53 Utöver enkätundersökningen har även en informantintervju
genomförts med en tjänsteman på Växjö kommuns skol- och barnomsorgsförvaltning som har varit delaktig i implementeringen av vårdnadsbidraget.
Sedan den förste juli 2008 fram tills den förste november 2008 har 63 ansökningar om vårdnadsbidrag blivit beviljade i Växjö kommun. Genom att hämta information från Växjö kommuns allmänna handlingar om vilka det är som har beviljats vårdnadsbidrag under denna period har sedan enkätundersökningar skickats ut till dessa hushåll (Se bilaga 1). De 63 hushållen som blivit beviljade vårdnadsbidrag är med andra ord uppsatsens analysenheter. Enkätundersökningens resultat är därefter uppsatsens empiriska material. Då uppsatsens syfte är att utreda hur vanligt förekommande olika svar är i populationen har en frågeundersökning i form av en enkät varit en rimlig metod att använda. Det har gett en stordriftsfördel då populationens storlek överskrider vad som hade varit ett rimligt antal intervjuer i denna uppsats. Genom att använda sig av en enkätundersökning undviks även oönskade intervjuareffekter mellan intervjuare och den intervjuade. 54
För att utreda hur vårdnadshavarna dels har resonerat och dels hur de påverkats av vårdnadsbidraget har flera tänkbara variabler utarbetats för att sedan operationaliseras i enkäten. De faktorer som har tänkts kan påverka vårdnadshavarna är i flera av fallen av ekonomisk karaktär, exempelvis frågorna 7, 8 och 9. Dessa samt övriga frågor grundar sig främst på de familjemodeller som presenteras i uppsatsens teoretiska ramverk. Vid utformandet av enkätfrågorna togs hänsyn till att antalet frågor skulle hållas så låg som möjligt, då risken att respondenterna väljer att inte besvara enkäten ökar ju fler frågor som
52 Esaiasson et al 2007:125 53 ibid:99
läggs till. För att kompensera ett lägre antal frågor har det i flera av frågorna getts möjlighet åt respondenterna att själva fylla i om de har något annat svar än de som finns valbara. 55
5.2 Centrala begrepp
Då uppsatsens syfte är att undersöka familjers agerande och deras uppfattning om barnomsorgsfrågor blir begreppen familj och kön centrala.
Det finns ingen enhetlig definition av begreppet familj tillgänglig i svensk lagstiftning, utan begreppets innebörd varierar beroende på situation. I äktenskapsbalkens beskrivning av familjen avses familjen vara en så kallad kärnfamilj, där mamma-pappa-barn lever tillsammans.56 I denna uppsats definieras begreppet familj som ett hushåll där en eller två
vuxna vårdnadshavare lever tillsammans med sitt eller sina barn. I uppsatsen kommer familj och hushåll att vara synonyma begrepp.
Begreppet kön är av problematisk natur, då begreppet både kan innefatta det biologiska och det sociala könet. Det går inte att vetenskapligt fastställa bakomliggande mekanismer genom att enbart hänvisa till det biologiska könet, utan det finns en social innebörd av begreppet kön som behöver tas hänsyn till. I uppsatsen utreds skillnader mellan vårdnadshavares kön för att uppmärksamma hur vårdnadshavarna påverkas av vårdnadsbidraget, därför kommer begreppet kön i fortsättningen att både innefatta de biologiska och de sociala mekanismer som kan ligga bakom skillnader mellan vårdnadshavare.
5.3 Forskningsetiska hänsynstaganden
Då uppsatsens empiriska undersökning är en enkätundersökning riktade till vårdnadshavare som blivit beviljade vårdnadsbidrag i Växjö kommun är det främst denna population som jag har fått göra forskningsetiska hänsynstaganden mot. Individerna som innefattas i denna population har ett grundläggande krav på integritetsskydd, det så kallade individskyddskravet. För denna uppsats innebär det ett avvägande av vilka frågor som är berättigade att ställa ur forskningssynpunkt och frågor som kan uppfattas av otillbörliga av de som ingår i undersökningen. Av den anledningen har inte några frågor om individernas inkomstnivå
ställts, då en sådan fråga kan uppfattas som obefogad i ett sammanhang där vårdnadsbidraget är i fokus.57 Informationskravet, som innebär att uppgiftslämnare ska vara informerade om i
vilket sammanhang deras uppgifter kommer att användas, har i uppsatsen konkretiserats i följebrevet till enkäten (se bilaga 1). Samtyckeskravet, att uppgiftslämnare ger sitt samtycke till medverkan i studien, krävs inte på förhand i enkätundersökningar utan ges efter att enkäten skickats tillbaka ifylld. 58 Konfidentialitetskravet hör starkt ihop med frågan om sekretess, identiteter av personer som deltar i en studie ska inte lämnas ut till utomstående och vid publicering ska det vara omöjligt att identifiera enskilda personer. 59 I denna undersökning
har enskilda enkäter inte kodats och vid publicering visas respondenterna som enskilda hushåll utan namn eller numrering. Nyttjandekravet innebär att forskaren inte får använda forskningsmaterialet i kommersiellt eller icke-vetenskapligt syfte, och ej heller för beslut som direkt påverkar uppgiftslämnaren. 60 Då Växjö kommuns utvecklingsenhet på Skol- och
barnomsorgsförvaltning har ett intresse av att ta del av uppsatsens empiriska resultat måste ett forskningsetiskt hänsynstagande tas för att resultaten inte ska utnyttjas felaktigt. Som åtgärd för att uppgiftslämnarnas åsikter och integritet ska skyddas har enkäterna inte kodats, i ett led för att deras anonymitet ska vara säkrad.
5.4 Metodkritik
Ett kritiskt påpekande av uppsatsens utförande bör göras. På grund av att enkäterna inte skickades ut till hushållen förrän den sjunde december, och då endast en kort period innan juluppehåll, beräknades inte det finnas tillräckligt med tid att hinna skicka ut påminnelser till de hushåll som efter en vecka inte besvarat enkäten. Av 63 utskickade enkäter svarade 23 hushåll på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 37 procent. För att kunna dra slutsatser för hela populationen är det önskvärt med en svarsfrekvens som ligger på runt 60-65 procent61. Till följd av att ingen påminnelse skickades ut till den resterande populationen har generaliserbarheten av den insamlade informationen blivit svagare än vad som hade kunnat vara fallet. Det är därför av vikt att tolka resultaten försiktigt.
Det har visat sig i efterhand att några av frågorna i enkäten inte varit generaliserbara och därför inte av intresse för uppsatsens frågeställning. Dessa frågor är hur många barn som det finns i familjerna och hur deras boendeform ser ut. Därutöver har det inte funnits nödvändigt att redovisa svaren på frågan om vilken yrkesform vårdnadshavarna har, eftersom det inte bidragit till några intressanta jämförelser. Som jag nämnde tidigare har jag inte bidragit med frågor som berör vårdnadshavarnas inkomster. Även om motiveringen till detta var att undvika att färre hushåll skulle besvara enkäten, kan jag i efterhand konstatera att uppsatsens analys till viss del blivit lidande. Med dessa erfarenheter till godo är min förhoppning att vidare forskning lägger märke till dessa brister i enkäten och undviker samma problem. Procentuträkning som metodik är ett val som inte är lämpligt för analysenheter som är färre än 20 stycken. I denna undersökning är analysenheterna 23 stycken (se bilaga 2). Med motiveringen att förtydliga resultaten för läsaren och göra sammanställningen av det empiriska materialet mer begriplig valdes ändå en procentuträkning vid sammanställningen av resultaten från enkätundersökningen. Läsaren bör observera detta, och därför tolka resultaten försiktigt.
Ett alternativ tillvägagångssätt för att besvara uppsatsens frågeställning är att göra en studie av samtliga kommuner som infört vårdnadsbidrag och därefter göra strategiska urval av populationen. Metoden för att besvara uppsatsens frågeställning hade med fördel kunnat vara att använda sig av intervjuer istället för frågeundersökning. Genom att använda sig av intervjuer kan respondenterna svara på frågorna mer öppet och ge möjlighet att förklara tydligare hur de har resonerat kring frågor rörande vårdnadsbidraget. De svar som sedan samlas in kan i efterhand kategoriseras för att ge en klarare bild av vilka olika synsätt som finns på hur respondenter förhåller sig till vårdnadsbidraget. 62 För att skapa empiriska data
med större generaliserbarhet hade ett annat alternativ varit att göra en enkätundersökning riktade till ett stort urval av samtliga kommuner som infört vårdnadsbidrag. Fördelen med detta är att forskaren undviker problem med regionala skillnader, exempelvis kan vårdnadsbidragstagares agerande skilja sig åt beroende på var de bor i landet eller beroende av deras kulturella bakgrund.
6. Resultatredovisning
I det första delavsnittet redovisas resultaten från enkätundersökningen. I kommande avsnitt följer en analys av resultaten där möjliga samband och tendenser av respondenternas svar uppmärksammas.
6.1 Resultatredovisning från enkätundersökning
6.1.1 Inledande frågor
De hushåll som svarade på enkäten var med 4 procents undantag samboende vårdnadshavare till barnet. Vidare uppger 70 procent av hushållen att de bor i tätort medan resterande 30 procent uppger att de bor på landsbygd. Hur många barn det är i hushållen varierar, men det vanligaste bland hushållen, med 48 procent, var två barn. 91 procent av hushållen har vårdnadsbidrag till endast ett barn.
6.1.2 Allmänna frågor
Figur 3: Hur hushållen valt att agera om vårdnadsbidraget inte varit ett alternativ
52% 0% 35% 9% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Valt kommunal barnomsorg Valt privat barnomsorg
Valt att ha barnet hemma ändå
Valt privata lösningar
Bortfall
Majoriteten av vårdnadshavarna hade, om vårdnadsbidrag inte varit ett alternativ, valt att låta barnet gå i kommunal förskola. 35 procent hade valt att ha barnet hemma ändå och 9 procent hade valt privata lösningar.
Figur 4: Hushållens anledningar till ansökan om vårdnadsbidrag
78% 61% 35% 52% 17% 4% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Vill själv/a ta hand om barnet Det är bättre f ör barnet att vara hemma Hade stannat hemma med barnet ändå Eknomin tillåter en lägre inkomst Osäker på om barnet f ått barnomsorg i närheten Är ej nöjd med kommunal barnomsorg Är ej nöjd med privat barnomsorg Antal respondenter: 23
Här har respondenterna haft möjlighet att fylla i fler än ett alternativ, vilket innebär att den totala svarsfrekvensen överstiger 100 procent. Den främsta anledningen till varför vårdnadshavarna har valt att ansöka om vårdnadsbidrag, med 78 procent, är att de själva önskar ta hand om sitt eller sina barn. 61 procent anser att det är bättre för barnet att vara hemma 63. 52 procent uppger att deras ekonomi klarar av en lägre inkomst, 35 procent uppger
att de hade stannat hemma med barnet ändå och 17 procent uppger att de är osäkra på om barnet fått barnomsorg i närheten. Här fanns även en möjlighet för respondenterna att fylla i om det fanns någon annan anledning till varför de ansökt om vårdnadsbidrag. Två respondenter skriver att anledningen är att de inte fick barnomsorg i närområdet, ett hushåll förklarar att vårdnadsbidraget ersätter föräldrapenningens funktion, ett hushåll beskriver att deras barn har extra omsorgsbehov, ett hushåll förklarar att hushållets totala inkomst förblir densamma om de tar emot vårdnadsbidrag, ett hushåll anser att vårdnadsbidraget är rättvist eftersom pengarna annars endast hade gynnat barn på dagis och ett hushåll anser att barnets uppväxt blir på barnets villkor genom vårdnadsbidraget.
63 Flera respondenter har skrivit i marginalen att de syftar till att det är bättre för barnet att vara hemma fram tills
Figur 5: Hur hushållens inkomster påverkar valet att ansöka om vårdnadsbidrag
17% 22% 26% 0% 30% 4% 0% 4% 4% 4% 83% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%Ansökt om inkomster varit lägre
Ansökt om inkomster varit högre
Antal respondenter: 44
Om hushållens totala inkomster varit högre hade majoriteten, 83 procent, valt att ansöka om vårdnadsbidrag. Om däremot hushållens totala inkomster varit lägre hade enbart 30 procent sökt vårdnadsbidrag medan 26 procent tvekat och resterande inte eller antagligen inte ansökt.
Figur 6: Hur hushållens ekonomi klarar sig under uttag av vårdnadsbidrag
9% 9% 78% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Majoriteten av hushållen anser att deras ekonomi klarar sig ganska bra under perioden då de får vårdnadsbidrag, medan 18 procent tycker att deras ekonomi inte klarar sig alls eller inte särskilt bra. 64
Figur 7: Den eller de vårdnadshavare som huvudsakligen stannar hemma med
barnet
83% 17% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%Mamman Vårdnadshavarna delar lika mellan sig
Pappan
Antal respondenter: 23
Uppdelningen av den eller de vårdnadshavarna som huvudsakligen stannar hemma med barnet är i de flesta fall mamman, medan 17 procent delar barnomsorgen lika mellan sig. 65
64 Här har ett hushåll skrivit i marginalen att de tar av sparade pengar för att klara av den ekonomiska situationen
under uttag av vårdnadsbidrag.
65 Ett hushåll har beskrivit att de arbetar 85 procent respektive 100 procent under perioden vårdnadsbidrag tas ut,
Figur 8: Anledningar till varför huvudsakligen en vårdnadshavare stannar
hemma
47% 42% 53% 26% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%Enklare att stanna hemma
Föräldern ifråga har uttalat sin önskan att
stanna hemma Föräldern har lägst inkomst Svårt att kombinera barnomsorg & förvärvsarbete för bägge Antal respondenter: 19
Figur 9: Anledningar för de vårdnadshavare som delar barnomsorgen lika
mellan sig
75% 100% 50% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%Yrkena tillåter flexibla arbetstider
Båda vill spendera mycket tid med barnet
Jämlik fördelning är viktigt
Antal respondenter: 4
Här har respondenterna haft möjlighet att fylla i fler än ett alternativ, vilket innebär att den totala svarsfrekvensen överstiger 100 procent. Av de hushåll som uppgett att de delar barnomsorgen lika mellan sig uppger samtliga att det främsta skälet är att båda vill spendera mycket tid tillsammans med barnet. 75 procent uppger att båda deras yrken tillåter flexibla arbetstider medan hälften anser att en jämlik fördelning är viktigt.
Figur 10: Om hushållen under uttag av vårdnadsbidrag är i behov av
barnpassningshjälp
43% 52% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%Antal respondenter: 23
På frågan om vårdnadshavarna vid något tillfälle är i behov av barnpassning uppger något fler än hälften, 52 procent, att de inte kommer att behöva hjälp medan 43 procent anser att de kommer att behöva barnpassning.
Figur 11:
Vilka vårdnadshavarna vänder sig till för hjälp med barnpassning
100% 20% 10% 20% 0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Mor- eller
farföräldrar vårdnadshavareSyskon till Andra släktingar Personer från vänkretsen barnpassareAnlitad
Antal respondenter: 10
Figur 12: Påståenden
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%Påstående 1: Det är självklart att i så stor utsträckning det går dela på omsorgen av sitt barn. Påstående 2: Det är bäst för barnet att vårdas hemma. Påstående 3: Det är viktigt att vårdnadshavarna diskuterar sinsemellan och kommer överens om hur barnomsorgsfrågan ska lösas. Påstående 4: Det är svårt för mannen att stanna hemma med barnet därför att arbetsgivaren vill att han ska förvärvsarbeta mer. Påstående 5: Det är svårt för kvinnan att stanna hemma med barnet därför att arbetsgivaren vill att hon ska förvärvsarbeta mer. Påstående 6: Det är lättare för kvinnan att stanna hemma med barnet därför att hennes arbetsgivare lättare accepterar arbetsfrånvaro till förmån för vård av barn. Påstående 7: Det är lättare för mannen att stanna hemma med barnet därför att hans arbetsgivare lättare accepterar arbetsfrånvaro till förmån för vård av barn. Påstående 8: Det är mest naturligt att kvinnan stannar hemma ytterligare en period. Påstående 9: Det är kvinnans huvudsakliga uppgift att ta hand om barn och hem. Påstående 10: Det är bäst för familjen att föräldrarna delar lika på hushållsuppgifterna Påstående
11: Det är mannens huvuduppgift att försörja familjen Påstående 12: Det är bäst för familjen att bägge vårdnadshavarna arbetar för att öka hushållets inkomster.
Antal respondenter: 23
6.1.3 Frågor till barnets vårdnadshavare
Figur 13: Vårdnadshavarnas utbildningsnivå
0% 39% 57% 4% 9% 65% 22% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Grundskolenivå Gymnasial nivå Eftergymnasial
nivå Bortfall
Kvinnans utbildningsnivå Mannens utbildningsnivå
Antal respondenter: 46
Av vårdnadshavarna tycks kvinnan generellt sett ha mer utbildning än mannen. 57 procent av kvinnorna har studerat på eftergymnasial nivå medan 22 procent av männen har samma utbildningsnivå. Majoriteten av männen har studerat på gymnasial nivå.
Figur 14: Karaktären på vårdnadshavarnas arbeten
26% 39% 4% 9% 17% 4% 39% 35% 22% 0% 0% 4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Arbete inom
privat sektorArbete inom of fentlig sektor
Arbete som egen f öretagare
Arbetslös Studerande Bortfall
Kvinnans arbete Mannens arbete
Den grupp som männen främst arbetar inom är den privata sektorn, medan kvinnorna tenderar att främst arbeta inom offentlig sektor. Det är fler män än kvinnor som är egen företagare och endast kvinnor som är studerande. 9 procent av kvinnorna uppger sig vara arbetslösa.
Figur 15: Vårdnadshavarnas arbetstid under uttag av vårdnadsbidrag
30% 13% 30% 9% 13% 4% 4% 0% 0% 9% 83% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 0 procent Runt 25
procent Runt 50 procent Runt 75 procent Runt 100 procent Bortfall
Arbetstidens omfattning för mamman
Arbetstidens omfattning för pappan
Antal respondenter: 46
Figur 16: Vårdnadshavarnas uppskattning av deras arbetstid efter uttag av
vårdnadsbidrag
9% 0% 17% 39% 22% 13% 0% 0% 0% 0% 96% 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 0 procent Runt 25procent Runt 50 procent Runt 75 procent Runt 100 procent Bortfall
Arbetstidens omfattning för mamman
Arbetstidens omfattning för pappan
Antal respondenter: 46
6.2 Analys av resultaten
Sammanfattningsvis var den typiska familjen som brukar vårdnadsbidrag en familj med två samboende vårdnadshavare med två barn, varav ett av barnen är i åldern 1-3. Mannen har gymnasial utbildning och kvinnan har eftergymnasial utbildning. Mannen arbetar heltid inom privat sektor och kvinnan arbetar deltid inom offentlig sektor. Det är kvinnan som stannar hemma med barnet därför att hon sedan tidigare har lägst inkomst och att det är enklare för henne att stanna hemma. De har sökt vårdnadsbidrag för att de vill ta hand om sitt barn själva och för att de anser att barnet mår bäst av att vara hemma, men om vårdnadsbidrag inte varit ett alternativ hade de valt kommunal barnomsorg istället. Familjens ekonomi klarar sig ganska bra under uttaget, men det är tveksamt om de hade ansökt om vårdnadsbidrag om deras inkomster varit lägre. Under uttag av vårdnadsbidrag arbetar mannen heltid och kvinnan deltid. Efter uttag av vårdnadsbidrag arbetar fortfarande mannen heltid medan kvinnan, även om hon fortfarande arbetar deltid, utökat sin arbetstid upp till en 75-procentsnivå.
Vårdnadsbidraget har spelat en relativt stor roll för vårdnadshavarna när de har beslutat om formen på barnets omsorg då lite fler än hälften av respondenterna hade valt kommunal barnomsorg om vårdnadsbidrag inte varit ett valbart alternativ. Samtidigt så hade de kvarvarande respondenterna valt att antingen stanna hemma med sitt barn alternativt valt privata lösningar till barnets omsorg. För dessa respondenter har vårdnadsbidraget främst erbjudit dem ett tillskott till hushållets ekonomi snarare än en förändring av formen på deras barnomsorg. Det främsta skälet till varför vårdnadshavare ansöker om vårdnadsbidrag är att de föredrar, under barnets första levnadsår, att ha sitt barn hemma istället för i förskola. Med detta menas inte att vårdnadshavarna anser att miljön i förskolan är dålig för barnet, utan att de anser att barnet mår bäst att vara i hemmamiljön och tillsammans med sina vårdnadshavare och närmaste anhöriga.
stor utsträckning att ta hänsyn till de ekonomiska aspekterna innan de bestämmer sig för att ansöka om vårdnadsbidrag. Då kvinnan oftast stannar hemma med barnet och i ungefär hälften av fallen tjänar mindre än mannen har det enligt förhandlingsmodellen skett en diskussion där vårdnadshavarna har vägt in de ekonomiska faktorerna innan de beslutat sig för vilken uppdelning av barnomsorgen som är lämpligast. Familjen förlorar inte lika mycket inkomst om kvinnan stannar hemma som de hade gjort om antingen de delat på barnomsorgen eller om pappan valt att stanna hemma istället. Däremot kan inte de ekonomiska faktorerna förklara uppdelningen att kvinnan stannar hemma med barnet i samtliga fall. 47 procent av familjerna uppger att kvinnan haft enklare att stanna hemma från arbete och 42 procent uppger att kvinnan har uttalat sin önskan att stanna hemma med barnet. Genom att använda sig av Becker-modellen kan dessa familjers agerande förklaras av att kvinnan sedan tidigare tjänar mindre än mannen och att kvinnan sedan tidigare har specialiserat sig på hushållssysslor och barnomsorg. Vidare är det till störst fördel för familjen om mannen, som oftast tjänar mer, att specialisera sig på förvärvsarbete för att hushållets ekonomiska situation ska kunna klara sig under perioden då kvinnan minskar omfattningen på sitt förvärvsarbete. Sett från mannens perspektiv kan det vara svårt att minska på sin arbetstid för att spendera mer tid med sitt barn då familjens ekonomiska situation under uttag av vårdnadsbidrag i flera fall behålls på en skälig nivå på grund av att mannen har en heltidstjänst.
Majoriteten av kvinnorna har en eftergymnasial utbildningsnivå och majoriteten av männen har en gymnasial utbildningsnivå. Trots en högre utbildningsnivå är det kvinnorna som i huvudsak stannar hemma med barnet och sänker omfattningen av sin arbetstid. Återigen är den troligaste orsaken att kvinnan specialiserat sig på barnomsorg och mannen på marknadsarbete sedan tidigare. I detta sammanhang tycks könet styra mer än utbildningsnivån. Bakomliggande strukturer, att kvinnan lägger mer tid på hushållsarbete och barnomsorg och att mannen generellt sett tjänar mer på marknadsarbete, kan ha en betydande inverkan på uppdelningen.
En intressant upptäckt är att endast 39 procent av familjerna anser att det är självklart att i så stor utsträckning det går dela på omsorgen av sitt barn, vilket kan tyda på att de tidigare nämnda ekonomiska faktorerna men även bestämda uppdelningar av hushållsuppgifter och barnomsorg leder till denna specialisering av kvinnans och mannens arbetsuppgifter. Sett utifrån den strategiska familjemodellen kan mannen utnyttja denna tidigare specialisering för att kunna behålla sin position på arbetsmarknaden. För de 42 procent av kvinnorna som uttalat sin önskan att stanna hemma med barnet är uppdelningen till deras fördel enligt den strategiska familjemodellen.
Få av respondenterna instämmer i påståendet att det är kvinnans huvudsakliga uppgift att ta hand om barn och hem, närmare bestämt 9 procent, medan något fler med 17 procent uppger att det är mannens huvudsakliga uppgift att försörja familjen. Dessa frågor kan upplevas som provocerande då de antyder att hushållen kan ha en traditionell könsarbetsfördelning. Det är möjligt att flera hushåll valt att inte kryssa i dessa påståenden, fastän de samtidigt har en relativt traditionell uppdelning av barnets omsorg, med hänvisning till att kvinnan i högre utsträckning stannar hemma med barnet.
7. Slutsatser
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur familjer påverkats av vårdnadsbidraget för att se vilka konsekvenser vårdnadsbidraget har lett till. Det som jag främst har velat uppmärksamma är hur familjerna har agerat och om det har funnits några skillnader mellan könen. Genom att undersöka hur familjerna har agerat kan nu slutsatser dras, i kombination med empiriskt material och tidigare empirisk evidens.
Barnets välfärd står i fokus när vårdnadshavare beslutar sig för att ansöka om vårdnadsbidrag. Främsta anledningen är för att de anser att barnet mår bäst hemma fram tills de är tre år. Vårdnadsbidraget har för dem inneburit en möjlighet att låta barnet vara hemma. Bidraget har vidare gett dem möjligheten att välja omfattningen på sin arbetstid samtidigt som de får ett ekonomiskt bidrag för att möjliggöra att sänka omfattningen på sin arbetstid. Denna möjlighet att anpassa sin arbetstid tycks främst nyttjas av kvinnorna. Det finns starka empiriska belägg att hävda att skälet till detta är att kvinnan sedan tidigare tjänar mindre än mannen och att kvinnan sedan tidigare har specialiserat sig på hushållssysslor och barnomsorg. Familjerna själva har inte själva sett detta som en traditionsbunden uppdelning, utan snarare som ett rationellt beslut för att gynna familjen som helhet. Barnet får en möjlighet att spendera mer tid med åtminstone en av sina vårdnadshavare och för att klara av en lägre inkomst stannar den vårdnadshavare som både har enklare att stanna hemma och som tjänar minst på förvärvsarbete hemma.
Anledningen till varför det främst är kvinnan som stannar hemma med barnet är något som inte alla gånger går att förklara med att kvinnan sedan tidigare har lägre inkomst. Därutöver pekar denna undersökning på, till skillnad från tidigare forskningsresultat, att kvinnans utbildningsnivå är hög jämfört med männens, och kan därför inte heller förklara familjernas uppdelning. Det tycks snarare råda en djupgående struktur i samhället där det förväntas olika saker av olika kön. Detta är inte något som hushållen själva vill uppge, troligtvis därför att det upplevs som negativt att uppge att kvinnan exempelvis är den person som tar störst ansvar i hemmet. Med relativt hög sannolikhet bidrar vårdnadsbidraget i flertalet hushåll till en mer traditionell arbetsfördelning, och ger sedermera effekter för kvinnors arbetsmarknadspositioner. En tanke som uppkommit genom arbetets gång är om dessa nämnda strukturer, som är svåra att direkt observera, framträder i detta sammanhang. Även om denna uppsats inte har möjlighet att vidare forska kring ämnet hade det varit intressant i framtida forskningsansatser.
Med tanke på den i sammanhanget låga summan vårdnadsbidraget tillför till hushållens ekonomi är det troligt att vårdnadsbidraget främst är möjligt att söka i de familjer där det finns två vårdnadshavare och där den manliga vårdnadshavaren har en tillräckligt god lön för att möjliggöra en lägre arbetstid för kvinnan. Att se vårdnadsbidrag som en valfrihetsreform i detta sammanhang är tveksamt, då vårdnadsbidraget inte enbart utesluter vårdnadshavare som tar emot bidrag utan även de hushåll som har svårigheter att antingen sänka sin arbetstid eller inte kan mista den inkomst som båda vårdnadshavarna för tillfället inbringar. Därför hade det varit intressant att i vidare forskning uppmärksamma vårdnadsbidraget ur ett rättviseperspektiv, och hur vårdnadsbidragets utformning kan tolkas utifrån en diskussion om selektiv och generell välfärd.
Referenser
Tryckta verk
Andersson, Elvira (2007) ”Reformer av familjepolitiken – förväntade effekter på tidsallokering och jämställdhet”. Uppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Bekkengen, Lisbeth (2002) “Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv” Malmö: Liber
Daugstad, Gunnlaug (2006) ”Omfang av bruk av kontantstøtte blant barn med ikke-vestlig innvadrerbakgrunn”, Statistisk sentralbyrå, Oslo-Kongsvinger
Duvander, Ann-Zofie (2006) ”När är det dags för dagis? En studie om vid vilken ålder barn börjar förskola och föräldrars åsikt om detta” Arbetsrapport för Institutet för framtidsstudier; 2006:2
Engelmark, Lena (2007) ”Göran Hägglund Barnpolitiken” Artikel i Socionomen, nr 1 år 2007
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud (2007) ”Metodpraktikan” Stockholm: Norstedts Juridik AB
Fahlbeck, Reinhold (2005) ”Familjen – finns den?”, artikel i Juridisk Tidskrift 2005-06 nr 1 Ferrarini, Tommy (2005) ”Föräldraledighet och kvinnors förvärvsarbete – ett jämförande perspektiv”, artikel i Ekonomisk debatt nr 8 2005 årgång 33.
Hiilamo, Heiki & Kangas, Olli (2006). “Trap for women or freedom to choose? Political frames in the making of child care allowance in Finland and Sweden”. The Danish National Institute of Social Research.
Hinnfors, Jonas (1992) ”Familjepolitik Samhällsförändringar och partistrategier 1960-1990”, Stockholm: Almquist och Wiksell International
Landsorganisationen (2007) ”Lönerapport år 2007, Löner och löneutveckling år 1996-2006”, rapport utarbetad av LO:s löne- och välfärdsenhet. Stockholm: LO-tryckeriet
Marsh, David och Stoker, Gerry (2002) ”Theory and methods in political science” New York: Palgrave Macmillan
Pierre, John och Rothstein, Bo (2003) ”Välfärdsstat i otakt” Malmö: Liber AB
Rønsen, Marit (2005). Kontantstøttens langsiktige effekter på mødres og fedres arbeidstilbud, Statistisk sentralbyrå, Oslo–Kongsvinger
Sundström, Marianne och Duvander, Ann-Zofie (2000) “Family division of childcare and the sharing of parental leave among new parents in Sweden”, artikel i Couples in Sweden, Stockholm, Akademitryck AB
Vetenskapsrådet (2002) “Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning”. Stockholm: Elanders Gotab
Widman, Marit (2006) “Vem utnyttjar vårdnadsbidrag? En studie av uttaget av
vårdnadsbidraget 1994” Uppsats i nationalekonomi, Institutionen för nationalekonomi, Uppsala universitet.
