INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
SKOLBESÖK I EN BOTANISK TRÄDGÅRD BETRAKTAT UR ETT LIKVÄRDIGHETSPERSPEKTIV
Tillgång, tillgänglighet och elevers meningsskapande
Karen Otto
Uppsats/Examensarbete: 30 hp
Program och/eller kurs: Masterprogramm i didaktik
Nivå: Avancerad nivå
Termin/år: Ht2020
Handledare: Eva Nyberg
Examinator: Jonas Emanuelsson
Rapport nr: xx (erhålles av handläggare)
Abstract
According to results from the latest PISA-test, academic achievements of Swedish students in science are increasingly dependent on the students' social background as well as on their school's overall socioeconomic status. This is alarming with regard to the fact that scientific literacy is recognized as important for the ability to make decisions on science-based issues in one's daily life, both at a personal and at a societal level. Since out-of-school learning environments might be one way to increase an interest in and understanding of science, the aim of this study is to investigate how accessible and inclusive non-formal teaching in a botanical garden is for students with different social backgrounds. The study consists of two parts. First, a survey of all elementary schools that have visited the botanical garden during 2014-2018 was conducted. A quantitative analysis of the number of visits in relation to the schools' socioeconomic status and their distance to the botanical garden reveals that about half of all schools in the community, located in all districts, have visited at least once during these years.
However, schools with a shorter distance to the botanical garden and a better socioeconomic status tend to attend lessons at this site to a higher degree. As a second step, six classes from schools with either strong, average or weak socioeconomic status were observed attending a lesson in the green houses, including a guided tour and water color painting. The students also filled in questionnaires before and after the lesson. After analysis of observations, questionnaires and the students' choice of motif, results from this part of the study indicate that on an individual level almost all students enjoyed the lesson, independent of their social background. Various ways of meaning-making could be identified, which ranged from physical and social to aesthetic interactions with the place and people surrounding them. Different meaning-making processes may be related to two major structural differences observed between the groups, i. e. whether students had experiences from previous visits to the botanical garden or not, as well as different language skills. As a consequence, access to a lesson as well as accessibility of the lesson's theoretical content appear to favor more privileged students. In conclusion, a lesson at the botanical garden can be motivating for students of any social background, but if only certain schools choose to use out-of-school learning environments this might contribute to a knowledge gap between privileged and underprivileged students.
Keywords: informal science education, non-formal learning, botanical garden, equity, science literacy, cultural capital, scientific capital
Förord
Ett stort och hjärtligt tack till ...
... alla medverkande elever och lärare som ställde upp för denna undersökning!
... min kollega Helen Ekvall för att jag fick observera dina lektioner, samt för ditt intresse för studien under arbetets gång!
... min handledare Eva Nyberg för att vara ett sådant pålitligt bollplank, för kritiska samtal och noggrann läsning!
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 3
Syfte och frågeställningar ... 4
Avgränsningar ... 5
Disposition ... 6
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 7
Teori och centrala begrepp ... 7
Scientific literacy ... 7
Socioekonomisk bakgrund ... 7
Socioekonomiskt index ... 8
Likvärdighet ... 8
Bourdieus teori om social reproduktion ... 9
Vetenskapligt kapital ... 10
Sociokulturell teori... 11
Meningsskapande ... 11
Formellt, informellt och icke-formellt lärande ... 12
Tidigare forskning ... 13
Ett delat samhälle ... 13
Skolsegregation ... 14
Resultatskillnader mellan skolor ... 15
Skolans kompensatoriska roll... 15
Likvärdighetsaspekter av scientific literacy och vetenskapligt kapital... 16
Lärmiljöer utanför skolan - en likvärdig utbildningsresurs?... 17
Sociala skillnader i informellt och icke-formellt lärande ... 18
Lärmiljöer utanför skolan som värdefulla komplement till NO-undervisning ... 19
Undervisning och lärande i botaniska trädgårdar ... 20
Estetiska lärprocesser i naturvetenskaplig undervisning ... 21
METOD ... 23
Urval ... 23
Delstudie A ... 23
Delstudie B... 24
Datainsamling ... 25
Delstudie A ... 25
Bokningsinformation under perioden VT2014 - VT2018... 26
Antal barn per stadsdel ... 26
Skolornas geografiska avstånd till Botaniska trädgården ... 26
Skolornas socioekonomiska index ... 26
Andel elever med utländsk bakgrund ... 27
Delstudie B... 27
Observationer ... 27
Elevernas bildskapande ... 28
Enkätundersökning ... 28
Dataanalys ... 29
Analys av registerutdrag ... 29
Analys av observationsanteckningarna ... 29
Analys av elevernas bilder ... 30
Analys av enkätsvar ... 30
Metoddiskussion ... 31
Forskningsetiska överväganden ... 32
Samtycke ... 33
De deltagande skolornas integritet ... 33
Kodad identitet ... 34
Självbestämmandekrav ... 34
RESULTAT ... 35
A. Samband mellan skolors deltagande i Botaniska trädgårdens undervisningsverksamhet och deras socioekonomiska elevsammansättning... 35
Analys av registerutdragen ... 35
Skolor som sökte sig till lektioner i Botaniska trädgården VT2014-VT2018... 35
Samband mellan antal besök och skolornas geografiska avstånd till Botaniska trädgården ... 37
Samband mellan antal besök och skolornas socioekonomiska index ... 38
B. Möjligheter och hinder för elevers delaktighet och meningsskapande som kan uppstå under en lektion i Botaniska trädgården ... 41
Analysresultat från mina observationer ... 41
Sammanfattande beskrivning av en lektion i växthusen i Botaniska trädgården ... 41
Observerade variationer av ett samspel ... 43
Resultat från elevernas bildskapande ... 45
Resultat från min analys av enkätundersökningen... 49
Andel elever som uppger att de tidigare har varit i Botaniska trädgården ... 49
Elevernas sinnesstämning och förväntningar före lektionen... 50
Elevernas positiva och negativa intryck av lektionen ... 53
Elevernas sinnesstämning efter lektionen och visat intresse för ett återbesök ... 56
Resultatsyntes ... 57
Samband mellan skolors geografiska avstånd, deras elevsammansättning och elevgruppers deltagande i Botaniska trädgårdens undervisningsverksamhet ... 57
Betydelsen av ett skolbesök i Botaniska trädgården för eleverna... 58
Elevernas olika sätt av meningsskapande i en ovan lärmiljö ... 59
SLUTDISKUSSION ... 64
Olika vägar av meningsskapande i en för eleverna ovan lärmiljö ... 64
Möjliga strukturella hinder för att ta till sig lektionens ämnesteoretiska innehåll ... 65
Möjliga konsekvenser för elevernas scientific literacy och vetenskapliga kapital ... 67
Möjliga didaktiska konsekvenser ... 68
Slutsatser ... 70
Återstående och nya forskningsfrågor ... 70
Referenslista ... 73
Bilagor ... 1
Förkortningslista
NO Naturorienterande ämnen
OECD Organisation for Economic Co-operation and Development PISA Programme for International Student Assessment
SCB Statistiska centralbyrån SI Socioekonomiskt index
VT Vårtermin
Tabell- och figurförteckning
Tabell 1. Klasser som deltog i studien och deras skolors socioekonomiska elevsammansättning Tabell 2. Motiv eleverna valde att måla i växthusen
Tabell 3. Fördelning av elevernas svar (%) på frågan om de har varit i Botaniska trädgården förut och i så fall hur ofta
Tabell 4. Fördelning av elevernas svar (%) på frågan hur de känner före respektive efter lektionen
Tabell 5. Fördelning av elevernas svar (%) på frågan vad de förväntar sig av lektionen Tabell 6. Fördelning av elevernas svar (%) på frågan vad som var roligast på lektionen Tabell 7. Fördelning av elevernas svar (%) på frågan vad de inte tyckte om på lektionen Tabell 8. Fördelning av elevernas svar (%) på frågan om de skulle vilja komma till Botaniska flera gånger och upptäcka nya växter
Figur 1. De tio stadsdelsnämnderna i Göteborg och deras indelning i primärområden
Figur 2. Deltagande av grundskolor i Botaniska trädgårdens undervisningsverksamhet visat som antal besök per stadsdel under perioden vårtermin 2014 - vårtermin 2018
Figur 3. Deltagande av grundskolor i Botaniska trädgårdens undervisningsverksamhet visat som antal besök per barn i varje stadsdel under perioden vårtermin 2014 - vårtermin 2018 Figur 4. Deltagande av grundskolor i Botaniska trädgårdens undervisningsverksamhet visat som antal besök per skola i förhållande till geografiskt avstånd under perioden vårtermin 2014 - vårtermin 2018
Figur 5. Deltagande av grundskolor i Botaniska trädgårdens undervisningsverksamhet visat som antal besök per skola i förhållandet till skolornas socioekonomiska index under perioden vårtermin 2014 - vårtermin 2018
Figur 6. Samband mellan skolornas geografiska avstånd, deras socioekonomiska elev- sammansättning och grundskolornas deltagande i Botaniska trädgårdens undervisnings- verksamhet under perioden vårtermin 2014 - vårtermin 2018
Figur 7. Exempel på akvarellbilder som skapades av barn under en lektion i växthusen i jämförelse med de växter och miljöer de valde att avbilda
INLEDNING
Naturvetenskaplig allmänbildning har stor betydelse för att vi ska kunna förstå och lösa många av samhällets nutida problem inom miljö, hållbarhet, teknikutveckling samt kost och hälsa. Det är inte bara blivande forskare som behöver förstå sig på naturvetenskapliga koncept och processer, utan en bra nivå av scientific literacy är grundläggande för att alla i samhället ska kunna ta medvetna beslut i vardagen och engagera sig i debatten om en hållbar framtid. Därför är det alarmerande att ett svalt intresse för naturvetenskapliga ämnen som redan har uppmärksammats under en relativ lång tid (Osborne, Simon & Collins, 2003; Sjøberg, 2004) verkar fortsätta följa en ond cirkel: Det finns för få kvalificerade NO-lärare, elevers intresse sviktar och för få studenter söker in till högre utbildning vilket i sin tur resulterar i en brist på
lärarkandidater och kvalificerade lärare. I PISA-mätningen har de svenska elevernas prestationer i naturvetenskap sedan 2015 visserligen förbättrats i jämförelse med tidigare kunskapsmätningar. Däremot har familjebakgrunden fått en större betydelse och resultatskillnader i naturvetenskap kopplade till socioekonomisk bakgrund har ökat (OECD, 2018).
En ökande segregation i vårt samhälle p g a socioekonomiska, utbildningsmässiga och etniska faktorer innebär att grupper som intar olika positioner i det sociala rummet även bor och lever åtskilda i det fysiska rummet. Med en ökad boendesegregation följer en skolsegregation som yttrar sig genom att elevsammansättningen skiljer sig alltmer mellan skolor. Det är skolans uppdrag att främja alla elevers utveckling och lärande och att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. Med den ökade skolsegregationen blir skolans kompensatoriska uppdrag allt viktigare och politiska beslut har tagits för att fördela resurser, bl a i form av statsbidrag för en likvärdig skola (SFS 2018:49).
En stor potential för att utveckla elevers intresse för naturvetenskap och för att kompensera för elevers olika bakgrund ser jag även utanför skolans väggar där olika bildningsinstitutioner förfogar över specialkunskap och samlingar som kan utgöra en resurs för undervisning och komma till gagn för alla. Genom autentiska upplevelser och konkreta erfarenheter ger dessa platser möjligheten att erfara sig själv i ett nytt sammanhang.
Naturvetenskapligt innehåll finns att tillgå t ex på museer, naturum, akvarier, science center och zoologiska eller botaniska trädgårdar. De flesta av dessa inrättningar är platser med möjlighet till informellt lärande men erbjuder även tillfällen för icke-formellt lärande, det vill säga organiserade lektioner i olika ämnen som vänder sig till alla skolor, oavsett socioekonomisk status.
Om däremot bara en del av skolorna utnyttjar resurser för naturvetenskaplig undervisning utanför skolan, så påverkar det elevers utbildning och bildning ojämnt, vilket i sin tur har inflytande på likvärdigheten i samhället. Därför är det angeläget att undersöka hur olika grupper i samhället tar del av dessa bildningsinstitutioner och hur tillgänglig, inkluderande och likvärdig kunskapsförmedlingen på dessa platser är.
Med dessa utgångspunkter som grund, valde jag i min studie att undersöka undervisningsverksamheten på en botanisk trädgård ur ett likvärdighetsperspektiv.
Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka och analysera hur en botanisk trädgård utnyttjas som resurs för naturvetenskapligt lärande av skolor med avseende på elevernas socioekonomiska bakgrund.
Min uppsats är indelad i två delstudier som ska belysa problemet utifrån olika vinklar där jag närmar mig frågan dels på lokal samhällsnivå och dels på grupp-, respektive individnivå.
Utifrån undersökningens syfte ställer jag följande frågor:
A. Finns det ett samband mellan skolors deltagande i Botaniska trädgårdens undervisnings- verksamhet och deras elevsammansättning?
För att kunna svara på denna fråga kartlägger jag i ett första steg vilka skolor inom kommunen som sökte sig till lektioner i Botaniska trädgården under åren 2014-2018. Registerutdrag ur olika databaser ger mig sedan information om skolornas geografiska läge och elevsammansättning med avseende på härkomst, föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska förutsättningar. Genom att sammanföra skolornas antal besök under
undersökningsperioden och informationen om deras elevsammansättning och socioekonomiska förutsättningar kan jag jämföra och undersöka om det finns ett samband mellan dessa faktorer.
B. Vilka möjligheter och hinder för elevers delaktighet och meningsskapande kan uppstå under en lektion i Botaniska trädgården?
För att undersöka hur en lektion i Botaniska trädgården kan framstå för olika klasser försöker jag identifiera vilka möjligheter och begränsningar som kan uppstå i en för eleverna ovan lärmiljö. Jag är också intresserad av att undersöka vad eleverna väljer att uppmärksamma i sitt meningsskapande. För att undersöka dessa frågor behandlar jag alla deltagare i studien i första hand som en helhet. För att granska likvärdighetsaspekten väljer jag även, utifrån den information jag har för skolornas elevsammansättning, att dela in eleverna i tre grupper som skiljer sig i sina socioekonomiska förutsättningar.
Avgränsningar
För att undersöka mina forskningsfrågor gjorde jag följande avgränsningar. Jag valde att undersöka en botanisk trädgård som en enskild kulturinstitution som är öppen för allmänheten och som har både en folkbildande och undervisande verksamhet. Jag betraktar en botanisk trädgård som ett exempel på en lärandemiljö utanför skolan som erbjuder naturvetenskapligt ämnesinnehåll. Målet var att genom detta exemplifierande fall ringa in och eventuellt kunna belysa en aspekt av skolornas generella problem med en bristande likvärdighet.
Tidsperioden 2014-2018 valde jag för att undersöka den mest aktuella besöksstatistiken utifrån tillgänglig undervisningsstatistik och registerutdrag. I statistiken ingår de flesta erbjudna/bokningsbara lektioner inom skolprogrammet, utom lektioner i samband med en utställning och skolträdgårdsverksamheten med sin specialsatsning på skolor från resurssvaga områden.
I den första delen av studien utgick jag ifrån bokningsstatistik för grundskolor inom kommunen, medan jag bortsåg från bokningar från förskolor, gymnasieskolor och skolor som ligger utanför kommunen.
Medan den första delen av undersökningen ska ge en bild av likvärdighet på lokal samhällsnivå, begränsades den andra delen till en studie av sex klasser med olika socioekonomisk sammansättning på gruppnivå. För denna del av studien begränsade jag mig till att observera klasserna under varsin lektion i växthuset.
Disposition
Efter formuleringen av problemställning, uppsatsens syfte och frågeställningar inleder jag med en redovisning av teoretiska aspekter av social reproduktion och en förklaring av centrala begrepp. Som bakgrund redovisar jag tidigare forskning om samhällsutveckling och skolsegregation samt sociala skillnader i informellt och icke-formellt lärande med fokus på scientific literacy. I metoddelen redovisar jag urval, forskningsetiska aspekter och en beskrivning av hur jag gick tillväga vid datainsamling och analys samt några funderingar kring genomförandet av studien. Därefter redovisar och analyserar jag resultat för vilka skolor som har deltagit i undervisning i Botaniska trädgården med avseende på deras socioekonomiska sammansättning. Jag presenterar också vilka möjligheter och begränsningar som kan uppstå i en för eleverna ovan lärmiljö med hänseende till elevernas meningsskapande. Diskussionen börjar med en sammanfattning av mina slutsatser och lyfter likvärdighetsaspekter av både tillgång till en lektion samt tillgänglighet till dess innehåll och hur elevers meningsskapande i en ovan lärmiljö kan skilja sig. Jag diskuterar vad mina slutsatser kan innebära för scientific literacy för olika elevgrupper och avslutar med vilka möjliga didaktiska konsekvenser samt vilka nya frågeställningar som uppstår.
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I teoridelens första del förklarar jag vilka teoretiska begrepp som ligger till grund för mitt perspektiv att studera de valda frågeställningarna. Det handlar i första hand om utbildningssociologiska termer, inklusive Pierre Bourdieu's teori om social reproduktion där jag framförallt ser former av kapital som ett användbart analysverktyg för att tolka studiens resultat.
I teoridelens andra del beskriver jag vilka samhällsförändringar som påverkar likvärdigheten i skolan samt tidigare forskning om likvärdighetsaspekter i naturvetenskaplig utbildning med fokus på lärmiljöer utanför skolan.
Teori och centrala begrepp
Scientific literacy
Med insikten att naturvetenskaplig kunskap är en viktig del av allmänbildningen används termen scientific literacy internationellt för att beskriva vilka naturvetenskapliga kunskaper elever behöver ha för att kunna reflektera över och engagera sig i naturvetenskapliga frågor och begrepp (Skolverket, 2019b). Naturvetenskaplig undervisning ska inte bara rikta sig till de elever som kan tänka sig en naturvetenskaplig yrkesbana, utan ska tydliggöra grundläggande naturvetenskapliga kunskaper och koncept för att alla elever ska förstå världen runt omkring sig och kunna ta beslut som påverkar den (Braund & Reiss, 2006). Eleverna bör alltså inte bara lära sig naturvetenskapens grunder, utan även kunna omsätta sitt kunnande i vardagliga situationer med naturvetenskapligt innehåll (Roberts, 2007).
Socioekonomisk bakgrund
Med elevens socioekonomiska bakgrund eller skolors socioekonomiska sammansättning menas faktorer som delar in eleverna i grupper grundat på föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas sammanlagda inkomst och grad av bidragstagande (Skolverket, 2018a).
Socioekonomiskt index
För att kunna jämföra olika skolors elevsammansättning och deras socioekonomiska förutsättningar utgår Skolverket från ett socioekonomiskt index (SI) som bygger på en regressionsanalys av tre variabler som har visat sig ha betydelse för att förklara en skolas måluppfyllelse: Föräldrarnas utbildningsnivå (i en 13-gradig skala), föräldrarnas samlade inkomst och föräldrarnas grad av bidragstagande (Skolverket, 2018b). Indexet ska avspegla sannolikheten för elever på en skola att uppnå kunskapskraven. Om skolan har ett lågt socioekonomiskt index innebär det att skolan har en gynnsam förutsättning för ett bra resultat.
Ett högt socioekonomiskt index betyder däremot att skolan har en ogynnsam förutsättning för ett bra resultat.
I PISA-undersökningen används ett annat socioekonomiskt index (PISA index of economic, social and cultural status, ESCS), som är baserat på elevers svar på frågor om exempelvis föräldrarnas utbildning, yrke, ekonomiskt och kulturellt kapital samt ytterligare resurser i hemmet såsom tillgång till en lugn studieplats och dator med internetuppkoppling (OECD, 2013). Elever som tillhör de 25% med högst ESCS-index betraktas som socioekonomiskt priviligierade, medan de som tillhör de 25% med lägst ESCS-index betraktas som socioekonomiskt underpriviligierade. De 50% av eleverna som uppvisar värden däremellan anses ha en genomsnittlig socioekonomisk status (OECD, 2016).
För att kunna utvärdera likvärdighet i skolan jämförs resultatskillnader mellan olika skolor, det vill säga elevernas skolprestationer. Stora resultatskillnader mellan olika skolor tyder på bristande likvärdighet.
Likvärdighet
Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en utbildning av hög kvalitet. Skolan ska vara likvärdig - den ska garantera lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och utbildningen ska vara kompenserande (SFS 2010:800). Begreppet likvärdighet används i utbildningspolitik och utbildningsforskning som ett mått på hur väl utbildningssystemet lyckas att utjämna elevers olika förutsättningar att lyckas i skolan.
I detta sammanhang talar man om att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag vilket innebär att den ska väga upp för olika behov och hjälpa elever att nå kunskapskraven. Likvärdighet innebär alltså inte att undervisningen ska vara likadan, utan att alla elever ska få chansen att utveckla sin fulla potential och att undervisningen och resurserna bör anpassas därefter (Skolverket, 2019a).
Bourdieus teori om social reproduktion
I ett försök att förklara hur familjens socioekonomiska förutsättningar påverkar nästa generation har den franske sociologen Pierre Bourdieu formulerat en teori om social reproduktion. Han identifierar olika faktorer som bidrar till ett socialt arv och tillför viktiga insikter om vad som utöver begåvning avgör elevers framgång i skolan (Bourdieu & Passeron, 1977). Bourdieus teori bygger på tre huvudkomponenter: kapital, habitus och fält.
Begreppet kapital lånar Bourdieu från Karl Marx' samhällsteori. Istället för eller utöver ekonomiskt kapital identifierar han socialt eller kulturellt kapital som viktiga förutsättningar för att lyckas i utbildningssystemet. Detta symboliska kapital kan vara olika värderingar, tillgångar eller resurser som grundläggs under uppväxtåren i familjen respektive i skolan och förkroppsligas som habitus, det vill säga ett socialt kodat språkbruk eller uppträdande vilket avslöjar individens sociala bakgrund (Gytz Olesen, 2004).
Symboliskt kapital måste tillerkännas värde – gör det inte det, räknas det inte som kapital. En individs totala kapital varierar därför beroende på situation och sammanhang. Medan socialt kapital refererar till kontakter inom ett socialt nätverk, abstrakta gemenskaper och grupptillhörighet, kan det kulturella kapitalet bestå av karaktärsdrag, kunskap, kompetenser och uttrycksformer som är kulturellt värderade. Kulturellt kapital kan förvärvas eller utökas genom att förvärva utbildning (Broady, 1998).
Ett fält är ett nätverk av olika relationer i en social grupp med gemensamma intressen, och den dynamik som det genererar. Dynamiken påverkas av det sammanlagda kapital en person har, vilket värde detta kapital har i sammanhanget och hur kapitalet utvecklas med tiden. En viktig
aspekt av Bourdieus teori är att de olika kapitalformerna kan omvandlas till varandra. En sorts symboliskt kapital kan omvandlas till en annan sorts kapital och användas för att bevara tillgångar, utöka tillgångar eller förhindra andras åtkomst till tillgångar (Bourdieu, 1995).
Social reproduktion sker när kapital, habitus och fält samverkar och överförs till nästa generation. På så sätt kan det t ex påverka vad en elev vill utbilda sig till (Broady, 1998).
Vetenskapligt kapital
För att utvidga förståelsen av scientific literacy och dess betydelse för olika samhällsgrupper har Bourdieus teori om symboliskt kapital använts för att mynta uttrycket scientific capital (Archer, Dawson, Dewitt, Seakins, & Wong, 2015). På svenska används uttrycket vetenskapligt kapital fastän det avser naturvetenskapligt kapital. Vetenskapligt kapital kan sammanfattas som de kunskaper, kontakter, erfarenheter och attityder kring naturvetenskap och teknik man har med sig. Utöver scientific literacy ingår attityder, värderingar och förståelse av vardagsnytta gentemot naturvetenskap och teknik, naturvetenskaplig och teknisk mediekonsumtion, deltagande i informellt lärande i ett naturvetenskapligt eller tekniskt sammanhang, föräldrarnas kunskap och utbildning inom naturvetenskap och teknik, att känna andra människor som har yrken/roller relaterade till naturvetenskap och teknik och att ha som vana att samtala om naturvetenskap och teknik i vardagen (Archer m.fl., 2015). Alla dessa faktorer spelar in när unga väljer en utbildning inom eller angränsande till naturvetenskap och teknik.
Begreppet vetenskapligt kapital har fått kritik av Jensen och Wright (2015). De håller med författarna om att resurser relaterade till naturvetenskap kan anses vara ett kapital som bidrar till för- och nackdelar inom samhället. Däremot tycker de inte att begreppet bidrar med något nytt och fenomenet skulle kunna betecknas som 'kulturellt kapital inom naturvetenskap'. Istället för att avgränsa social orättvisa inom naturvetenskaplig bildning borde den snarare ses som en del av bristande likvärdighet i ett större samhälleligt sammanhang. I det avgränsade syftet av min studie använder jag begreppet vetenskapligt kapital i betydelsen av 'kulturellt kapital inom naturvetenskaplig allmänbildning' för att enkelt kunna uttrycka de sociala dimensioner som sträcker sig utöver begreppet scientific literacy.
Sociokulturell teori
I den sociokulturella teorin anses lärandet inte vara en individuell utan i första hand en social process. Sociala interaktioner och den omgivande kulturen är betydelsefulla för lärande och utveckling och vårt tänkande och handlande betraktas som situerade i sociala sammanhang. En viktig tanke i den sociokulturella teorin är att människor är under ständig förändring och utveckling. I samspel med andra människor har vi möjlighet att appropriera, det vill säga att ta till oss kunskaper från den sociokulturella kontexten (Säljö, 2014).
Teorin bygger i första hand på Lev S. Vygotskij och hans grundtanke att lärandet föregår mognad. Enligt honom uppstår lärandet i ett spänningsfält mellan inre processer och en yttre verklighet, det utlöser utvecklingsprocesser och framkallar mognad. För att interagera med omvärlden använder vi kulturella redskap som Vygotskij kallar för artefakter. Dessa har en medierande roll i att utveckla förståelse. Vygotskij menar att språket är en av våra viktigaste artefakter. Det hjälper oss både att tänka och kommunicera med omvärlden men samverkar även med och strukturerar vårt seende. Genom att kunna sätta ord på saker ser vi vår omgivning inte bara som färger och former utan som meningsbärande föremål och företeelser (Vygotskij, 2001).
Vygotskij myntade begreppet den proximala utvecklingszonen (zone of proximal development) för att uttrycka att barn lär sig mest tillsammans med en vuxen eller ett äldre, mer kompetent barn. Tillsammans med en mer erfaren person klarar ett barn mer av än vad det skulle ha klarat av på egen hand. Här skiljer Vygotskij mellan en aktuell nivå som innefattar vad barnet klarar av själv och en potentiell nivå som innebär sådant som barnet inte klarar av på egen hand men kan genomföra med hjälp av någon som är mer kunnig. Genom handlande i dialog med denne skapas förståelse och den aktuella nivån kan förflyttas. Här fungerar imitation som ett redskap i barns lärande (Vygotskij, 1995).
Meningsskapande
Meningsskapande processer uppstår utifrån en grundläggande drivkraft bakom all kommunikation mellan människor där ett prövande av olika perspektiv och värderingar ger
möjlighet att skapa ny kunskap (Wahlström, 2008). På så sätt ses inte eleven enbart som en mottagare av kunskap utan som en sökande och aktivt skapande individ. Det innebär att meningsskapande är en kreativ aktivitet som pågår kontinuerligt genom att försöka jämföra ny information med det vi redan vet. Därför finns det inte bara en utan många möjliga meningar.
För att förstå lärandeprocessen lyfter begreppet meningsskapande elevens roll som medkonstruktör av kunskap och identitet (Elm Fristorp, 2012). Begreppet är betydelsefull i sammanhanget att en naturvetenskaplig allmänbildning måste kännas relevant i elevens individuella och subjektiva verklighet. Jag använder begreppet meningsskapande i mitt intresse att kunna urskilja olika moment av den kunskapssökande processen som leder till lärande, utan att kunna beskriva några mätbara läranderesultat. Det handlar om interaktioner med platsen eller andra människor som utöver en språklig kommunikation inkluderar ickeverbala uttryckssätt som t ex rörelse, dans och bild som gör platsen och/eller dess naturvetenskapliga sammanhang begripligt och meningsfullt för eleven.
Formellt, informellt och icke-formellt lärande
Beroende på i vilket sammanhang eller i vilken miljö lärandet sker kan man skilja mellan formellt, informellt och icke-formellt lärande.
Formellt lärande är det planerade, strukturerade och målinriktade lärandet som sker inom ramen av en formell utbildning, t ex i skolan eller på universitetet (Ellström, 1996). Det leder till betyg eller andra formella meriter. Formellt lärande är organiserat efter fastställda kunskapskrav och läroplan (UNESCO, 2012).
Informellt lärande sker i informella sammanhang, det vill säga i vardagen, i familjen, på arbetet eller inom intressegemenskaper (UNESCO, 2012). Det kan vara planerat och medvetet, men sker oftast spontant och omedvetet (Ellström, 1996).
Icke-formellt lärande sker under mer eller mindre organiserade former utanför den formella utbildningsinstitutionen, t ex i en informell lärmiljö. Det kan ske utöver eller istället för ett formellt lärande och även tillgodoräknas för en formell utbildning (UNESCO, 2012).
Med tanke på lärandesituationer som kan uppstå i en botanisk trädgård, så skulle ett ostrukturerat besök på fritiden kunna leda till informellt lärande, deltagande i en guidad tur eller en lektion skulle däremot motsvara icke-formellt lärande.
Tidigare forskning
Ett delat samhälle
Skolans strävan efter likvärdighet i utbildningen försvåras av en ökande segregation i vårt samhälle vilket innebär att grupper som intar olika positioner i det sociala rummet även bor och lever åtskilda i det fysiska rummet. Boendesegregationen utgörs av socioekonomiska, utbildningsmässiga och etniska faktorer (Schierup & Dahlstedt, 2016). Medan olika utbildningsnivåer orsakar socioekonomiska skillnader har även den etniska boendesegregationen ökat sedan 1990-talet på ett sätt som innebär att barn med svensk bakgrund bor för sig och barn med utländsk bakgrund bor för sig (SCB, 2007). Segregation innebär inte bara en isolering och åtskillnad mellan grupper utan även att de olika grupperna anses ha olika status (Aldén & Hammarstedt, 2016). Detta skapar både orättvisa förhållanden mellan grupper och problem som kan orsaka ett hot mot samhällsordningen (Guevara, 2014).
Även Göteborg är en delad stad. Det finns stora skillnader i de socioekonomiska villkoren mellan olika geografiska områden i staden (Göteborgs Stad, 2017). Staden är indelad i tio olika stadsdelar (Figur 1). Varje stadsdel är sammansatt av mindre delområden (mellanområden och primärområden) som alla skiljer sig åt i sina livsvillkor. Det innebär att de socioekonomiska villkor som redovisas för de olika stadsdelar bara är medelvärden och att livsvillkoren i alla dess delområden kan uppvisa stora skillnader.
Fram till juni 2018 (det vill säga inom ramen för min undersökning) var dessa stadsdelsnämnder ansvariga för grundskoleverksamheten. Under 2016 gjordes en skolutredning för att visa på och utvärdera hur skolans styrning och ledning fungerade under stadsdelsnämnderna. Sedan juli 2018 är stadens grundskoleförvaltning uppdelad i åtta socioekonomiskt mer homogena utbildningsområden vilket bl a ska underlätta en mer jämlik fördelning av resurser (Göteborgs Stad, 2016).
Figur 1. De tio stadsdelsnämnderna i Göteborg (vänster) och deras indelning i primärområden (höger).
Färgnyanserna speglar befolkningens medelinkomst där den ljusaste färgen motsvarar låg och den mörkaste färgen motsvarar hög inkomstnivå. I de prickade områdena bor för få invånare för att det ska vara meningsfullt att visa nivån (källa: Göteborgs Stad, 2019b). Stjärnan indikerar Botaniska trädgårdens ungefärliga läge.
Skolsegregation
Vårdnadshavare har rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen, samtidigt som det är kommunens ansvar att se till att barn får en plats i en grundskola nära hemmet (närhetsprincipen). Med boendesegregationen följer därför en skolsegregation. Denna yttrar sig i att elevsammansättningen skiljer sig alltmer mellan skolor, det vill säga elever sorteras alltmer utifrån deras bakgrund.
Det fria skolvalet som infördes under 1990-talet skulle genom en ökad konkurrens påverka kvaliteten positivt och bryta segregeringen men har tvärtom lett till en ännu större differentiering och förstärker skolsegregation avsevärt (Sandin & Sundkvist, 2014). Medan mer studiemotiverade elever (oavsett socioekonomisk bakgrund) tenderar att utnyttja det fria skolvalet i större utsträckning och söker sig till skolor med en högre andel studiemotiverade elever blir utbildningskvaliteten sämre på skolor med en mer ogynnsam elevsammansättning
Angered Norra Hisingen
Östra Göteborg
Örgryte- Härlanda Västra Hisingen
Lundby
Västra Göteborg
Askim- Frölunda-
Högsbo Majorna-
Linné Centrum
(Bäckström, 2015; Skolverket, 2012). Läget förvärras ytterligare genom en ökad lärarbrist.
Skolor med resursstarka elever drar till sig kompetenta lärare vilket leder till en pedagogisk segregation och ökade kvalitetsskillnader mellan skolor (Hansson & Gustafsson, 2016).
Resultatskillnader mellan skolor
Denna samhällsutveckling leder till förändrad elevsammansättning och stora resultatskillnader mellan skolor och visar ett samband mellan elevernas socioekonomiska bakgrund, deras migrationsbakgrund och elevernas betygsresultat (Skolverket, 2018a). Det är framför allt föräldrarnas utbildningsnivå och föräldrarnas samlade inkomster som påverkar hur väl eleverna lyckas i det svenska utbildningssystemet. I Bourdieus termer är en god utbildning alltså
beroende av både ekonomiskt och kulturellt kapital.
Även resultatskillnader i naturvetenskap kopplade till socioekonomisk bakgrund har ökat.
PISA-studien visar att ojämlikheten har ökat mest i Sverige av alla OECD-länder sedan 90-talet (Skolverket, 2019b). Bara 39% av utlandsfödda barn uppvisar baskunskaper i matematik, naturvetenskap och läsning jämfört med 76% av barn till svenska föräldrar (Cerna, Andersson, Bannon, & Borgonovi, 2019).
Skolans kompensatoriska roll
Det är skolans uppdrag att främja alla elevers utveckling och lärande och att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. En skolas elevsammansättning speglar olika behov av stöd för att eleverna ska kunna uppnå sina kunskapskrav. Med den ökade skolsegregationen blir skolans kompensatoriska uppdrag allt viktigare och politiska beslut har tagits för att fördela resurser, bl a i form av statsbidrag för en likvärdig skola. Skolor med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning kräver t ex en mindre klasstorlek respektive en högre lärartäthet, men konfronteras ofta med en större brist på lärare och övrig personal samt en lägre andel behöriga lärare (Skolverket, 2019b). Samtidigt bryter en fördelning av ekonomiska resurser till enstaka skolor inte segregationen, vilken påverkar elevernas sociala umgänge och prestationer. Så kallade skolnivåeffekter visar att skolans socioekonomiska sammansättning har betydelse för elevers resultat (Skolverket, 2018a). Detta innebär att elever som går i skolor med
en socioekonomiskt mer fördelaktig elevsammansättning tenderar att prestera bättre skolresultat, vilket framför allt gäller elever med sämre socioekonomiska förutsättningar (Bunar, 2014; Skolverket, 2018a).
Likvärdighetsaspekter av scientific literacy och vetenskapligt kapital
Inom PISA-studien som mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, naturvetenskap och lärförståelse har scientific literacy sedan 2006 fått en framstående roll. PISA-mätningarna begränsas då inte bara till att testa elevernas ämneskunskaper inom naturvetenskap utan lägger särskilt vikt vid att testa deras förmåga att känna igen naturvetenskapliga frågeställningar, att kunna förklara naturvetenskapliga fenomen och att kunna dra evidensbaserade slutsatser (OECD, 2006). Detta är betydelsefullt för att vi som aktiva medborgare ska kunna ta ställning till olika frågor som påverkar t ex hälsa eller miljön och för att vi ska kunna argumentera för våra val (Sjøberg, 2010).
Enligt PISA har de svenska elevernas prestationer i naturvetenskap sedan 2015 förbättrats i jämförelse med tidigare kunskapsmätningar. Däremot har familjebakgrunden fått en större betydelse och resultatskillnader i naturvetenskap kopplade till socioekonomisk bakgrund har ökat. Både den enskilde elevens socioekonomiska bakgrund och skolans socioekonomiska sammansättning har betydelse för elevens resultat i naturvetenskap (Skolverket, 2019b).
Detta tyder på att den sociala bakgrunden fortfarande har en stark påverkan på människors utbildning och liv vilket är oroande med tanke på att scientific literacy är en viktig grund för att elever ska kunna utveckla demokratisk handlingskompetens och kunna fatta beslut både på individuell och samhällelig nivå (Ideland, Jobér, Lundström, & Malmberg, 2013; Yacoubian, 2018).
En god scientific literacy bland elever är också viktigt för att kunna rekrytera intresserade elever till en högre utbildning inom naturvetenskapliga ämnen. Men naturvetenskap måste anses vara relevant i det omgivande samhället utanför skolans väggar för att goda studieresultat i naturvetenskapliga ämnen ska uppnås (Roberts, 2007). Dessutom behöver man kunna identifiera sig med en naturvetenskaplig kultur, vilket elever med en svagare socioekonomisk
bakgrund verkar göra i lägre utsträckning (Ideland m.fl., 2013). Däremot visar elever med bättre socioekonomiska förutsättningar en större uppskattning av naturvetenskapens värde för samhället i stort (Skolverket, 2007). Följaktligen har familjebakgrunden ett starkt inflytande även på elevers val att fördjupa sitt intresse i naturvetenskap. Elever som växer upp i en familj med omfattande vetenskapliga resurser utvecklar med större sannolikhet ett intresse för naturvetenskap och är mer benägna att söka sig till en naturvetenskaplig utbildning (Archer m.fl., 2012; DeWitt & Archer, 2014).
Med tanke på de sociala skillnader som styr vilka som söker en naturvetenskaplig utbildning använder Claussen och Osborne (2012) Bourdieus kapitalbegrepp för att undersöka vad som behövs för att en naturvetenskaplig utbildning ska tillerkännas ett värde av utomstående. De resonerar att övergripande idéer inom naturvetenskap behöver lyftas mer. Det måste bli tydligt att utbildningen främjar ett kritiskt tänkande och framför allt har ett värde i form av institutionaliserat kapital som kan omvandlas till en akademisk examen med goda jobbmöjligheter - även utanför naturvetenskap. Genom att framhålla en ensidig bild av vad en naturvetare jobbar med, reproduceras däremot en social obalans i vem som söker sig till dessa utbildningar.
Lärmiljöer utanför skolan - en likvärdig utbildningsresurs?
Utanför skolan finns olika bildningsinstitutioner som tillhör det offentliga rummet, t ex museer, bibliotek, arkiv och parker som förfogar över specialkunskap och samlingar vilka kan utnyttjas av allmänheten som resurs för informellt lärande. Dessa platser ger möjlighet att orientera sig genom sinnliga handlingar och erfara sig själv i ett nytt sammanhang. Då lärandet sker i samspel med vår omgivning påverkas vårt identitets- och meningsskapande av den.
Med tanke på de socioekonomiskt betingade skillnaderna i elevers skolvardag anser jag det som en berikande möjlighet att flytta undervisningen utanför skolans väggar. Som läroplanen i sina övergripande mål och riktlinjer för utbildningen föreslår är det viktigt att "verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund" (Skolverket, 2019a).
På offentliga platser kan vi möta varandra eller det vi upplever som annorlunda eller okänt, och därmed vidga vårt perspektiv.
Sociala skillnader i informellt och icke-formellt lärande
Att ta del av dessa platser är dock ingen självklar fritidssysselsättning. Ser man på informella besök på museer och andra bildningsinstitutioner blir sociala skillnader och ojämlikheter synliga. År 2018 var i Sverige andelen museibesökare med eftergymnasial utbildning nästan tre gånger så stor bland besökarna som hos den vuxna befolkningen generellt och högre inkomst har i de flesta fall lett till högre kulturaktivitet (Myndigheten för kulturanalys, 2019a). Det antyder att en informell kunskapsinhämtning bara delvis utnyttjas av allmänheten och verkar följa ett mönster av social reproduktion. Det finns en variation mellan olika gruppers kulturvanor som följer ett geografiskt men även socioekonomiskt mönster. Offentligt finansierad kultur tillkommer i första hand grupper i storstadsområden, med hög utbildning, hög inkomst och föräldrar med motsvarande bakgrund (Dawson, 2014; Myndigheten för kulturanalys, 2019b).
De flesta av dessa inrättningar erbjuder även tillfällen för icke-formellt lärande, det vill säga organiserade lektioner i olika ämnen (Ellström, 1996; UNESCO, 2012) som vänder sig till alla skolor, oavsett socioekonomiskt status. Genom att ge elever ökade möjligheter att lära känna kulturutbudet kan skolan agera socialt utjämnande. Att uppleva olika miljöer tillsammans med klassen kan ge eleverna en känsla av trygghet och delaktighet i en del av samhällslivet som föräldrarna kanske inte kan bidra med. Ändå står skolbesöken för bara cirka 6 procent av besöken år 2018 och icke-formell undervisning med anknytning till naturvetenskap verkar vara en resurs som utnyttjas främst av de mer priviligierade i samhället (Dawson, 2014;
Myndigheten för kulturanalys, 2019b). Om bara en del av skolorna utnyttjar de resurser som lärmiljöer utanför skolan erbjuder, så påverkar det elevers utbildning och bildning ojämnt, vilket i sin tur har inflytande på likvärdigheten i samhället.
Medan sociala skillnader beträffande informellt respektive icke-formellt lärande har varit ett känt problem redan i lång tid har de undersökts i relativt liten utsträckning (Dawson, 2014). Det
väcker funderingar om den forskning som finns kring informellt respektive icke-formellt lärande enbart gäller för vissa samhällsgrupper och utesluter delar av befolkningen, vilket ur ett likvärdighetsperspektiv kan leda till snäva slutsatser om dessa lärmiljöers betydelse för lärande.
Lärmiljöer utanför skolan som värdefulla komplement till NO-undervisning
Naturvetenskapligt innehåll finns att tillgå i vår vardag och runt omkring oss, men det erbjuds även av specialiserade institutioner som t ex museer, naturum, akvarier, science center, vetenskapsfestivaler, djurparker eller botaniska trädgårdar. Dessa lärmiljöer har som mål att stödja besökares intresse i och förståelse för naturvetenskap. Besök i lärmiljöer utanför skolan har tillskrivits en positiv effekt på elevers lärande och ska gynna deras kognitiva, fysiska, sociala, emotionala och personliga utveckling (Malone, 2008). Annan forskning påpekar ett positivt samband mellan elevers naturupplevelser utanför skolan och deras intresse för biologi i skolan (Uitto, Juuti, Lavonen, & Meisalo, 2006). Ett aktivt friluftsliv eller att ta del av böcker, tidningar eller filmer om naturen kan bidra till att utveckla ett intresse för biologi som skolämne.
Skolan kan dra nytta av detta genom att regelbundet genomföra lektioner och aktiviteter utomhus och i lärmiljöer utanför skolan (Uitto m.fl., 2006). Trots en utbredd negativ attityd till NO-undervisning i skolan upplever många elever besök i dessa lärmiljöer som spännande, utmanande och motiverande (Braund & Reiss, 2006). Variationen av upplevelser och erfarenheter är större i en lärmiljö utanför skolan än i klassrummet och kan t ex vara en fördel för elever som föredrar en visuell eller kinestetisk lärstil (Braund & Reiss, 2004). Att vara i en ovan miljö som skiljer sig från klassrummet kan väcka intresse och motivation att lära sig och på så sätt möjliggöra nya värderingar och idéer även om sig själv. Det kan väcka elevernas nyfikenhet och lusten att undersöka och kan på så sätt skapa grund för en positiv attityd till ämnet, t ex naturvetenskap (Davies, Sanders, & Amos, 2015). Det är dock viktigt att ett skolbesök i en lärmiljö utanför skolan är integrerad i skolans undervisning. För att undvika att ett skolbesök i en lärmiljö utanför skolan blir en isolerad eller oreflekterad händelse ska lärprocessen starta innan och sluta efter besöket och kräver både förberedelse och efterarbete i skolan för att vara meningsfullt (Rickinson m.fl., 2004).
Olika studier visar också att elever ofta minns väl vad de har gjort i lärmiljöer utanför skolan och kan relatera det till skolundervisningen (DeWitt & Osborne, 2010; Williams & Dixon,
2013). Kunskapen om hur elevers lärande i en informell lärmiljö går till och vilken betydelse besöken har för ett mer långsiktigt intresse för naturvetenskap är däremot begränsade.
Undervisning och lärande i botaniska trädgårdar
En fördel med lärmiljöer utanför skolan är att elever får möjlighet att göra autentiska förstahandserfarenheter av en plats, dels genom att komma i kontakt med aktiviteter och arbetsuppgifter som naturvetare (eller utövare av närliggande yrken) har i verkligheten, och dels genom att själva få möjligheten att interagera med miljön och dess innehåll (Braund &
Reiss, 2006). Till exempel är sinnliga erfarenheter med levande växter viktiga för att väcka ett intresse för deras livscykel och egenskaper. Att ta hand om växter och observera dem kan underlätta för elever att knyta an till växter (Nyberg & Sanders, 2014). En majoritet av studier om trädgårdsbaserad undervisning talar dessutom för att den har en positiv effekt på elevernas skolprestationer framför allt i naturvetenskap, men även i matematik och språk (Williams &
Dixon, 2013).
Botaniska trädgårdar är lämpliga platser för undervisning inom botanik och ekologi, men underskattas som lärmiljö utanför skolan (Sanders, 2007). De har som uppdrag att bevara och sprida kunskap om biologisk mångfald och kan förstås som levande museer där forskning, rekreation, folkbildning och undervisning är viktiga mål av verksamheten. Utifrån dessa olika roller kan botaniska trädgårdar förmedla olika bilder av människans förhållande till växter och naturen, t ex i form av underhållande berättelser, genom att framhålla mer funktionella nyttoaspekter eller en systematisk syn på naturen (Davies m.fl., 2015). Närheten till växter från hela världen och mångfalden av olika miljöer har potential att skapa en autentisk upplevelse som det inte är möjligt att erbjuda eleverna i klassrummet.
Att komma i kontakt med en mångfald av växter kan även väcka empati och en känsla av samhörighet med naturen, samt påverka besökarens inställning till miljöproblem och hållbarhetsfrågor (Davies m.fl., 2015). I en tid då frågor om miljö och hållbarhet kräver kunskap och engagemang från hela samhället framstår det som extra viktigt att göra naturvetenskapliga sammanhang tillgängliga för alla och att försöka nå de grupper i samhället som vanligtvis inte kommer till botaniska trädgårdar. Det är en utmaning att göra botaniska trädgårdar tillgängliga
för alla. Här handlar det inte heller bara om kunskap utan om att skapa sociala och känslomässiga möjligheter att kunna vara med och i naturen. I detta sammanhang ställer Rahm (2018) den utmanande frågan vilka tillfällen att få en relation till naturen vi erbjuder barn som växer upp i städer och hur deras kön, samt etniska eller sociala bakgrund påverkar denna relation. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt tänkande lyfter hon betydelsen av ungas agens som driver elevernas lärande och subjektskapande i relation till vad som känns meningsfullt för dem. När elever upplever en botanisk trädgård och den planerade aktiviteten för första gången, så borde deras sätt att agera ses som både ett försök att bli accepterade och som ett sätt att utmana invanda mönster ("'desettle' practice"; Rahm, 2018).
Estetiska lärprocesser i naturvetenskaplig undervisning
Även Löfstedt (2004) stödjer sig på den sociokulturella teorin när hon menar att vi behöver lärandemiljöer med estetisk verksamhet som engagerar alla sinnena. Barns skapande kan bidra till deras inlärning genom att stimulera alla sinnen, förstärka intrycken och därmed underlätta den kognitiva inlärningen. Samtidigt ser hon hur varseblivning och skapande står i ett ömsesidigt förhållande till varandra, vilket innebär att vi blir delaktiga i världens föränderlighet (Löfstedt, 2004). Estetiskt skapande bör ses som en meningsskapande process som inte bara befäster kunskap utan också skapa en relation till den (Lenz Taguchi, 2013).
Ett besök i en botanisk trädgård kan vara en estetisk upplevelse. En estetisk upplevelse kan uppstå när man känner med alla sinnen innan man sätter ord på sina upplevelser. Den kan också
liknas med att erfara skönhet. Att uppskatta något som är vackert innebär inte nödvändigtvis att vara intresserad av det som ligger bakom skönheten. Däremot uppmuntrar det vackra till att titta igen och att titta närmare tills den första, kanske flyktiga, blicken övergår i en närmare och mer uppmärksam betraktelse (Girod, Twyman, & Wojcikiewicz, 2010; Haywood, 2018). I denna betydelse kan en estetisk upplevelse ha kraft att förändra genom att göra betraktaren uppmärksam på att se på världen på ett nytt sätt (Østergaard, 2017). Därigenom kan en estetisk erfarenhet bli del av en lärandeprocess även inom naturvetenskap.
Østergaard (2017) argumenterar för att det finns ett samband mellan den moderna vetenskapliga världsbilden och en växande känsla av främlingskap och rotlöshet bland unga människor. Han
resonerar att naturvetenskapernas reduktionistiska och abstrakta tankesätt leder till en känsla av alienation i förhållandet till natur och miljö (Østergaard, 2017). När elevernas konkreta verklighetsuppfattning och förtrogenhet med sin omgivning inte räknas lika högt som vetenskaplig kunskap kan detta leda till att de upplever vetenskapliga koncept som främmande och svåra att förstå. För att motverka en känsla av alienation och för att öka intresset för naturvetenskapliga ämnen behöver elevers personliga erfarenheter lyftas fram som en likvärdig verklighetsuppfattning och integreras i undervisningen. Detta kan ske genom att integrera estetiska lärprocesser i undervisningen som kan skapa en delaktighet och personlig kontakt till naturvetenskapliga frågeställningar (Østergaard, 2017). I enlighet med dessa resonemang visar olika studier att en estetisk aktivitet kan berika undervisningen och bidra med fördjupande observationer till elevers meningsskapande av naturvetenskapligt innehåll (Jakobson &
Wickman, 2015; Girod m.fl., 2010; Nyberg & Sanders, 2014).
METOD
För att synliggöra hur olika skolors deltagande i den pedagogiska verksamheten av en botanisk trädgård varierar valde jag en kombination av metoder och använde mig av registerutdrag, observationer, bildanalys och enkäter.
Urval
Till den pedagogiska verksamheten i Botaniska trädgården söker sig förskolor, grundskolor, gymnasier och vuxenutbildningar från hela staden och även regionen. I denna studie ligger fokus på vilka grundskolor i kommunen som har deltagit i undervisningen.
Delstudie A
I min första delstudie, den kvantitativa analysen av vilka skolor som har sökt sig till en kostnadsfri lektion i Botaniska trädgården, ingår alla skolor med förskoleklass till årskurs 9 i Göteborg som listas på kommunens hemsida, oavsett huvudman. Särskoleklasser som har deltagit i Botaniskas undervisning behandlas inte som egna skolenheter utan ingår i respektive grundskolor med samma namn. Enligt Göteborgs Stads hemsida är det totala antalet grundskolor i Göteborg 180 (Göteborgs Stad, u.å.).
Tidsperioden vårtermin 2014 till vårtermin 2018 valde jag för att undersöka den mest aktuella besöksstatistiken utifrån tillgänglig undervisningsstatistik och registerutdrag. I statistiken ingår de flesta erbjudna/bokningsbara lektioner inom skolprogrammet, utom lektioner i samband med en utställning som bokas separat, och skolträdgårdsverksamheten med sin specialsatsning på skolor från resurssvaga områden som inte är bokningsbar. Fr o m hösttermin 2018 har Botaniskas undervisning gått över till ett annat bokningssystem. Under 2019 upphörde stödet från Kulturförvaltningen i Göteborg som har stått för en del av lektionskostnaden för kommunens skolor. Sedan dess har Botaniska trädgården varit tvungen att ta betalt för lektioner vilket gör att fördelningen av bokningarna inte är jämförbar med tidigare år.
Delstudie B
I min andra delstudie, där jag undersökte vilka möjligheter och begränsningar som kan uppstå under en lektion, ingår klasser som skiljer sig i sin elevsammansättning med avseende på barnens sociala bakgrund. Deltagare till denna studie rekryterade jag genom att kontakta rektorerna för alla grundskolor i två av de socioekonomiskt starkaste respektive svagaste stadsdelarna. Sammanlagt kontaktades 40 skolor. 16 klasser anmälde sitt intresse att delta i studien. Efter några återbud p g a personalbrist och/eller svårigheter med schema-läggningen, samt en avstämning mot skillnader i elevsammansättningen återstod 6 klasser. Sammanlagt deltog 143 elever i lektionen, varav 128 elever hade föräldrarnas samtycke att bli observerade (samtyckesbrev se bilaga 1).
De klasser som slutligen ingick i studien kom från fyra skolor som ligger i tre olika primärområden med skilda livsvillkor (Tabell 1). Av dessa kom två från skolor med lågt socioekonomiskt index (grupp A och B), två från en skola med högt socioekonomiskt index (grupp C och E) och två från en skola med ett socioekonomiskt index som motsvarar genomsnittet i kommunen (grupp D och F). Restiden från skolan till Botaniska trädgården för de olika klasserna är 25 min för grupp D och F, 29 min för grupp A, 33 min för grupp B och 47 min för grupp C och E.
Lektionen Färg, form och funktion - akvarellmålning i växthuset valdes med tanke på att observationerna skulle äga rum i januari. Undervisningen i Botaniska trädgården sker ofta utomhus även under vintern, men vädret kan vara en faktor som påverkar elevers fokus negativt.
För att utesluta detta valdes växthusen som plats där de yttre omständigheterna för genomförandet av lektionen skulle vara så lika som möjligt för alla grupper. Lektionen har koppling till läroplanen och dess 'centrala innehåll för biologi och världsbilden' (åk 4-6) med kunskapsmål om livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer, samt inom 'bild' med kunskapsmål i både bildframställning och kännedom om redskap för bildframställning (Skolverket, 2019a). Specifika mål för denna lektion är att eleverna ska göra förstahandsupplevelser och konkreta, estetiska erfarenheter av biologisk mångfald, samt få en ämnesteoretisk introduktion i hur växternas färger och former speglar funktionella anpassningar till olika miljöer.
