Självständigt arbete 15 hp
INVANDRARVÅRDTAGARES
UPPLEVELSER AV ÄLDREOMSORG
En kvalitativ litteraturstudie
Författare: Åse Rålin Handledare: Sylvi Persson Examinator: Marcus Granmo Termin: VT 18
Ämne: Vårdvetenskap,
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Nivå: Kandidatuppsats
Kurskod: 2VÅ61E
Titel Äldre invandrarvårdtagares upplevelse av
äldreomsorg. En kvalitativ litteraturstudie.
Författare Åse Rålin
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180hp
Handledare Sylvi Persson
Examinator Marcus Granmo
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso-
och vårdvetenskap
Nyckelord Invandring, kulturella skillnader, livsvärld, språkbarriärer, utanförskap.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Antalet personer inom äldreomsorgen kommer fördubblas inom en 30-årsperiod.
Oroligheter i världen leder till ökad immigration vilket i sin tur leder till ökat antal äldre med utländsk härkomst, vilket utgör ökade krav på äldreomsorgen och sjuksköterskan. Kulturell kompetens och förståelse för kulturens inverkan på livsvärlden och välbefinnandet är viktigt för att kunna skapa god omvårdnad och för att göra patienten delaktig i sin vård.
Syfte: Syftet med studien är att belysa invandrarvårdtagares upplevelser av äldreomsorgen.
Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet grundas på kvalitativa artiklar som analyserades genom en strukturerad litteraturstudie.
Resultat: Resultatet visade att språkbarriären kunde innebära ett hinder som kunde leda till osäkerhet och lidande för den äldre invandrarvårdtagaren. Det krävdes mental styrka att hantera nya situationer och kulturella skillnader. Positiv påverkan på välbefinnandet för den äldre invandrarvårdtagaren var meningsfulla kulturella aktiviteter och familjen.
Slutsats: Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur språkbarriären kan påverka
välbefinnandet negativt för den äldre invandrarvårdtagaren. Det är av vikt att sjuksköterskan har en kulturell medvetenhet och kunskap om transkulturell omvårdnad.
INNEHÅLL
BAKGRUND 1
Utlandsfödda med rätt till äldreomsorg 1
Kulturens och mångfaldens inverkan på livsvärld och välbefinnande 1
Kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad 2
TEORETISK REFERENSRAM 2
Livsvärld 3
Mening och sammanhang 3
Lidande 3
PROBLEMFORMULERING 4
SYFTE 4
METOD 4
Datainsamling och urval 4
Kvalitetsgranskning 5
Förförståelse 5
Analys 5
Forskningsetiska aspekter 6
RESULTAT 6
Språkbarriärer 7
Okunskap om vårdsystemet 7
Förändrad livsvärld 7
Osäkerhet och utanförskap 8
Mental styrka 8
Kulturella skillnader 8
Familjens betydelse 9
Meningsfulla kulturella aktiviteter 10
DISKUSSION 10
Metoddiskussion 10
Resultatdiskussion 12
Slutsatser 13
REFERENSER 15
BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4
BAKGRUND
Enligt Socialstyrelsen (2018) har Sverige befolkning en genomsnittlig livslängd som är 1,6 år högre än övriga Europa. Beräkningar för år 2050 kommer antalet äldre personer över 65 år att fördubblas jämfört med idag (Socialstyrelsen 2018). Det innebär att krav på förberedelser ställs på samhället och vården för att kunna erbjuda vård och omsorg till den ökande
populationen av äldre personer. Ett av Socialstyrelsens mål är att säkerhetsställa att vård och omsorg kan tillgodose enskilda personers behov och att patienten skall ha möjlighet att vara delaktiga i sin vård (Ibid.).
Utlandsfödda med rätt till äldreomsorg
I Sverige fanns det år 2016 totalt 251 778 utlandsfödda personer över 64 år (Statistiska centralbyrån, 2018). Inom den närmaste 30-årsperioden beräknas ytterligare 617 967
utlandsfödda fylla 65 år och därmed ha rätt till äldreomsorg (Ibid.). Beräkningarna är gjorda på de människor som idag lever i Sverige. Utlandsfödda över 65 år kommer vidare i arbetet benämnas som äldre invandrare eller äldre invandrarvårdtagare. Med tanke på de nuvarande oroligheterna i världen kan denna minoritet av äldre invandrare öka på grund av en ökad invandring.
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) ställer krav på att äldreomsorgen skall kunna ge hela eller delar av vård och omsorg på den äldres modersmål, ifall det önskas. Enligt Jirwe et al. (2014) är kunskap om etnicitet, kultur, mångfald och transkulturell omvårdnad är viktigt för att kunna ge en god och individuell omvårdnad till denna patientgrupp men också insikt om hur människan påverkas av att lämna sitt land och anpassa sig till ett nytt samhälle och en ny kultur. Lagen om nationella minoriteter och minoritetspråk (SFS 2009:724) gäller idag endast minoriteter som sverige-finnar och tornedalningar.
Kulturens och mångfaldens inverkan på livsvärld och välbefinnande
Kultur beskrivs av Jirwe, Momeni och Emami (2014) som riktlinjer som följer med i generationer i olika grupper i samhället och formar deras syn på världen, deras normer och värderingar. En faktor som spelar roll i detta är bland annat etnicitet. Etnicitet innebär att det finns påtagliga skillnader i tro, värderingar och beteenden som grundar sig på gruppens gemensamma ursprung och liknade egenskaper. Enligt författarna kan dessa skillnader vara lätta att uppmärksamma men är bara toppen av ett isberg. Under ytan kan dock finnas andra faktorer som inte är lika påtagliga t.ex. könsroller, familjesyn, gruppkultur och sociala normer. Dessa faktorer har stor påverkan på människors vardag vilket ställer krav på att vården måste ha ett vidare perspektiv för att kunna bemöta dessa individer på ett bra sätt (Ibid.). Enligt Gele och Harsløf (2012) studie om afrikanska äldre invandrare i Oslo existerar i denna grupp ett misstroende mot samhällsorganisationer och svårigheter att ta till sig
information på grund av språkbarriärer samt en ovilja att vara delaktig i samhället när man upplever sig själv ha dålig hälsa. För de äldre invandrarna kan det vara svårt att söka vård eller boende.
Jirwe et al. (2014) beskriver ytterligare ett perspektiv på olikheter och skillnader mellan människor begreppet mångfald som inkluderar kön, sexuell läggning, ålder, genus, personliga
egenskaper, social klass, politiska åsikter, fysiska olikheter, religion samt socioekonomiska förutsättningar. Olikheterna påverkar också hur vården ska bedrivas för att skapa ett
välbefinnande för den enskilda individen (Ibid). Gaudet Hefele et al. (2016) menar att
människor med olika etniska ursprung söker varierande information om äldreboenden. Deras studie visar skillnad på vilken information vita, afroamerikaner och latinamerikaner vill ha.
Grupperna värderade ämnen olika högt. För vita var boendets område av betydelse, för afroamerikaner var aktiviteterna på boendet betydelsefullt. Latinamerikanerna ansåg att personalen talade det egna språket var av störst betydelse (Ibid.).
Giuntoli och Cattan (2011) beskriver betydelsen att utröna vilka specifika behov den enskilda patienten har och risken med att använda sig av sin förförståelse relaterat till vad man antar att patienten önskar och har behov av. Patientlagen (SFS 2014:821) säger att den som ger
information till en patient bör försäkra sig om att informationens betydelse och innehåll är förstått.
Brandburg, Symes, Mastel-Smith, Hersch och Walsh (2012) menar att en flytt till ett äldreboende är kopplat till bland annat en känsla av nederlag och förlust utav förmågan att klara sig själv samt vara tvungen att förlita sig på andra. Anpassningen till boendets rutiner och regler anses påverka autonomin. Författarna beskriver också hur informanterna vägde för- och nackdelar med flytten till äldreboende och nackdelarna var mer specificerade till den unika individen. Fördelarna med flytten beskrevs som att livssituationen förbättrades vid flytten och de flesta informanter var väldigt tacksamma för den vård de fick. Kim (2013) beskriver betydelsen för äldre invandrare att delta i religiösa- och kulturellt meningsfulla aktiviteter vilket var till hjälp för att integreras det nya samhället. De äldre invandrarna uttryckte att det skapade meningsfullhet i vardagen i sitt nya land (Ibid.).
Kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad
Jirwe et. al. (2014) menar att det är nödvändigt för sjuksköterskor och vårdpersonal att ha kulturell kompetens för att kunna tillgodose behoven hos den mångfald av människor som finns idag. Enligt författarna ingår det i sjuksköterskans roll att ta till sig aktuell information för att kunna främja hälsa och minska lidande för patienter. Transkulturell omvårdnad är baserad på den specifika individens behov för att skapa en säker och meningsfull vård. För att en allmänsjuksköterska ska kunna ge god omvårdnad till patienter med en annan kulturell bakgrund krävs det att sjuksköterskorna själva är kulturellt kompetenta. Detta innebär att de har kunskap och insikt i vad kultur innebär för dem själva och en allmän kunskap om vad kultur kan innebära för andra. Det är viktigt att vara införstådd med att det inte heller går att generalisera när det gäller människor utan att se till den specifika individen i varje enskilt fall (Ibid.).
TEORETISK REFERENSRAM
Utgångspunkten i studier med ett holistiskt perspektiv inom vårdvetenskapen inkluderar vårdvetenskapens grundpelare; vårdandet, miljön, hälsa och patienten. Holistiskt perspektiv innebär att man ska se alla delar som en helhet (Dahlberg & Segesten, 2010). Fokus läggs på patienternas livsvärld för att förstå den specifika individens behov. Insikt om patientens livsvärld är avgörande för att kunna ge en god omvårdnad och skapa mening och
god hälsa och minska lidande. Behoven för personer med invandrarbakgrund kan skilja sig i jämförelse med personer som är födda i landet vilket gör att det är viktigt att se till
människans specifika livsvärld. De vårdvetenskapliga begreppen livsvärld, mening och sammanhang samt lidande används i denna studie för att belysa de individuella
förutsättningarna för människor i dagens mångfaldssamhälle (Ibid.).
Livsvärld
Dahlberg och Segesten (2010) beskriver begreppet livsvärld som en förutsättning för att kunna skapa den vård och omsorg som patienten är i behov av. Livsvärlden syftar på patientens uppfattning om vad hälsa, sjukdom, lidande och vårdande erfarenheter innebär i patientens livssammanhang. Denna information behövs för att sjuksköterskor ska kunna främja patientens process för att uppnå hälsa och minska lidande. Livsvärlden kan förändras dramatiskt när man är tvungen att flytta från sitt hemland, komma till ett nytt land och försöka anpassa sig till ett nytt samhälle med ny kultur. Livsvärlden kan påverkas och är inte längre något välkänt och förutsägbart då kan personens förmåga att känna mening och sammanhang förändras.
Mening och sammanhang
Mening och sammanhang beskriver Dahlberg och Segesten (2010) som en viktig del i att uppleva hälsa och minska lidande. Upplevelsen att vara en del i ett sammanhang gör att livet känns meningsfullt och är grundläggande i människans existens. En brist på sammanhang och meningsfullhet gör att ohälsa och lidande lättare uppstår. Invandrarvårdtagare inom
äldreomsorgen kan uppleva att de är i ett helt nytt sammanhang och därmed svårigheter att känna meningsfullhet (Ibid). Kim (2013) beskriver hur meningsfulla kulturella aktiviteter kan vara ett sätt för att lättare komma in i samhället. Då får den äldre invandraren en mening och ett sammanhang i den nya situationen vilket i sin tur främjar hälsa och minskar lidande (Ibid.).
Lidande
Wiklund Gustin (2014) beskriver tre olika former av lidande; sjukdomslidande, livslidande samt vårdlidande. Sjukdomslidande är direkt kopplat till en sjukdom eller symtom av sjukdom. Livslidande grundar sig i personens liv och kan se väldigt olika ut beroende på livssituation eller var i livet man befinner sig (Ibid.). Vårdlidande beskriver Dahlberg och Segesten (2010) som något som skapas av vården som kan och ska motverkas. Den här studien riktar sig mot livslidande och vårdlidande. Enligt Birkler (2007) är det viktigt att inse att patientens lidande och sjuksköterskans uppfattning om lidandet är två helt skilda saker.
Patientens kunskap om lidandet är dominerande och sjuksköterskan uppfattning om lidande är baserat på förförståelsen om lidande. Patientens upplevelse av lidande baseras på att
livsvärlden är påverkad och endast kan förstås i sin helhet i ett första persons-perspektiv.
Dahlberg och Segesten (2010) beskriver hur lidandet kan uppstå genom att vårdpersonal inte tar tillräcklig hänsyn till patientens livsvärld vilket kan orsaka att patienten kan känna sig t.ex.
maktlös, underlägsen och uppgiven.
PROBLEMFORMULERING
Äldre människor med utländskt ursprung är idag en minoritetsgrupp, som på grund av oroligheter i världen blir större och större i Sverige. De måste behandlas på individnivå där deras livsvärld beaktas, vilket förutsätter att sjuksköterskor har ett brett kulturellt medvetande.
Det innebär att man som sjuksköterska måste skaffa sig kunskap om andra kulturer men också en förståelse för vilken inverkan ens egen kultur har på en själv och ens förförståelse. Att vara äldre och komma till ett nytt land, lära sig ett nytt språk och nya normer som finns i den nya kulturen kan innebära en förändring av livsvärlden. Det nya sammanhang den äldre
invandraren blir en del av kan innebära en känsla av förlust av mening och kan orsaka lidande. Äldre invandrarvårdtagares mening och sammanhang påverkas i den nya
livssituationen vilket sjuksköterskor behöver beakta för att kunna ge god omvårdnad och minska lidande. Aktiviteter som kan hjälpa en person att känna mening och sammanhang är individuella, vilket skapar krav på sjuksköterskan att skapa en relation till patienten som gör patienten delaktig i sin egen vård. En människas behov av äldreomsorg kan innebära en känsla av utsatthet och minskad autonomi. Utsattheten kan upplevas som större om
människan kommer ifrån en annan kultur och behöver hjälp med att klara sin vardag. För att skapa god omvårdnad till äldre invandrarvårdtagare krävs det kunskap om individens liv vilket inkluderar kunskap om etnicitet, mångfald och transkulturell omvårdnad. Det är viktigt att öka kunskapen kring äldre invandrarvårdtagares upplevelser av mötet med äldreomsorgen.
SYFTE
Syftet var att belysa invandrarvårdtagares upplevelser av äldreomsorgen.
METOD
Studien utfördes som en strukturerad kvalitativ litteraturstudie där kvalitativa artiklar utgjorde resultatet. Forsberg och Wengström (2016) beskriver strukturerad litteraturstudie som att strukturerat söka information och kritiskt granska den för att sedan sammanställa
informationen gällande den forskningsfråga studien handlar om. Bryman (2008) beskriver att för att undersöka ett fenomen och kunna dra slutsatser och därefter dra generaliserbara teorier utifrån resultatet krävs en induktiv ansats. Då det var den äldre invandrarens upplevelse av äldreomsorgen som undersöktes ansågs den kvalitativa ansatsen vara lämplig att använda för studiens resultat. Resultatet baserades på 7 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Se bilaga 1.
Datainsamling och urval
Sökmotorerna Cinahl och Psykinfo användes till litteratursökningen för att få
vårdvetenskapliga artiklar och som inriktade sig på psykosociala företeelser. Enligt Forsberg och Wengström (2016) gav dessa databaser ett brett utbud av artiklar. Genom att använda de två databaserna under litteratursökningen minskade risken att relevanta artiklar förbisågs.
Sökorden som användes utgick ifrån studiens syfte och söktes först upp i databasernas olika ordlistor för att undvika att felaktigt ordval skulle påverka utbudet av artiklar negativt (Ibid.).
Artiklar med relevanta titlar undersöktes närmare genom att läsa abstrakt. De artiklarna som ansågs vara lämpliga för studien skrevs ut för att läsas i sin helhet och kvalitetsgranskas (se nedan). Inklusionskriterier var kvalitativa artiklar av hög och medel kvalitét, invandrare 65 år och äldre, erfarenheter av äldreomsorg det vill säga äldreboende och hemsjukvård. Artiklarna skulle inkludera invandrare 65 år och äldre och därmed har rätt till äldreomsorg i Sverige.
Sökschema redovisas i bilaga 2. Exklusionskriterier var primärvård. Ingen geografisk begränsning gjordes då etniska skillnader förekommer i alla länder och kulturer.
Begränsningar av artiklar gjordes vid litteratursökningen genom att söka på artiklar som var peer reviewed, publicerade från år 2010 och var skrivna på engelska eller svenska.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av en mall från Forsberg och Wengström (2016), se bilaga 3. Artiklarna som fick 80% “ja-svar” klassades som artiklar av hög kvalitét. 60-80%
klassas som medel kvalitét. Artiklar med mindre än 60% “ja-svar klassades som låg kvalitet och exkluderades i studien.
Förförståelse
En medvetenhet om att den egna förförståelsen kunde påverka resultatet har varit under beaktande under den aktuella studien. Den medvetna förförståelsen bestod av en
generalisering att äldre invandrarvårdtagare inom sjukvården var mer utsatta än vårdtagare födda i landet. Generaliseringen grundades på språkbarriärer och kulturskillnader. Genom att medvetandegöra den egna förförståelsen gällande det studerade fenomenet undveks dessa åsikter att förvränga resultatet i möjligaste mån.
Analys
Evans (2012) beskriver en metod att strukturerat analysera artiklar och sedan beskriva de fenomen som uppstår under analysen av data. Denna studie genomfördes enligt
denna beskrivande modell. Evans (2012) beskriver fyra delar för att behandla informationen till studien. Summerat innefattar dessa fyra delar att samla in information, hitta
meningsbärande enheter och kategorisera dessa i olika koder som delas in i subkategorier och kategorier. Första delen i analysprocessen innefattar vilken typ av studier som skall användas och därifrån grundas inklusions- och exklusionskriterier. Därefter samlas data in från
sökmotorerna och väljs ut genom att ta hänsyn till de tidigare nämnda kriterierna. Kriterierna gör att den insamlade datan grundar sig på samma område. Den andra delen i analysprocessen innebär att datan läses igenom ett flertal gånger för att se informationen i sin helhet men också för att viktiga detaljer i studierna skall noteras. Utifrån alla artiklar plockades sedan
meningsbärande enheter ur och sparades i ett separat dokument. De meningsbärande
enheterna kodades för att kunna kopplas till den artikel som den utgår ifrån för att lätt kunna hitta originaltexten. De meningsskapande enheterna sammanfattar den centrala informationen i artiklarna och kan kopplas till den aktuella studiens syfte. De meningsskapande enheterna analyseras och komprimeras till mindre enheter för att ta ut det som är viktigt, det benämner Evans (2012) som kodning. Den tredje delen av den analyserande processen innebär att skapa kategorier eller teman för liknande enheter man funnit i datan. För precisera fynden ytterligare konstrueras subkategorier till de olika teman som framkommit för att tydliggöra
informationen gällande det fenomen som skall undersökas. De teman och subkategorier som framkommit granskas för att konstatera att kategoriseringen är konsekvent och att all
väsentlig information är inkluderad. Se exempel i bilaga 4. Den fjärde delen utgör en beskrivning av fenomenet man undersöker med hjälp av de subkategorier som skapats.
Utformningen av resultatet genomfördes med insikt om den egna förförståelsens kan påverka resultatet. Förförståelsen åsidosätts genom att kontinuerligt under studien medvetandegöra den egna förförståelsen och det är endast informationen som framkommit från artiklarna som bearbetas i resultatet.
Forskningsetiska aspekter
Forskningen ska enligt Helsingforsdeklarationen (2013) utföras med respekt för de
medverkande och hänsyns skall tas till deras rättigheter och hälsa. Information om studiens syfte skall anges till eventuella deltagare, som blir informerade om att deltagandet i studien är frivilligt och att de har rättigheten att avsluta sin delaktighet utan att förklara varför.
Deltagarnas integritet skall skyddas genom att information avidentifieras, kodas och att informationen under studiens gång är skyddat för obehöriga. Artiklarna som används i studien var i enlighet med Helsingforsdeklarationen (2013) granskade av etisk kommitté eller att det framgick med tydlighet i artikeln att forskningsetiska principer övervägts och diskuterats. Det är endast data som framkommit från de etiskt granskade artiklarna som bearbetades i
resultatet. Enligt Forsberg och Wengström (2016) är det viktig att framföra alla aspekter inom forskningen och inte bara den informationen som gynnar författarens förförståelse och studie.
Detta togs i beaktande under arbetet med den aktuella studien.
RESULTAT
Under analysen av de valda artiklarna framträdde tydligast två teman som hade betydelse för invandrarvårdtagarnas upplevelser av äldreomsorgen; Språkbarriärer och Kulturella
skillnader. Temat kulturella skillnader delades in i 4 subteman. Kulturella skillnader delades in i två subteman (se Tabell 1).
Tabell 1, Teman och subteman som framkom under analysen.
TEMA SUBTEMA
Språkbarriärer Okunskap om vårdsystemet
Förändrad livsvärld
Osäkerhet och utanförskap Mental styrka
Kulturella skillnader Familjens betydelse
Meningsfulla kulturella aktiviteter
Språkbarriärer
I analysen framkom genomgående språkbarriären som ett tydligt problem som påverkade livsvärlden och orsakade lidande. Upplevelsen av kommunikationssvårigheter yttrade sig i form av brist på kunskap om vårdsystemet, osäkerhet och utanförskap. Trots språkbarriären, osäkerhet och utanförskap framgick det också hur vissa individer lyckades att ta sig genom alla svårigheter och utveckla en mental styrka från det.
Okunskap om vårdsystemet
Språkbarriären påverkade äldre invandrare att kunna ta till sig information om hur
sjukvårdsystemet fungerade och orsakade en upplevelse av okunskap. Brist på information och okunskap gjorde att de äldre invandrarna inte visste hur de skule ansöka om vården de var i behov av (Suurmond, Rosenmöller, Mesbahi, Kamkaddem & Essink-Bot, 2016; Park &
Kim, 2013; Radermacher & Feldman, 2015). Språkbarriären upplevdes olika beroende på huruvida individen varit yrkesverksam innan pensionsålder (Suurmond et al., 2016). De individer som inte varit yrkesverksamma kunde uppleva språket som en större barriär. Äldre invandrare med hemsjukvård upplevde att språkbarriären kvarstod mellan dem och personalen som kom till deras hem, vilket bidrog till svårigheter att aktivt delta i vården (Ibid). Det framkom också att det var viktigt att vårdpersonal kunde tala på personens modersmål (Suurmond et al., 2016; Martinsson et al., 2013) vilket gjorde att den äldre invandraren upplevde mer trygghet och var mer delaktig i vården (Martinsson et al. 2013).
Förändrad livsvärld
Park och Kim (2013) beskrev hur livsstilen och det sociala nätverket påverkades då man inte kunde kommunicera med andra. Upplevelsen av språkförbarriärer beskrevs, “I felt becoming deaf, blind and mute after immigration, and living in an inconvenient paradise” (Park & Kim, 2013, s. 159).
“I talk to the others a little bit, but not very much… They are not familiar… and they are mostly older than me (M1). I talk to others if I feel like it… but they don’t speak my language… [laughter] (W3)”. (Martinsson et al., 2013, s. 35.)
Meijering och Lager (2012) beskrev skillnaden mellan gruppkultur och individkultur som hade en avgörande roll för hur man uppfattade och uppfattades av omgivningen och
samhället. Att vara i en gruppkultur innebar att man hade ett kollektivt tänkande i jämförelse med om man hade en individkultur. Detta kunde göra att man upplevde det problematiskt att bygga upp sociala kontakter med människor i det nya landet.
There used to live a couple over there, I used to greet them when I saw them. And then he fell ill, and was admitted to the hospital. I asked her how he was, and I asked another neighbour. And one day, the neighbour said that he had passed away, so I went to see her. And she did not appreciate it, but asked me what I was coming to take from her. (Meijering & Lager, 2012, s. 867)
Kulturen påverkade upplevelsen av hälsa och välbefinnande beroende erfarenheter av migrationen (Radermacher och Feldman, 2015; Kulla, Ekman & Sarvimäki, 2010). Enligt Radmacher och Feldman (2015) fanns det flera faktorer som spelade roll för upplevelsen av hälsa och välbefinnande som anledningen till varför man emigrerat, vad man upplevt vid flytten till det nya landet, politiken och värderingar från hemlandet. Den kulturella
bakgrunden var viktig för den äldre invandrarens identitet och livsvärld. Kulla et al. (2010) beskrev hur hälsa upplevdes som en källa till livet och hur hälsan påverkades av migrationen.
Att lämna sitt hemland påverkade stoltheten och självkänslan (Ibid.).
Osäkerhet och utanförskap
Enligt Park och Kim (2013) var språket den svåraste förändringen som påverkade hela livet för den äldre invandraren. Författarna beskrev hur äldre invandrarvårdtagare fick svårigheter att delta i sociala aktiviteter på grund av språkbarriärer men också på grund av kulturella skillnader. Bristen på sociala relationer kunde skapa en upplevelse av att vara isolerad och exkluderad (Ibid.). Martinsson et al. (2013) beskrev hur äldre invandrare försökte socialisera med andra vårdtagare på boendet, ofta vid måltider. Invandrarvårdtagarna upplevde att bristande kunskap i språket gjorde det svårt även om de använde sig av kroppsspråk.
Svårigheter med att kommunicera påverkade vissa att inta sin måltid i lägenheten i stället (Ibid.). Äldre invandrare på äldreboende kände sig utanför på grund av oförmåga att kunna uttrycka sina känslor och sin vilja till personalen (Martinsson et al., 2013). De äldre
invandrarvårdtagarna önskade att få ringa anhöriga som skulle kunna agera tolk till dem.
Upplevelsen av att personalen var stressad påverkade också de äldre invandrarna till att inte berätta hur de kände eller ville ha det (Ibid.). Okunskap om kulturella normer kunde upplevas som kränkande (Kim & Kim, (2013). ”Regardless how old I was, most Americans called me by my first name and based on my cultural value, this was unacceptable and considered rude” (Kim & Kim, 2013, ).
Mental styrka
Kim och Kim (2013) menade att språkbarriären kunde leda till en positiv utveckling av den äldre invandrarens mentala förmåga. Den positiva upplevelsen uppkom av att individen hanterade sin problematik med kommunikation genom att delta i meningsfulla aktiviteter och vara med i ett sammanhang (Ibid). Kulla et al. (2010) beskrev att det sociala klimatet
påverkade förmågan att orka med. “One has to get something positive in order to cope, we should hear more about such [good] things, they have a calming effect.” (Kulla et al., 2010) Kulturella skillnader
Under analysen framkom det att det var viktigt att få behålla sin kultur och att familjen var delaktig i vård och omsorg. Det framkom också hur meningsfulla aktiviteter kunde bidra till
Familjens betydelse
Kontakt med gamla vänner från sitt hemland och med anhöriga var uppskattat (Martinsson et al., 2013). Kontakt med familj och vänner upplevdes viktigt för att känna mening och
sammanhang (Park & Kim, 2013; Kulla et al., 2010; Suurmond et al., 2016; Kim & Kim, 2013; Radmacher & Feldman, 2015; Meijerling & Lager, 2014; Martinsson et al., 2013).
Radmacher och Feldman (2015) beskrev hur äkta makar gav mening genom att hålla kvar vid sin kultur genom att laga och äta mat från sitt hemland. Författarna beskrev också hur de olika generationerna blev integrerade i samhället och att det orsakade skillnad i värderingar i
familjen (Ibid). Enligt Meijering och Lager (2012) var det mer vanligt för äldre
invandrarvårdtagare att bo ihop med sina vuxna barn och deras familjer än vad det var för de inrikes födda invånarna. En anledning till varför de valt att emigrera till ett nytt land var att anhöriga också emigrerat.
My son went to Netherlands, to get a good education, yes? And to years after my son, my daughter also went. So at that moment, I was alone on Curacao. That situation was not good for me, my family consists of three persons, my daughter, my son and I, and at that moment both children lived in the Netherlands… Yes of course, of course, I miss Curacao a lot, a lot. But my children live here, that is very important. (Meijering & Lager, 2012, s.869-870)
Mat från sitt hemland, religion och närhet av familjen var faktorer som spelade roll för äldre invandrares upplevelse av välbefinnande (Radmacher & Fledman, 2015). Martinsson et al.
(2013) bekräftar familjens betydelse för att behålla sin kulturella bakgrund. Familjen och den kulturella bakgrunden var en stor del av deras livsvärld som gjorde att äldre
invandrarvårdtagare kände sammanhang och trygghet. När familj och vänner hälsade på dem på äldreboendet kände de sig tillfreds och kände tacksamhet. De äldre invandrarvårdtagarna uttryckte att de önskade besöken av familjen och närstående skulle ske oftare än vad de gjorde. Vid besök av familjen uppskattades det att anhöriga kunde hjälpa till med bestyr i hemmet som till exempel inköp eller städning (Ibid). Att få hjälp i hemmet av sin familjen var betydelsefullt, det beskrev även Suurmond et al. (2016). Insatser från familjemedlemmar kunde även inkludera omvårdnad för att undvika att få den hjälpen från äldreomsorgen. Äldre invandrarvårdtagare använde sig av familjen som stöd och hjälp tills familjemedlemmarna inte orkade att hjälpa till mer, då valde familjen att söka hjälp hos hemtjänsten (Ibid.).
Interviewer: You can't bathe yourself, you can't dress yourself. Did you ever ask for help? Did you want help? Did you want someone to come to your home?
Respondent: (...) I want to apply because of my wife.
Interviewer: For cleaning the house?
Wife: He just have to agree with that. I would also want that [home care].
Respondent: The fact is that this woman has got a disabled child. He is 20 years old, but is still under responsibility of my wife. He can’t go anywhere on his own, can’t cook, drink, sleep. (...) Respondent: We have got a child, he sometimes is neglected. I am ill, my wife got diabetes.
Wife: Everything comes down to me. (Suurmond et al., 2016, s. 29)
Meningsfulla kulturella aktiviteter
Meningsfulla aktiviteter kunde innebära att delta i religiösa evenemang, samtala om minnen, lyssna på musik från sitt hemland eller att få vara delaktig och hjälpa till (Kim & Kim, 2013;
Martinsson et al., 2013). Kim och Kim (2013) beskrev hur äldre invandrarvårdtagare hade möjlighet att upptäcka, utforska och aktivera sig själva med meningsfulla aktiviteter.
”Helping new immigrants who were emigrating from Korea was my passion and love…”
(Kim & Kim, 2013). Meningsfulla aktiviteter kunde hjälpa till för att lindra eventuell stress orsakad av förändrad kultur, vilket också kunde göra det lättare för de äldre invandrarna att acklimatisera sig till sitt nya land. Att exempelvis delta i religiösa aktiviteter kunde göra att man med sin tro kunde bli mer tillfreds med problematik som uppstod i den nya kulturen. När de äldre invandrarna insett fördelarna med aktiviteterna började de själva skapa meningsfulla aktiviteter (Ibid.). Enligt Martinsson et al. (2013) använde de äldre sig av meningsfulla aktiviteter för att kunna behålla banden till sitt förflutna, för att detta påminde dem om en tid när de upplevde sig friska och hälsosamma. De äldre invandrarna beskrev också en önskan om att personal kunde läsa för dem om deras hemland eller lyssna på böcker på deras modersmål, men vågade inte framföra sina önskningar till personalen. De äldre invandrarna ansåg sig själva inte kunna framföra önskningar och behov för att deras förväntningar hade minskat. Meningsfulla aktiviteter med kulturellt innehåll var viktiga för de påverkade äldre invandrarnas liv positivt och gjorde att de trivdes mer i hemmet (Ibid.)
DISKUSSION
Resultatet visar att upplevelsen av språksvårigheter påverkade den äldre invandrarnas livsvärld på många sätt inom äldreomsorgen och kunde orsaka lidande i både form av vårdlidande och livslidande. Språkbarriären kunde också betraktas som en hälsofrämjande aspekt då äldre invandrarvårdtagare kunde uppleva att de blev mentalt starkare då de
tvingades hantera sina språkproblem. Äldre invandrarvårdtagares upplevelse av meningsfulla aktiviteter spelade roll för att minnas tiden då de mådde bra och upplevde hälsa. Familjens upplevdes som viktig för den äldre invandraren för att underlätta språkbarriären och för att få stöd i både vardagen och vården inom äldreomsorgen.
Metoddiskussion
Genom att göra en strukturerad litteraturstudie får man en översikt över den existerande empirin gällande ämnet eller problemet som man vill studera (Friberg, 2017). Översikten hjälper att skapa en sammanställning som beskriver problemet man vill undersöka (Ibid.). Då syftet med studien var att belysa äldre invandrares upplevelser var det kvalitativa artiklar som söktes. Då det var svårt att hitta artiklar som bara inkluderade vårdtagarens perspektiv valdes artiklar som utöver de äldres invandrarnas erfarenheter även inkluderade upplevelser av anhöriga och personal. Detta kan ha påverkat studiens resultat, dock inkluderades endast de delar av resultatet som tydligt beskrivs vara de invandrarvårdtagarnas upplevelse. Detta gör att resultatet av studien enbart beskriver de äldre invandrarvårdtagarens upplevelse av äldreomsorgen. Då den subjektiva upplevelsen av kulturella skillnader finns i alla länder gjordes ingen geografisk begränsning av litteratursökningen (Kristenssson, 2014). Det finns
dock skillnad på vad som anses vara äldreomsorg och vilka som ingår i kategorin äldre personer vilket minskar överförbarheten.
Enligt Friberg (2016) är kvalitativa artiklar mest lämpliga att använda sig av när man vill undersöka upplevelser och erfarenheter. En avgränsning till artiklar som publicerats mellan 2010 och 2018 gjordes vid sökning i databaserna. Dock inkluderades en artikel från 2008 då dess resultat var intressant och relevant för studiens syfte. Eftersom att artikeln handlar om invandrarvårdtagares upplevelse av äldreomsorgen i Sverige ansågs den vara relevant trots att den var publicerad 2008. Om fler äldre artiklar hade inkluderats hade det gjort studiens resultat mindre aktuellt. Det faktum att migrationen och samhället ändras med tiden kunde påverka resultatet i studien att resultera i felaktig information. Artiklar som enbart baseras på anhörigas och personalens erfarenheter exkluderades för att det inte stödjer studiens syfte och skulle minska trovärdigheten. Vad som inkluderas i begreppet äldreomsorg kan skilja sig mellan olika länder men detta påverkar inte studiens resultat då det är invandrarvårdtagares upplevelse av äldreomsorg som undersökts.
Vid datainsamlingen användes databaserna Cinahl och Psycinfo. Cinahl valdes för dess stora utbud av vårdnadsvetenskapliga artiklar (Friberg, 2017). Psycinfo valdes för att det är en databas som också inkluderar artiklar som innehåller information om psykosociala företeelser vilket också var av intresse för studien. Det är viktigt är att kritiskt granska artiklarna som skall ligga till grund för studien för att inte felaktiga slutsatser dras (Forsberg & Wengström, 2016). Forsberg och Wengström (2016) kvalitetsgranskning av artiklarna valdes för att deras mall var tydligt strukturerad och frågorna inkluderade alla delar av vetenskapliga artiklar.
Artiklarna som valdes var av hög- eller medel kvalitet för att styrka resultatet i studien.
Författaren har valt att använda sig av en manifest innehållsanalys i enlighet med Evans (2002) innehållsanalys. Metoden valdes för att skapa en objektiv överblick av den samlande materialet samt att inte tillföra en tolkning av materialet. Problematiken med en manifest innehållsanalys kan vara att författaren omedvetet kan införa tolkningar i innehållsanalysens steg, vid kategorisering av teman och subteman (Evans, 2002). Författaren undvik att tillföra egna tolkningar genom att använda informationen som den skrivits i artiklarna. Evans (2012) menar att citat och exempel från originaltexterna bör presenteras vid varje tema för att stärka resultatets tillförlitlighet, vilket författaren ansåg var betydelsefullt. Ytterligare ett möjligt problem med litteraturstudier kan vara att författarna till de använda artiklarna har möjlighet att förstå materialet i sin helhet. Under intervjuerna med sina informanter framkommer information via tonläge och kroppsspråk. Vid transkriptionen och bearbetning av materialet försvinner en del av informationen, vilket kan påverka validiteten av studien.
Studien hade kunnat utföras genom en intervjustudie vilket eventuellt hade gett ett mer aktuellt resultat. En intervjustudie baserad på patienter som informanter var dock inte ett alternativ vid utförande av en kandidatuppsats då det ställde fler och större etiska krav vilket tiden för arbetet inte räckte till.
Vid datainsamlingen valdes endast artiklar som tydligt blivit etiskt granskade eller godkända av etisk kommitté. Genom att göra detta är grunden till den aktuella studien gjord av empiri som är etiskt godkänd enligt Helsingforsdeklarationen (2013) vilket gör att den aktuella studiens resultat indirekt är av en god etisk grund.
Inför studien reflekterade författaren kring det ämne som avsågs analyseras. Reflektionen ledde till att den egna förförståelsen medvetandegjordes. Genom att medvetandegöra den egna förförståelsen gällande det studerade fenomenet undviks dessa åsikter att förvränga resultatet.
Studiens resultat innehåller en sammanställning av de analyserade studierna som svarar till studiens syfte och baseras inte på författarens egen förförståelse. En medvetenhet om att den egna förförståelsen kan påverka resultatet har varit under beaktande under den aktuella studien
Resultatdiskussion
Resultatet visade att språkbarriären orsakade utanförskap och lidande vilket även Hovde, Hallberg & Edberg (2008); Kim, Kim, Han och Chin (2015) beskriver som ett problem för äldre invandrade personer. Enligt Socialstyrelsen (2018) ska vård och omsorg anpassas utifrån den äldre invandrarens livsvärld vilket inkluderar kulturella och språkliga behov. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk inkluderar få minoritetsgrupper. Därför behöver kommuner och privata företag, som är ansvariga för äldreomsorgen, inte tillgodose
invandrarvårdtagares behov av personal som behärskar deras modersmål.
I resultatet framkom att vårdlidande kunde uppstå i kombination med vård och omvårdnad men också i form av att information om vården inte kunde förstås. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver hur vårdlidandet skapas av vården och att det är sjuksköterskans ansvar att motverka vårdlidande. Enligt patientlagen (SFS 2014:821 kap. 3, 7 §) är sjuksköterskan skyldig att kontrollera om den äldre invandraren med annan kulturell bakgrund förstår språket på ett sådant sätt att den kan tillgodogöra sig det som sägs i samtalet. Den äldre invandraren besitter också rätten att vara delaktig i sin vård och därför skall vården utformas i samråd med patienten så att den äldres självbestämmanderätt och integritet respekteras (Ibid.) Enligt Hovde et al. (2008) och Kim et al. (2015) menar att språkbarriären påverkar den äldre
invandrarens förmåga till social samvaro. Detta kan i sin tur kan orsaka livslidande genom att personen känner sig ensam och isolerad trots att det finns människor omkring dem. Resultatet tyder på att språkbarriären är ett stort problem trots befintliga lagar samt socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg.
I resultatet framkom betydelsen av att bejaka sin kulturella bakgrund för att uppleva välbefinnande och att den egna identiteten skulle bevaras. Detta styrks av Yeboah, Bowers och Rolls (2013) som beskriver hur kultur och etnicitet har betydelse i sökandet och val av äldreboende. Invandrarvårdtagare söker sig till äldreboenden som har personal som talar deras modersmål, serverar mat från hemlandet och som tar hänsyn till kulturella traditioner (Ibid.).
Kulturen är en del av den äldre invandrarens livsvärld och kan vara av betydelse när vård och omsorg skall anpassas för den specifika individen (Jirwe et al., 2014). Det krävs att
sjuksköterskan har ett kulturellt intresse och en öppenhet för olikhet för att kunna hjälpa den äldre invandraren att bejaka sin kultur. Genom visat intresse för kultur kan det bli lättare för den äldre invandraren att dela med sig av sin kultur vilket kan skapa en känsla av
välbefinnande och upplevelse av gemenskap (Ibid.). Om kunskap om etnicitet, mångfald eller transkulturell omvårdnad saknas blir det svårt för sjuksköterskan att kunna se till den äldre invandrarvårdtagarens livsvärld och svårt att kunna anpassa vård och omsorg till den specifika individen.
Familjens betydelse för äldre är stor men om man kommer flytt från ett annat land kan familjens värde öka. Familjen beskrevs som en källa till sitt förflutna, kultur och hemland.
Resultatet visar att det var viktigt att familjen ställde upp och hjälpte invandrarvårdtagare inom äldreomsorgen. I sin studie beskriver Hovde et al. (2008) att inom vissa kulturer ses
invandraren genom att tolka på grund av språkbarriären. Den äldre invandraren ber också om hjälp från sina anhöriga för att inte vara en belastning för personalen inom äldreomsorgen och för den starka viljan att klara sig själv (Ibid.). Sjuksköterskan och omsorgspersonal behöver ha förståelse för att det kan vara viktigt att familjen är inkluderad i vård och omsorg. Det krävs också att sjuksköterskan har en öppen kommunikation med anhöriga för att
belastningen på familjen inte blir för stor.
I resultatet framkom det att inkluderandet av meningsfulla aktiviteter för invandrarvårdtagare inom äldreomsorgen minskade lidande. Lidandet minskade genom att den äldre invandrarens livsvärld blev sedd och aktiviteterna skapade meningsfullhet och sammanhang. Detta resultat styrks av Kim et al. (2015) som beskrev hur meningsfulla kulturella aktiviteter ger
invandrarvårdtagare positiva känslor som bättre självförtroende, självkänsla och
meningsfullhet (Ibid.). Svårigheten blir för vårdpersonal att ta reda på vad meningsfulla aktiviteter innebär för den äldre invandraren. Språkbarriären, tidsbrist och den äldre invandrarens inställning att inte vilja vara till besvär hämmar den viktiga informationen att komma fram.
Slutsatser
När det finns språkbarriärer påverkas förmågan att kunna få och ge information vilket upplevs som ett stort problem för äldre invandrarvårdtagare. Det skapar en osäkerhet, vårdlidande och livslidande. Att personal på äldreboende kan prata på flera språk är viktigt för att äldre
invandrarvårdtagare skall kunna förmedla sig men också för att lättare känna sig hemma.
Allmänsjuksköterskan behöver vara medveten om problematiken som språkbarriärer medför för att kunna anpassa vården och omsorgen för den äldre invandraren.
När en äldre invandraren klarar av att hantera språkbarriären upplevs detta som något positivt och kan göra det lättare för den äldre invandraren att hantera kulturell stress och uppleva välbefinnande. Socialstyrelsen riktlinjer gör att det ställs krav på personal inom vård och omsorg att tillgodose kulturella och språkliga behov men som ansvariga organisationer inte behöver ta laglig hänsyn till.
Familjen till äldre invandrarvårdtagare är en stor del av personens livsvärld och en koppling till dåtid, hemland, kultur och trygghet. Det är viktigt att allmänsjuksköterskan förstår betydelsen av att familjen är delaktig i den äldre invandrarens liv men även att se till att belastningen på familjen inte blir för stor.
Meningsfulla kulturella aktiviteter är av stor betydelse för äldre invandrarvårdtagares möjlighet att känna sammanhang, meningsfullhet och att minska lidande.
Allmänsjuksköterskans kunskap om meningsfulla aktiviteter och dess hälsofrämjande betydelse för den äldre invandrarens välbefinnande är av stor betydelse. Vad meningsfulla kulturella aktiviteter innebär är individuellt och det krävs av sjuksköterskan att se till den äldre invandrarens livsvärld. Meningsfulla kulturella aktiviteter hjälper också den äldre invandraren att hantera den kulturella stress som uppstår i det nya landet.
Det krävs mer forskning och utbildning om kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad för att skapa en större medvetenhet om vilka problem som uppstår för äldre
invandrarvårdtagare inom äldreomsorgen. Kunskap om kulturell omvårdnad i dagens mångfaldssamhälle är ett måste för att kunna skapa god omvårdnad till de personer som har en annan etnisk eller kulturell bakgrund.
REFERENSER
Brandeburg, L. G., Symes, L., Mastel-Smith, B., Hersch, G., & Walsh, T., (2012) Resident strategies for making a life in a nursing home: a qualitative study. Journal of advanced Nursing. 69(4), 862-874. doi: 10.111/j.1365-2648.2012.06075.x.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.
Dahlberg, K., Dahlberg, H., & Nyström, M., (2008). Reflective lifeworld research. (2. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal Of Advanced Nursing, 20(2), 22-26 5p.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.). Stockholm: Natur & Kultur Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
(Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Gele, A., & Harsløf, I. (2012). Barriers and Faciliatatort to Civic Engagement Among Elderly African Immigrants in Oslo. Journal of Immigrant & Minority health. 14(1), 116-174. Doi.
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1007/s10903-010-9423-8
Giuntoli, G., & Cattan, M. (2011). The expericences and expectaions of care and support among older immigrants in the UK. Eupropean Journal of social work. 15(1), 131-147.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/13691457.2011.562055
Hovde, B., Hallberg, I.R., Edberg, A-K. (2008) Older immigrants’ experiences of their life situation in the context of receiving public care in Sweden. International Journal of Older People Nursing. 3, 104-112.
Hefele, G.J., Acevedo, A., Nsiah-Jefferson, L., Bishop, C., Abbas, Y., Damien, E., & Ramos, C., (2014) Choosing a Nursing Home: What Do Consumer Want to Know, and Do
Preferences Vary across Race/Ethnicity? (2016) Health Service Research. 51, 1167-1187. doi:
10.1111/1475-6773.12457
Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. I Red. F. Friberg & J.
Öhlén. Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 341-357). Lund:
Studentlitteratur.
*Kim, J., & Kim, H. (2013) The experience if acculturative stress-related growth from immigrants’ perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well- Being. 8(1), 1-11. doi: http://dx.doi.org/10.3402/qhw.v8i0.21355
Kim, J., Kim, M., Han, A., & Chin, S. (2015) The importance of culturally meaningful activity for health benefits among older Korean immigrant living in the United Stats.
Qualitative Studies on Health and Well-being. 10, 1-8. doi:
http://dx.doi.org/10.3402/qhw.v10.27501
Kim, Y.S. (2013) Ethnic Senior School, Religion, and Psychological Well-Being Among Older Korean Immigrants in the United States: A Qualitative Study. Educational
Gerontology. 39, 342-354. doi: 10.1080/03601277.2012.700826
*Kulla, G., Ekman, S-L., & Sarvimäki, A. (2010) Experiential Health from an Ageing and Migration Perspective: The Case of Older Finland-Swedes. Journal of Immigrant Minority Health. 12, 93-99. doi: 10.1007/s10903-008-9133-7
Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). Hämtad 2018-05-01 från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2009724-om-nationella-minoriteter-och_sfs-2009-724
*Martinsson, I., Edberg, A-K., & Janlöv, A-C. (2013). Growing old in a foreign context -- older immigrants' experience of everyday life in residential care facilities. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies 109(33), 34-38.
*Meijering, L., & Lager, D. (2014) Home-making of older Antillean migrants in the Netherlands. Ageing and Society. 34, 859-875. doi: 10.1017/So144686X12001377
*Park, H-J., & Kim, C.G. (2013) Ageing in an inconvenient paradise: The immigrant
experiences of older Korean people in New Zealand. Australasian Journal on Ageing. 32(3), 158-162. doi: 10.1111/j.1741-6612.2012.00642.x
*Radmacher, H., & Feldman, S. (2015) ‘Health is their heart, their legs, their back’:
understanding ageing well in ethnically diverse older men in rural Australia. Ageing &
Society. 35: 1011-1031. doi: 10/1017/So144686X14001226
Socialstyrelsen, 2018-2-7, Vård och omsorg om äldre, lägesrapport 2018. Socialstyrelsen.se Statiskstiska centralbyrån (2018-04-10)
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/InrUt rFoddaRegAlKon/table/tableViewLayout1/?rxid=8d0a6cbc-a1f3-4dca-bf48-0ebd402ba5a6
*Suurmond, J., Rosenmöller, D. L., Mesbahi, H. e., Lamkaddem, M., & Essink-Bot, M-L.
(2016) Barriers in access to home care services among ethnic minority and Dutch elderly - A qualitative study. International Journal Of Nursing Studies. 54: 23-25. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.02.014
Wiklund Gustin, L., (2014) Lidande- en del av människans liv. I Red. F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 270-295). Lund:
Studentlitteratur.
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2018-03-12, från
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-media- type&footer-right=[page]/[toPage]
Yeboah, C., Bowers, B. & Rolls, C., (2013) Culturally and linguistically diverse older adults relocating to residential aged care. Contemporary Nurse. 44(1), 50-61.
BILAGOR
Bilaga 1 Artikelöversikt
Författare År
Land Tidsskrift
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet
Kim, J. & Kim, H.
2013 USA
International Journal of
Qualitativ Studies on Health and Well- Being
The experience of acculturative stress-related growth from immigrants´
perspectives.
Att fånga
kännetecknen av stressrelaterad tillväxt associerad med ackultivativ stress.
Kvalitativa intervjuer
13 (0) Kulturell stress utvecklar en metall tuffhet.
Delaktighet i meningsfulla aktiviteter.
Utveckling av kulturell
medvetenhet. (4)
Hög
Kulla, G., Ekman, S-L. & Sarvimäki, A.
2010
Experiential Health from an Ageing an Migration Perspective: The
Att beskriva och få fördjupad förståelse för upplevd hälsa hos Finlands- Svenskar.
Kvalitativa intervjuer
29 (1) Upplevelsen om
att bli äldre.
Kroppen förändras man orkar inte göra saker som man tidigare gjort.
Medel
Sverige Journal Of
Immigrant Minority Health
case of Older
Finland-Swedes Känna tacksamhet
för den hälsa man har. Upplevelse av att hälsa är en inre styrka och en yttre faktor.
Migrationens, metal och psykisk börda vilket påverkade hälsan.
(2) Martinsson, I.,
Edberg, A-K. &
Janlöv, A-C.
2013 Sverige Vård I Norden
Growing old in a foreign context - older immigrant’s experience of everyday life in residential care facilities.
Belysa
invandrarvårdtagares upplevelse av att flytta till
äldreboende.
Kvalitativa intervjuer.
7 (0) Att vänja sig att bo på äldreboende.
Utanförskap på grund av språket.
Hålla sig kvar till sin kultur och dåtiden. (7)
Hög
Meijering, L. &
Lager, D.
2014
Nederländerna Ageing & Society
Home-making of older Antillean migrants in the Netherlands.
Undersöka ur en kulturell synvinkel hur
invandrarvårdtagare från Antillierna skapar sitt nya hem och vardagsliv i relation till välmående.
Kvalitativa intervjuer
(8) Vikten av att
kunna språket och förstå den sociala strukturen är av stor vikt för att känna sig inkluderad och delaktig i samhället och
Medel
känna välmående.
(6) Park, H-J., Kim, H.
G., 2013
Nya Zeeland, Australasian Journal on Ageing
Ageing in an inconvenient paradise: The immigrants experiences of older Korean people in New Zealand.
Undersöka koreanska immigranters upplevelser av familjerelationer mellan generationer i Nya Zeeland.
Kvalitativa intervjuer
30 (0) Balansen i
transnationella familjer.
Obehagliga upplevelser som äldre immigrant.
Att vara osynlig bland
immigranter. (1)
Medel
Radermacher, H. &
Feldman, S.
2014 Australien Healthy Ageing Research Unit
Health is their heart, their legs their back’:
Understanding ageing well in ethnically diverse older men in rual Australia.
Undersöka hälsa och välmående hos män i etniska
minoritetsgrupper boende i Australien.
Kvalitativa
intervjuer 12 (0) Komplexa hälso- situationer för männen. Viktigt att må fysiskt bra för att kunna uppleva välbefinnande.
Problem med att inte längre få arbeta, rädsla att förlora sociala relationer, vara mindre aktiv, vara sysslolös i sin hemstad. (5)
Medel
Suurmond, J., Rosenmöller, L.D., Mebahi, H.E., Lamkaddem, M. &
Essink-Bot, M-L.
2016
Nederländerna, International Journal of Nursing Studies
Barriers in access to home care services among ethnic minority and Dutch elderly.
Få insikt i
uppfattningar om hemsjukvård för äldre personer i minoritetsgrupper som bor i
Nederländerna
Kvalitativa grupp- och personliga intervjuer
7 grupper och 5
personer (0) Okunskap om sitt rätt till
hemsjukvård.
Vilja att
familjemedlemmar skall ta hand om den äldre. Problem med att söka hemsjukvård orsakad av okunskap och bristande
bemötande. Olika förväntningar av immigrant vårdtagare och personal. (3)
Medel
Bilaga 2
Sökschema
Databas Datum Sökord Antal
träffar Utvalda artiklar Cinahl 4/4-18 (“Gerontologic care” AND “in old age”) 28 429
Cinahl 4/4-18 (immigrant* OR "ethnic minority*" OR "ethnic
group*") 3 257
Cinahl 4/4-18 “Qualitativ study*” 1 950
(“Gerontologic care” AND “in old age” AND immigrant* OR "ethnic minority*" OR "ethnic group*" AND “qualitativ study*”)
89 5
PsycInfo 5/4-18 ("Racial and Ethnic Differences" OR immigrant* OR
"ethnic minority*" OR "ethnic group*”)
60 060
PsycInfo 5/4-18 (“geriatric care” OR “longterm care” OR elderly*
OR aged)
624 125 PsycInfo 5/4-18 (“Life changes” OR “lifestyle changes” OR “well
being” OR “life satisfaction” OR lifestyle)
91 671
PsycInfo 5/4-18 ("Racial and Ethnic Differences" OR immigrant* OR
"ethnic minority*" OR "ethnic group*” AND
“geriatric care” OR “longterm care” OR elderly* OR aged AND “Life changes” OR “lifestyle changes”
OR “well being” OR “life satisfaction” OR lifestyle)
73 5
Valda begränsningar: Peer reviewed, artiklar från år 2010-2018 och ålder 65 och äldre.
Bilaga 3 Kvalitetetsgranskning
Checklista för kvalitativa artiklar*
A. Syftet med studien?
... ...
Vilken kvalitativ metod har använts?
...
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen? Ja □ Nej □ B. Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) Ja □ Nej □
Var genomfördes undersökningen?
...
Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?
...
Vilken urvalsmetod användes?
□ Strategiskt urval
□ Snöbollsurval
□ Teoretiskt urval
□ Ej angivet
Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund).
... ...
Är undersökningsgruppen lämplig? Ja □ Nej □ C. Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamling)? Ja □ Nej
□
* C. Forsberg & Y. Wengström, 2003.
Bilaga 2 s. 2 (3) Beskriv: ...
...
Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)? Beskriv:
...
Ange datainsamlingsmetod: ∙ ostrukturerade intervjuer
□ halvstrukturerade intervjuer
□ fokusgrupper ∙ observationer
□ video-/bandinspelning
□ skrivna texter eller teckningar
Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)? Ja □ Nej □ D. Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
...
Ange om:
□ teman är utvecklade som begrepp
□ det finns episodiskt presenterade citat
□ de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna
□ svaren är kodade
Resultatbeskrivning: ...
...
Är analys och tolkning av resultat diskuterade? Ja □ Nej □ Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja □ Nej □
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)? Ja □ Nej □ Bilaga 2 s. 3 (3)
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)? Ja □ Nej □ Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Ja □ Nej □
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)? Ja □ Nej □
E. Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Ja □ Nej □ Stöder insamlade data forskarens resultat? Ja □ Nej □
Har resultaten klinisk relevans? Ja □ Nej □
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? Ja □ Nej □ Finns risk för bias? Ja □ Nej □
Vilken slutsats drar författaren?
... ...
Håller du med om slutsatserna? Ja □ Nej □ Om nej, varför inte?
...
Ska artikeln inkluderas? Ja □ Nej □
Bilaga 4 Exempel på analysgenomförande
Nyckelfynd Tema Subtema
In particular, the English language was the most difficult barrier that seriously affected older people’s immigrants lives. (1)
Språkbarriär Förändrad livsvärld
Turkish and Maroccan elderly who were not fluent in the Dutch language never seem to become familiar with the Dutch health care system (including home care), due to language barriers, whereas Dutch and Dutch-speaking Surinamese elderly knew generally more about assignment of home care. (3)
Okunskap om vårdsystemet
Due to limited language skills, they mentioned that they had racial discrimination experience such as being ignored and belittled by others. (4)
Utanförskap
In spite of adaption challenges, participants mentioned that negative life experience caused by a lack of English skills made them feel much stronger psychologically. (4)
Mental styrka
