Analys av resultaten

Sammanfattningsvis var den typiska familjen som brukar vårdnadsbidrag en familj med två samboende vårdnadshavare med två barn, varav ett av barnen är i åldern 1-3. Mannen har gymnasial utbildning och kvinnan har eftergymnasial utbildning. Mannen arbetar heltid inom privat sektor och kvinnan arbetar deltid inom offentlig sektor. Det är kvinnan som stannar hemma med barnet därför att hon sedan tidigare har lägst inkomst och att det är enklare för henne att stanna hemma. De har sökt vårdnadsbidrag för att de vill ta hand om sitt barn själva och för att de anser att barnet mår bäst av att vara hemma, men om vårdnadsbidrag inte varit ett alternativ hade de valt kommunal barnomsorg istället. Familjens ekonomi klarar sig ganska bra under uttaget, men det är tveksamt om de hade ansökt om vårdnadsbidrag om deras inkomster varit lägre. Under uttag av vårdnadsbidrag arbetar mannen heltid och kvinnan deltid. Efter uttag av vårdnadsbidrag arbetar fortfarande mannen heltid medan kvinnan, även om hon fortfarande arbetar deltid, utökat sin arbetstid upp till en 75-procentsnivå.

Vårdnadsbidraget har spelat en relativt stor roll för vårdnadshavarna när de har beslutat om formen på barnets omsorg då lite fler än hälften av respondenterna hade valt kommunal barnomsorg om vårdnadsbidrag inte varit ett valbart alternativ. Samtidigt så hade de kvarvarande respondenterna valt att antingen stanna hemma med sitt barn alternativt valt privata lösningar till barnets omsorg. För dessa respondenter har vårdnadsbidraget främst erbjudit dem ett tillskott till hushållets ekonomi snarare än en förändring av formen på deras barnomsorg. Det främsta skälet till varför vårdnadshavare ansöker om vårdnadsbidrag är att de föredrar, under barnets första levnadsår, att ha sitt barn hemma istället för i förskola. Med detta menas inte att vårdnadshavarna anser att miljön i förskolan är dålig för barnet, utan att de anser att barnet mår bäst att vara i hemmamiljön och tillsammans med sina vårdnadshavare och närmaste anhöriga.

Huruvida vårdnadshavare ansöker om vårdnadsbidrag avgörs till stor del av familjens ekonomiska situation, då majoriteten hade ansökt om vårdnadsbidrag om deras totala inkomster varit högre men är mer tveksamma att ansöka om deras inkomster varit lägre. Enligt Becker-modellen gör familjen här ett val, där de utifrån sin ekonomiska situation väljer den form av barnomsorg som är bäst för familjen. Om familjens ekonomiska situation är dålig är sannolikheten för att ta ut vårdnadsbidrag lägre än för de familjer där åtminstone en av vårdnadshavarna har ett bra avlönat arbete. Enligt Becker-modellen kommer hushållen att i

stor utsträckning att ta hänsyn till de ekonomiska aspekterna innan de bestämmer sig för att ansöka om vårdnadsbidrag. Då kvinnan oftast stannar hemma med barnet och i ungefär hälften av fallen tjänar mindre än mannen har det enligt förhandlingsmodellen skett en diskussion där vårdnadshavarna har vägt in de ekonomiska faktorerna innan de beslutat sig för vilken uppdelning av barnomsorgen som är lämpligast. Familjen förlorar inte lika mycket inkomst om kvinnan stannar hemma som de hade gjort om antingen de delat på barnomsorgen eller om pappan valt att stanna hemma istället. Däremot kan inte de ekonomiska faktorerna förklara uppdelningen att kvinnan stannar hemma med barnet i samtliga fall. 47 procent av familjerna uppger att kvinnan haft enklare att stanna hemma från arbete och 42 procent uppger att kvinnan har uttalat sin önskan att stanna hemma med barnet. Genom att använda sig av Becker-modellen kan dessa familjers agerande förklaras av att kvinnan sedan tidigare tjänar mindre än mannen och att kvinnan sedan tidigare har specialiserat sig på hushållssysslor och barnomsorg. Vidare är det till störst fördel för familjen om mannen, som oftast tjänar mer, att specialisera sig på förvärvsarbete för att hushållets ekonomiska situation ska kunna klara sig under perioden då kvinnan minskar omfattningen på sitt förvärvsarbete. Sett från mannens perspektiv kan det vara svårt att minska på sin arbetstid för att spendera mer tid med sitt barn då familjens ekonomiska situation under uttag av vårdnadsbidrag i flera fall behålls på en skälig nivå på grund av att mannen har en heltidstjänst.

Majoriteten av kvinnorna har en eftergymnasial utbildningsnivå och majoriteten av männen har en gymnasial utbildningsnivå. Trots en högre utbildningsnivå är det kvinnorna som i huvudsak stannar hemma med barnet och sänker omfattningen av sin arbetstid. Återigen är den troligaste orsaken att kvinnan specialiserat sig på barnomsorg och mannen på marknadsarbete sedan tidigare. I detta sammanhang tycks könet styra mer än utbildningsnivån. Bakomliggande strukturer, att kvinnan lägger mer tid på hushållsarbete och barnomsorg och att mannen generellt sett tjänar mer på marknadsarbete, kan ha en betydande inverkan på uppdelningen.

61 procent av hushållen uppger att det är viktigt att vårdnadshavarna diskuterar sinsemellan och kommer överens om hur de ska organisera sitt barns omsorg. Förhandlingen innebär i de flesta fall att kvinnan tar ansvaret för barnomsorgen. De 39 procent som inte instämmer i det påståendet kan beskrivas i enlighet med förhandlingsmodellen, som förklarar att i de fall där en förhandling inte försiggår i en familj rörande barnens omsorg så är det redan underförstått bestämt att det är kvinnan som har ansvaret.

En intressant upptäckt är att endast 39 procent av familjerna anser att det är självklart att i så stor utsträckning det går dela på omsorgen av sitt barn, vilket kan tyda på att de tidigare nämnda ekonomiska faktorerna men även bestämda uppdelningar av hushållsuppgifter och barnomsorg leder till denna specialisering av kvinnans och mannens arbetsuppgifter. Sett utifrån den strategiska familjemodellen kan mannen utnyttja denna tidigare specialisering för att kunna behålla sin position på arbetsmarknaden. För de 42 procent av kvinnorna som uttalat sin önskan att stanna hemma med barnet är uppdelningen till deras fördel enligt den strategiska familjemodellen.

Få av respondenterna instämmer i påståendet att det är kvinnans huvudsakliga uppgift att ta hand om barn och hem, närmare bestämt 9 procent, medan något fler med 17 procent uppger att det är mannens huvudsakliga uppgift att försörja familjen. Dessa frågor kan upplevas som provocerande då de antyder att hushållen kan ha en traditionell könsarbetsfördelning. Det är möjligt att flera hushåll valt att inte kryssa i dessa påståenden, fastän de samtidigt har en relativt traditionell uppdelning av barnets omsorg, med hänvisning till att kvinnan i högre utsträckning stannar hemma med barnet.

Av de hushåll som uppgett att vårdnadshavarna ska dela på barnomsorgen uppger alla respondenter att anledningen till att de delar lika är att de båda önskar att ha mer tid tillsammans med sitt barn medan endast hälften uppger att det är jämställdhet mellan vårdnadshavarna är viktigt. En möjlig slutsats av detta är att uppdelningen i första hand har handlat om vårdnadshavarnas relation till barnet snarare än en strävan till en jämlik fördelning. Enligt Becker-modellen innebär en delad omvårdnad av barnet att vårdnadshavarna ifråga är barnorienterade och ser barnomsorgen som en social nyttighet. Av vårdnadshavarna är det främst kvinnans arbetstid som påverkas av vårdnadsbidraget, då majoriteten av kvinnorna arbetar deltid och 30 procent inte arbetar alls. Perioden direkt efter uttag av vårdnadsbidrag har kvinnorna generellt sett ökat omfattningen på sin arbetstid, men det är fortfarande en liten andel som arbetar heltid, medan de flesta kvinnorna i populationen arbetar på en 75-procentsnivå. En möjlig anledning till detta är att de, trots att de inte längre får vårdnadsbidrag, önskar ha mer tid till hem och barn. Något som kan förstärka denna hypotes är att 35 procent av respondenterna uppger att de hade stannat hemma med barnet även utan möjlighet att ansöka om vårdnadsbidrag. En annan möjlig anledning är att det kan

vara problematiskt att utöka omfattningen på sin arbetstid direkt, och att kvinnorna därför får acceptera en lägre arbetstid direkt efter föräldraledigheten. Det tycks ha funnits en viss osäkerhet bland kvinnorna när de svarat på enkäten, då det var 13 procents bortfall på frågan om vilken arbetstid de har efter uttag av vårdnadsbidrag. Detta sammantaget kan tyda på att deras arbetsmarknadsposition är försvagad jämfört med männens arbetsmarknadsposition som genom perioden med vårdnadsbidrag tenderar att vara stark.

7. Slutsatser

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur familjer påverkats av vårdnadsbidraget för att se vilka konsekvenser vårdnadsbidraget har lett till. Det som jag främst har velat uppmärksamma är hur familjerna har agerat och om det har funnits några skillnader mellan könen. Genom att undersöka hur familjerna har agerat kan nu slutsatser dras, i kombination med empiriskt material och tidigare empirisk evidens.

Barnets välfärd står i fokus när vårdnadshavare beslutar sig för att ansöka om vårdnadsbidrag. Främsta anledningen är för att de anser att barnet mår bäst hemma fram tills de är tre år. Vårdnadsbidraget har för dem inneburit en möjlighet att låta barnet vara hemma. Bidraget har vidare gett dem möjligheten att välja omfattningen på sin arbetstid samtidigt som de får ett ekonomiskt bidrag för att möjliggöra att sänka omfattningen på sin arbetstid. Denna möjlighet att anpassa sin arbetstid tycks främst nyttjas av kvinnorna. Det finns starka empiriska belägg att hävda att skälet till detta är att kvinnan sedan tidigare tjänar mindre än mannen och att kvinnan sedan tidigare har specialiserat sig på hushållssysslor och barnomsorg. Familjerna själva har inte själva sett detta som en traditionsbunden uppdelning, utan snarare som ett rationellt beslut för att gynna familjen som helhet. Barnet får en möjlighet att spendera mer tid med åtminstone en av sina vårdnadshavare och för att klara av en lägre inkomst stannar den vårdnadshavare som både har enklare att stanna hemma och som tjänar minst på förvärvsarbete hemma.

Jämfört med motsvarigheten till vårdnadsbidrag i Norge, där kvinnorna anpassade sin arbetstid och i många fall gick ner till deltid, är det möjligt att vi här ser en likartad tendens i den svenska kontexten. Effekterna av detta kan på lång sikt innebära en försvårad arbetsmarknadsposition för kvinnor som får svårigheter att återvända till eller utöka sin arbetstid till heltidstjänster. För den svenska tvåförsörjarmodellen kan den nya familjepolitiska reformen innebära en försvagning på grund av denna effekt på kvinnors arbetstid. Att kvinnor antingen frivilligt eller ofrivilligt sänker omfattningen på sin arbetstid kan längre fram påverka kvinnors löneutveckling, karriärmöjligheter och deras pensionsgrundande inkomster. För att tydligare upptäcka effekterna på lång sikt kommer fler undersökningar längre fram att vara av vikt, då vårdnadsbidragets konsekvenser tydligare kan upptäckas.

Anledningen till varför det främst är kvinnan som stannar hemma med barnet är något som inte alla gånger går att förklara med att kvinnan sedan tidigare har lägre inkomst. Därutöver pekar denna undersökning på, till skillnad från tidigare forskningsresultat, att kvinnans utbildningsnivå är hög jämfört med männens, och kan därför inte heller förklara familjernas uppdelning. Det tycks snarare råda en djupgående struktur i samhället där det förväntas olika saker av olika kön. Detta är inte något som hushållen själva vill uppge, troligtvis därför att det upplevs som negativt att uppge att kvinnan exempelvis är den person som tar störst ansvar i hemmet. Med relativt hög sannolikhet bidrar vårdnadsbidraget i flertalet hushåll till en mer traditionell arbetsfördelning, och ger sedermera effekter för kvinnors arbetsmarknadspositioner. En tanke som uppkommit genom arbetets gång är om dessa nämnda strukturer, som är svåra att direkt observera, framträder i detta sammanhang. Även om denna uppsats inte har möjlighet att vidare forska kring ämnet hade det varit intressant i framtida forskningsansatser.

Med tanke på den i sammanhanget låga summan vårdnadsbidraget tillför till hushållens ekonomi är det troligt att vårdnadsbidraget främst är möjligt att söka i de familjer där det finns två vårdnadshavare och där den manliga vårdnadshavaren har en tillräckligt god lön för att möjliggöra en lägre arbetstid för kvinnan. Att se vårdnadsbidrag som en valfrihetsreform i detta sammanhang är tveksamt, då vårdnadsbidraget inte enbart utesluter vårdnadshavare som tar emot bidrag utan även de hushåll som har svårigheter att antingen sänka sin arbetstid eller inte kan mista den inkomst som båda vårdnadshavarna för tillfället inbringar. Därför hade det varit intressant att i vidare forskning uppmärksamma vårdnadsbidraget ur ett rättviseperspektiv, och hur vårdnadsbidragets utformning kan tolkas utifrån en diskussion om selektiv och generell välfärd.

Sammanfattningsvis kan konstateras att problemet med en god avvägning mellan barnomsorg och förvärvsarbete inte förbättras av införandet av vårdnadsbidrag. Det kan i flertalet fall snarare ses som en förlängning av kvinnans föräldraledighet. Kanske är det så att jämlikhet mellan könen inte är aktuellt när det gäller frågor som rör den egna barnomsorgen?

Referenser

Tryckta verk

Andersson, Elvira (2007) ”Reformer av familjepolitiken – förväntade effekter på tidsallokering och jämställdhet”. Uppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Bekkengen, Lisbeth (2002) “Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv” Malmö: Liber

Daugstad, Gunnlaug (2006) ”Omfang av bruk av kontantstøtte blant barn med ikke-vestlig innvadrerbakgrunn”, Statistisk sentralbyrå, Oslo-Kongsvinger

Duvander, Ann-Zofie (2006) ”När är det dags för dagis? En studie om vid vilken ålder barn börjar förskola och föräldrars åsikt om detta” Arbetsrapport för Institutet för framtidsstudier; 2006:2

Engelmark, Lena (2007) ”Göran Hägglund Barnpolitiken” Artikel i Socionomen, nr 1 år 2007

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud (2007) ”Metodpraktikan” Stockholm: Norstedts Juridik AB

Fahlbeck, Reinhold (2005) ”Familjen – finns den?”, artikel i Juridisk Tidskrift 2005-06 nr 1 Ferrarini, Tommy (2005) ”Föräldraledighet och kvinnors förvärvsarbete – ett jämförande perspektiv”, artikel i Ekonomisk debatt nr 8 2005 årgång 33.

Haataja, Anita och Nyberg, Anita (2005) ”Tvåförsörjarmodellen i Finland och Sverige Försvagades den av ekonomisk kris och familjepolitik under 1990-talet?” Artikel i Arbetsmarknad och Arbetsliv, årgång 11 nr 4 2005

Hiilamo, Heiki & Kangas, Olli (2006). “Trap for women or freedom to choose? Political frames in the making of child care allowance in Finland and Sweden”. The Danish National Institute of Social Research.

Hinnfors, Jonas (1992) ”Familjepolitik Samhällsförändringar och partistrategier 1960-1990”, Stockholm: Almquist och Wiksell International

Landsorganisationen (2007) ”Lönerapport år 2007, Löner och löneutveckling år 1996-2006”, rapport utarbetad av LO:s löne- och välfärdsenhet. Stockholm: LO-tryckeriet

Marsh, David och Stoker, Gerry (2002) ”Theory and methods in political science” New York: Palgrave Macmillan

Pierre, John och Rothstein, Bo (2003) ”Välfärdsstat i otakt” Malmö: Liber AB

Rønsen, Marit (2005). Kontantstøttens langsiktige effekter på mødres og fedres arbeidstilbud, Statistisk sentralbyrå, Oslo–Kongsvinger

Sundström, Marianne och Duvander, Ann-Zofie (2000) “Family division of childcare and the sharing of parental leave among new parents in Sweden”, artikel i Couples in Sweden, Stockholm, Akademitryck AB

Vetenskapsrådet (2002) “Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning”. Stockholm: Elanders Gotab

Widman, Marit (2006) “Vem utnyttjar vårdnadsbidrag? En studie av uttaget av

vårdnadsbidraget 1994” Uppsats i nationalekonomi, Institutionen för nationalekonomi, Uppsala universitet.

Åmark, Klas (2005) “Hundra år av välfärdspolitik – välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige” Umeå: Boréa Bokförlag

Riksdagstryck

Proposition 2007/08:91 Vårdnadsbidrag – familjepolitisk proposition.

SOU 1997:138 ”Familj, makt och jämställdhet” Rapport till Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män.

SFS 2008:307 Lag om kommunalt vårdnadsbidrag

Motion 2007/08:Sf14 med anledning av proposition 2007/08:91 Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform

Skolverkets yttrande 2007:3736 över promemorian Vårdnadsbidrag, Familjepolitisk reform

Internetkällor

Rapports nyhetssändning (2008) ”Få ansöker om vårdnadsbidrag”. Publicerad 2008-11-25 Länk:http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1325716&lid=puff_1325722&lpos=lasm er Hämtat: 2008-11-29

SCB, tidsanvändningsundersökningen (2008) ”Genomsnittlig tid för barnomsorg som huvudaktivitet efter familjecykel år 2000/1” Hämtat: 2008-12-20

Länk: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27517.asp

Intervjuer

Intervju med tjänsteman på Växjö kommun 2008-12-15 kl. 12.00

Bilaga 1

Vårdnadsbidraget i Växjö kommun

Den första juli 2008 infördes vårdnadsbidrag i några av Sveriges kommuner, däribland i Växjö kommun. Det finns ett stort intresse från olika delar av samhället att utreda hur det har gått med införandet av vårdnadsbidrag. På Växjö universitet påbörjas nu en kandidatuppsats i statsvetenskap som har som syfte att utreda vilka konsekvenser vårdnadsbidraget har gett både för kommunen i sin helhet och hur vårdnadsbidraget fungerar för småbarnsföräldrar. Kandidatuppsatsen har inletts efter förfrågan från skol- och barnomsorgsförvaltningen i Växjö kommun och uppsatsens resultat kommer därför även Växjö kommun tillhands. Uppgifter om vilka ni är som har beviljats vårdnadsbidrag kommer från Växjö kommuns allmänna

handlingar.

Vi hör nu av oss till er föräldrar som har valt att ansöka om vårdnadsbidrag för att med er hjälp få reda på hur vårdnadsbidraget fungerar. Vi vill poängtera att det är frivilligt att svara på enkäten och också att det är frivilligt vilka frågor ni vill svara på, men vår förhoppning är att ni vill ta er tid att under några minuter svara på denna enkät och därmed hjälpa oss att utreda vilka effekter vårdnadsbidraget har haft. För att undersökningen ska bli så tillförlitlig som möjligt så är det oerhört tacksamt om ni vill ställa upp, era svar och åsikter går nämligen inte att ersätta.

Era uppgifter kommer att användas i en kandidatuppsats vid Växjö universitet, där era privata uppgifter döljs. Detta görs för att er identitet ska skyddas och att ni kan svara på enkätfrågorna anonymt. Det kommer inte att kunna gå att identifiera någon enskild person eller någon enskild persons åsikter i uppsatsen.

Om ni önskar att ta del av undersökningens resultat eller om ni har några frågor kring enkäten kan ni kontakta ansvarig student, ansvarig handledare vid Växjö universitet eller ansvarig kontaktperson på skol- och barnomsorgsförvaltningen.

Ansvarig student på Växjö universitet: Anna Thomasson

Tel nr. 0708-377 245

Mail: athpe06@student.vxu.se

Ansvarig handledare på Växjö universitet: Lena Agevall

Tel. nr: 0470-708429 Mail: lena.agevall@vxu.se

Ansvarig kontaktperson på skol- och barnomsorgsförvaltningen

Gunilla Friman Tel. nr: 070-67 107 82

Mail: gunilla.friman@kommun.vaxjo.se

När ni har besvarat frågorna i enkäten vill vi att ni sänder tillbaka det till oss så fort som möjligt i det redan frankerade och adresserade svarskuvertet senast den 11:e december.

ENKÄT

Instruktioner

För att svara på frågorna kryssar ni i rutan till vänster om det alternativ ni väljer.

Enkäten är uppdelad i 4 block; Inledande frågor, Allmänna frågor och frågor till barnets pappa och, frågor till barnets mamma.

Frågorna i enkäten kan besvaras oavsett om ni vid detta tillfälle får vårdnadsbidrag, väntar på ert uttag av vårdnadsbidrag eller redan har avslutat uttaget.

Om barnets föräldrar har delad vårdnad av barnet så behöver bara den förälder som barnet är mantalsskriven hos svara på enkäten.

Om det är så att barnets vårdnadshavare är annan än barnets biologiska föräldrar fyller ni ändå i frågorna riktade till barnets föräldrar.

Inledande frågor

1. Hur ser er boendeform ut?

Med tätort avses tättbebyggda orter med fler än 200 invånare Boende i tätort Boende på landsbygd

2. Hushållets medlemmar

Ensamstående förälder Samboende föräldrar

Föräldrar med delad vårdnad av barn/en

3. Antal barn i hushållet

1 2 3 eller fler

4. Antal barn som beviljats vårdnadsbidrag 1 2 3 eller fler

Allmänna frågor

5. Om vårdnadsbidrag inte varit ett alternativ, hur hade ni då valt att hantera omsorgsfrågan för ert/era barn?

Ha barnet/barnen i kommunal barnomsorg Ha barnet i privat barnomsorg Vårdat barnet hemma Valt privata lösningar för barnpassning

6. Varför har ni valt att ansöka om vårdnadsbidrag? (Flera kryss möjligt) Vill själv ta hand om barnet/barnen

Det är bättre för barnet att vara hemma med förälder än att vara i barnomsorgen Hade stannat hemma med barnet/barnen även utan möjlighet till vårdnadsbidrag Hushållets ekonomi tillåter en lägre total inkomst under den period vårdnadsbidraget tas ut

Är osäker på om barnet hade fått barnomsorg i närområdet där vi bor Är inte nöjd med den kommunala barnomsorgen

Är inte nöjd med den privata barnomsorgen Annan anledning,

nämligen:……… ……… ………

7. Hade ni ansökt om vårdnadsbidrag om hushållets totala inkomster varit lägre? Nej Antagligen inte Vet ej Antagligen Ja

8. Hade ni ansökt om vårdnadsbidrag om hushållets totala inkomster varit högre? Nej Antagligen inte Vet ej Antagligen Ja