Främre korsbandsrekonstruktion med hamstringsgraft eller patellarsenegraft.

(1)

Främre korsbandsrekonstruktion med hamstringsgraft eller

patellarsenegraft.

En litteraturgenomgång för att jämföra funktion, smärta och reruptur.

Amelie Rosquist

Självständigt arbete/idrottsvetenskaplig magisteruppsats, 15 högskolepoäng

Datum: 200604

Handledare: Marie Alricsson Examinator: Jesper Augustsson

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Främre korsbandsskada är vanligt förekommande inom idrotten och många väljer även att operera sig. Vissa forskare anser att knäleden blir stabilare med operation än utan och rekommenderar operation för att återgå till sport.

Syfte: Syftet med denna litteraturgenomgång var att undersöka skillnader i funktion och smärta samt förekomst av reruptur hos de som opererats med hamstringsgraft jämfört med de som opererats med patellarsenegraft.

Metod: En genomgång av studier gjordes i PubMed och Cochrane under februari och mars 2020. Olika sökordskombinationer användes och totalt hittades 18 studier som passade in på inklusionskriterierna.

Resultat: Funktion: Merparten visade ingen signifikant skillnad grupperna emellan i funktion.

IKDC hade 2 studier som visade positiva resultat för hamstringsgruppen och Tegner activity scale hade positiva för en av varje grupp. Resterande funktionella tester och mätmetoder visade 2 studier för positiva resultat för hamstringsgraft och 1 studie för patellarsenegraft.

Återgång till sport hade också positivt för en av varje graft. Smärta: 6 av 9 studier visade ingen signifikant skillnad. Resterande 3 studier visade högre förekomst av främre knäsmärta vid operation med patellarsenegraft. Reruptur: En studie visade signifikans av reruptur för hamstringsgraft. Resterande 7 studier visade ingen signifikans grupperna emellan.

Konklusion: Utifrån denna litteraturgenomgång är det svårt att observera några mätbara skillnader. Merparten av studier visade ingen signifikans grupperna emellan i uppmätta metoder. Ytterst liten fördel till att de som opererats med hamstringsgraft hade mindre förekomst av främre knäsmärta. Vidare genomgångar behövs för att kartlägga framförallt funktion, rehabilitering och återgång till sport mer noga.

Nyckelord: ACL, främre korsbandsrekonstruktion, funktion, reruptur, smärta

(3)

Abstract

Background: Anterior cruciate ligament injury is common within sports and a lot choose to do a reconstruction. Some researchers believe that the knee joint become more stable with

surgery than without and recommend surgery when it comes to return to sport.

Purpose: The purpose with this review was to investigate the differences between hamstringsgraft and patellar tendon graft in function, pain and reinjury.

Methods: PubMed and Cochrane were searched through during February and March 2020.

Different keyword combinations were used and a total number of 18 studies were matched with the inclusion criteria.

Results: Function: Most of the studies showed no significance between the groups. IKDC had 2 studies that showed positive results for the hamstringsgraft while Tegner activity scale had positive for one of each group. In the rest of the functional tests and outcomes there were 2 studies that showed positive results for hamstringsgraft and 1 study for patellar tendon graft.

Return to sport showed positive results for one of each group. Pain: 6 of 9 studies showed no significant different between the two groups. Remaining 3 studies showed a higher incidence of anterior knee pain when operated with patellar tendon graft. Reinjury: One study showed significance of reinjury for hamstringsgraft. Remaining 7 studies showed no significance between the two groups.

Conclusion: Based on the results from this review it was hard to observe measurable differences. The majority of the studies showed no significance between the two groups in measured outcomes. There was a small benefit to the fact that those with a hamstringsgraft had less prevalence of anterior knee pain. Further reviews are needed to identify, in particular and more carefully, function, rehabilitation and return to sport.

Keywords: ACL, anterior cruciate ligament reconstruction, function, pain, reinjury

(4)

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1

Syfte ... 2

Metod ... 3

Tabell 1 ... 3

Figur 1 ... 4

Tabell 2 ... 5

Resultat ... 6

Sökresultat ... 6

Mätmetoder ... 6

Funktionella tester och funktionella frågeformulär ... 7

Smärta ... 8

Reruptur ... 8

Tabell 3 ... 10

Diskussion ... 13

Konklusion ... 16

Referenser ... 16

Bilaga A ... 25

(5)

1

Bakgrund

Främre korsbandsskador är en vanligt förekommande knäskada och de flesta skadar sig i samband med idrott (Gornitzky et al. 2015; Svenska korbandsregistret & Gianotti et al. 2009).

Många som skadar främre korsbandet genomgår även en operativ rekonstruktion (Gianotti et al. 2009). I Sverige opereras cirka hälften av de som skadar sitt främre korsband (Svenska korbandsregistret). Att efter en korsbandsskada genomgå operation anses av vissa forskare och studier vara en viktig åtgärd hos patienter som önskar återgå till sin normala fysiska aktivitet och sport (Paschos & Howell 2016). Studier har visat att patienter som önskar återgå till sina tidigare aktiviteter och idrott bör med fördel operera sitt främre korsband jämfört med att behandla med konservativa åtgärder såsom endast rehabilitering (Ramski et al. 2013 &

Wellsandt et al. 2019). Många sporter kräver snabba sidoförflyttningar och pivoteringar vilket ställer höga krav på knäleden. En av anledningarna till varför det anses vara säkrare att återgå till sport efter operation jämfört med att inte operera alls, tycks vara att knäleden blir stabilare med en rekonstruktion av främre korsbandet (Ramski et al. 2013 & Wellsandt et al. 2019). En retrospektiv uppföljningsstudie visar på inga skillnader efter operation jämfört med

konservativ behandling på både subjektiva och objektiva resultat, trots att knästabiliteten visade sig vara bättre i den grupp som opererade sitt främre korsband (van Yperen et al.

2018). Det råder dock oenigheter kring frågan om operation är det bästa alternativet utifrån funktion och stabilitet. Monk et al. (2016) redovisar i sin litteraturgenomgång att det inte skiljer något i varken knäfunktion eller egenrapporterade resultat hos patienter oberoende av operation eller inte.

Studier har visat att de som väljer att operera sig med rekonstruktion av främre korsbandet löper hög risk att utveckla artros i knäleden jämfört med normalbefolkningen (Ruano, Sitler &

Driban 2017). Øiestad et al. (2011) visar att hela 71% visar på röntgenverifierad artros 10-15 år efter främre korsbandsrekonstruktion. Tidigare litteraturgenomgångar visar att förekomsten av artros i knäleden efter främre korsbandsskada är ungefär likvärdig oavsett om man väljer att operera sig eller inte (Tsoukas, Fotopoulos, Basdekis & Makridis 2016; Harris et al. 2017).

En annan komplikation efter främre korsbandsrekonstruktion är en ökad risk för ytterligare främre korsbandsskada. En systematisk litteraturgenomgång och meta-analys visar att 23% av unga idrottsaktiva personer som opererat korsbandet och återgår till sin sport får ytterligare en främre korsbandsskada, antingen ipsilateralt eller kontralateralt. Studien visar även att en person som genomgått en främre korsbandsrekonstruktion löper 30-40 gånger så hög risk för ytterligare främre korsbandsskada än motsvarande tidigare oskadade personer (Wiggins et al.

(6)

2

2016). En annan studie visar däremot att ett år efter rekonstruktion av främre korsbandet, föreligger ingen större risk att skada sitt opererade korsband jämfört med att få en

kontralateral korsbandsskada (Salmon et al. 2005).

Det finns olika tekniker att använda sig av i samband med operation, men även olika grafter.

De grafter som mest frekvent förekommer är rekonstruktioner med patellarsenegraft och hamstringsgraft (Fu et al. 2000). I Skandinavien och Sverige används framförallt autograft (sena från samma individ) av hamstringssenan (Granan, Forssblad, Lind & Engebretsen 2009). I USA används allografter (sena från annan individ) i större utsträckning än i

Skandinavien (Magnussen et al. 2010). Forskningen är något oense kring vilken graft som är bäst att använda vid rekonstruktion av främre korsbandet. Vissa studier visar att det inte var någon skillnad i graftruptur beroende på om man valde hamstringsgraft eller patellarsenegraft (Li et al. 2011 & Salmon et al. 2005). En litteraturgranskning publicerad 2010 visar däremot att det är signifikant högre risk att skada sin graft om det är en hamstringsgraft jämfört med en patellarsenegraft (Reinhardt, Hetsroni & Marx 2010).

Det finns ett antal litteraturgranskningar som jämför olika operationstekniker och grafttekniker utifrån bland annat stabilitet och komplikationer. Komplikationer kan exempelvis vara skada på givarsidan efter en utförd rekonstruktion med autograft (Shaerf, Pastides, Sarraf & Willis-Owen 2014; Poolman, Farrokhyar & Bhandari 2007). Dessa studier visar att de som opererades med hamstringsgraft hade mindre komplikationer jämfört med de som opererade sig med patellarsenegraft. Däremot var knästabiliteten bättre hos de patienter som opererade sig med patellarsenegraft (Li et al. 2011; Shaerf, Pastides, Sarraf & Willis- Owen 2014; Poolman, Farrokhyar & Bhandari 2007). Trots att det förekommer fler operationer med hamstringsgraft i Skandinavien vore det av nytta att lära sig mer om

skillnaderna grafterna emellan. Det förekommer trots detta även en del rekonstruktioner med patellarsenegraft (14 % enligt Granan et al. 2009). Med denna litteraturgenomgång vill jag undersöka de funktionella delarna av en korsbandsoperation. Det är av vikt att ta reda på skillnader i funktion och smärta för att på ett kliniskt relevant sätt ta med kunskapen i rehabilitering av patienter med främre korsbandsrekonstruktioner.

Syftet med denna litteraturgenomgång var att undersöka skillnader mellan hamstringsgraft och patellarsenegraft efter främre korsbandsrekonstruktioner utifrån funktion och smärta med subjektiva och objektiva mätmetoder. Rerupturer kommer även att kontrolleras och

registreras.

(7)

3

Metod

Under februari och mars 2020 gjordes sökningar i PubMed och Cochrane med inloggning via Linnéuniversitetets databas för att få tillgång till så många studier i fulltext som möjligt. I tabell 1 ses samtliga sökord och kombinationer som gjordes. I tabell 1 och figur 1 ses urvalsprocessen som gjordes från det att rubrik lästes, till genomgång av studien och urval.

Tabell 1: Sökord och sökordskombinationer i PubMed och Cochrane med urvalsprocess.

Databas Sökord Sökkriterier Antal

träffar

Rubrik Abstract Fulltext Urval

PubMed ”ACL” and

”reconstruction”

and ”graft*”

RCT + Clinical Trial + 10 år

170 st 47 st 19 st 15 st 10 st

Cochrane -“- Trial + 10 år 408 st 64 st

tillkomna 27 st 6 st 3 st Pubmed "ACL" and

"return to sport"

and "graft*”

6 st 0 st tillkomna

- - -

tillkommen

- - -

Pubmed "ACL" and

"return to sport"

26 st 14 st tillkomna

3 st 3 st 1 st

tillkomna

3 st 2 st 1 st

Pubmed "ACL" and

"hamstrings"

- - -

tillkomna

7 st 3 st 2 st

Pubmed ”ACL” and

”rehab” OR

”return to sport”

- - -

tillkomna

4 st 1 st 1 st

Pubmed “ACL” and

“rehab”

2 st 0 st tillkomna

- - -

tillkomna

- - -

Summa 1394

studier

164 studier

63 studier

30 studier

18 studier

(8)

4

Figur 1: Flödesschema som följer urvalsprocessen av studier som användes i denna litteraturgenomgång.

Följande inklusionskriterier användes:

- Studier som jämför hamstrings autograft med patellarsene autograft - Studier som utvärderar funktion, smärta och reruptur

- Studier skrivna på engelska

- Studier publicerade senaste 10 åren - Studier tillgängliga i fulltext

- Randomiserade Kontrollerade Studier alternativt Kliniska studier Totalt antal träffar

1394 stycken

Första urvalet 164 stycken

Andra urvalet 63 stycken

Tredje urvalet 30 stycken

Sista urval 18 stycken

Abstractläsning 101 stycken Rubrikläsning och

dubbletter 1230 stycken

Fanns inte i fulltext 33 stycken

Uppfyllde inte inklusionskriterier

12 stycken

(9)

5

För att matcha inklusionskriterierna och få svar på syfte valdes en begränsning till

randomiserade kontrollerade studier i PubMed respektive kliniska studier i Cochrane samt att få fram studier publicerade de senaste tio åren. Sökorden skrevs som fritextsökning och således fick de flesta kombinationer många träffar. Studier som inte redovisade resultat utifrån önskade mätmetoder valdes bort i framförallt läsningen av abstract, men sedan även i urvalet. Under rubriken ”fulltext” i tabell 1 är de studier som fanns tillgängliga i fulltext registrerade, dock är det inte förrän i ”urval” som studien läses igenom ordentligt. Således föll ytterligare studier bort vid urvalet. Studier som inte mötte inklusionskriterier med önskvärda mätmetoder samt kirurgiska ingrepp med allografter istället för autografter togs inte med i granskningen.

Samtliga 18 studier som fanns i sista urvalet granskades enligt PEDro scale, se tabell 2.

PEDro scale är en skala med 11 kategorier med poängsättning 0 = där studien inte uppfyller ett krav, eller 1 = där studien uppfyller ett krav (Maher et al. 2003 & Physiotherapy Evidence Database 2020). PEDro scale anses vara en både valid och reliabel skala att använda vid kvalitetsgranskning av kliniska studier (Maher et al. 2003 & de Morton 2009). Se bilaga A för mer djupgående instruktion och beskrivning av PEDro scale.

Tabell 2: Kvalitetsbedömning enligt PEDro scale.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Totalt

1. Volpi et al. 2010 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 6

2. Kautzner et al. 2015 1 1 1 0 1 0 0 1 1 1 1 8

3. Papalia et al. 2015 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 1 8

4. Björnsson et al. 2016 1 1 1 1 1 0 1 0 1 1 1 9

5. Heijne & Werner 2010 1 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 10

6. Leys et al. 2012 1 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 7

7. Dejour, Vanconcelos, Bonin & Renato Fernandes Saggin

2013 0 0 0 0 1 0 1 0 1 1 1 5

8. Stańczak et al. 2018 1 1 1 1 1 0 0 1 1 1 1 9

9. Webster et al. 2015 1 1 1 1 1 0 1 0 1 1 1 9

10. Ku Gupta, Acharya, Mourya & Mahajan 2019 1 1 1 1 1 0 0 1 1 1 1 9

11. Sajovic, Stropnik & Skaza 2018 1 1 1 1 1 0 1 0 1 1 1 9

12. Gifstad et al. 2013 1 1 1 0 1 0 0 0 1 1 1 7

13. Konrads et al. 2016 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 1 8

14. Leitgeb et al. 2014 1 1 0 1 1 0 1 1 1 1 0 8

15. Sadoghi et al. 2010 1 0 0 1 1 0 0 1 1 1 0 6

16. Mohtadi, Chan, Barber & Paolucci 2016 1 1 1 1 1 1 0 1 1 1 1 10

17. Zaffagnini et al. 2010 1 1 1 1 1 0 1 1 1 1 1 10

18. Lu & Huang 2017 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 1 8

(10)

6

Metoden som använts för denna litteraturgenomgång har varit systematiskt och följt mallen enligt tabell 1 och flödesschemat i figur 1. Totalt hittades 18 studier som mötte både

inklusionskriterier och sökordskombinationer. Resultaten finns redovisade i tabell 3 där en överblick ges över deltagare, rehabilitering, mätmetoder, uppföljning samt resultat. Samtliga resultat är hämtade i syfte att jämföra hamstringsgraft och patellarsenegraft. Således har inga enskilda förbättringar respektive försämringar i de enskilda grupperna tagits med i denna litteraturgenomgång.

Resultat

Sökresultat

Totalt observerades 1874 deltagare i de 18 funna studierna. 13 studier undersökte både män och kvinnor medan 2 studier endast undersökte resultaten hos kvinnor (Kautzner et al. 2015 &

Papalia et al. 2015). 3 studier redovisade inte vilket kön deltagarna hade (Björnsson et al.

2016; Ku Gupta, Acharya, Mourya & Mahajan 2019 & Sadoghi et al. 2010).

Uppföljningstiderna varierade något studierna emellan, där merparten hade ett år eller mer som uppföljningstid i sina interventioner. 4 studier hade mellan 15-17 års uppföljningstid (Björnsson et al. 2016; Leys et al. 2012; Webster et al. 2015 & Sajovic, Stropnik & Skaza 2018) medan endast 2 studier granskade resultaten under året (Volpi et al. 2010 & Papalia et al. 2015). Dock visade en studie på resultat upp till året och hade således även med en 6- månaders uppföljning (Ku Gupta, Acharya, Mourya & Mahajan 2019).

En studie inkluderade även resultat från användande av patellarsene allograft (Lu & Huang 2017). Denna studie användes ändå i denna genomgång då den även jämförde autografter av hamstrings och patella. Endast jämförelserna mellan hamstrings autograft och patellarsene autograft togs med i resultatberäkningen. En studie hade bara en utvärderingsmetod som passade in på inklusionskritererna (Mohtadi, Chan, Barber & Paolucci 2016). Den granskade inga funktionella mätmetoder utan endast förekomsten av reruptur.

Mätmetoder

Relevanta mätmetoder för denna litteraturgenomgång var funktionella tester, funktionella frågeformulär, smärta och reruptur. Samtliga studier använde sig av liknande mätmetoder för att utvärdera resultaten. The International Knee Documentation Committee (IKDC) användes

(11)

7

i 12 studier, Tegner activity scale i 10 studier, Lysholm knee score i 10 studier, single-leg hop och andra funktionella tester i 7 studier, främre knäsmärta i 9 studier och 9 studier tittade även på förekomst av reruptur. Andra mätmetoder som också användes var KAM (knee-abduction moment) test, activity level, return to sport, KOOS, Cincinnati score samt the kneeling pain, se tabell 3.

IKDC är ett frågeformulär som beskriver symptom, sportaktiviteter, funktion och aktivitet i det dagliga livet. Skattningen görs mellan 0-10 och ju högre poäng, desto bättre funktion och mindre smärta (Collins et al. 2011). Tegner activity scale graderar aktiviteter i det dagliga livet och sportaktiviteter med en skala från 0 till 10, där 10 är högsta funktion (Tegner &

Lysholm 1984). Lysholm knee score är också ett frågeformulär som innefattar symptom och funktion med en skala från 0 till 100, där högre poäng anses vara bättre funktion och mindre symptom (Tegner & Lysholm 1984).

Funktionella tester och funktionella frågeformulär

Av 18 granskade studier tittade 17 på funktionella tester eller funktionella frågeformulär såsom exempelvis single-leg hop, KOOS samt IKDC, se tabell 3. I 10 av dessa visade resultaten ingen signifikant skillnad grupperna emellan i något av samtliga funktionella mätmetoder.

Av de 12 studier som använde sig av IKDC som mätmetod visade 10 ingen signifikant skillnad grupperna emellan. Resterande 2 studier visade signifikant bättre resultat i gruppen som opererades med hamstringsgraft, p=0,032 (Leys et al. 2012) respektive p=0,004 (Volpi et al. 2010).

Tegner activity scale användes som mätmetod i 10 studier och av dessa visade 8 stycken ingen signifikant skillnad grupperna emellan. I en studie var det signifikant förbättring efter ett år (p=0,01), men inte efter två år för de deltagare som var opererade med patellarsenegraft (Heijne & Werner 2010). En annan studie visade däremot signifikant förbättrade resultat hos de deltagare som var opererade med hamstringsgraft p=0,0007 (Zaffagnini et al. 2010).

Lysholm knee score analyserades i 10 genomgångna studier. Ingen av studierna visade signifikanta skillnader grupperna emellan.

(12)

8

Av resterande funktionella tester som mättes visade 2 signifikant positiva effekter för gruppen som opererades med hamstringsgraft. Dessa studier visade på positiva effekter i single-leg hop, p=0,001 och högaktiviteter efter 15 år, p=0,04 (Leys et al. 2012) respektive

aktivitetsnivå och löpning inom Cincinnati score efter 6 månader p=0,048 samt p<0,001, men inte efter ett år (Ku Gupta, Acharya, Mourya & Mahajan 2019). En studie visade på positiva effekter av KAM test i gruppen som opererades med patellarsenegraft efter 3 och 6 månader p<0,0001 (Papalia et al. 2015).

En studie tittade på återgång till sport och visade signifikant skillnad med fördel för patellarsenegraften p=0,05 (Webster et al. 2015). Denna studie granskade även IKDC och Cincinnati Knee Score som funktionella mätmetoder, men dessa visade ingen signifikant skillnad grupperna emellan. Ytterligare en studie granskade återgång till sport, som visade signifikant snabbare återgång till sport hos gruppen som var opererad med hamstringsgraft p=0,0052 (Zaffagnini et al. 2010).

Smärta

9 av 18 studier undersökte främre knäsmärta efter främre korsbandsoperation. 3 studier undersökte även kneeling pain och 1 studie crouch pain. 6 av 9 studier som analyserade främre knäsmärta visade ingen signifikant skillnad grupperna emellan, medan 3 av 9 visade att gruppen som opererades med patellarsenegraft hade signifikant högre förekomst av främre knäsmärta jämfört med gruppen som opererades med hamstringsgraft p=0,034 (Lu & Huang 2017), p=0,04 (Heijne & Werner 2010) samt p=0,02 (Kautzner et al. 2015). Samtliga 3 studier som tittade på kneeling pain visade att deltagare som opererade sig med patellarsenegraft hade signifikant högre förekomst av kneeling pain än de som opererades med hamstringsgraft p=0,0001 (Dejour, Vanconcelos, Bonin & Renato Fernandes Saggin 2013), p=0,04 (Leys et al. 2012) samt p=0,049 (Björnsson et al. 2016). Den enda studie som tittade på crouch pain visade ingen signifikant skillnad grupperna emellan (Dejour, Vanconcelos, Bonin & Renato Fernandes Saggin 2013).

Reruptur

9 av 18 studier undersökte antalet recidiv och rerupturer av det opererade korsbandet. En av dessa studier tittade enbart på reruptur som mätmetod och skillnaden på traumatisk reruptur och reruptur utan traumatisk bakomliggande orsak (Mohtadi, Chan, Barber, & Paolucci

(13)

9

2016). Här registrerades en signifikant skillnad grupperna emellan i traumatisk reruptur, till fördel för de som blev opererade med patellarsenegraft p=0,05. I reruptur som inte hade någon traumatisk bakomliggande orsak var det ingen signifikant skillnad grupperna emellan. I resterande 8 studier som tittade på reruptur visade 7 av dessa på ingen signifikant skillnad grupperna emellan. En studie registrerade att en deltagare opererad med hamstringsgraft rerupturerade denna, men ingen beskrivning kring signifikans framgick (Heijne & Werner 2010).

(14)

10

Tabell 3: Tabell över samtliga genomgångna studier, deltagare, rehabilitering, mätmetoder, uppföljning och resultat.

Graft Antal deltagare Rehab Mätmetoder Uppföljning Resultat

1. Volpi et al. 2010 Single-bundle bone-patellar tendon-bone autograft (BPTB) Double-bundle semitendinosus &

gracilis autograft (STG)

BPTB n = 20 st STG n = 20 st

Samma för båda grupperna

Lysholm knee score Tegner activity scale

IKCD

4 månader Signifikant bättre resultat för STG i IKCD. I Lysholm och Tegner ingen signifikant skillnad. Personer

opererade med STG uppnådde i större utsträckning samma nivå på

sin idrott som innan operation.

2. Kautzner et al. 2015 bone-patellar tendon-bone autograft (BPTB) hamstrings autograft (HS)

BPTB n = 75 st HT n = 75 st

Reruptur Lysholm knee score

Främre knäsmärta

2 år Signifikant högre antal med främre knäsmärta i BPB.

Ingen signifikant skillnad grupperna emellan i övriga

mätmetoder.

3. Papalia et al. 2015 Bone-patellar tendon-bone tendon autograft (BPTB) Semitendinosus & gracilis tendon

autograft (STG)

Samma för båda grupperna fokus proprioception

IKDC Lysholm knee score

Single-leg hop Timed hop (6m) Crossover triple hop

KAM test

3 och 6 månader Signifikant förbättrade resultat i BPTB gruppen i KAM jämfört

med STG. Ingen signifikant skillnad i övriga mätmetoder.

4. Björnsson et al. 2016 Triple semitendinosus tendon autograft Quadruple semitendinosus

autograft Quadruple semitendinosus &

gracilis tendon autograft (HT) Patellar tendon autograft (PT)

HT n = 86 st PT n = 61 st

IKDC Kneeling pain Single-leg hop

Reruptur

16 år PT gruppen hade signifikant svårare för kneeling pain än HT

gruppen. Inga signifikanta skillnader i övriga mätmetoder.

5. Heijne & Werner 2010

Patellar tendon autograft (PT) Hamstrings autograft (HT)

PT n = 34 st HT n = 34 st

Samma rehab i båda grupperna, men en del av varje grupp startade

med open chain övningar för quadriceps efter 4 veckor och en grupp efter 12 veckor postop.

Reruptur Single-leg hop Främre knäsmärta

KOOS Tegner activity scale

1 och 2 år Signifikant förbättring i Tegner i PT 1 år efter op, dock ej efter 2 år.

HT hade signifikant mindre främre knäsmärta efter 2 år. Resterande

tester ingen signifikant skillnad grupperna emellan. En deltagare rerupturerade hamstringsgraft.

6. Leys et al. 2012 Bone-patellar tendon-bone autograft (BPTB) Four-strand gracilis &

semitendinosus autograft (HT)

BPTB n = 90 st HT n = 90 st

IKDC Lysholm knee score

Single-leg hop Reruptur Activity level Kneeling pain

15 år Ingen signifikant skillnad grupperna emellan i reruptur och Lysholm. Signifikant bättre i HT i

IKDC, Single-leg hop och aktivitetsnivå. Signifikant högre

kneeling pain i BPTB.

7. Dejour, Vanconcelos, Bonin & Renato Fernandes Saggin 2013

Mono-bundle bone-patellar tendon-bone autograft (BPTB)

BPTB n = 25 st DBH n = 25 st BPTB+L n = 25 st

Samma för alla grupperna

IKDC Kneeling pain

Crouch pain

2 år Signifikant mindre smärta i kneeling i DBH. Ingen signifikant

(15)

11

Double-bundle semitendinosus &

gracilis autograft (DBH) Mono-bundle patellar tendon combined with extraarticular reconstruction Lemaire autograft

(BPTB+L)

Return to sport Främre knäsmärta

skillnad grupperna emellan i resterande mätmetoder.

8. Stańczak et al. 2018 Hamstrings tendon autograft (HT) Bone-patellar tendon-bone

autograft (BPTB)

HT n = 48 st BPTB n = 48 st

Tegner activity scale KOOS Främre knäsmärta

Reruptur

1 år Ingen signifikant skillnad grupperna emellan i samtliga

mätmetoder. Ingen i studien rerupturerade ACL.

9. Webster et al. 2015 Doubled semitendinosus &

gracilis tendon autograft (STG) Bone-patellar tendon-bone

autograft (BPTB)

STG n = 34 st

BPTB n = 31 st - Reruptur

IKDC Cincinnati Knee Score Cincinnati Sports Activity Level

Främre knäsmärta Return to sport

15 år Ingen signifikant skillnad grupperna emellan i rerupturer,

främre knäsmärta, IKDC eller Cincinnati knee scores. Signifikant

bättre återgång till sport i BPTB.

10. Ku Gupta, Acharya, Mourya & Mahajan 2019

Bone-patellar tendon-bone autograft (BPTB) Four-strand semitendinosus &

gracilis autograft (STG)

- Cincinnati knee score

Lysholm knee score Främre knäsmärta

Upp till 1 år. Ingen signifikant skillnad grupperna emellan i någon av mätmetoderna efter 1 år. 6 mån postoperativt signifikant bättre för

STG-gruppen i smärta, aktivitetsnivå och löpning inom

Cincinnati knee score.

11. Sajovic, Stropnik &

Skaza 2018

Doubled semitendinosus &

gracilis autograft (STG) Patellar tendon autograft (PT)

STG n = 24 st PT n = 24 st

Samma för båda grupperna

Reruptur Lysholm knee score

IKDC Tegner activity scale

Single-leg hop Främre knäsmärta

17 år Ingen signifikant skillnad grupperna emellan i någon av

mätmetoderna.

12. Gifstad et al. 2013 Bone-patellar tendon-bone autograft (BPTB) Double-looped semitendinosus &

gracilis autograft (STG)

KOOS

mätmetoderna.

13. Konrads et al. 2016 Bone-patellar tendon-bone autograft (BPTB) Semitendinosus tendon autograft

(ST)

BPTB n = 31 st

ST n = 31 st Samma för båda

grupperna IKDC

Single-leg hop

mätmetoderna.

14. Leitgeb et al. 2014 Quadruple hamstrings autograft (HT)

Bone-patellar tendon-bone

HT n = 40 st BPTB n = 56 st

IKDC KOOS

5 år Ingen signifikant skillnad grupperna emellan på någon av

mätmetoderna.

(16)

12

autograft (BPTB) 15. Sadoghi et al. 2010 Semitendinosus & gracilis double

bundle autograft (STG) Bone-patellar tendon-bone single-

bundle autograft

STG n = 51 st BPTB n = 41 st

Tegner activity scale IKDC Single-leg hop

mätmetoderna.

16. Mohtadi, Chan,

Barber & Paolucci 2016 Patellar tendon autograft (PT) Quadruple-stranded hamstrings

tendon autograft (HT) Double bundle hamstrings tendon

autograft (DBHT)

PT n = 110 st HT n = 110 st DBHT n = 110 st

- Reruptur 2 år Traumatisk reruptur var signifikant

lägre i PT-gruppen. Ingen signifikant skillnad grupperna emellan i atraumatisk reruptur.

17. Zaffagnini et al.

2010

Single-bundle bone-patellar tendon-bone autograft (BPTB) Double-bundle semitendinosus &

gracilis tendon autograft (STG)

IKDC Tegner activity scale

Return to sport Främre knäsmärta

Reruptur

8 år Ingen signifikant skillnad grupperna emellan i IKDC och

främre knäsmärta. Tegner och return to sport var signifikant bättre respektive snabbare för STG

än BPTB. Inga rerupturer registrerades.

18. Lu & Huang 2017 Bone-patellar tendon-bone autograft (BPTBau) Semitendinosus & gracilis tendon

autograft (STGau) Bone-patellar tendon-bone

allograft (BPTBall)

BPTBau n = 40 st STGau n = 59 st BPTBall n = 35 st

Samma för alla grupper

IKDC Främre knäsmärta

1,5 år Signifikant mer främre knäsmärta för BPTBau jämfört med de andra två grupperna. Inga signifikanta skillnader i övriga mätmetoder.

(17)

13

Diskussion

Syftet med denna litteraturgenomgång var att jämföra hamstringsgraft med patellarsenegraft utifrån funktion, smärta och reruptur med subjektiva och objektiva mätinstrument efter främre korsbandsrekonstruktion. Det främsta resultatet av denna litteraturgenomgång var att i de allra flesta mätmetoder förekom ingen signifikant skillnad grupperna emellan.

Att söka efter kliniska studier som undersöker funktionella mätmetoder efter korsbandsrekonstruktioner gav många fynd och samtliga granskade studier i denna genomgång svarade på angivet syfte. Att använda sig av funktionella mätmetoder och

frågeformulär ger bra och tydliga svar på en behandling och dess påverkan på individen samt behandlingens effektivitet (Deshpande, Rajan, Lakshmi Sudeepthi & Abdul Nazir 2011). I denna litteraturgenomgång användes framförallt frågeformulär kring patienternas upplevda smärta, aktiviteter eller funktion som mätmetod. Att även använda funktionella tester som utvärdering av funktion och återgång till sport är ofta använt i kliniken (Thomée et al. 2012;

Gustavsson et al. 2006; Augustsson, Thomée & Karlsson 2004). De som opererar sig för korsbandsskador är ofta aktiva människor med höga krav på rekonstruktionen och operationen. De flesta önskar återgå till den sport de tidigare utfört (Feucht et al. 2016).

Endast 7 studier hade funktionella tester som utvärderingsmetod, exempelvis single-leg hop (Sadoghi et al. 2010; Konrads et al. 2016; Sajovic, Stropnik & Skaza 2018; Leys et al. 2012;

Heijne & Werner 2010; Björnsson et al. 2016; Papalia et al. 2015). I kliniken som legitimerad fysioterapeut är funktion ett viktigt redskap i rehabilitering och bedömningar. Utifrån valt syfte med denna litteraturgenomgång hade det varit önskvärt att veta mer kring återgång till sport och funktionella tester, än vad som framgick med denna studie och de sökord som användes. Dock, anser jag att det är av vikt att använda sig av en kombination av funktionella tester och subjektiva bedömningar i större utsträckning än vad denna litteraturgenomgång visar. Med formulär som ger patienten själv möjlighet att skatta sin förmåga till sport och idrottsdeltagande ges en bra bild på hur patienten fungerar i det funktionella. Just återgång till sport menar jag är ett ganska brett begrepp och vad innefattas egentligen i återgång till sport?

När är patienten redo? Vilka krav ställs på en fotbollsspelare jämfört med en

innebandyspelare? Ska grunderna vara olika eller är det samma krav och tester som ställs för samtliga idrottare? Således anser jag att det är av klinisk relevans att inte bara undersöka funktionella tester, utan även låta patienten ge sin subjektiva bedömning av sin förmåga.

Utifrån de sökordskombinationer och databaser som användes samt de inklusionskriterier som

(18)

14

skulle uppfyllas, fanns inte så många studier som undersökte just funktionella tester för återgång till sport. Finns det skillnader i testbatteri och resultat utifrån valda grafter? Annat som är av intresse för det kliniska arbetet är om rehabiliteringen skiljer sig postoperativ beroende av graft. De flesta av granskade studier använde sig av samma sorts rehabilitering oavsett val av graft. Detta för att få så bra utvärderingar av resultaten som möjligt. Att jämföra utvärderingsmetoder som bygger på olika rehabiliteringsupplägg ger säkerligen inga bra jämförbara resultat.

En annan intressant frågeställning är också om val av graft väljs beroende av patientens mål och strävan. I en tidigare litteraturgenomgång gjord 2014 med syfte att utvärdera vilken graft som är ”bäst” kommer forskarna även här fram till att det inte finns något givet svar på denna fråga (Shaerf, Pastides, Sarraf & Willis-Owen 2014). Har patienten som långsiktigt mål att ha ett väl fungerande knä i vardagen, funktion och smärta? Vilken graft ska då väljas? Att återgå till sport och vara en högaktiv idrottare är kanske ett mer kortsiktigt mål och vilken graft passar då bäst utifrån dessa önskemål? I denna litteraturgenomgång framstår

patellarsenegraften som något sämre utifrån främre knäsmärta. Visserligen är de tre studier som funnit signifikans i denna mätmetod endast utvärderade efter 1-2 år, men smärta bör ändå ses som en ganska långsiktig faktor och långsiktigt mål. Ska en hamstringsgraft då väljas utifrån det mer långsiktiga perspektivet? Andra faktorer som exempelvis tidigare skador, samtida skador och anatomi bör också tas in vid bedömning av vilken graft som bör användas vid rekonstruktion av främre korsbandet.

Utifrån de mest förekommande mätmetoderna i denna litteraturgenomgång, IKDC, Tegner activity scale och Lysholm knee score, visar majoriteten av studierna ingen signifikant skillnad grupperna emellan. Utifrån de funktionella mätmetoderna med frågeformulär som samtliga tre metoder bygger på visar endast 4 studier på signifikans. Hamstringsgraft var att föredra i 3 studier, men endast 1 studie förespråkade patellarsenegraft utifrån dessa tester.

Dessa tester är av subjektiv bedömning, exempelvis hur patienten upplever instabilitet, huksittande, aktivitet och sport samt svullnad. Samtliga använda frågeformulär och mätmetoder avser att mäta just funktion och subjektiva bedömningar. De är snarlika i sina frågeställningar men ändå ger de lite olika och skiftande resultat i denna litteraturgenomgång.

I Tegner activity scale finns en del frågor dessutom gällande återgång till sport. Även i Cincinnati score preciseras en hel del frågor riktat mot sport och hur mycket individen kan påfresta sitt knä i idrotten postoperativt (Smith et al. 2004). Att använda återgång till sport

(19)

15

som ensam mätmetod förekom också i litteraturgenomgången. I de enstaka två studier som hade denna mätmetod vägde patellarsenegraften lika tungt som hamstringsgraften. Således är det svårt att dra slutsatser ur dessa resultat. Att hamstringsgraft var till en liten fördel jämfört med patellarsenegraft i de mest förekommande subjektiva bedömningarna i denna

litteraturgenomgång anser jag inte vara att kunna dra en slutsats. De flesta studier visar ingen signifikans grupperna emellan och sett till de flesta resultat går det inte att dra ett samband.

KAM (Knee-abduction Moment) har visat sig vara en prediktor för både främre knäsmärta, men också som risk att åter skada sitt främre korsband. En ökad vinkel i knäabduktion vid olika typer av landningar efter hopp mäts och ju högre den vinkeln är, desto större är risken att skada sig hos framförallt kvinnor (Myer et al. 2014; Myer et al. 2015 & Paterno et al.

2010). I denna genomgång visade resultatet på fördel till patellarsenegraft i den enda studien som undersökte just KAM (Papaila et al. 2015). Däremot visades ingen skillnad i andra funktionella tester och mätmetoder som också jämfördes i denna studie. Att KAM visar sig vara en prediktor för reruptur av främre korsband samt främre knäsmärta är något Papaila et al. (2015) diskuterar i sin studie, men de har inte använt sig av ensamma mätmetoder för att vidare undersöka främre knäsmärta eller reruptur. Istället använde författarna både IKDC och Lysholm knee score, där frågeställningar finns gällande smärta, men inte gällande förekomst av reruptur. Att stabilitet av knät anses vara viktigt efter en korsbandsskada är en självklarhet, men utifrån visade resultat i studien Papaila et al. (2015) utfört, går det inte att dra några större slutsatser utifrån vilken graft som är mest fördelaktig.

Att dra slutsatser utifrån reruptur som önskades undersökas med denna litteraturgenomgång är svårt. Majoriteten av de genomgångna studierna visade ingen skillnad grupperna emellan.

Endast två studier registrerade reruptur med fördel till patellarsenegraft i båda studierna.

Utifrån främre knäsmärta som analyserats som ensam mätmetod i denna litteraturgenomgång visas dock något större besvär hos de som opererats med patellarsenegraft. Detta går även i hand med tidigare granskningar som visar att förekomst av främre knäsmärta är högre hos de som opererats med patellarsenegraft (Li et al. 2011 & Xie et al. 2015). Däremot är smärta en del av de frågeformulär som används i övrigt. Att dra kopplingar till resultaten gällande främre knäsmärta med resultaten i KAM är svårt. KAM visar lätt fördel till de som opererats med patellarsenegraft, men samtidigt visade dessa även på högre risk att utveckla främre knäsmärta. Utifrån de tidigare diskussionerna skulle ett sämre resultat i KAM ge ökad risk för främre knäsmärta, men så blev inte utfallet i denna genomgång. Att då även jämföra med

(20)

16

reruptur gav heller inga vidare slutsatser. Utifrån resultaten i KAM i denna

litteraturgenomgång bör reruptur även ha högre förekomst bland hamstringsgraft. Till viss del var så fallet, men endast en studie visade på signifikans, resterande studier visade ingen skillnad grupperna emellan.

Konklusion

Utifrån denna litteraturgenomgång är det svårt att observera några mätbara skillnader och val av graft verkar inte spela någon större roll utifrån funktion, smärta och reruptur. Merparten av studier visade ingen signifikant skillnad grafterna emellan i uppmätta metoder. Det enda som hade en ytterst liten fördel var eventuellt att de som opererades med hamstringsgraft löper mindre risk att utveckla främre knäsmärta postoperativt. I denna litteraturgenomgång har många olika mätmetoder och formulär använts. För att kunna dra större och bättre slutsatser utifrån eventuella mätbara skillnader anser jag att en mer avsmalnad genomgång och

undersökning krävs, alternativt en större meta-analys.

Referenser

Augustsson, J., Thomeé, R. & Karlsson, J. (2004). Ability of a new hop test to determine functional deficits after anterior cruciate ligament reconstruction. Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy, 12, ss. 350–356. doi: 10.1007/s00167-004-0518-4

Björnsson, H., Samuelsson, K., Sundemo, D., Desai, N., Sernert, N., Rostgård-Christiansen, L., Karlsson, J. & Kartus, J. (2016). A Randomized Controlled Trial With Mean 16-Year Follow-up Comparing Hamstring and Patellar Tendon Autografts in Anterior Cruciate Ligament Reconstruction. The American Journal of Sports Medicine, 44(9), ss. 2304-2313.

doi: 10.1177/0363546516646378

Collins, N. J., Misra, D., Felson, D. T., Crossley, K. M. & Roos, E. M. (2011). Measures of Knee Function: International Knee Documentation Committee (IKDC) Subjective Knee Evaluation Form, Knee Injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS), Knee Injury and Osteoarthritis Outcome Score Physical Function Short Form (KOOS-PS), Knee Outcome Survey Activities of Daily Living Scale (KOS-ADL), Lysholm Knee Scoring Scale, Oxford Knee Score (OKS), Western Ontario and McMaster Universities Osteoarthritis Index

(21)

17

(WOMAC), Activity Rating Scale (ARS), and Tegner Activity Score (TAS). Arthritis Care &

Research, 62(0 11), ss. 208-228. doi:10.1002/acr.20632.

Dejour, D., Vanconcelos, W., Bonin, N. & Renato Fernandes Saggin, P. (2013). Comparative study between mono-bundle bone-patellar tendon-bone, double-bundle hamstring and mono- bundle bone-patellar tendon-bone combined with a modified Lemaire extra-articular

procedure in anterior cruciate ligament reconstruction. International Orthopaedics (SICOT), 37, ss. 193-199. doi:10.1007/s00264-012-1718-z

de Morton, N. A. (2009). The PEDro scale is a valid measure of the methodological quality of clinical trials: a demographic study. Australian Journal of Physiotherapy, 55, ss. 129-133.

doi: 10.1016/s0004-9514(09)70043-1

Deshpande, P. R., Rajan, S., Lakshmi Sudeepthi, B. & Abdul Nazir, P. (2011). Patient-

reported outcomes: A new era in clinical research. Perspectives in Clinical Research, 2(4), ss.

137-144. doi: 10.4103/2229-3485.86879

Feucht, M. J., Cotic, M., Saier, T., Minzlaff, P., Plath, J. E., Imhoff, A. B. & Hinterwimmer, S. (2016). Patient expectations of primary and revision anterior cruciate ligament

reconstruction. Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy, 24, ss. 201-207.

doi:10.1007/s00167-014-3364-z

Fu, F. H., Bennett, C. H., Ma, B., Menetrey, J. & Lattermann, C. (2000). Current Trends in Anterior Cruciate Ligament Reconstruction. Part II. Operative Procedures and Clinical Correlation. The American Journal of Sports Medicine, 28(1), ss. 124-130. doi:

https://doi.org/10.1177/03635465000280010801

Gianotti, S. M., Marshall, S. W., Hume, P. A. & Bunt, L. (2009). Incidence of anterior cruciate ligament injury and other knee ligament injuries: A national population-based study.

Journal of Science and Medicine in Sport, 20, ss. 622-627. doi:10.1016/j.jsams.2008.07.005

Gifstad, T., Sole, A., Strand, T., Uppheim, G., Grøntvedt, T. & Drogset, J. O. (2013). Long- term follow-up of patellar tendon grafts or hamstring tendon grafts in endoscopic ACL

(22)

18

reconstructions. Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy, 21, ss. 576-583.

doi:10.1007/s00167-012-1947-0

Gornitzky, A. L., Lott, A., Yellin, J. L., Fabricant, P. D., Lawrence, T. J. & Ganley, T. J.

(2015). Sport-Specific Yearly Risk and Incidence of Anterior Cruciate Ligament Tears in High School Athletes, A Systematic Review and Meta-analysis. The American Journal of Sports Medicine, 44(10), ss. 2716-2723. doi: 10.1177/0363546515617742

Granan, L-P., Forssblad, M., Lind, M. & Engebretsen, L. (2009). The Scandinavian ACL registries 2004-2007: baseline epidemiology. Acta Orthopaedica, 80(5), ss. 563-567. DOI 10.3109/17453670903350107

Gustavsson, A., Neeter, C., Thomeé, P., Grävare Silbernagel, K., Augustsson, J., Thomeé, R.

& Karlsson, J. (2006). A test battery for evaluating hop performance in patients with an ACL injury and patients who have undergone ACL reconstruction. Knee Surgery Sports

Traumatology Arthroscopy, 14, ss. 778–788. doi: 10.1007/s00167-006-0045-6.

Harris, K, P., Driban, J, B., Sitler, M, R., Cattano, N, M., Balasubramanian, E., Hootman, J, M. (2017). Tibiofemoral Osteoarthritis After Surgical or Nonsurgical Treatment of Anterior Cruciate Ligament Rupture: A Systematic Review. Journal of Athletic Training, 52(6), ss.

507-517. doi: 10.4085/1062-6050-49.3.89

Heijne, A. & Werner, S. (2010). A 2-year follow-up of rehabilitation after ACL

reconstruction using patellar tendon or hamstrings tendon grafts: a prospective randomized outcome study. Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy, 18, ss. 805-813.

doi:10.1007/s00167-009-0961-3

Kautzner, J., Kos, P., Hanus, M., Trc, T. & Havlas, V. (2015). A comparison of ACL reconstruction using patellar tendon versus hamstrings autograft in female patients: a prospective randomised study. International Orthopaedics (SICOT), 39, ss. 125-130.

doi:10.1007/s00264-014-2495-7

Konrads, C., Reppenhagen, S., Plumhoff, P., Hoberg, M., Rudert, M. & Barthel, T. (2016).

No significant difference in clinical outcome and knee stability between patellar tendon and

(23)

19

semitendinosus tendon in anterior cruciate ligament reconstruction. Arthroscopy and Sports Medicine, 136, ss. 521-525. doi:10.1007/s00402-015-2386-4

Ku Gupta, P., Acharya, A., Mourya, A. & Mahajan, P. (2019). Comparison of patellar tendon versus hamstrings autografts for anterior cruciate ligament reconstruction in Indian

population: A randomised control trial study. Journal of Clinical Orthopaedics and Trauma, 10, ss. 581-585. doi: https://doi.org/10.1016/j.jcot.2018.04.018

Leitgeb, J., Koettsdorfer, J., Schuster, R., Kovar, F. M., Platzer, P. & Aldrian, S. (2014).

Primary anterior cruciate ligament reconstruction in athletes: a 5-year follow up comparing patellar tendon versus hamstring tendon autograft. Wiener klinische Wochenschrift, The Central European Journal of Medicine, 126, ss. 397-402. doi:10.1007/s00508-014-0550-4

Leys, T., Salmon, L., Waller, A., Linklater, J. & Pinczewski, L. (2012). Clinical Results and Risk Factors for Reinjury 15 Years After Anterior Cruciate Ligament Reconstruction. A Prospective Study of Hamstrings and Patellar Tendon Grafts. The American Journal of Sports Medicine, 40(3), ss. 595-605. doi: 10.1177/0363546511430375

Li, S., Su, W., Zhao, J., Xu, Y., Bo, Z., Ding, X. & Wei, Q. (2011). A meta-analysis of hamstrings autograft versus bone-patellar tendon-bone autografts for reconstructions of the anterior cruciate ligament. The Knee, 18, ss. 287-293. doi:10.1016/j.knee.2010.08.002

Lu, C. & Huang, X. (2017). The comparison of clinical efficacy of arthroscopic anterior cruciate ligament reconstruction via autologous bone-patellar tendon-bone, autologous hamstring tendon and allogeneic bone-patellar tendon-bone. International Journal of Clinical and Experimental Medicine, 10(8), ss. 12277-12284.

Magnussen, R. A., Granan, L-P., Dunn, W. R., Amendola, A., Andrish, J. T., Brophy, R., Carey, J. L., Franigan, D., Huston, L. J., Jones, M., Kaeding, C. C., McCarty, E. C., Marx, R.

G., Matava, M. J., Parker, R. D., Vidal, A., Wolcott, M., Wolf, B. R., Wright, R. W., Spindler, K. P. & Engebretsen, L. (2010). Cross-cultural Comparison of Patients Undergoing ACL Reconstruction in the United States and Norway. Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy, 18(1), ss. 98–105. doi:10.1007/s00167-009-0919-5.

(24)

20

Maher, C. G., Sherrington, C., Herbert, R. D., Moseley, A. M. & Elkins, M. (2003).

Reliability of the PEDro Scale for Rating Quality of Randomized Controlled Trials. Physical Therapy, 83(8), ss. 713-721. doi: https://doi.org/10.1093/ptj/83.8.713

Mohtadi, N., Chan, D., Barber, R. & Paolucci, E. O. (2016). Reruptures, Reinjuries, and Revisions at a Minimum 2-Year Follow-up: A Randomized Clinical Trial Comparing 3 Graft Types for ACL Reconstruction. Clinical Journal of Sports Medicine, 26(2), ss. 96-107.

doi:10.1097/JSM.0000000000000209.

Monk, A. P., Davies, L. J., Hopewell, S., Harris, K., Beard, D. J. & Price, A. J. (2016).

Surgical versus conservative interventions for treating anterior cruciate ligament injuries (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews, 4(CD011166) doi:

10.1002/14651858.CD011166.pub2.

Myer, G. D., Ford, K. R., Barber Foss, K. D., Rauh, M. J., Paterno, M. V. & Hewett, T. E.

(2014). A Predictive Model to Estimate Knee-Abduction Moment: Implications for Development of a Clinically Applicable Patellofemoral Pain Screening Tool in Female Athletes. Journal of Athletic Training, 49(3), ss. 389-398. doi: 10.4085/1062-6050-49.2.17

Myer, G. D., Ford, K. R., Di Stasi, S. L., Barber Foss, K. D., Micheli, L. J. & Hewett, T. E.

(2015). High knee abduction moments are common risk factors for patellofemoral pain (PFP) and anterior cruciate ligament (ACL) injury in girls: Is PFP itself a predictor for subsequent ACL injury? British Journal of Sports Medicine, 49(2), ss. 118-122. doi:10.1136/bjsports- 2013-092536.

Papalia, R., Franceschi, F., Tecame, A., D’Adamio, S., Maffulli, N. & Denaro, V. (2015).

Anterior cruciate ligament reconstruction and return to sport activity: postural control as the key to success. International Orthopaedics (SICOT), 39, ss. 527-535. doi:10.1007/s00264- 014-2513-9

Paschos, N. K. & Howell, S. M. (2016). Anterior cruciate ligament reconstruction: principles of treatment. EFFORT Open Reviews, Sports & Arthroscopy, 1, ss. 398-408. doi:

10.1302/2058-5241.1.160032

(25)

21

Paterno, M. V., Schmitt, L. C., Ford, K. R., Rauh, M. J., Myer, G. D., Huang, B. & Hewett, T.

E. (2010). Biomechanical Measures During Landing and Postural Stability Predict Second Anterior Cruciate Ligament Injury After Anterior Cruciate Ligament Reconstruction and Return to Sport. The American Journal of Sports Medicine, 38(10), ss. 1968-1978.

doi:10.1177/0363546510376053.

Physiotherapy Evidence Database (2020). PEDro scale.

https://www.pedro.org.au/english/downloads/pedro-scale/ [2020-05-04]

Poolman, R. W., Farrokhyar, F. & Bhandari, M. (2007). Hamstring tendon autograft better than bone patellar- tendon bone autograft in ACL reconstruction. A cumulative meta-analysis and clinically relevant sensitivity analysis applied to a previously published analysis. Acta Orthopaedica, 78(3), ss. 350–354. doi: 10.1080/17453670710013915

Ramski, D. E., Kanj, W. W., Franklin, C. C., Baldwin, K. D. & Ganley, T. J. (2013). Anterior Cruciate Ligament Tears in Children and Adolescents. A Meta-analysis of Nonoperative Versus Operative Treatment. The American Journal of Sports Medicine, 42(11), ss. 2769- 2776. doi: 10.1177/0363546513510889

Reinhardt, K. R., Hetsroni, I. & Marx, R. G. (2010). Graft Selection for Anterior Cruciate Ligament Reconstruction: A Level I Systematic Review Comparing Failure Rates and Functional Outcomes. Orthopedic Clinics of North America, 41, ss. 249-262.

doi:10.1016/j.ocl.2009.12.009

Ruano, J. S., Sitler, M. R. & Driban, J. B. (2017). Prevalence of Radiographic Knee Osteoarthritis After Anterior Cruciate Ligament Reconstruction, With or Without

Meniscectomy: An Evidence-Based Practice Article. Journal of Athletic Training, 52(6), ss.

606-609. doi: 10.4085/1062-6050-51.2.14

Sadoghi, P., Müller, P. E., Jansson, V., van Griensven, M., Kröpfl, A. & Fischmeister, M. F.

(2010). Reconstruction of the anterior cruciate ligament: a clinical comparison of bone- patellar tendon-bone single bundle versus semitendinosus and gracilis double

bundle technique. International Orthopaedics (SICOT), 35, ss. 127-133. doi:10.1007/s00264- 010-1037-1

(26)

22

Sajovic, M., Stropnik, D. & Skaza, K. (2018). Long-term Comparison of Semitendinosus and Gracilis Tendon Versus Patellar Tendon Autografts for Anterior Cruciate Ligament

Reconstruction. A 17-Year Follow-up of a Randomized Controlled Trial. The American Journal of Sports Medicine, 46(8), ss. 1800-1808. doi:10.1177/0363546518768768

Salmon, L., Russell, V., Musgrove, T., Pinczewski, L. & Refshauge, K. (2005). Incidence and Risk Factors for Graft Rupture and Contralateral Rupture After Anterior Cruciate Ligament Reconstruction. The Journal of Arthroscopic and Related Surgery, 21(8), ss. 948-957.

doi: https://doi.org/10.1016/j.arthro.2005.04.110

Shaerf, D. A., Pastides, P. S., Sarraf, K. M. & Willis-Owen, C. A. (2014). Anterior cruciate ligament reconstruction best practice: A review of graft choice. World Journal of

Orthopedics, 5(1), ss. 23-29. doi:10.5312/wjo.v5.i1.23

Smith, F. W., Rosenlund, E. A., Aune, A. K., MacLean, J. A. & Hillis, S. W. (2004).

Subjective functional assessment and the return to competitive sport after anterior cruciate ligament reconstruction. British Journal of Sports Medicine, 38, ss. 279-284. doi:

10.1136/bjsm.2002.001982

Stańczak, K., Zielińska, M., Synder, M., Domżalski, M., Polguj, M. & Sibiński, M. (2018).

Comparison of hamstring and patellar tendon grafts in anterior cruciate ligament

reconstruction: A prospective randomized study. Journal of International Medical Research, 46(2), ss. 785-791. doi:10.1177/0300060517722696

Svenska Korsbandsregistret. Allmänt om korsbandsskador. https://www.aclregister.nu [2020- 04-22].

Tegner, Y. & Lysholm, J. (1984). Rating Systems in the Evaluation of Knee Ligament

Injuries. Clinical Orthopaedics and Related Research, 198, ss. 43-49. doi: 10.1097/00003086- 198509000-00007

Thomeé, R., Neeter, C., Gustavsson, A., Thomeé, P., Augustsson, J., Eriksson, B. & Karlsson, J. (2012). Variability in leg muscle power and hop performance after anterior cruciate

(27)

23

ligament reconstruction. Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy, 20, ss. 1143–1151.

doi: 10.1007/s00167-012-1912-y

Tsoukas, D., Fotopoulos, V., Basdekis, G., Makridis, K, G. (2016). No difference in

osteoarthritis after surgical and non-surgical treatment of ACL-injured knees after 10 years.

Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy, 24, ss. 2953-2959. doi: 10.1007/s00167- 015-3593-9

van Yperen, D. T., Reijman, M., van Es, E. M., Bierma-Zeinstra, S. M. A. & Meuffels, D. E.

(2018). Twenty-Year Follow-up Study Comparing Operative Versus Nonoperative Treatment of Anterior Cruciate Ligament Ruptures in High-Level Athletes. The American Journal of Sports Medicine, 46(5), ss. 1129-1136. doi: 10.1177/0363546517751683

Volpi, P., Cervellin, M., Denti, M., Bait, C., Melegati, G., Quaglia, A. & de Girolamo, L.

(2010). ACL reconstruction in sports active people: Transtibial DB technique with ST/G vs.

transtibial SB technique with BPTB: Preliminary results. International Journal of the Care of the Injured, 41, ss. 1168-1171. doi:10.1016/j.injury.2010.09.029

Webster, K. E., Feller, J. A., Hartnett, N., Leigh, W. B. & Richmond, A. K. (2015).

Comparison of Patellar Tendon and Hamstring Tendon Anterior Cruciate Ligament Reconstruction. A 15-Year Follow-up of a Randomized Controlled Trial. The American Journal of Sports Medicine, 44(1), ss. 83-90. doi:10.1177/0363546515611886

Wellsandt, E., Failla, M. J., Axe, M. J. & Snyder-Mackler, L. (2019). Does Anterior Cruciate Ligament Reconstruction Improve Functional and Radiographic Outcomes Over

Nonoperative Management 5 Years After Injury? American Journal of Sports Medicine, 46(9), ss. 2103-2112. doi:10.1177/0363546518782698.

Wiggins, A. J., Grandhi, R. K., Schneider, D. K., Stanfield, D. Webster, K. E. & Myer, G. D.

(2016). Risk of Secondary Injury in Younger Athletes After Anterior Cruciate Ligament Reconstruction: A Systematic Review and Meta-analysis. American Journal of Sports Medicine, 44(7), ss. 1861-1876. doi:10.1177/0363546515621554.

(28)

24

Xie, X., Lui, X., Chen, X., Yu, Y., Peng, S. & Li, Q. (2015). A meta-analysis of bone-patellar tendon-bone autograft versus four-strand hamstrings tendon autograft for anterior cruciate ligament reconstruction. The Knee, 22, ss. 100-110. doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.knee.2014.11.014

Zaffagnini, S., Bruni, D., Marcheggiani Muccioli, G. M., Bonanzinga, T., Lopomo, N., Bignozzi, S. & Marcacci, M. (2010). Single-bundle patellar tendon versus non-anatomical double-bundle hamstrings ACL reconstruction: a prospective randomized study at 8-year minimum follow-up. Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy, 19, ss. 390-397.

doi:10.1007/s00167-010-1225-y

Øiestad, B. E., Holm, I., Engebretsen, L. & Risberg, M. A. (2011) The association between radiographic knee osteoarthritis and knee symptoms, function and quality of life 10-15 years after anterior cruciate ligament reconstruction. British Journal of Sports Medicine, 45, ss.

583-588. doi:10.1136/bjsm.2010.073130

(29)

25

Bilaga A

PEDro scale med fullständig beskrivning, hämtad från https://www.pedro.org.au/wp- content/uploads/PEDro_scale.pdf [200530]

Last amended June 21st, 1999

PEDro scale

1. eligibility criteria were specified no ! yes ! where:

2. subjects were randomly allocated to groups (in a crossover study, subjects

were randomly allocated an order in which treatments were received) no ! yes ! where:

3. allocation was concealed no ! yes ! where:

4. the groups were similar at baseline regarding the most important prognostic

indicators no ! yes ! where:

5. there was blinding of all subjects no ! yes ! where:

6. there was blinding of all therapists who administered the therapy no ! yes ! where:

7. there was blinding of all assessors who measured at least one key outcome no ! yes ! where:

8. measures of at least one key outcome were obtained from more than 85%

of the subjects initially allocated to groups no ! yes ! where:

9. all subjects for whom outcome measures were available received the treatment or control condition as allocated or, where this was not the case,

data for at least one key outcome was analysed by “intention to treat” no ! yes ! where:

10. the results of between-group statistical comparisons are reported for at least one

key outcome no ! yes ! where:

11. the study provides both point measures and measures of variability for at

least one key outcome no ! yes ! where:

The PEDro scale is based on the Delphi list developed by Verhagen and colleagues at the Department of Epidemiology, University of Maastricht (Verhagen AP et al (1998). The Delphi list: a criteria list for quality assessment of randomised clinical trials for conducting systematic reviews developed by Delphi consensus. Journal of Clinical Epidemiology, 51(12):1235-41). The list is based on "expert consensus" not, for the most part, on empirical data. Two additional items not on the Delphi list (PEDro scale items 8 and 10) have been included in the PEDro scale. As more empirical data comes to hand it may become possible to "weight" scale items so that the PEDro score reflects the importance of individual scale items.

The purpose of the PEDro scale is to help the users of the PEDro database rapidly identify which of the known or suspected randomised clinical trials (ie RCTs or CCTs) archived on the PEDro database are likely to be internally valid (criteria 2-9), and could have sufficient statistical information to make their results interpretable (criteria 10-11).

An additional criterion (criterion 1) that relates to the external validity (or “generalisability” or “applicability” of the trial) has been retained so that the Delphi list is complete, but this criterion will not be used to calculate the PEDro score reported on the PEDro web site.

The PEDro scale should not be used as a measure of the “validity” of a study’s conclusions. In particular, we caution users of the PEDro scale that studies which show significant treatment effects and which score highly on the PEDro scale do not necessarily provide evidence that the treatment is clinically useful. Additional considerations include whether the treatment effect was big enough to be clinically worthwhile, whether the positive effects of the treatment outweigh its negative effects, and the cost-effectiveness of the treatment. The scale should not be used to compare the

"quality" of trials performed in different areas of therapy, primarily because it is not possible to satisfy all scale items in some areas of physiotherapy practice.