etnocentrism kan komma till uttryck i svensk resejournalistik

(1)

En text- och bildanalytisk studie om hur kommersialism och

etnocentrism kan komma till uttryck i svensk resejournalistik

Södertörns högskola | Institutionen för journalistik

Kandidatuppsats 15 hp | Journalistik | Höstterminen 2014 Programmet för journalistik med samhällsstudier

Av: Katrine Brunday och Angelica Samarikoff Handledare: Kristina Lundgren

(2)

Abstract

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid.

Undersökningsmaterialet består av reportage med tillhörande bilder från 1993, 2003 och 2013 från DN, SvD, Vagabond och RES.

Av resultaten går att dra slutsatsen att etnocentriska uttryck och föreställningar ökar när kommersialiseringen ökar. Det studerade materialet visar hur etnocentrism och

kommersialism inom svensk resejournalistik kan agera i symbios.

Nyckelord: resejournalistik, dagspress, magasin, etnocentrism, kommersialism, kritisk lingvistik

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

1.1. Syfte och frågeställningar ... 3

2. Bakgrund ... 4

2.1 Om resejournalistiken ... 4

2.3 Om etnocentrism ... 4

2.4 Om kommersialism ... 5

2.5 Om flygmarknadens expansion ... 5

3. Tidigare forskning ... 6

4. Teoretiskt ramverk ... 7

5. Metod och material ... 8

Svenska Dagbladet ... 9

Dagens Nyheter ... 9

Vagabond ... 9

RES ... 9

6. Analys ... 16

6.1 1993 ... 16

6.2 2003 ... 23

6.3 2013 ... 29

7. Slutdiskussion och sammanfattning ... 36

Källförteckning ... 39

Tidningsartiklar ... 39

Litteratur ... 39

Internet ... 40

Uppsatser ... 41

(4)

1. Inledning

Resebranschen, som i sin tur påverkar resejournalistiken, är en global mångmiljardindustri och antalet utlandsresor har ökat kraftigt de senaste 20 åren. För några decennier sedan kunde få placera ut Thailand, Burma, Laos eller Vietnam på en karta men nu är det möjligt att boka ett direktflyg idag som tar dig dit imorgon. I dag reser svensken mer än någonsin. Detta beror bland annat på billigare flygresor, mer transparenta och öppna gränser, färre språkbarriärer och fler möjligheter att resa på olika sätt. Andra sidan jorden är plötsligt inte lika långt bort och världen har blivit mindre. I och med detta har resejournalistiken tvingats förnya sig, samtidigt som behovet av kvalitativ resejournalistik har växt lavinartat. Närheten till

turistindustrin tror vi har förändrat resejournalistiken då resejournalistiken tvingas anpassa sig till dagens rådande marknadsklimat. Vi utgår också från att ett etnocentriskt perspektiv är allmänt vedertaget inom resejournalistiken och trots att journalister idag bör vara medvetna om detta fortsätter etnocentriska föreställningar att prägla resejournalistiken. Vi vill

undersöka hur detta uttrycks i ett antal utvalda artiklar.

Vi har intresserat oss av detta ämne på grund av den kommersialisering av medievärlden som skett de senaste 20 åren. Mediernas retorik är också en kommersiell retorik, tidningar ska säljas. Bland annat på grund av att ekonomiska drivkrafter sätter större press på journalister att producera mer samtidigt som texterna på grund av dessa drivkrafter tenderar att bli mer underhållande och lockande för läsaren. Denna efterfrågan på underhållning tror vi kan bidra till att objektiviteten i vissa fall blir lidande.

1.1. Syfte och frågeställningar

Denna uppsats syftar till att visa exempel på hur etnocentrism och kommersialism har kommit till uttryck i svensk resejournalistik.

Denna uppsats försöker således besvara frågorna:

1. Vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen?

2. Finns skillnader i tendenser mellan de olika utvalda tidningarna och hur har det utvecklats över tid?

(5)

2. Bakgrund

För att öka förståelsen om vårt forskningsområde har vi valt att i följande kapitel kortfattat förklara begrepp som vi genomgående använder oss av i uppsatsen. Vidare presenteras de tidningar vi valt att granska. Nedanstående begrepp är essentiella för att förstå av vilken anledning vi valt att granska resejournalistiken. Dessa begrepp förklarar hur beskrivandet av andra ofta färgas av en utgångspunkt utifrån individen och den egna gruppen på ett omedvetet plan.

2.1 Om resejournalistiken

Resejournalistiken är en egen genre som i sig självt står i nära symbios med turistbranschen.

Den skulle därmed knappast kunna överleva utan annonser finansierade av turistbranschen.¹ Detta de facto gör att resejournalistiken särskiljs från andra typer av nischad journalistik då den i stor utsträckning finansieras av samma aktörer som sedan ska omskrivas och granskas.

Resejournalistikens funktion blir inte enbart beskrivande utan också normerande och

förklarande i och med att de resmål som beskrivs blir de mest åtråvärda till skillnad från inom andra områden där det åtråvärda istället blir det som omskrivs mest. Cirkeln går således baklänges. Resejournalistiken som genre kan sägas bygga på ett antal underliggande normativa antaganden. Det viktigaste antagandet handlar om varför vi behöver turista, och berör själva syftet med turismen. I detta ligger att det som resereportrar beskriver som en

”lyckad” semester också producerar en bild av vad som är en ”lyckad” semester. I och med detta skapar resejournalistiken normen för vad turism är.² Väldigt lite tid, utrymme och energi ägnas åt turismens och resejournalistikens konsekvenser,³ men det är å andra sidan inte så konstigt eftersom det är svårt att rannsaka sig själv och sitt eget arbete. Om resejournalistiken är etnocentrisk torde detta därmed vara svårt att förändra.

Den defintion av resejournalistik som används i denna uppsats är: journalistik, både dagspress och magasin, producerad i Sverige som syftar till att beskriva resmål utomlands.

2.3 Om etnocentrism

I samband med kolonialisering och Darwins evolutionsteorier uppstod etnocentrismen i Europa och USA under slutet av 1800-talet. Exotiska folkslag observerades, kategoriserades och underordnades den västerländska civilisationen som ansågs stå högst upp på den

1 Mats Wingborg, Schysst resande (2012), Glitter och Glamour – turismen i resejournalistiken, s. 6.

(6)

socialevolutionistiska trappstegen.⁴ Etnocentrism är att döma en annan kultur enbart utifrån sin egen kulturs värderingar och normer.⁵ Detta synsätt gör att den egna gruppen blir stolt och fåfäng och betraktar sig själva som överlägsna medan man ser ned på samt förkastar andra grupper.⁶ Etnocentriska individer dömer andra grupper utifrån sin egen etniska grupp eller kultur. Språk, beteende, seder och religion är etniska distinktioner som syftar till att definiera etnicitetens kulturella identitet. ⁷ En form av etnocentrism är exempelvis orientalism, vilket är föreställningar om Orienten, dess folk, historia, språk och religioner som annorlunda. Det är denne grundbetydelse Edward Said utgår från i sin bok Orientalism. Där problematiserar Said även begreppet genom att göra en maktanalys. Maktanalysen innebär att den orientalistiska diskursen vilar på ett nät av västerländska intressen och styr därför vad som får sägas om Orienten. Genom att benämna, beskriva och analysera Orienten utövar den orientalistiska diskursen makt över Orienten. Orienten har formats till något som västerlandet kan dominera över. ⁸ Orientalism kan därför betraktas som en tradition i vilken väst konstruerar en bild av Orienten som det annorlunda. Väst kan på så sätt utöva makt och kontroll över Orienten – politiskt, ekonomiskt och militärt.⁹

2.4 Om kommersialism

När begreppet kommersialisering används i denna uppsats åsyftas det faktum att

vinstdrivande intressen påverkar innehållet i medierna då företag inom mediesfären tvingas anpassa sig efter rådande marknadsklimat. Det handlar till exempel om utökat

annonsutrymme, advitorials (det vill säga reklamtexter som har en journalistisk form och därmed ger intryck av att vara någonting annat än reklam), smygreklam och sponsring.

2.5 Om flygmarknadens expansion

Den svenska flygmarknadens inrikesmarknad avreglerades 1992, då det öppnades upp för svenska flygbolag att trafikera linjer mellan olika svenska destinationer. 1997 öppnades hela EU:s flygmarknad upp helt för konkurrens mellan flygbolag som hade sin hemvist i andra medlemsstater. Denna avreglering ledde till att monopolen sprängdes vilket fick ökad

4 Pettersson Thomas (2005) Den postkoloniala vågen- om ädla forskare och den oförbätterliga publiken, s. 815.

5 John T. Omohundro (2008). Thinking like an Anthropologist: A practical introduction to Cultural Anthropology. Mc Graw Hill.

6 Sumner, W. G. Folkways (1906). Ginn.

7 Andersen, Margaret, Taylor, Howard (2006). Sociology: Understanding a Diverse Society. Wadsworth.

8 Berg, Magnus, Hudud (1998), Carlsson, s. 11.

9 Berg, Magnus, Hudud (1998), Carlsson, s. 12.

(7)

konkurrens till följd. Ökad konkurrens ledde i sin tur till lägre priser, fler direktlinjer och ett stadigt ökande destinationsutbud.¹⁰ Även om flygmarknaden redan innan var gigantisk resulterade denna avreglering i allt fler utlandsresor för gemene man. År 2012 passerade exempelvis cirka 30 miljoner människor Sveriges flygplatser.¹¹ År 2013 ökade de svenska flygpassagerarna med cirka nio procent.¹² De senaste decennierna har turismen, och därmed även flygresor, gått från att endast vara möjlig för en liten klick förmögna människor i

samhället till att vara en massföreteelse. Andra sidan jorden är helt enkelt inte lika långt borta längre och du kan utan problem boka en flygresa till något av jordens hörn idag och vara där imorgon. Det kan konstateras att svensken idag reser mer än någonsin, och att resandet fortsätter öka varje år.

3. Tidigare forskning

Denna del av journalistiken är relativt outforskad, det finns ett litet antal C-uppsatser som berör ämnet. Nedan följer ett antal uppsatser, artiklar och verk som finns att läsa för mer information gällande det valda ämnet. Dessa är verk vi läst för att bredda vår förförståelse om valt uppsatsämne.

Mapping a critical framework for the study of travel journalism – En artikel skriven av Elfriede Fürsich och Anandam P. Kavoori för International Journal of Cultural Studies.

Artikeln har lästs som bakgrundsinformation gällande hur resejournalistik kan studeras utifrån ett kulturvetenskapligt perspektiv. Artikeln tar till exempel upp hur resejournalistiken kan påverka och bli påverkad av bland annat nationalism. Artikelns upphovsmän menar att resejournalistiken är en viktig faktor i studiet av medias globalisering och turismens

ideologiska dimensioner. Inte minst på grund av paradigmskiftet där turism har gått från att tidigare betraktas som tillhörande den privata sfären utan politiska och ideologiska kopplingar till att nu betraktas med mer kritiska ögon. Det konstateras också att mer och djupare

forskning kring dessa ämnen i stort sett saknas- vilket har gjort utbudet av bakgrundsinformation relativt skralt.

Glitter och glamour- turismen i resejournalistiken - En granskande uppsats av nätverket Schyst resande, om resejournalistik och dess konsekvenser. Denna uppsats fokuserar främst på att analysera vad som tas upp i respektive artiklar i form av etiska frågor, exempelvis

10 Flygtendenser. Statistik, analys och information från Transportstyrelsen (2013-01). Tema marknad, s. 3.

11 Flygtendenser. Statistik, analys och information från Transportstyrelsen (2013-01). Tema marknad, s. 4.

12 Resurs. Statistik svensk turism. Månadsrapport från mars 2014.

(8)

prostitution, alkohol och fattigdom. Vi har använt Glitter och Glamour främst för att få en förförståelse för hur resejournalistiken fungerar men också för att det är den uppsats som ligger närmast vårt eget valda ämne. Nätverket Schyst resande är ett samarbete mellan sex organisationer som lyfter frågor om hållbar turism, genom till exempel informationsmaterial, utbildningar, seminarium och rapporter.¹³

Vagabond - resor till fjärran länder genom ett postkolonialt perspektiv - En C-uppsats skriven av Anna Hult 2006 som behandlar rasism och stereotypa föreställningar och vilket uttryck de tar sig inom resejournalistik. Denna uppsats har vi haft stor användning av då vi utformat frågor till texten, främst vad gäller stereotypisering.

Den postkoloniala vågen – om ädla forskare och den oförbätterliga publiken - En artikel av Thomas Petersson som behandlar postkolonialism inom resejournalistik. Artikeln har främst använts för att hitta förslag till olika infallsvinklar, samtidigt som den har gett en bredare förståelse för hur postkoloniala och etnocentriska uttryck i journalistiska alster kan se ut.

4. Teoretiskt ramverk

Som teoretiskt ramverk använder vi oss av teorier gällande etnocentrism och kommersialisering. Teoretisk utgångspunkt tas i följande två författares teorier.

Göran Palm är medieforskare och författare till avhandlingen I nationens och marknadens intresse: Journalister, nyhetskällor och EU-journalistik. I verket presenteras en teori som benämns som varufiering, vilken innebär att journalister i det rådande marknasklimatet tvingas anpassa sig efter läsarnas behov, smak och önskemål. Detta bidrar enligt Palm till en förändrad relation mellan journalistiska och ekonomiska intressen vilket äventyrar

trovärdighet och objektivitet.¹⁴ Resejournalistiken har tidigare kritiserats för att inte ta hänsyn till gemensamma spelregler gällande press, radio och tv. Dessa innefattar bland annat att undvika textreklam, sponsring och otillbörligt gynnande av enskilda företag.¹⁵

Resejournalistiken är i detta fall särskilt utsatt då genren är i starkt behov av att upprätthålla en god relation med turistnäringen för att överleva.

William G. Sumner, en amerikansk professor i sociologi, introducerade i slutet av 1800-talet termen ”etnocentrism” då han observerade människors tendens att skilja på den egna gruppen

13 http://www.schystresande.se/pages.asp?r_id=23005 (hämtad den 6 januari 2015)

14 Palm, Gunnar (2002), I nationens och marknadens intresse: Journalister, nyhetskällor och EU-journalistik Institutionen för journalistik och masskommunikation (2010), Göteborgs universitet, s. 62-63.

15 Pressens samarbetsnämnd, Spelregler för press, tv och radio, s. 12.

(9)

och andra grupper. Han definierade det som den tekniska termen för att betrakta företeelser där den egna gruppen är utgångspunkten, och allt annat graderas, värderas och organiseras med gruppens synsätt som referens och utgångspunkt¹⁶. Fenomenet i sig var vid tidpunkten inte nytt, men namngavs och konkretiserades i och med Sumners arbete.

5. Metod och material

Vi har studerat de två största resemagasinen i Sverige, det vill säga Vagabond och RES. För att belysa skillnader mellan dagspress och magasin har vi dessutom undersökt researtiklar från både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. För att se skiftande tendenser över tid har vi studerat artiklar från tre olika årtal med tio års mellanrum. Dessa årtal är 1993, 2003 och 2013. För att ytterligare avgränsa oss och för att möjliggöra en så noggrann jämförelse som möjligt använde vi oss av artiklar från maj månad i den mån det var möjligt. Grundtanken var att göra urvalet även utifrån resmål, vilket visade sig vara ogenomförbart. Detta på grund av att en stor del av artiklarna från 1993 och en majoritet från 2003 enbart handlade om

europeiska resmål, medan 2013 års resereportage främst behandlar mer exotiska resmål. Vi valde därför att försöka täcka så stora delar av världen som möjligt för att påvisa skillnader i rapportering beroende på geografiskt och kulturellt avstånd, detta för att få en så stor

geografisk och kulturell spridning som möjligt. Vad gäller urval av bild har vi analyserat den bild till varje reportage som var störst och mest framträdande i respektive reportage. Allt material är inhämtat från Kungliga Biblioteket i Stockholm.

16 Merton, Robert (1996) On social structure and science. University of Chicago Press, s. 248.

(10)

5.1 De tidningar och magasin som analyseras Svenska Dagbladet

Svenska utgåvor/år: 354 Förlag: Svenska Dagbladet Chefredaktör: Fredric Karén

Upplaga: 443 000¹⁷

Dagens Nyheter

Svenska utgåvor/år: 355 Förlag: Dagens Nyheter AB Chefredaktör: Peter Wolodarski

Upplaga: 785 000¹⁸

Vagabond

Svenska utgåvor/år: 12

Förlag: Egmont Tidskrifter AB Chefredaktör: Tobias Larsson Upplaga: 25 900

RES

Svenska utgåvor/år: 6

Förlag: RES travel magazine Sweden AB Chefredaktör: Kajsa Beausang

Upplaga: 25 500

17 (Medievärlden, Dagspressens räckvidd och upplaga (2013):

http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/02/dagspressens-rackvidd-och-upplaga-2013 (Hämtad 2014-09-21)

18 Medievärlden, Dagspressens räckvidd och upplaga (2013):

http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/02/dagspressens-rackvidd-och-upplaga-2013 (Hämtad 2014-09-21) Vem läser tidningen?

Män: 50 % Kvinnor: 50 %

Ålder: 25- 80 år ¹

Vem läser tidningen?

Ålder: 25- 80 år ¹

Ålder: 41 - 60 år ¹

Målgrupp: Backpackers

Ålder: 35 - 65 år ¹

Målgrupp: Informationssökande resenärer, medelklass

(11)

5.2 Metod: Textanalys

Vi har använt oss av en kvalitativ metod då denna fokuserar på betydelser och innebörder snarare än attityder och beteenden.¹⁹ I uppsatsen används perspektivet systematisk funktionell lingvistik (SFL), både vad gäller analys av text såväl som bild²⁰. Perspektivet innebär att samma frågor ställs till alla texter, vilka syftar till att synliggöra underliggande värderingar och budskap hos författaren och fotografen. Språk har en kognitiv roll, vilket ger en

organiserad representation av vår erfarenhet och gör att vi kan kategorisera och strukturera världen som omger oss. Detta kodade språk är en produkt av samhället. Språket influerar tanken i den mening att dess struktur påverkar vår mentala uppfattning och uppfattade erfarenhet av omvärlden²¹. Därför använder olika tidningar och medium olika språk.

Eftersom detta är en uppsats i journalistik utgår vi från hur man studerar en medietext, vilket innebär att man läser texterna ingående med fokus på hur interpersonella förhållanden och strukturer beskrivs och definieras i relation till varandra.²² Vi har gjort en kvalitativ, deduktiv studie där vi använder oss av textanalysering som främsta verktyg.²³

Ett problem i uppsatsskrivande av denna form skulle kunna vara att det är problematiskt att inte låta sig påverkas av sina egna erfarenheter och övertygelser då texterna tolkas. Det är därför av yttersta vikt att inte låta sig påverkas av sina egna värderingar i analysen, samtidigt som en medvetenhet kring denna problematik krävs. Ett annat problem kan uppstå kring validiteten av analysen då frågorna på den teoretiska nivån måste översättas till ett operationellt språk.²⁴

Metoden vi använt oss av är så kallad “kritisk lingvistik”, såsom den förklaras av den brittiske lingvisten Roger Fowler i verken Language in the News: Discourse and Ideology från 1991 samt Linguistic criticism från 1996. Det är en kvalitativ och diskursanalytisk metod som lämpar sig väl eftersom uppsatsen ämnar analysera journalistiska texter. Metoden syftar till att studera relationen mellan tecken, mening och historiska och sociala förhållanden, som avgör

19Hierm, Mikael (2010), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, Gleereups, s. 24.

20 Caple, Helen (2013) Photojournalism: A Social Semiotic Approach, Palgrave Macmillan, s. 11.

21 Fowler, Roger (1991) Language in the News. Discourse and Ideology in the Press. London: Routledge, s. 3-4.

22Hierm, Mikael (2010), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, Gleereup, s. 30.

23Esaiasson, Peter, Gilliam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wägnerud, Lena (2012), Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts juridik, s. 89.

24Esaiasson, Peter, Gilliam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wägnerud, Lena (2012), Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts juridik, s. 57.

(12)

den semiotiska strukturen av diskursen. Kritisk lingvistik har utvecklats för att främst analysera nyhetstexter, men då resejournalistiken i stor utsträckning använder sig av samma formella nyhetsspråk, särskilt i dagspress, anser vi att metoden är applicerbar även för detta uppsatsämne. Dessutom är resejournalistiken sedan tidigare kritiserad för att inte vara

objektiv på grund av rådande marknadsklimat. Just på grund av detta lämpar sig denna metod eftersom den försöker visa på bakomliggande värderingar och stereotypa föreställningar.²⁵ Fowlers utgångspunkt är att språk är en semiotisk kod som innehåller struktur med olika värden. Språket är således bärare av olika värden. Nyheter är därför inte en presentation av fakta utan innehåller värderingar. Olika ord med samma mening kan användas beroende av vad skribenten vill få fram.²⁶ Det bör noteras att varken denna uppsats eller Fowlers teori syftar till att anklaga journalisterna för att medvetet planera eller ändra sitt material för att påverka mottagaren. De underliggande värderingar som finns gömda i språket är

journalisterna själva inte medvetna om.²⁷

För att genomföra denna analys har vi ställt ett antal frågor till texten:

KATEGORISERING

• Är invånarna i landet som beskrivs aktiva eller passiva?

• Exotiseras/stereotypiseras invånarna på resmålet genom olika former av personifiering? Beskrivs människor genom stereotypiska karaktärs- eller utseendedrag?

• Används kategorisering för att förenkla beskrivningen av resmålet?

• Framkommer maktstrukturer?

MODALITET

• Indikerar skribenten trovärdigheten på något sätt? Finns skillnader mellan invånare och besökare? (genom att använda ord som exempelvis; säger, menar, uppger, enligt, påstår osv.)

• Problematiseras någonting i texten genom att ord som kräva, ansvar, förändring osv

25Fowler, Roger (1991), Language in the News. Discourse and Ideology in the Press. London: Routledge, s. 27.

26 Fowler, Roger (1991) Language in the News. Discourse and Ideology in the Press. London: Routledge, s. 5.

27 Fowler, Roger (1991) Language in the News. Discourse and Ideology in the Press. London: Routledge, s. 37- 41.

(13)

används?

• Indikeras godkännande eller nekande av något fenomen?

• Driver skribenten någon åsikt?

KOMMERSIALISERING

• Existerar reklam i eller i anslutning till artikeln? För exempelvis resebolag, flygbolag eller hotell.

• Skulle artikeln kunna tolkas som reklam i sin helhet? Namnges specifika hotell eller andra vinstdrivande verksamheter?

Dessa frågor är uppdelade i tre kategorier. Den första kategorin är frågor som behandlar olika typer av kategorisering och behandlar såväl personifiering som stereotypa föreställningar.

Med stereotypa föreställningar menas en extremt förenklad mental modell som misslyckas med att se individuella egenskaper utan bara ser världen som man tror passar just den stereotypen²⁸. Detta framkommer då människor i texten beskrivs på stereotypa sätt genom sammansättningar av ord som tillsammans ger ett negativt intryck. Kategori två handlar om modalitet vilket förenklat innebär analys av interpersonella förhållanden, till exempel förmedling av sociala förhållanden och attityder.²⁹ Dessa två kategorier är hämtade från Fowlers modeller för kritisk lingvistik och det vi fokuserat på gäller åtagande, trovärdighet och nekande. Med åtagande menas att problematisera ett fenomen genom att ifrågasätta sociala strukturer eller händelser, alternativt uppmana till handling.³⁰ Uppmaningen sker genom vissa typer av ord skribenten använder sig av, exempelvis kan skribenten uttrycka sig på följande sätt: ”något borde göras” där det modala hjälpverbet borde uppmanar till

handling. Med nekande åsyftas när och om skribenten på något sätt utrycker sin åsikt angående något i texten³¹ det kan vara nekande av förtryck eller exploatering alternativt godkännande av ”det genuina och orörda”. Detta går att finna i texten i skribentens öppna reflektioner och funderingar så som ”den kapitalistiska världen tränger sig på” där tränger är ordet som bör analyseras, då det definitivt har en negativ klang.

Trovärdigheten analyseras genom att leta efter särskilda ord som indikerar låg eller hög sanningshalt hos de som får komma till tals som inte är skribenten själv. Skribenten kan göra

(14)

detta genom att använda ordet menar istället för säger där menar skapar osäkerhet hos läsaren. ³²

Den sista kategorin behandlar kommersialisering och besvarar huruvida reklam för

exempelvis resor till resmålet används direkt i, eller i anslutning till reportaget. Här letar vi efter exempelvis namngivna charterbolag, bokningssidor och dylikt. Tips på boende och tillhörande guider betraktar vi i detta sammanhang som attraktiv och matnyttig information till läsaren och bedöms därför inte som reklam.

5.3 Metod: Bildanalys

Eftersom resejournalistik även är beroende av bilder av resmålet har även bilder i de valda reportagen studerats. Såväl motiv som motivet i relation till texten och andra semiotiska resurser har analyserats. Bilder har nästan alltid en djupare funktion än den rent avbildande, annars skulle de inte produceras och publiceras. Funktionen kan vara estetisk, emotionell, illustrativ, informativ eller argumenterande.³³

Fotojournalistik betraktas ofta paradoxalt. Å ena sidan anses foton beskriva något precis så som det är. Å andra sidan beundras fotografens sätt att skapa en verklighet.³⁴ Detta innebär att trots att fotojournalistik är lika skapad som vilket annat medium som helst, anses foton

beskriva världen neutralt. För många anses foton endast utgöra ett komplement till texten fotot tillhör. Syftet är att förstärka texten, inte att agera som ett eget medium.³⁵ Enligt Roland Barthes (här återgiven i Caples verk), fransk litteraturforskare och semiotiker, existerar bilder på två nivåer; den denotativa och den konnotativa.³⁶ På den denotativa nivån studeras vad som händer i bilden både vad gäller deltagare och plats. Vem är avbildad, vilka aktiviteter avbildas och i vilka sammanhang sker detta. Den konnotativa nivån beskrivs som bildens konst eller behandlingen av bilden. Fotografiet är ett verk som behandlats, komponerats och noggrant valts ut enligt professionella, estetiska och ideologiska normer.

De tre grundläggande retoriska elementen som analyseras beskrevs först av Aristoteles i termer av ethos, logos och pathos. Ethos innebär att retoriskt övertyga genom trovärdighet

32 Fowler, Roger (2004), Language in the News, Routledge förlag, London, s. 85-87.

33 Mral, Brigitte och Olinder, Henrik (2011) Bildens retorik i journalistiken. Stockholm: Norstedts, s. 37.

34 Caple, Helen (2013) Photojournalism: A Social Semiotic Approach, Palgrave Macmillan, s. 3.

(15)

och karaktär. Logos är förmågan att övertyga genom förnuftsmässig argumentation och pathos är förmågan att väcka publikens känslor. Dessa element har varit utgångspunkt för bildanalysen då de även går att sammankoppla med textanalysens frågeställningar gällande trovärdighet och åsiktsdrivande.³⁷ Då uppsatsen syftar till att finna etnocentriska

föreställningar blir det bildanalytiska begreppet och verktyget doxa intressant. Det är grekiskans ord för mening, antagande, tro eller åsikt och påverkar världsbilden på

individbasis. Doxa är både kulturellt och historiskt bundet i den mening att olika kulturer har olika normer under olika tidsperioder. Detta kan ta sig i uttryck i fördomar, sedvänjor, värderingar och gemensamma övertygelser.³⁸ Det vi tror om världen är inte konstant utan i ständig förändring. Doxa är i likhet med etnocentriska föreställningar svårt att upptäcka i den egna gruppen, eftersom varje grupp lever i sin egen doxa och med sina egna etnocentriska föreställningar. Begreppen doxa och etnocentrism är således väl förenliga. När

journalisten/fotografen bildsätter en text görs detta utifrån individens och den tänkta publikens doxa.

Ett antal förutbestämda frågor ställs till bilden bland annat gällande åtagande, trovärdighet och doxa. Frågorna är indelade i tre kategorier. Dessa är frågor som behandlar

denotation/konnotation, frågor gällande kategorisering och frågor som handlar om ethos, lagos och pathos. Nedan följer frågorna som ställs till bilden;

DENOTATION/KONNOTATION

• Vad händer på bilden? Är deltagarna aktiva?

• Hur är bilden komponerad och behandlad?

KATEGORISERING

• Finns referenser till personifiering, negativitet eller konflikt/problematisering?

• Driver fotografen en åsikt?

• Utkrävs ansvar eller uppmanar bilden till handling?

• Går det att finna att fotografen är driven av en doxa?

37 Mral, Brigitte och Olinder, Henrik (2011) Bildens retorik i journalistiken. Stockholm: Norstedts, s. 16.

38 Mral, Brigitte och Olinder, Henrik (2011) Bildens retorik i journalistiken. Stockholm: Norstedts, s. 17.

(16)

ETHOS, LOGOS, PATHOS

• Väcker bilden känslor?

• Är bilden argumenterande eller informativ?

• Förekommer metaforer eller symboler?

(17)

6. Analys

6.1 1993

Svenska Dagbladet 1993-05-23

”På Kefalonia finns plats för både turister och paddor- lyckat projekt räddar utrotningshotade djur på grekisk ö”

SvD 1993-05-23

Artikeln handlar om en grekisk ö där en specifik typ av sköldpaddor är utrotningshotade.

Ingångspunkten är att Kefalonia är ett bra ställe att turista på för den miljöintresserade på grund av dess rika flora och fauna. Det förefaller oklart huruvida skribenten Ragnhild

Svedling är på plats eller skriver detta hemifrån, då exempelvis målande miljöbeskrivningar i presens saknas.

Lokalbefolkningen i artikeln beskrivs som ovetande och är till stor del passiva. Fowlers modell i kritisk lingvistik gör skillnad mellan rollen som agent och objekt, eller aktiv och passiv. Denna skillnad ses genom hur personen i fråga beskrivs, exempel – gör personen någonting aktivt eller beskrivs personen utifrån som ett objekt. Det handlar således om ifall subjektet eller objektet står i fokus i meningsuppbyggnaden.³⁹ Ingen ur den lokala

befolkningen får komma till tals, istället är det två engelsmän som, utan att bli ifrågasatta, får tala för invånarna. Invånarna på resmålet personifieras⁴⁰ genom olika typer av kategorisering.

Detta kan vara en process som är en del av en generell strategi för att förenkla en

världsordning, som kan vara antingen medveten eller omedveten.⁴¹ Det handlar således om att utifrån sin egen världsbild förklara och bedöma omvärlden (se avsnitt som förklarar

etnocentrism och orientalism). Ett exempel på personifiering och kategorisering i artikeln är när invånarna beskrivs som ovetande: ”I många fall vet befolkningen på öarna inte om att det finns skyddsvärda företeelser i området”⁴². Denna typ av beskrivning bidrar till en mer exotisk bild av lokalbefolkningen som inte nödvändigtvis stämmer överens med sanningen. Detta visar också på en tydlig maktstruktur där den stereotypa västerländske mannen kommer till ursprungsbefolkningens räddning och löser problem som den lokala befolkningen inte själva lyckats lokalisera. Denna stereotyp är dock engelsmännen väl medvetna om då de uttalar sig:

39 Fowler, Roger (1996) Linguistic criticism. Oxford University Press, s. 220-221.

41 Fowler, Roger (1996) Linguistic criticism. Oxford University Press, s. 25.

42 Svedling, Ragnhild, Svenska Dagbladet 1993-05-23

(18)

”Det kan finnas en fara i att utlänningar kommer till Grekland och talar om för folk vad de skall göra och hur de skall vara”⁴³

Trovärdigheten i artikeln är att betrakta som relativt låg. Ord som tror och tycker förekommer frekvent. Detta är ord som enligt Fowler⁴⁴ lämnar utrymme för läsaren att själv tolka huruvida uttalandena är sanna eller inte. Alla uttalanden som skulle kunna betraktas som

kontroversiella kommer från de intervjuade engelsmännen. Genomgående lämnas läsaren med en känsla av tvivel på grund av användning av ovanstående uttryck som beläggs

engelsmännen. Vad gäller åtaganden, det vill säga det som Fowler betecknar som

problematisering och uppmaning till handling,⁴⁵ så är detta vagt förekommande i artikeln. Ord som borde är en indikation på uppmaning till handling och används i artikeln då skribenten ifrågasätter engelsmännens etik. Men, även om skribenten gör ett försök att problematisera ett fenomen dras ändå slutsatsen att inget problem egentligen existerar. Artikelserien går till exempel under namnet turismens skuggsida vilket är vilseledande då skribentens mål tycks vara att övertyga läsaren om att ingen skuggsida finns. Detta är ett sätt för skribenten att driva sin egen tes – det är bra att engelsmännen är där och utvecklar turismen. Vidare så indikerar skribenten godkännande av engelsmännens sätt att bedriva och utveckla turismen på ön i harmoni med djur och natur. Detta är det som Fowler beskriver genom att använda ordet åtråvärde.⁴⁶ Ett exempel på godkännande går att finna redan i artikelns ingress:

”Utrotningshotade djur och massturism – kan så motstridiga intressen samsas? Ja, det finns i alla fall sådana försök”⁴⁷

I artikeln förekommer vad som skulle kunna betraktas som reklam då både en svensk och en engelsk researrangör nämns vid fullständigt namn. Däremot nämns inte namn på någon lokal researrangör. Artikeln i sin helhet går däremot inte att betrakta som en reklamtext.

Bilden tillhörande artikeln är en grafisk bild innehållande den grekiska flaggan, en karta över Kefalonia och en sköldpadda. Således händer ingenting på bilden och inga deltagare finns.

Bilden är komponerad för att vara informativ och sammanfattar textens innehåll. Av den anledningen fungerar bilden främst som komplement till texten och kan inte agera ensamt.

Genom att se på bilden får läsaren veta vad texten kommer innehålla. Det finns ingen referens till vare sig negativitet eller problematisering och ingen åsikt drivs. Fotografen tycks heller

45 Fowler, Roger (2004), Language in the News, Routledge förlag, London, s. 85.

46 Fowler, Roger (2004), Language in the News, Routledge förlag, London, s. 87.

(19)

inte vara driven av en doxa. Bilden insinuerar dock att fotografen/illustratören inte varit på plats eller att ingen lyckad bild togs. Bilden väcker inga känslor, då inget kontroversiellt är avbildat. Symboler förekommer i form av den grekiska flaggan.

Dagens Nyheter 1993-05-02

”Det otämjda torget”

Journalisten Torbjörn Petersson besöker marockanska Marrakech och beskriver sin

upplevelse av torget Djèmaa el-Fna. Han beskriver omgivningen detaljerat vilket visar att han befinner sig på det beskrivna resmålet.

En person i artikeln tillåts vara aktiv. Detta framkommer genom att transitiva verb används i konversationen mellan den lokale pojken och journalisten. I övrigt beskrivs ingen annan person mer ingående än att skribenten generaliserar över befolkningen: ”tro till exempel inte ett ord av vad någon säger till dig om guld eller silver. Det är aldrig ädelt rakt igenom”⁴⁸. Invånarna personifieras genom denna typ av uttalanden, vilket förstärker föreställningen om den stereotypa arabiska försäljaren. Vad gäller synliga maktstrukturer så är detta något som uttrycks tydligt och genomsyrar texten i sin helhet. Lokalbefolkningen finns där för att tjäna besökaren, vilket i texten uttrycks genom att beskriva hur unga killar försöker få anställning som guider hos enskilda turister. Skribenten uttrycker det så här: ”folk som har råd att åka från Sverige till Marocko är ofantligt rika. Hur många marockanska turister har vi sett i Sverige?”⁴⁹. Uttalandet visar inte bara på synliga maktstrukturer i form av olika ekonomiska förutsättningar, utan också på en etnocentrisk världsbild.⁵⁰ Texten i stort bygger på

generaliseringar där lokalbefolkningen betraktas och beskrivs som relativt ohyfsade, aggressiva och påträngande medan turisten utmålas som offer.

Det går inte att säga någonting om trovärdigheten i andra människors uttalanden eftersom att inga ord som indikerar sanningshalten används. Skribenten indikerar åtaganden i form av uppmaningar till läsaren att anpassa sig till kulturen när resmålet besöks: ”med gott humör från din sida - när den första chocken släppt - blir det lättsammare att röra sig över torget”⁵¹. Åsikten som journalisten driver genomgående i texten är att Marrakech är annorlunda, att det

48 Petersson, Torbjörn. Dagens Nyheter 1993-05-02

50 Merton, Robert King (1996) On social structure and science. University of Chicago Press, s. 248.

(20)

kan vara jobbigt men det är även en spännande och sevärd stad. Vidare ges råd för hur du som läsare ska undvika att på resmålet bli lurad. Exempelvis: ”när det kommer till kritan finns det sådant som det inte kan fuskas så mycket med”.⁵² Detta antyder att marockanerna fuskar med allt som går att fuskas med. Det förekommer både godkännande och nekande i texten då skribenten förfasas över hur lokalbefolkningen beter sig samtidigt som han försvarar deras handlande genom att tycka synd om dem: ”då är det dags att fråga sig om det är så konstigt att de försöker göra sig en slant”⁵³

Det förkommer inte reklam vare sig i texten eller i anslutning till texten. Skribenten påpekar i slutet av artikeln att för att ta sig dit kan läsaren antingen vända sig till ett charterbolag alternativt anordna resan på egen hand med busstransport och diverse annat.

Bilden som tillhör artikeln föreställer en marknadsplats, precis som beskrivet i texten. Bilden fungerar således som ett komplement till texten. Bilden är taget på långt håll och innehåller människor i rörelse, ansiktsuttryck går inte att urskilja men människorna är tydligt aktiva och ger ett stressat intryck. Bilden är komponerad på så sätt att den är tagen uppifrån vilket ger ett fågelperspektiv som gör att man får en förståelse för hur stor marknaden är. Vi kan inte finna några referenser till personifiering eftersom människorna är otydliga och suddiga. Fotografen tycks inte driva en åsikt och verkar inte vara driven av en doxa. Bilden är informativ.

Vagabond 2:1993

”Amsterdag – Natterdam”

Barbara Voors (med en pappa från Holland) besöker Amsterdam och upplever en del av det staden har att erbjuda. Hon går bland annat på sexmuseum, åker kanalbåt och undersöker homosexuellas rättigheter i det liberala Holland.

Invånarna i reportaget beskrivs som aktiva, både vad gäller uttalanden från dem och i aktiviteter dem utför. Lokalbefolkningen kommer på flera ställen i artikeln till tals, och det gäller både vanliga medborgare och mer auktoritära personer. I uttalanden från andra personer används oftast uttrycket säger, vilket tyder på aktivitet och hög trovärdighet. Ett exempel är det här citatet som hämtas ur en diskussion mellan skribent och en representant för Hollands motsvarighet till RFSL: ”om du vill diskriminera någon idag måste du uppfinna ett mycket

(21)

subtilt sätt, säger Marieke Krooneman”⁵⁴ Samtidigt som skribenten påstår sig vilja visa att Amsterdam är mer än bara red light distict och porrklubbar, är det den sexuella frigjordheten som ligger i fokus. Det förekommer kategorisering och stereotypisering, bland annat genom att det berättas om holländare i allmänhet som extremt liberala och toleranta gällande sexualitet och droger: ”Aldrig blir man väl som här så påmind om att alla människor är sexuella varelser med drifter som bör tillfredsställas kallt och kommersiellt”⁵⁵

Stereotypisering förekommer också på individnivå, när skribenten talar om lokalbefolkningen som enkom glada och hjälpsamma, men också som betraktande åskådare under andra

världskriget. Gällande maktstrukturer mellan den lokala befolkningen och turist framkommer inga sådana då flertalet av de invånare som läsaren får möta är skribentens släkt och vänner.

Trovärdigheten indikeras av skribenten som hög när det kommer till uttalanden från andra personer än skribenten själv just eftersom ordet säger används. Ingenting i texten

problematiseras, eventuellt med undantag för ett par meningar om Hollands roll under andra världskriget: ”av Hollands ca 140000 judar dog 104000 under den tyska ockupationen 1941- 1945”⁵⁶. Godkännande indikeras genom hela texten. Läsaren får uppfattningen av att

Amsterdam är helt problemfritt och särskilt tolerant i jämförelse med andra europeiska länder.

Detta är också helt uppenbart den åsikt skribenten vill driva. Kanske finns en förklaring till detta att finna i det faktum att hon faktiskt härstammar från landet hon beskriver.

Reklam förekommer inte i reportagets textdel men däremot i slutet av reportaget där det finns en guide till Amsterdam med bland annat namngivna flygbolag, restauranger, hotell och så vidare.

I reportaget finns en bild föreställande en av Amsterdams många trånga gränder. En cyklist ses cykla bort från fotografen och är således aktiv, kanske vill fotografen spela på att

holländare gärna cyklar. Bilden är tagen på långt håll och underifrån vilket skapar ett intryck av att husen är högre än vad de är. Bilden uppmanar inte till handling och inga stereotyper går att finna. Känslan som inges är lugn, eftersom ingenting sker förutom den ensamma cyklisten som cyklar iväg. Inga metaforer eller symboler förekommer.

54 Voors, Barbara. Vagabond 2/1993

(22)

RES 5:1993

”Det lyxiga Arabien- Från kamel till Jaguar på 30 år”

Författaren och kulturjournalisten Göran Börge besöker för Vagabonds räkning några av de shejkdömen som tillsammans utgör Förenade arabemiratet. I reportaget berättas om

traditionella arabiska fenomen, men också om extrem lyx i ”det nya Arabien”. Reportaget beskriver relativt ingående de olika emiratens historia, geografi och politiska läge från 1800- talet till nutid. Detta är det längsta av de analyserade reportagen med sina tre uppslag plus en helsida med information om landet.

De lokala invånarna får i reportaget inte komma till tals mer än ett fåtal gånger. Då handlar det främst om de ger information som är av nytta för besökaren eller berättar något mer eller mindre irrelevant om sig själv:”Han har varit här i fyra år, men allt han sparat har gått till tre systrars hemgifter”⁵⁷. Ingenting som någon säger markeras med talstreck eller beskrivs med hjälp av ord som exempelvis säger, menar eller tycker, vilket gör att det i texten inte går att bedöma huruvida lokalbefolkningen är aktiv eller passiv. Det faktum att de i princip inte får komma till tals pekar dock mot en mer passiv gestaltning av invånarna i landet. Det finns flertalet personifieringar i reportaget vilka här syftar till att dela in människor i olika kategorier: ”Vi ser pakistanier i vida byxor, och lång utanpåskjorta, sarisvepta indiskor, västerlänningar i joggardress, turbanprydda sikher och filippinskor i åtsittande jeans”⁵⁸. Vidare genom reportaget refereras till människors ursprung genom att förklara deras klädsel.

Precis som i övriga analyserade resereportage förmedlas relationen mellan invånare och besökare som den mellan hjälparen och mottagare av hjälp. Lokalbefolkning finns där för att hjälpa till och visa besökaren det besökaren vill se. Detta görs av godhet, utan att invånaren förväntar sig någonting i gengäld. En synlig, men ändå något vag, maktstruktur blir därför synlig.

Trovärdigheten i andra människors uttalanden går ej att bedöma då några sådana inte

existerar. Dock upplevs trovärdigheten igenom hela reportaget som hög med litet utrymme för läsaren själv att tolka. Inte heller problematiseras någonting, och skribenten indikerar inte att någonting förekommer som borde tas ansvar för. Vid ett par tillfällen nämns dock någonting som skulle kunna uppfattas som problematiskt när journalisten berättar om

57 Börge, Göran., Vagabond 5/1993

(23)

ursprungsbefolkningen:”De är i klar minoritet i sitt eget land, där åtta av tio är gästarbetare”⁵⁹. Detta tas dock mer upp som ett faktum en som ett dilemma. Tvärtom så indikeras

godkännande genom hela reportaget.

Gällande reklam så existerar sådan inte alls, varken inuti reportaget eller i direkt anslutning till det.

Bilden föreställer ett antal glada män sittandes i skräddarställning i öknen iklädda traditionell arabisk klädsel (dishdasha) med tillhörande sjal (keffiyeh). Deltagarna är aktiva, men inte i rörelse i någon större utsträckning. Bilden är komponerad genom att fotografen tagit bilden underifrån, vilket förstärker männens närvaro i den för övrigt helt kala öken. I denna bild finns personifiering i och med att männen överhuvudtaget sitter i öken och umgås, att de skrattar samt att de bär traditionell klädsel, vilken också kan ses som en symbol för ”Arabien”

i största allmänhet. Fotografen tycks driva åsikten att detta resmål är exotiskt och outforskat samtidigt som lokalbefolkningen är trevlig och glad. Valet av bild tyder på att fotografen drivs av en journalistisk och etnocentrisk doxa där det som är mest annorlunda valts ut. Bilden fungerar både ensamt och i relation till texten och är därför både argumenterande och

informativ.

Sammanfattning 1993:

Alla reportage uppmanar starkt till resande. Reportagen är relativt korta och koncisa, med ett undantag, i jämförelse med senare reportage. Det går inte att se några generella tendenser men jämfört med senare resereportage finner vi mindre påverkan av kommersialism och

etnocentrism än i de senare reportagen. Detta tar sig i uttryck till exempel genom att fler deltagare är aktiva och att färre stereotypiseringar går att urskilja. Reportagen verkar inte följa någon specifik mall utan är snarare väldigt olika varandra både vad gäller form, bilder och innehåll. Reportagen är inte heller lika omfattande som senare analyserade reportage. En tendens är att mer utförlig och mer omfattande reklam förekommer i resemagasin kontra dagspress.

(24)

6.2 2003

Svenska Dagbladet, 2003-05-21

”ST: Petersburg firar 300 år med festvecka” SvD 2003-05-21

Artikeln är skriven av Cenneth Sparby och berättar om hans besök i staden drygt tio år efter Sovjetstatens fall och fokuserar på stadens 300års firande. Skribenten är således på plats och upplever resmålet vilket tydligt märks på dem målande miljöbeskrivningarna och

beskrivningarna av skribentens beskrivningar av möten och upplevelser.

Invånarna i texten är aktiva. Särskilt en lokalbo görs till språkrör för all befolkning i staden.

Exempelvis säger han: ”vi är nyfikna och intresserade av att träffa nya människor”⁶⁰ Den ryska mannen får i stort sett beskriva sig själv, vilket gör honom till aktör snarare än objekt.⁶¹ Detta illustreras bland annat av att mannen får presentera sig själv vid deras första möte.

Lokalbefolkningen beskrivs inte överhuvudtaget av skribenten, utan enbart av den ryske mannen. Detta gör att det är svårt att se några tydliga maktstrukturer i artikeln särskilt eftersom att relationen mellan den ryske mannen och skribenten ges läsaren i form av en konversation som indikerar jämlikhet. Då lokalbefolkningen inte alls beskrivs går det heller inte att påtala någon form av kategorisering eller exotisering förekommer i artikeln. Den ryske mannen beskrivs både på ett antistereotypt och ett stereotypt sätt. Bilden av skräckstaten Sovjet slås förvisso sönder genom att beskriva mannen som en hjälpsam, jordnära och trevlig person. Samtidigt är detta en kategorisering som sker inom resejournalistiken frekvent eftersom lokalbefolkningen väldigt ofta beskrivs som glad och trevlig.⁶² Det här uttrycks bland annat så här: ”han ger mig en mängd värdefulla tips”⁶³

Uttrycken som används genomgående i texten för att indikera trovärdigheten är säger vilket tyder på en hög sanningshalt. Likväl får uttalandena stå oemotsagda. Skribenten uppmanar inte till handling (åtagande), däremot används den ryske mannens citat för att uttrycka ett visst missnöje över västerländska influenser i det ryska samhället: ”nu är det för mycket av det andra, det västerländska, med McDonalds och Kentucky Fried Chicken, lyxbutiker och dyra restauranger. Ställen där vi vanliga Petersburgbor inte har råd att äta och handla”⁶⁴. Genomgående i texten godkänner journalisten det nya ST: Petersburg, samtidigt som staden så som den såg ut under Sovjettiden nekas: ”tänk hur det var för drygt tio år sedan före

60 Sparby, Cenneth. Svenska Dagbladet 2003-05-21

61 Fowler, Roger (1996) Linguistic criticism. Oxford University Press, s. 222.

62 Mats Wingborg, (2012) Schysst resande, Glitter och Glamour – turismen i resejournalistiken, s. 22.

(25)

Sovjetstatens fall, då kunde man inte ens flanera fritt som utländsk besökare”⁶⁵. Samtidigt som citatet visar på godkännande är det också åsikten som förs av journalisten i artikeln.

Vad gäller reklam i anslutning till artikeln så finns detta i form av en faktaruta innehållande tips och priser på namngivna flygbolag, hotell, restauranger och så vidare. Dessutom består hela nästkommande sida uteslutande av resereklam.

Fotot tillhörande texten föreställer en katedral i ST: Petersburg. Ingenting händer på bilden då det som avbildas är en byggnad. Den är komponerad så att ett intryck ges av att den vita kyrkan stiger upp ur omgivande mörker. Detta skulle kunna tolkas som ett försök att mildra stadens tidigare dåliga rykte. Kyrkan symboliserar i sig även gästvänlighet och godhet.

Åsikten som fotografen försöker driva är framställningen av staden som accepterande och förlåtande, vilket fungerar väl i symbios med texten. Fotografen tycks inte vara driven av någon utmärkande doxa. Bilden fungerar inte fristående från reportaget och är inte heller informativ i förhållande till texten. Istället är den argumenterande och ett diskret komplement till texten.

Dagens Nyheter (DN RESOR) 2003-05-11

”Fredat djurliv på italienarnas semesterö” Dagens Nyheter (DN RESOR) 2003-05-11 Peter Loewe är skribenten som besöker ön Lampedusa, ett relativt oupptäckt italienskt

semestermål och naturreservat. De många miljöbeskrivningarna vittnar om att han är på plats i Italien under sommarsäsongen.

Skribenten låter tre olika personer komma till tals i artikeln och alla dessa är att betrakta som aktiva snarare än passiva med uttalanden som exempelvis: ”nu vakar hon och en grupp

volontärer över denna strand och skyddar sköldpaddornas äggläggningsplatser”.⁶⁶ Inga former av personifiering eller kategorisering går att finna i texten, eftersom att ingen människa beskrivs genom att hänvisa till utseende eller karaktärsdrag. Av samma anledning går det inte att hitta meningar som kan tyda på maktstrukturer. Maktstrukturen framstår snarare som att de är jämlikar eftersom befolkningen har ett informativt syfte för artikeln snarare än att dem används för andra ändamål.

66 Loewe, Peter. Dagens Nyheter 2003-05-11

(26)

Skribenten indikerar att trovärdigheten är hög genom att använda ord som berättar, försäkrar och förklarar: ”administrativt hör vi till provinsen Agrimento, men det är bara en formsak, försäkrar Francesca Bellici”.⁶⁷ Det här reportaget känns som ett typiskt resereportage där ingenting ifrågasätts eller problematiseras. Tvärtom beskrivs allting i positiva ordalag. Det enda som av läsaren skulle kunna uppfattas som kritiskt är uttalandet: ”här saknas varje form av stadsplanering, likt skokartonger har invånarna här smällt upp sina hus – de flesta utan tillstånd”.⁶⁸ Det finns dock inget åtagande och därmed utkrävs inget ansvar utan detta är snarare något som konstateras i samband med beskrivning av centralorten på ön. Gällande åtråvärde så är det högt och journalisten ger sitt godkännande inför både lokalbefolkningens ansträngningar och även för fortsatt, ökad och utvecklad turism.

Det finns ingen reklam i eller i direkt anslutning till reportaget. Inte heller kan artikeln i sin helhet betraktas som reklam då inga namn på flygbolag, hotell, restauranger eller liknande omnämns.

Reportagets bild föreställer en relativt folktom strand i Italien. Deltagarna ger intrycket av att vara stilla och njuta av en dag på stranden. Bilden är tagen uppifrån och på långt avstånd vilket gör att människorna avpersonifieras. Det finns således inga stereotyper. Bilden uppmanar inte till handling och ingen åsikt drivs. Bilden hör väl ihop med reportaget men vore utan texten intetsägande och skulle kunna föreställa vilket resmål som helst. Det faktum att stranden inte ser ut att vara så välbesökt informerar läsaren om att resmålet inte är

kommersialiserat än. Bilden ger läsaren en känsla av värme och avslappning, troligtvis på grund av det ljus som fotografen släppt in.

Vagabond 6: 2003

”Kärlek mitt i havet”

Skribenten Mikael Persson besöker den grekiska ön Rhodos och berättar om sin resa.

Reportaget skiljer sig från övriga analyserade texter stilistiskt då det innehåller väldigt många miljöbeskrivningar och korta meningar. Allting skrivs ur skribentens perspektiv och blir för läsaren nästan mer som en recension än som ett reportage.

(27)

Invånarna på resmålet beskrivs nästan inte alls, och får heller inte komma till tals med undantag för att ge generaliserande beskrivningar av alla boende i området. Två personer kommer till tals, en man med turkiskt ursprung som lämpligt nog får uttala sig när närheten till orienten beskrivs: ”de yngre talar bara grekiska och glömmer bort sitt eget ursprung, berättar Erkan”⁶⁹, och en grek som får representera alla greker på resmålet: ”på något sätt hör vi alla ihop, säger han”⁷⁰. Lokalbefolkningen upplevs i övrigt som passiv, främst eftersom att de inte får komma till tals. Det förekommer inga uppenbara stereotypiseringar, och inte heller upptäcks några maktstrukturer. Inga typiska karaktärsdrag eller utseenden beskrivs. Den indikerade trovärdigheten är väldigt hög i de få uttalanden som görs. Dessa beskrivs med ord som exempelvis säger och understryker, vilka är ord som lämnar litet utrymme för läsaren att själv tolka sanningshalten. Skribenten kan sägas problematisera den kommersialisering som skett och de sätt som ön påverkats av den. Detta görs genom nekande, till exempel: ”bitvis känns Rhodos trött och slitet, till och med nonchalant. Förvirrat efter att ha tappat för mycket av sitt ursprung”⁷¹. Detta verkar också vara den åsikt som driver reportaget framåt.

Reklam existerar i anslutning till reportaget, men inte i det. I den lilla miniguiden som följer direkt efter namnges dock ett antal flygbolag, restauranger, hotell och andra vinstdrivande verksamheter. Både utländska och inhemska företag nämns. Reportaget kan i sin helhet inte betraktas som reklam.

Bilden föreställer två till synes förälskade människor som hand i hand promenerar på en gångbro. Deltagarna är aktiva eftersom de är gående och uppenbart på väg någonstans.

Fotografen har behandlat bilden. Den är tagen i motljus vilket gör att deltagarna skapar

skuggor på gångbron och att solen lyser igenom palmträden. Detta ger läsaren en känsla av att befinna sig där, på en varm eftermiddagspromenad. Personifiering sker inte eftersom bilden är tagen i motljus vilket gör att människorna inte syns mer än i form av skuggor. Däremot

avslöjar skuggan av mannen att han har på sig shorts, vilket ger läsaren intrycket av att det är en lycklig turist. Detta tycks också vara linjen som fotografen följer. Bilden är varken

informativ eller argumenterande utan fungerar enbart som ett komplement till texten och i synnerhet till textens rubrik.

69 Persson, Mikael. Vagabond. 6/2003