Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Hur patienter med fetma upplever bemötandet av vårdpersonal
Författare Agnes Borg
Bianca Jansson Freund
Examensarbete 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2020
Handledare
Christine Leo Swenne
Examinator
Barbro Wadensten
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Fetma definieras som BMI>30 och är ett växande problem världen över. Utöver de hälsorisker som fetma kan medföra är stigmatiseringen kring fetma en ytterligare hälsorisk.
Stigmatiseringen kring fetma har visat sig förekomma inom vården vilket riskerar att påverka vården och patienten negativt.
Syfte: Syftet är att belysa hur patienter med fetma upplever vårdpersonalens bemötande och utforska hur de vill bli bemötta inom vården.
Metod: En deskriptiv litteraturöversikt med tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed, Cinahl och Psychinfo.
Resultat: Fyra olika teman gällande patienternas upplevelser; Upplevelsen av stigmatisering framstod i form av diskriminering, negativa attityder och fördomar. Upplevelsen av
utanförskap handlade om känslan att inte passa in och att deltagarna inte kände trygghet inom vården. Upplevelsen av att inte känna sig mänsklig uppstod när deltagarna blev sedda som enbart “en vikt” eller “en patient med fetma”. I “upplevelsen av bristande kommunikation”
framkom det att fetma är ett svårt ämne att kommunicera kring. “Önskan att bli bemött som en individ” var temat som svarade på hur patienter med fetma ville bli sedda som individer och bli bemötta med respekt, förståelse och en tydlig kommunikation.
Slutsats: Denna litteraturöversikt visar på att stigmatisering kring fetma förekommer inom vården och att det påverkar vården- och individen negativt. För att en god och likvärdig vård ska kunna bedrivas är det viktigt att belysa ämnet. Det är viktigt att vårdpersonalen har förståelse för den enskilda patienten, respekterar denne utifrån dess unika situation och handlar utifrån moralen.
Nyckelord: Fetma, upplevelse, patient, stigma, sjukvård.
ABSTRACT
Background: Obesity is defined as a BMI>30 and is an increasing problem worldwide.
Despite the possible health issues that obesity can bring, stigmatization is another possible cause of health issues. Weight stigma has already shown to exist within health care which risks to affect the health care- and patient negatively.
Aim: The aim is to illuminate how obese patients experience the treatment from health care personnel and to explore how they want to be treated.
Method: A descriptive literature study with ten qualitative original articles from the databases PubMed, Cinahl and Psychinfo.
Results: Four different themes regarding the patient's experiences; The experience of stigmatization appeared as discrimination, negative attitudes and prejudices. The experience of exclusion was about the feeling of not fitting in and not experiencing safety within health care. The experience of not feeling human appeared when the participants were treated only
“as a weight” or an “obese patient”. In “the experience of deficient communication” it appeared that obesity is a difficult topic to discuss. “The wish to be treated as an individual”
was a theme about how the obese patients wanted to be seen as individuals and be treated with respect, understanding and a clear communication.
Conclusion: This literature study shows that weight stigma exists within health care and that it has a negative impact on the care and the individual. To achieve a good and equal care it is of importance to highlight the subject. It is important that health care personnel understands- and respects the patient in it's very unique situation and acts on the basis of morality.
Keywords: Obesity, experience, patient, stigma, healthcare.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION……… 1 - 6
Inledning………. 1
Bakgrund……… 1
Definition och statistik……….…. 1
Orsaker och risker………..……… 1
Stigma och stigmatisering……….… 2
Bemötandet av fetma………..…... 2
Konsekvenser för patienten……….….. 3
Sjuksköterskans ansvar………..………… 4
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor……..……… 4
Patientlagen………...… 4
Teoretisk referensram………... 5
Problemformulering……….. 6
Syfte………. 6
Frågeställning………. 6
METOD………... 7 - 10 Design……….. 7
Urval……… 7
Sökstrategi……….. 7
PubMed………..… 7
Cinahl……….... 8
Psychinfo………... 8
Bearbetning och analys………. 9
Kvalitetsanalys……….………. 9
Resultatanalys……….... 9
Forskningsetiska överväganden………..10
RESULTAT………...… 10 - 15 Hur patienter med fetma upplever vårdpersonalens bemötande……….... 10 - 14 Upplevelsen av stigmatisering……….………... 10
Upplevelsen av utanförskap……….………... 12
Upplevelsen av att inte känna sig mänsklig……….………... 12
Upplevelsen av bristande kommunikation……….…. 13
Hur patienter med fetma vill bli bemötta av vårdpersonal………. 14
Önskan att bli bemött som en individ……….… 14
DISKUSSION………... 15 - 24 Resultatdiskussion………... 15
Upplevelsen av stigmatisering……….…... 15
Upplevelsen av utanförskap……….... 17
Upplevelsen av att inte känna sig mänsklig……….…... 18
Upplevelsen av bristande kommunikation……….………. 19
Önskan att bli bemött som en individ………..………… 20
Klinisk relevans………..…………. 21
Metoddiskussion………... 22
Slutsats……….. 24
Självständighetsdeklaration……… 25 REFERENSER……….… 26 - 29 BILAGA……… 30 - 33
1
INTRODUKTION
Inledning
I dagens samhälle syns en alltmer ökad fixering vid den objektiva kroppen där toleransen för det “avvikande” har blivit allt lägre. Kroppsideal är något som formas av samhället och med dagens sociala medier är det näst intill omöjligt att inte låta sig påverkas. Vetskapen om att ofta bli bedömd av sitt yttre leder till en ständig självvärdering där ens yttre har en stor påverkan på självkänslan. Inte nog med det så pågår även denna ständiga värdering från omgivningen. Fetma anses som en avvikelse från normen och kan medföra negativa attityder och fördomar, vilket i sin tur kan göra att personer med fetma blir bemötta på andra villkor (Håkansson, 2013). Detta kan vara extra sårbart inom vården. Som patient är man redan i en utsatt situation och därför är det av största vikt att alla patienter alltid bemöts med respekt och på lika villkor (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Bakgrund
Definition och statistik
Fetma definieras enligt WHO som en onormal eller överdriven mängd fett på kroppen som kan påverka hälsan negativt. Enligt BMI räknas fetma som BMI>30. Sedan år 1975 har andelen människor med fetma i världen tredubblats och år 2016 var andelen vuxna människor (18 år eller äldre) med fetma 13 % (11 % män, 15 % kvinnor), vilket motsvarar ungefär 650 miljoner människor (WHO, 2020).
Orsaker och risker
Den främsta orsaken till utveckling av fetma är en obalans mellan intag av energi respektive användning av energi. När intaget av energi blir högre än mängden energi som kroppen använder lagras överskottsenergin som fett (National Heart, Lung and Blood Institute).
Problemet i dagens samhälle är att det är allt vanligare att äta mat med mycket fett och socker i kombination med att den fysiska aktiviteten minskar (WHO, 2020). Andra faktorer som kan påverka energibalansen negativt är bland annat stress, brist på sömn, gener, läkemedel, ohälsosamma miljöer samt sjukdomstillstånd som påverkar hormonbalansen i kroppen (National Heart, Lung and Blood Institute).
2 Med fetma medföljer en del hälsorisker som bland annat beror på att kroppen är tyngre, större och består av en större andel fettceller. Några av dessa hälsorisker är diabetes, högt blodtryck, cancer och artros (National Institute of diabetes and digestive and kidney diseases, 2015).
Stigma och stigmatisering
Samhället avgör hur människor delas in i kategorier och vilka egenheter som uppfattas som naturliga och vanliga eller avvikande och icke-önskvärda. Att ha ett stigma är att ha en av de egenskaper som betraktas som avvikande och icke-önskvärda. En sådan egenskap tenderar att vara förminskande och stämplar individen som något annorlunda, vilket är det som är
stigmatisering. Alla avvikande egenskaper blir dock inte stigmatiserade, utan det gäller främst de egenskaper som upplevs skilja sig från den norm som anses vara normal (Goffman, 2011).
Fetma är en sådan egenhet som kan anses vara avvikande från normen och därmed finns det en problematik med stigmatisering (Håkansson, 2013). Stigmatisering av fetma medför fördomar, orättvisor och diskriminering och bör därför ses som ett problem som hotar den sociala rättvisan och folkhälsan i helhet (Puhl & Heuer, 2010).
Bemötandet av fetma
I en litteraturöversikt gjord av Puhl och Brownell (2001) nämns olika fördomar/attityder sjuksköterskor har mot patienter med fetma vilka visar på att problem gällande detta finns i vården. Det framkommer att vissa sjuksköterskor känner sig obekväma med att vårda patienter med fetma och att det är vanligt med fördomar som att patienter med fetma är misslyckade och lata (Puhl & Brownell, 2001). Generellt är den vanligaste synen på patienter med fetma hos sjukvårdspersonal att patienten själv är orsaken till övervikten genom att de, bland annat, inte har kunnat kontrollera vad de äter, inte varit fysiskt aktiva och inte varit motiverade till livsstilsförändring (Puhl & Heuer, 2009).
Fetma är enligt vårdpersonal ett känsligt ämne att prata om och de upplever att det är lättast när patienten själv initierar samtalet (Brown & Thompson, 2007). Orsaken till detta är på grund av stigmatiseringen kring vikt i samhället, att de inte vill upplevas som
fördomsfulla/diskriminerande eller påverka vården negativt. För att undvika spänning mellan vårdpersonal-patient kan vårdpersonal bland annat undvika att tala om patientens vikt,
3 använda kodord/gestikulationer för patienten eller dess vikt eller försöka ignorera eller
minimera patientens egna uttryck om att denna har fetma (Hales, de Vries & Coombs, 2016).
Enligt vårdpersonal ställer vård av patienter med fetma ett ökat krav på vården, exempelvis i och med brist på rätt material, vilket även skapar en oro att äventyra patientens värdighet om så sker (Lumley, Homer, Palfreyman, Shackley & Tod, 2015).
Forskning visar på att sjukvårdspersonal inte anser sig ha tillräckligt med kunskap och självsäkerhet att hantera fetma och diskutera detta med patienter. Till följd av detta lägger sjukvårdspersonal inte tillräckligt mycket tid på att försöka hjälpa dessa patienter, trots vikten av att förse dem med information och resurser att eventuellt förändra sin livsstil. Utöver detta är det inte många inom sjukvården som diskuterar viktnedgång med patienter med fetma (Puhl & Heuer, 2009).
Konsekvenser för patienten
Personer med fetma som upplever att de blir bemötta med en negativ attityd eller blir diskriminerade på grund av sin vikt riskerar att påverkas negativt. Studier har visat att stigmatisering och diskriminering av fetma kan medföra risker som depression,
ångestsjukdomar, låg självkänsla och en osund relation till sig själv och sin kropp samt annan psykisk ohälsa. Detta gör att många personer med fetma utsätts för en hög nivå av psykisk stress vilket även kan ge fysiologiska förändringar och försämra den kliniska utvecklingen.
Därför kan upplevd diskriminering vara relaterat till ökad ansamling kroppsfett på grund av aktivering av fysiologiska mekanismer som kan öka aptiten, påverka mättnadssystemet, öka fettretentionen och matintaget (Puhl & Heuer, 2010). I en annan studie påvisas att ett av de vanligaste sätten att hantera upplevd diskriminering hos personer med fetma är genom att äta mer (Puhl & Brownell, 2012). Upplevd diskriminering kan också leda till att patienten i framtiden väljer att undvika att söka vård på grund av rädslan för att bli bemött på ett respektlöst sätt. Stigmatisering och diskriminering av fetma hotar därmed både den fysiska och psykiska hälsan (Puhl & Heuer, 2010).
4 Sjuksköterskans ansvar
Som legitimerad sjuksköterska ska man ha kunskap om betydande faktorer som kan påverka individens möjlighet till en jämlik vård och hälsa. Arbetet ska präglas av ett etiskt
förhållningssätt som förutsätter respekt för mänskliga rättigheter och värdighet. Omvårdnaden ska ske i partnerskap med patienten där målet är att patienten ska känna trygghet och tillit.
Med fördomar och negativa attityder omöjliggörs den relationen mellan sjuksköterska och patient vilket i sin tur riskerar att försämra kvalitén på vården. Dessutom går det emot den legitimerade sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor
International Council of Nurses (ICN) sammanställer riktlinjer för etiskt handlande genom fyra olika områden. Enligt koden ska sjuksköterskan visa respektfullhet, lyhördhet,
medkänsla, trovärdighet och integritet gentemot sina patienter. Omvårdnaden ska genomföras med respekt för mänskliga rättigheter och med en hänsyn till värderingar, vanor och tro hos enskilda individer. Sjuksköterskan ska bidra till en vårdkultur som främjar ett etiskt
förhållningssätt och ska ta ställning till oetiska metoder och förhållanden. Vid behov ska sjuksköterskan vidta åtgärder som kan stödja eller vägleda medarbetare att utveckla en högre etisk medvetenhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Patientlagen
Patientlagen syftar till att säkerställa patientens möjlighet att delta i sin vård genom att beskriva vilka skyldigheter vårdpersonal har gentemot patienten. Den innefattar olika bestämmelser som syftar till en personcentrerad vård, alltså att vårdpersonal ska se till patienten som en individ och inte en diagnos eller ett sjukdomstillstånd. Dessa bestämmelser är bland annat information, delaktighet och samtycke. ”Information” innefattar att patienten bland annat ska informeras om sitt hälsotillstånd, metoder som finns för vård och behandling samt metoder för att förebygga skada eller sjukdom. ”Delaktighet” innefattar att sjukvården ska utformas och genomföras i samråd med patienten, om lämpligt kan även närstående medverka i detta. ”Samtycke” innefattar att vård alltid ska ges efter att information givits och samtycke inskaffats. Detta för att respektera patientens självbestämmande och integritet (SFS, 2014:821).
5 Teoretisk referensram
Den valda teoretiska referensramen för arbetet är Kari Martinsens omsorgsfilosofi. Denna grundas främst i omsorg med målet att göra det behagligt för patienten här och nu. I sin beskrivning av omsorg förklarar Martinsen att omsorg är en relation mellan minst två personer där antingen båda parterna tar och ger omsorg (balanserad ömsesidighet) eller där ena parten ger omsorg utan att förvänta sig något tillbaka (oegennyttig ömsesidighet) vilket är fallet inom sjukvården. Då sjuksköterskan vårdar en patient ska denna handla utifrån moralen för patientens bästa. Detta kan antingen göras spontant eller enligt norm. En spontan handling innebär att handlingen är moraliskt rätt omedvetet. I situationer där spontana handlingar inte sker naturligt, exempelvis på grund av egna känslor eller själviskhet, ska sjuksköterskan istället handla enligt norm, enligt vilka gärningar som kärleken annars skulle ha utfärdat spontant. Martinsen förklarar omsorgen som att det är en social relation som handlar om förståelse för en annan människa som man förhåller sig till och respekterar utifrån dennes situation (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006).
Människosynen enligt Martinsen grundar sig i att “ingen människa är något i eller genom sig själv”. Hon betonar betydelsen av relationer människor emellan, särskilt i situationer där människan behöver hjälp, som exempelvis vid sjukdom. Hon förklarar att de viktigaste
elementen för relationer är de spontana livsyttringarna såsom tillit och barmhärtighet vilka ges naturligt och alltid finns där, men som kan svikas och därmed lämna utrymme för misstro, lögn och hopplöshet människor emellan. På samma sätt som att den enskilda individen inte kan tas ur gemenskapen kan hen inte heller isoleras från den miljö hen befinner sig i enligt Martinsen. Varje situation är unik och det är viktigt att sjuksköterskan kan anpassa sig efter varje enskild situation (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006).
Denna teoretiska referensram valdes då den betonar vikten av relationen mellan patienten och sjuksköterskan och att sjuksköterskan i alla unika möten och situationer ska se till den unika individen och därefter kunna ge moraliskt rätt omsorg. I situationer då patienten har fetma kan detta misslyckas exempelvis på grund av sjuksköterskans egna känslor eller fördomar och Martinsen (2006) beskriver då att relationen parterna emellan sviktar vilket bland annat kan leda till misstro och brist på tillit från patient till sjuksköterska. I dessa situationer förklarar Martinsen hur sjuksköterskan, trots egna känslor eller fördomar, ska handla enligt norm-
6 moralen och bemöta dessa patienter enligt vad som är rätt för att kunna bedriva god vård och bemöta alla patienter väl. Särskilt i vårdrelaterade situationer är relationen mellan
sjuksköterskan och patienten betydelsefull för patienten då hen befinner sig i en situation där hen behöver hjälp. Ännu viktigare är det då att sjuksköterskan handlar moraliskt rätt och bemöter patienten väl då patienten även har fetma i och med stigmatiseringen kring fetma och eventuella rädslor hos patienten att söka vård.
Problemformulering
Att vården inte är jämlik för alla är problematiskt och därför är det av stor vikt att
uppmärksamma- och synliggöra de ojämlikheter inom vården som fetma innebär. Således är det betydelsefullt att sammanställa den forskning som finns om hur patienter med fetma upplever vårdpersonalens bemötande. För att ha möjlighet att förbättra relationen mellan vårdpersonal och denna patientgrupp är det även viktigt att utforska hur patienter med fetma vill bli bemötta, i hopp om att fylla de kunskapsluckor som finns idag. Fetma är dessutom ett tilltagande problem världen över, och utöver de hälsorisker som fetma medför är det negativa bemötandet en ytterligare risk för patienten, vilket ökar relevansen för denna studie. Dess resultat kan förhoppningsvis utöka den enskilde vårdpersonalens förståelse och därmed förbättra relationen med den aktuella patientgruppen och på så sätt förbättra kvalitén på vården.
Syfte
Syftet är att belysa hur patienter med fetma upplever vårdpersonalens bemötande och utforska hur de vill bli bemötta inom vården.
Frågeställningar
Hur upplever patienter med fetma vårdpersonalens bemötande?
Hur vill patienter med fetma bli bemötta av vårdpersonal?
7
METOD
Design
En litteraturöversikt av deskriptiv design utfördes för att få en överblick över befintlig forskning inom området (Forsberg & Wengström, 2008).
Urval
Inklusionskriterierna var att undersökningsgruppen skulle bestå av patienter med BMI>25.
Studierna skulle vara gjorda inom de senaste 15 åren, finnas tillgängliga i fulltext genom universitets elektroniska databaser och vara kvalitativa orginalartiklar på engelska som var etiskt godkända. Studierna kunde inkludera både män och kvinnor över 18 år. Studier utanför västvärlden exkluderades.
Sökstrategi
Sökningarna genomfördes i PubMed, Cinahl och Psychinfo. För att få fram lämpliga artiklar användes olika sökord i de olika databaserna (se tabell 1). Mellan sökningen i PubMed och Psychinfo uppkom två dubbletter. Det framkom inga dubbletter mellan PubMed och Cinahl då filtret “exclude medline records” applicerades. Mellan Cinahl och Psychinfo framkom tre dubletter.
PubMed
Den första sökningen i pubmed gjordes med sökorden ”obesity” (MeSH och title/abstract) AND ”patient” (MeSH och title/abstract) AND ”experience” (title/abstract) OR ”patient experience” (title/abstract) vilket gav ett utfall på 1831 artiklar. För att skala ner resultatet applicerades filtret ”free full text” vilket istället gav ett utfall på 519 artiklar. Därefter var det möjligt att gå igenom samtliga rubriker och utifrån det valdes 42 artiklar ut vars abstract skulle läsas. Efter det gick sju artiklar vidare till kvalitetsgranskningen till denna
litteraturöversikt. Denna sökning gav generellt främst studier som inte besvarade denna litteraturöversikts syfte och därför gjordes sedan ytterligare en sökning i hopp om att precisera utfallet. I den nya sökningen adderades två till sökord, ”stigma” (title/abstract) OR ”attitudes”
8 (title/abstract). Dessa sökord valdes ut genom att titta på nyckelorden i de utvalda artiklarna från den tidigare sökningen. Den nya sökningen gav ett utfall på 46 artiklar där artiklarna generellt passade bättre in på vad som eftersöktes. Därifrån valdes 24 studier ut vars abstract skulle läsas vilka resulterade i att åtta artiklar gick vidare till kvalitetsgranskningen.
Cinahl
Sökningen i Cinahl, som resulterade i de mest relevanta artiklarna för denna litteraturöversikt, gjordes med sökorden “obesity in adults”, “patient”, “health care” och “experience”. Andra sökningar med andra sökord genomfördes men dessa resulterade antingen i för många artiklar och/eller i artiklar som var irrelevanta för denna studie. Titlarna till 128 artiklar lästes igenom.
För de artiklar som hade en någorlunda relevant titel till denna studies syfte lästes även abstract igenom varpå ett fåtal fullständiga artiklar lästes igenom och kvalitetsgranskades.
Psychinfo
Sökorden som användes i Psychinfo var “obesity”, “patient”, “experience” och “attitudes”.
Detta resulterade i 153 artiklar varpå samtliga artiklars titlar lästes igenom. 50 abstract lästes igenom och fyra artiklar valdes till kvalitetsgranskningen. Innan denna sökning genomfördes gjordes andra sökningar med andra sökord vilka antingen resulterade i för många artiklar och/eller i artiklar som var irrelevanta för denna litteraturstudie.
Tabell 1. Resultat av sökning Databas Sökord, kombination av
sökord
Antal träffar
Antal lästa abstract
Antal lästa artiklar
Antal utvalda artiklar till granskningen
Antal utvalda artiklar efter granskningen Pubmed #1 (Obesity [MeSH] or obesity
[Title/abstract]) AND (Patient [Mesh] or Patient
[Title/abstract]) AND
(Experience [Title/abstract] or Patient experience
[Title/abstract]
#2 ((((Patient[MeSH Terms]) OR (Patient[Title/Abstract]))
519
46
42
24
0
0
7
8
3
1
9 AND ((Obesity[MeSH Terms])
OR (Obesity[Title/Abstract]))) AND
((experience[Title/Abstract]) OR (Patient
experience[Title/Abstract]))) AND ((Stigma[Title/Abstract]) OR (Attitudes[Title/Abstract])) Cinahl (Obesity in adults) AND
(Patient) AND (Health care) AND (Experience)
128 45 9 9 3
Psychinfo (Obesity) AND (Patient) AND (Experience) AND (Attitudes)
153 50 6 4 3
Bearbetning och analys Kvalitetsanalys
En detaljerad sammanställning av de olika artiklarna som detta arbete baserades på samt kvalitén av dess innehåll gjordes i en tabell, se bilaga 1 (Forsberg & Wengström, 2008).
Kvalitén hos de studier som analyserades i detta arbete bedömdes enligt SBU (2020) granskningsmall ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik”. Detta eftersom arbetet handlar om patientens upplevelse (Forsberg & Wengström, 2008). För att bedöma kvaliteten på studierna översattes varje “ja” till 2 poäng, varje “oklart” till 1 och varje “nej” till 0 poäng.
Bilagan innehåller 20 frågor som totalt kan ge 40 poäng. Resultat under 20 poäng (<50 %) räknas som låg kvalitet, poäng mellan 20-30 (50-75 %) och poäng över 30 (>75 %) räknas då som hög kvalitet.
Resultatanalys
Resultaten i samtliga studier som ingår i denna litteraturöversikt bearbetades, analyserades och sammanställdes. Analysen syftade till att beskriva, förstå, förklara och tolka deltagarnas upplevelser. Därefter kunde resultatet sammanställas och presenteras genom beskrivande utsagor från deltagare med tillhörande tolkning. Detta tydliggjordes genom olika teman som svarar på frågeställningen i denna litteraturöversikt. Utifrån sammanställningen kunde slutsatser dras vilka presenteras i fritext (Forsberg & Wengström, 2008).
10 Forskningsetiska överväganden
Enligt Forsberg och Wengström (2008) gjordes forskningsetiska överväganden beträffande urval och presentation av resultat. Arbetet inkluderade endast studier som har fått tillstånd från en etisk kommitté eller där noggranna etiska överväganden gjorts. I resultatet presenteras samtliga artiklars resultat och alla studier redovisas (Forsberg & Wengström, 2008).
RESULTAT
Resultatet presenteras i form av fem teman under två huvudrubriker som besvarar frågeställningarna, enligt:
Figur 1. Teman
Hur patienter med fetma upplever vårdpersonalens bemötande
- Upplevelsen av stigmatisering - Upplevelsen av utanförskap
- Upplevelsen av att inte känna sig mänsklig - Upplevelsen av bristande kommunikation
Hur patienter med fetma vill bli bemötta av vårdpersonal - Önskan att bli bemött som en individ
Hur patienter med fetma upplever vårdpersonalens bemötande Upplevelsen av stigmatisering
En central del av patienternas upplevelser inom vården var den upplevda diskrimineringen.
Thomas, Hyde, Karunaratne, Herbert och Komesaroff (2008) påvisade att deltagarna blivit förödmjukade eller fått nedvärderande kommentarer angående deras vikt av vårdpersonal.
Även Silverstein (2010) beskrev problem med okänsliga kommentarer, där en patient överhört kommentarer från personal i korridoren utanför patientrummet. Buxton och Snethen (2013) beskrev att en stor del av deltagarna rapporterade att respektlöst beteende var en vanlig upplevelse för dem, bland annat i form av kommentarer, vilket fick deltagarna att känna sig upprörda och icke-respekterade (Buxton & Snethen, 2013).
11 Lindhardt, Rubak, Mogesen, Lamont och Joergesen (2013) beskrev hur deltagarna vid olika tillfällen blivit bemötta med negativa attityder av vårdpersonal. Många beskrev också att deras vikt, i kombination med det negativa bemötandet från vårdpersonal, hade fått dem att känna sorg och oro. En stor del av deltagarna kände även att den generella inställningen mot dem var sämre och de kände sig mer utsatta (Lindhardt et al., 2013). Denna negativa
inställning var ytterligare en central del av patienternas upplevelser. Lindhardt et al. (2013) visade på hur deltagare upplevde att vårdpersonalen endast fokuserade på det negativa. En del berättade att vårdpersonal sagt att de med säkerhet skulle drabbas av specifika komplikationer eller inte ha möjlighet att åstadkomma det de ville på grund av sin fetma, där det senare visat sig att det inte stämde (Lindhardt et al., 2013). Även Bernecki DeJoy, Bittner och Mandel (2016) beskrev hur deltagarna rapporterade att vårdgivare berättat om att det fanns en ökad risk för komplikationer i samband med deras vikt, och att dessa med säkerhet skulle uppstå.
Många kände att de möttes med fördomar vilket i sin tur fick dem att tappa självkänsla och tro på sig själv (Lindhardt et al., 2013).
Vidare var även upplevelsen av vårdpersonalens dömande vanligt förekommande. Bernecki DeJoy, Bittner och Mandel (2016) beskrev hur deltagarna upplevde att vårdpersonalen kopplade deras vikt till specifika beteenden såsom brist på fysisk aktivitet eller att äta stora mängder snabbmat och sötsaker. En del berättade att vårdpersonalen inte ens frågade deltagarna om deras levnadsvanor, utan antog saker som de även höll fast vid trots att deltagarna sade motsatsen. I vissa fall blev deltagarna dessutom anklagade för att de ljög om sitt intag av mat då vårdpersonalen inte trodde på att de kunde äta så lite utan att gå ner vikt (Bernecki DeJoy, Bittner & Mandel, 2016). Verity Homer, Tod, Thompson, Allmark och Goyder (2016) beskrev även hur vårdpersonalen varit dömande gentemot deltagarnas vikt och även angivit vikten som orsaken till andra hälsoproblem utan vidare bevis. Detta beteende gjorde även att patienter kände en brist på förståelse från vårdpersonalens sida (Verity Homer, Tod, Thompson, Allmark & Goyder, 2016).
En del av deltagarna förklarade dock att, trots negativa upplevelser kopplade till deras vikt, upplevde de vårdpersonalen som välmenande i grunden och kunde även redogöra för positiva upplevelser (Bernecki DeJoy, Bittner & Mandel, 2016; Thomas et al., 2008).
12 Upplevelsen av utanförskap
Bernecki DeJoy, Bittner och Mandel (2016) beskrev att det fanns en rädsla hos många patienter med fetma att vården och bemötandet från vårdpersonal mest skulle fokuseras till patientens vikt. I vissa fall ville inte deltagare söka vård eller hålla sig till planerade kontroller på grund av tidigare negativa erfarenheter av vården relaterade till vikten (Bernecki DeJoy, Bittner & Mandel, 2016). Det framkom också att dåligt bemötande från sjukvården orsakat en känsla av att sjukvården inte längre var den trygghet som den annars inneburit för många människor (Verity Homer et al., 2016).
Thomas et al. (2008) rapporterade att många deltagare själva försökte med dieter och andra åtgärder för att gå ner i vikt under en lång tid innan de sökte hjälp av vården.
Ett annat problem som identifierades var upplevelsen av att inte passa in. Merill och Grassley (2008) lyfte bland annat deltagarnas problem med att få plats eller passa in på olika sätt på olika sätt i sjukhusmiljön. Deltagare berättade att vårdgivare inte kunde erbjuda kläder i tillräckligt stora storlekar, att det inte fanns tillräckligt stor utrustning eller möbler som var anpassade för större kroppar (DeJoy, Bittner & Mandel, 2016; Lindhardt et al., 2013; Merill
& Grassley, 2008). Även om detta problem inte är kopplat till det direkta mötet med vårdpersonal så skapade det en ökad medvetenhet om deras sårbarhet då de kom in i en sjukhusmiljö (Merill & Grassley, 2008). Det orsakade i sin tur en känsla av obehag och pinsamhet hos patienterna och en fruktan inför vården (Lindhardt et al., 2013).
Upplevelsen av att inte känna sig mänsklig
En vanlig upplevelse bland patienter med fetma var att inte känna sig mänsklig. Bernecki DeJoy, Bittner och Mandel (2016) berättade hur deltagarna upplevde detta genom att vårdpersonalen såg på dem som en “siffra på vågen”. Denna upplevelse kunde även Merill och Grassley (2008) beskriva. Utöver detta upplevde deltagarna även olämpliga kommentarer där vårdgivaren refererade patienten till något “omänskligt” som exempelvis ”en strandsatt val” (Merill & Grassley, 2008). Detta bemötande resulterade i att många patienter misstänkte att deras vård grundades i att de är en “patient med fetma” och inte deras hälsohistoria, aktuella hälsa och egna preferenser. Exempelvis hade gravida patienter, utan några
13 hälsoproblem, blivit avrådda- eller vägrade önskad vård på grund av deras vikt eller blivit förskrivna läkemedel utan egentlig anledning. Trots att de flesta upplevde dessa interventioner som okänsliga förstod de att de var i syfte att hålla mamma och barn så välmående som
möjligt. Ändå fanns det situationer där patienten upplevde vårdgivares kommentarer och interventioner som fientliga och förnedrande, att de var “för överviktiga” för en specifik typ av vård (Bernecki DeJoy, Bittner & Mandel, 2016).
Då vikten ansågs vara orsaken till hälsoproblemen blev många deltagare avvisade på olika sätt av vårdpersonal, bland annat genom att inte bli lyssnade/trodda på eller att de inte fick någon vård alls. Dock berättade deltagare även om situationer där de hade blivit respekterade (Merill & Grassley, 2008). En deltagare berättade om att hen blev tillsagd att hen skulle bli tvungen att förflyttas till ett annat sjukhus då de hade en policy att inte ta in patienter som vägde mer än 500 lb (ca 227 kg), samt att det sjukhuset ansågs ha bättre förutsättningar att vårda denna patient. Det framkom även i studien att det egentligen inte fanns en sådan policy och att sjukhusen hade lika goda förutsättningar (Silverstein, 2010).
Upplevelsen av bristande kommunikation
Lindhardt et al. (2013) beskrev hur deltagarna upplevde att vårdpersonalen hade svårigheter att kommunicera om fetma, att närmandet av fetma var vagt och att informationen de fick angående fetma var inkonsekvent mellan olika vårdgivare. Detta sätt att bemöta patienten med fetma resulterade i att dessa deltagare upplevde att de kanske inte fick tillräckligt med
information från vården och en brist på respekt från vårdpersonal. Utöver detta orsakade vårdpersonalens osäkerhet att kommunicera kring fetma även en större oro om sin vikt hos patienterna (Lindhardt et al., 2013). En annan upplevelse som framkom hos gravida kvinnor med fetma var att standard-utbildning vid graviditet inte gällde för dessa, exempelvis “hur kroppen förändras”. De upplevde att de hade frågor som inte blev besvarade och att de inte visste vem de kunde ställa dessa frågor till (Bernecki DeJoy, Bittner & Mandel, 2016).
Det visade sig att det var ovanligt att läkaren, vid vårdbesök, initierade diskussioner om vikten (Ragsdale et al., 2017; Thomas et al., 2008). Ragsdale et al. (2017) beskrev att det framkom att nästan alla deltagarna aldrig hade blivit informerade om vad deras BMI var och
14 enligt en del deltagare hade läkaren aldrig diskuterat viktnedgång. Angående kunskap och attityder kring viktnedgång hos deltagarna var det vanligaste svaret att extra vikt påverkar rörelseförmågan och energin, väldigt få nämnde något om att det kan påverka hälsan negativt (Ragsdale et al., 2017).
Även vid vården av en patient med fetma upplevdes brister i kommunikation. Silverstein (2010) skrev om en patient som vårdades på sjukhus, där framkom det att det fanns en uppfattning om att en patient med fetma är “svår att vårda” och att man som vårdpersonal kommer skadas. Deltagare upplevde att orsaken till detta bland annat var otillräcklig
kommunikation mellan patient och vårdpersonal om vad patienten själv kunde hjälpa till med (Silverstein, 2010).
Hur patienter med fetma vill bli bemötta av vårdpersonal Önskan att bli bemött som en individ
Att vilja bli sedd som individ, var ett gemensamt tema i hur patienter med fetma ville bli bemötta (Buxton & Snethen, 2013; Thomas et al., 2008; Torti, Luig, Borowitx, Johnson, Sharma & Campbell-Scherer, 2017). Buxton och Snethen (2013) lyfte att deltagarna ville att vårdpersonalen skulle veta vilka de är och se dem som människor, inte som “nummer på en skala” eller “en person med fetma”. Generellt ville deltagarna att vården skulle erbjuda en personlig vård där vårdpersonalen kände till patientens hälsohistoria, tog patienten på allvar och tog sig tid att lyssna på patienten (Buxton & Snethen, 2013). Enligt Torti et al. (2017) ansåg deltagarna också att vården skulle vara individanpassad efter deras medicinska och pedagogiska behov samt att vårdpersonalen skulle vara lyhörda efter vilket stöd som behövdes.
Utöver det, var det många som ansåg att det var viktigt att vårdpersonalen inte hade en negativ inställning, utan att de istället skulle vara mottagliga, visa medkänsla och förståelse samt ha en god kommunikationsförmåga (Buxton & Snethen, 2013). Det framkom även att deltagarna ansåg att det var viktigt att vårdpersonalen var motiverande och stöttande (Ragsdale et al., 2017). Luig, Anderson, Sharma och Campbell-Scherer (2018) betonade vikten av att deltagarna ville bli lyssnade på med medkänsla, de beskrev att de då kände sig
15 validerade “som en människa”. Det uppskattades även att vårdpersonalen kontinuerligt
sammanfattade vad som sades och bekräftade deras egna tolkningar (Luig, Anderson, Sharma
& Campbell-Scherer, 2018). De flesta ville att vårdpersonalen var de som skulle lyfta frågan om deras vikt och erbjuda stöd om det behövdes (Buxton & Snethen, 2013; Torti et al., 2017).
En önskan som framkom var att vårdpersonalen skulle bli bättre på att kommunicera med patienten eller dess familj om vad denna själv kunde hjälpa till med, exempelvis vid förflyttningar (Silverstein, 2010).
DISKUSSION
Resultatet visade på fyra olika teman gällande patienternas upplevelser; upplevelsen av stigmatisering, upplevelsen av utanförskap, upplevelsen att inte känna sig mänsklig och upplevelsen av bristande kommunikation. Stigmatiseringen upplevdes i form av
diskriminering genom nedvärderande kommentarer, negativa attityder och fördomar.
Upplevelsen av utanförskap handlade om känslan att inte passa in och att deltagarna inte kände trygghet inom vården, vilket kunde leda till att deltagare undvek att söka vård.
Upplevelsen av att inte känna sig mänsklig uppstod när deltagarna blev sedda som enbart “en vikt” eller “en patient med fetma”. Detta bemötande gjorde att deltagarna kände sig avvisade och inte trodda på. I “upplevelsen av bristande kommunikation” framkom det att fetma är ett svårt ämne att kommunicera kring. “Önskan att bli bemött som en individ” var temat som svarade på hur patienter med fetma ville bli bemötta inom vården. Det visade på att deltagarna ville bli sedda som individer och bli bemötta med respekt, förståelse och en tydlig
kommunikation.
Resultatdiskussion
Upplevelsen av stigmatisering
Forskning har visat att stigmatiseringen av fetma riskerar att medföra fördomar, orättvisor och diskriminering inom vården (Puhl & Heuer, 2010). Detta verifierades i ett flertal studier i denna litteraturöversikt. Enligt Buxton & Snethen (2013) beskrev deltagarna att ett respektlöst beteende var en vanlig upplevelse för dem. Thomas et al. (2008) framförde hur deltagarna beskrev elaka och nedvärderande kommentarer de mottagit samt den upplevda
diskrimineringen. Lindhardt et al. (2013) beskrev det även som att den generella inställningen
16 mot deltagarna var sämre. Många skildrade upplevelser av negativa attityder, exempelvis att vårdpersonalen fokuserade på det negativa och därmed kände en stor del av deltagarna att de var utsatta (Lindhardt et al., 2013).
I en tidigare litteraturöversikt av Puhl och Brownell (2001) beskrevs just fördomar och negativa attityder som sjuksköterskor hade mot patienter med fetma. Där beskrevs specifika fördomar som att sjuksköterskor tänkte att patienter med fetma var misslyckade och lata. En vanlig syn var att patienten själv orsakat problemet genom bland annat bristande fysisk aktivitet, att de inte hade kontroll på vad de åt eller att de inte hade någon vilja (Puhl &
Brownell, 2001). Som väntat kunde liknande fördomar påvisas i denna litteraturöversikt.
Bernecki DeJoy, Bittner och Mandel (2016) beskrev att deltagarna upplevde att
vårdpersonalen kopplade deras vikt till specifika beteenden. De beskrev att vårdpersonal, utan att ens fråga om deras levnadsvanor, antog att deltagarnas situation berodde på specifika beteenden likt de i Puhl och Brownells litteraturöversikt (2001). Verity Homer, Tod, Thompson, Allmark och Goyder (2016) nämnde också att vårdpersonalen varit dömande gentemot deltagarnas vikt.
Detta påvisar de rådande problemen som stigmatiseringen av fetma medför inom vården.
Resultatet i denna litteraturöversikt kan understryka att patienter med fetma riskerar att mötas med negativa attityder och fördomar, precis som Håkansson påstod (2013). Detta gör att patienter med fetma riskerar att bli bemötta på andra villkor. Puhl och Heuer (2010) beskrev hur stigmatiseringen av fetma hotar den sociala rättvisan och folkhälsan i helhet och det är just det som detta innebär. En legitimerad sjuksköterska ska ha kunskap om faktorer som kan påverka individens möjlighet till jämlik vård och hälsa. Arbetet ska präglas av ett etiskt förhållningssätt som förutsätter respekt för mänskliga rättigheter (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017). Därmed går denna stigmatisering emot den legitimerade sjuksköterskans kompetensbeskrivning.
Stigmatiseringens följder riskerar att påverka patienten negativt. Tidigare forskning har visat att stigmatisering och diskriminering av fetma kan medföra risker som psykisk ohälsa, låg självkänsla och en osund relation till sig själv och sin kropp (Puhl & Heuer, 2010). Detta har
17 till viss del visat sig i denna litteraturöversikt. Lindhardt et al. (2013) beskrev hur den
upplevda stigmatiseringen fick deltagarna att känna oro och sorg samt att det fick dem att tappa självkänsla och tro på sig själva. Denna psykiska stress kan även ge fysiologiska förändringar och försämra den kliniska utvecklingen (Puhl & Heuer, 2010). Detta betyder att stigmatiseringen inte bara är negativt för den enskilde individens mående och vård, det kan dessutom förvärra den kliniska utvecklingen och öka fettansamlingar ytterligare.
Diskrimineringen och den negativa inställningen hos vårdpersonalen går emot Kari
Martinsens omsorgsfilosofi, som främst grundar sig i att göra det så behagligt som möjligt för patienten här och nu. Enligt Martinsen ska sjuksköterskan vårda sina patienter utifrån moralen och patientens bästa, vilket inte uppnås när patienter med fetma bli bemötta med negativa attityder. Vårdpersonal inom omsorg bör istället förhålla sig till patienten och respektera denne utifrån patientens situation (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006).
Upplevelsen av utanförskap
Den generella upplevelsen av utanförskap gick ut på att vårdpersonalen inte fokuserade på patienten som individ och att patienter inte vågade söka vård på grund av tidigare erfarenheter (Bernecki DeJoy, Bittner & Mandel, 2016). Många kände att tidigare dåliga bemötanden orsakat en känsla av att sjukvården inte längre var den trygghet som den annars inneburit (Verity Homer et al., 2016). Detta var ett relativt väntat resultat då det även diskuterats i tidigare forskning. I Puhl och Heuers litteraturöversikt (2010) beskrevs hur upplevd
diskriminering kan leda till att patienter i framtiden väljer att undvika att söka vård på grund av rädslan att bli bemött på ett respektlöst sätt. Om patienter med fetma väljer att inte söka vård kan det medföra ytterligare risker både för den fysiska och psykiska hälsan då eventuella sjukdomar eller andra komplikationer inte kan omhändertas på det sätt som de borde.
En oväntad aspekt i upplevelsen av utanförskap var upplevelsen att inte fysiskt passa in, där möbler, material och kläder varit för små (DeJoy, Bittner & Mandel, 2016; Lindhardt et al., 2013; Merill & Grassley, 2008). Detta var något som nämndes i ett flertal studier och som skapade en känsla av obehag och pinsamhet samt en fruktan inför vården (Lindhardt et al., 2013). Stigmatisering tenderar att vara förminskande och stämplar individen som något
18 annorlunda (Goffman, 2011). Detta gör att patienter med fetma riskerar att bli bemötta på just ett förminskande sätt. Att då dessutom inte passa in i kläderna som sjukhuset erbjuder eller materialet som finns, förstärker denna upplevelse. Det blir som en indirekt stigmatisering.
En stor del av deltagarna kände en brist på förståelse från vårdpersonalens sida och kände inte längre att vården var en trygghet (Verity Homer et al., 2016). Det kan anses som ett
problemområde utifrån Martinens omsorgsfilosofi. Martinsen beskriver hur omsorg är en social relation som handlar om förståelse för en annan människa. Vården grundas i förståelse för andra människor. Därför är det viktigt att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal försöker finna denna förståelse och bemöta patienten väl (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006).
Upplevelsen av att inte känna sig mänsklig
Ett vanligt problem som framkom i resultatet var att patienter med fetma upplevde att vårdpersonalen mer såg dem som ”en siffra på vågen” och “en vikt” än en människa (Bernecki DeJoy, Bittner & Mandel, 2016; Merill & Grassley, 2008). Detta var väntat då tidigare forskning visat på att det finns osäkerheter hos vårdpersonalen att vårda patienter med fetma (Puhl & Brownell, 2001). Osäkerheten hos vårdpersonalen kan bero på att de anser sig ha otillräckliga kunskaper att vårda dessa patienter (Puhl & Heuer, 2009).
Då fetma även är något som anses vara utanför normen är det ett problem med stigmatisering generellt i samhället (Håkansson, 2013). Vårdpersonal är också vanliga människor som på samma sätt som andra blir påverkade av samhället. Detta kan vara en orsak till att vissa deltagare i studierna upplevde okänsliga kommentarer från vårdpersonal som refererade till något omänskligt, som en ”strandsatt val” (Merill & Grassley, 2008). Trots påverkan av normen i samhället har vårdpersonal ett ansvar gentemot patienten. Enligt Martinsens omsorgsfilosofi ska sjuksköterskan, i situationer där egna fördomar eller känslor riskerar att påverka ens handlingar, handla enligt norm-moralen. Detta för att kunna etablera den viktiga relationen mellan patienten och sjuksköterskan som baseras på förståelse och respekt för den unika individen (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006). Utöver detta är det viktigt att man som sjuksköterska inte äventyrar patientens värdighet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Att se patienter enbart som ”en siffra på vågen”, ”en vikt” eller referera en patient till en
19
“strandsatt val” är att förödmjuka och nedvärdera individen. Dessutom går det emot patientlagen som säger att vårdpersonal ska se till patienten som en individ och inte en diagnos eller ett sjukdomstillstånd (SFS, 2014:821).
Att vården är avvisande mot patienter med fetma var ett återkommande resultat i studierna (Bernecki DeJoy, Bittner & Mandel, 2016; Merill & Grassley, 2008; Silverstein, 2010).
Exempelvis blev deltagare inte trodda/lyssnade på eller fick ingen vård då vikten ansågs vara orsaken till hälsoproblemen (Merill & Grassley, 2008). Som patient är man i en extra sårbar situation vilket betonar vikten av att vårdpersonal bemöter alla patienter med respekt och på lika villkor (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Dessutom är man som en patient med fetma redan i en ännu mer sårbar situation genom stigmatisering från samhället, i form av bland annat fördomar och diskriminering (Puhl & Heuer, 2010). Vården ska innebära en trygghet för alla individer och alla individer ska ha rätt att påverka sin vård.
Upplevelsen av bristande kommunikation
Av resultatet var en återkommande upplevelse hos deltagarna att vårdpersonal sällan initierade diskussioner om vikten (Ragsdale et al., 2017; Thomas et al., 2008). Med tidigare forskning som bakgrund var detta väntat då det finns evidens för att vårdpersonal tycker att fetma är ett känsligt ämne att prata om, samt att de föredrar att patienten själv påbörjar samtalet om vikten (Brown & Thompson, 2017). Orsaken till detta är på grund av
stigmatiseringen kring vikt i samhället och en rädsla hos vårdpersonalen att framkomma som fördomsfulla eller diskriminerande (Hales, de Vries & Coombs, 2016). I motsats till detta framkommer det även i resultatet att patienterna ville att vårdpersonalen skulle lyfta frågan om vikten (Buxton & Snethen, 2013; Torti et al., 2017). Detta visar på ett problem i hur fetma hanteras inom vården då det sällan kommer på tal. Lindhardt et al. (2013) lyfte
vårdpersonalens svårigheter att kommunicera om fetma, vilket resulterade i att deltagarna upplevde att de fick otillräcklig information, brist på respekt till vårdpersonal och en större oro om sin vikt. Med Martinsens omsorgsfilosofi som grund riskeras relationen parterna emellan att svikas i och med en brist på tillit till sjuksköterskan från patienten. Detta i och med en osäkerhet från sjuksköterskan att se till- och respektera den enskilda individen i sin helhet (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006). Trots att vårdpersonalen menar väl i att inte benämna vikten är det även att undvika individen de har framför sig vilket i sin tur kan
20 medföra konsekvenser. I och med patientens sårbara situation och eventuella förväntningar på att vården ska vara dömande bör vårdpersonalen lyfta upp ämnet. Eftersom målet är att patienten ska känna trygghet och tillit bör det vara på ett respektfullt sätt och på patientens villkor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Resultatet visade även på att vissa deltagare aldrig hade blivit informerade om vad deras BMI var. Många visade inte heller på någon vidare kunskap om hur fetma kan påverka hälsan negativt (Ragsdale et al., 2017). Detta var också delvis väntat då tidigare forskning visat på att vårdpersonal bland annat kan undvika att påpeka/tala om patientens vikt för att undvika att framkomma som dömande eller fördomsfulla (Hales, de Vries & Coombs, 2016). Utöver detta anser sig vårdpersonalen ha bristande kunskap och självsäkerhet i att diskutera fetma med patienter, vilket också är en orsak till att otillräcklig tid ägnas åt att prata med dessa patienter om vikten (Puhl & Heuer, 2009). För att undvika de hälsorisker som fetma kan medföra samt bemöta patienter med fetma på ett respektfullt och värdigt sätt bör all vårdpersonal få mer utbildning i att hantera- och kommunicera med patienter med fetma.
Detta är särskilt viktigt då fetma är allt mer vanligt i världen (WHO, 2020).
Önskan att bli bemött som en individ
Det mest centrala, gällande bemötandet, i resultatet är att deltagarna ville bli sedda och
bemötta som individer och inte “nummer på en skala” eller “en person med fetma” (Buxton &
Snethen, 2013; Thomas et al., 2008; Torti, Luig, Borowitx, Johnson, Sharma & Campbell- Scherer, 2017). Det ansågs viktigt att vårdpersonalen tog sig tiden att lyssna på patienten och tog denna på allvar. Utöver detta ansågs det även vara viktigt att vårdpersonalen visade medkänsla, förståelse och hade en god kommunikationsförmåga (Buxton & Snethen, 2013).
Det framkom även att patienter ville att vården skulle vara individanpassad beroende på medicinska- och pedagogiska behov samt att vårdpersonal skulle vara lyhörd efter vilket stöd som behövdes (Torti et al., 2017). Det bemötandet som dessa patienter önskar bör vara något som präglar sjuksköterskors- och annan vårdpersonals arbete. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ska sjuksköterskan visa respektfullhet, lyhördhet, medkänsla, trovärdighet och integritet gentemot sina patienter (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
21 Enligt Martinsen är relationer människor emellan otroligt viktiga, särskilt där någon av
parterna är i behov av hjälp, som vid sjukdom. Relationen bygger på spontana livsyttringar som tillit och barmhärtighet och när dessa inte finns hos sjuksköterskan gentemot patienten lämnas utrymme för misstro och hopplöshet hos patienten (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006). Genom att bland annat lyssna på patienten, kommunicera rätt med denna och visa medkänsla/förståelse möjliggörs en god relation mellan vårdpersonal-patient genom att tillit skapas mellan parterna. Detta leder i sin tur till att patienten känner trygghet till vården vilket hindrar risker att dessa patienter exempelvis undviker vården. Martinsen beskriver även att varje situation är unik och att sjuksköterskan ska kunna anpassa sig efter varje enskild situation (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006). Med detta sagt ska sjuksköterskan, oberoende patient, kunna ge jämlik och god vård.
Klinisk relevans
Denna litteraturöversikt är relevant, både för den enskilde individen och samhället. Genom att belysa de problemområden som finns gällande vården av patienter med fetma kan
vårdpersonalens förståelse för denna patientgrupp öka. Detta kan i sin tur förbättra vårdpersonalens självinsikt och därmed bidra till en mer jämlik vård. En mer jämlik vård medför en tryggare vård med högre kvalitet. Genom att samtliga patienter blir respekterade, och bemötta på lika villkor, kan det minska den enskilda patientens lidande. I vårdsituationer riskerar diskriminering att förvärra de hälsorisker som fetma redan medför (Puhl & Heuer, 2010). Samtidigt kan bristen på trygghet från vården leda till att denna patientgrupp undviker att söka vård (Bernecki DeJoy, Bittner & Mandel, 2016). Eftersom detta är en växande patientgrupp utgör detta ett hot mot folkhälsan.
Patientlagen syftar till att säkerställa patientens möjlighet att delta i sin vård genom att beskriva vilka skyldigheter vårdpersonal har gentemot patienten. Dessa bestämmelser
omfattar bland annat information, delaktighet och samtycke (SFS, 2014:821). Med denna lag kan tryggheten till vården säkerställas. Denna litteraturöversikt visar dock på att patientlagen inte alltid följs vilket leder till en bristande vård. Det är av vikt att samtliga vårdgivare följer de lagar som omfattar vården av patienter genom att vara pålästa.
22 Alla människor har lika värde och förtjänar att bemötas på lika villkor. Stigmatiseringen av fetma leder till en ojämlik vård vilket inte är etiskt rätt. Detta kan undvikas genom att arbeta enligt ICN:s etiska kod vilket innebär att omvårdnaden ska genomföras med respekt för mänskliga rättigheter och med en hänsyn till värderingar, vanor och tro hos enskilda
individer. Dessutom är det av vikt att sjuksköterskan bidrar till en vårdkultur som främjar ett etiskt förhållningssätt och tar ställning till oetiska metoder och förhållanden (Svensk
sjuksköterskeförening, 2014). Vid vård av patienter med fetma är det viktigt att vara medveten om detta för att undvika stigmatiseringen. Det innebär dels att förbättra sitt eget bemötande men också att vägleda medarbetare att utveckla en högre etisk medvetenhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Därför är denna litteraturöversikt relevant ur ett etiskt perspektiv i hopp om att vårdpersonalens arbete ska präglas av ett etiskt förhållningssätt.
Martinsen betonar även vikten av att sjuksköterskan ska handla moraliskt rätt för att göra det så behagligt som möjligt för patienten (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006). Genom att anamma Martinsens omsorgsteori och följa ICN:s etiska kod kan även andra typer av stigmatiseringar inom vården undvikas. Detta kan optimera relationen mellan vårdpersonal och patient och på så sätt förbättra vården i helhet.
Metoddiskussion
Eftersom syftet handlar om patienters upplevelser inkluderades enbart kvalitativa
orginalartiklar, vilket är en styrka. Detta då det möjliggör för deltagaren att uttrycka egna tankar och känslor utan att författarens egna förväntningar kan påverka resultatet. Artiklarna skulle finnas tillgängliga i fulltext genom universitetets elektroniska databaser för att
studenter och lärare vid Uppsala universitet skulle ha möjlighet att läsa dem. Då studierna skulle vara gjorda i västvärlden var det av vikt att inkludera artiklar på engelska för att få en så stor spridning som möjligt. Att studier utanför västvärlden exkluderades var på grund av de kulturskillnader som kan finnas gällande den överviktiga kroppen. I västvärlden är synen på den överviktiga kroppen likvärdig och det är den stigmatiseringen som denna
litteraturöversikt syftade till att undersöka.
Eftersom litteraturöversikten syftar på att undersöka människor och deras upplevelser var det viktigt att samtliga studier skulle vara etiskt godkända. För att uppnå ett relevant resultat till dagens samhälle eftersträvades de mest nyutkomna artiklarna. Dock resulterade
23 inklusionskriteriet i att studierna skulle vara gjorda inom de senaste 15 åren för att få
tillräckligt många artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte. Trots det tidsspannet visade samtliga studier på liknande resultat och därför ansågs detta inte påverka det slutliga resultatet.
Ett annat inklusionskriterie var att undersökningsgruppen skulle bestå av patienter med BMI>25. Eftersom definitionen av fetma är ett BMI>30 var det egentligen det önskvärda inklusionskriteriet. En del av studierna inkluderade dock patienter med ett BMI>25 trots att en stor del av deltagarna hade fetma. Dessa studier ansågs vara relevanta för denna
litteraturöversikt och därför inkluderades även studier med deltagare som hade BMI>25. För att denna litteraturöversikts resultat skulle vara så applicerbart som möjligt på den generella vuxna befolkningen inkluderades studier med både män och/eller kvinnor över 18 år.
Granskningsmallen som användes vid kvalitetsbedömningen bestod av 20 frågor där en del av frågorna ansågs vara relativt öppna för tolkning, exempelvis frågor om “det finns allvarliga brister med…?”. Detta riskerar feltolkning vilket kan påverka kvalitetsbedömningen. En annan eventuell orsak till feltolkning skulle kunna vara att artiklarna är på engelska vilket inte är författarnas modersmål. Även om författarna har god kunskap av det engelska språket kan innehållet riskeras att missuppfattas. Trots detta fick samtliga artiklar en hög poäng i
kvalitetsbedömningen. Även om författarna skulle ha missuppfattat någon fråga/innehåll i studierna anser författarna att det troligtvis inte skulle ha påverkat den slutliga kvaliteten på studierna. Utöver detta är en ytterligare styrka att kvalitetsbedömningen utfördes av
författarna tillsammans vilket minskar risken för feltolkningar.
Resultatet för denna litteraturöversikt anses ha en hög trovärdighet. Eftersom samtliga artiklar har liknande resultat, samt att tidigare forskning även nämner dessa upplevelser, resulterar detta i en hög tillförlitlighet. Utöver detta hade samtliga artiklar hög kvalitet, förutom en, vilket kan indikera på en hög giltighet för litteraturöversiktens resultat. Trots att en av artiklarna hade låg kvalitet ansågs den vara relevant för denna studie. Den främsta anledningen till artikelns låga kvalitet var att undersökningsgruppen endast bestod av en
24 patient som intervjuades. Denna patients upplevelser ansågs dock vara av lika värde som deltagarnas upplevelser i andra studier, därför ansågs denna vara giltig.
Fyra av artiklarna fokuserade på kvinnors upplevelser varav två artiklar fokuserade på kvinnors upplevelser inom mödravården. Målet med litteraturöversikten var att dess resultat skulle kunna vara överförbart till den vuxna befolkningen, både män och kvinnor. Dessa fyra artiklar skulle därför kunna påverka resultatets överförbarhet. Trots detta handlar dessa artiklar om kvinnor med fetmas upplevelser av stigmatiseringen i vården, vilket visar på stigmatiseringens förekomst inom vården. Stigmatiseringen påverkar inte bara kvinnor, vilket de andra artiklarna och tidigare forskning även visar på. Dessa kvinnors upplevelser är därför relevanta och därmed anses resultatet vara överförbart till patienter med fetma. Resultatet är endast överförbart till västvärlden.
På grund av informationen från bakgrunden, stigmatiseringen som finns i samhället och tidigare erfarenheter fanns en hypotes om att patienter med fetma skulle ha dåliga upplevelser av sjukvården. Trots det har författarna strävat efter en objektivitet gällande studiernas resultat vilket medför att det förhoppningsvis inte har påverkat denna litteraturöversikts resultat.
Slutsats
Denna litteraturöversikt visar på att stigmatisering kring fetma förekommer inom vården och att det påverkar vården- och individen negativt. För att en god och likvärdig vård ska kunna bedrivas är det viktigt att belysa ämnet. Detta kan möjliggöras genom ytterligare forskning kring hur den generella patienten med fetma upplever bemötandet av vårdpersonal. Det är vårdpersonalens ansvar att samtliga patienter bemöts på lika villkor, vilket kan uppnås genom att anamma Martinsens omsorgsfilosofi. Då ska sjuksköterskan ha förståelse för den enskilda patienten, respektera denne utifrån dess unika situation och handla utifrån moralen.
25 Självständighetsdeklaration
Agnes Borg och Bianca Jansson Freund har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
26
REFERENSER
Bernecki Dejoy, S., Bittner, K. & Mandel, D. (2016). A Qualitative Study of the Maternity Care Experiences of Women with Obesity: “More than Just a Number on the Scale”. Journal of Midwifery & Women´s Health, 61(2), 217-223. doi: 10.1111/jmwh.12375.
Brown, I. & Thompson, J. (2007). Primary care nurses’ attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. JAN: Leading Global Nursing Research, 60(5), 535-543. doi:
10.1111/j.1365-2648.2007.04450.x.
Buxton, B-K. & Snethen, J. (2013). Obese Women’s Perceptions and Experiences of Healthcare and Primary Care Providers: A Phenomenological Study. Nursing Research, 62(4), 252-259. doi: 10.1097/NNR.0b013e318299a6ba.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur och Kultur: Stockholm.
Goffman, E. (2011). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur.
Hales, C., de Vries, K. & Coombs, M. (2016). Managing social awkwardness when caring for morbidly obese patients in intensive care: A focused ethnography. International Journal of Nursing Studies, 58, 82-89. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2016.03.016.
Homer, C-V., Tod, A-M., Thompson, A-R., Allmark, P. & Goyder, E. (2016). Expectations and patients’ experiences of obesity prior to bariatric surgery: a qualitative study. BMJ Journals, 6(2). doi: 10.1136/bmjopen-2015-009389.
Håkanson, C. (2014). Kroppslighet och kroppslig omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (s. 213-231). Lund: Studentlitteratur.
27 Kristoffersen, N-J., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (2006). Grundläggande omvårdnad del 4.
Stockholm: Liber.
Lindhardt, C-L., Rubak, S., Mogensen, O., Lamont, R-F. & Stener Joergensen, J. (2013). The experience of pregnant women with a body mass index >30 kg/m2 of their encounters with healthcare professionals. Obstetrics and Gynaecology, 92(9), 1101-1107. doi:
10.1111/aogs.12186.
Luig, T., Anderson, R., Sharma, A.M. & Campbell-Scherer, D.L. (2018). Personalizing obesity assessment and care planning in primary care: patient experience and outcomes in everyday life and health. Clinical Obesity, 8(6), 411-423. doi: 10.1111/cob12283.
Lumley, E., Homer, C-V., Palfreyman, S., Shackley, P. & Tod, A-M. (2015). A qualitative study to explore the attitude of clinical staff to the challenges of caring for obese patients.
Journal of Clinical Nursing, 24(23-24), 3594-3604. doi: 10.1111/jocn.13016.
Merill, E. & Grassley, J. (2008). Women’s stories of their experiences as overweight patients.
JAN: Leading Global Nursing Research, 64(2), 139-146. doi: 10.1111/j.1365- 2648.2008.04794.x.
National Heart, Lung and Blood Institute. Overweight and obesity. National Heart, Lung and Blood Institute. Hämtad 24 september, 2020, från https://www.nhlbi.nih.gov/health-
topics/overweight-and-obesity
Puhl, R. & Brownell, K-D. (2001). Bias, discrimination and obesity. Wiley Online Library, 9(12), 788-805. doi: 10.1038/oby.2001.108
28 Puhl, R-M. & Brownell, K-D. (2012). Confronting and Coping with Weight Stigma: An Investigation of Overweight and Obese Adults. Obesity: a Research Journal, 14(10), 1802- 1815. doi: 10.1038/oby.2006.208.
Puhl, R-M. & Heuer, C-A. (2010). Obesity stigma: Important considerations for public health.
American Journal of Public Health, 100(6), 1019-1028. doi: 10.2105/AJPH.2009.159491.
Puhl, R-M. & Heuer, C-A. (2009). The Stigma of Obesity: A Review and Update. Obesity, 17, 941-964. doi: 10.1038/oby.2008.636.
Ragsdale, C., Wright, J., Shokar, G., Salaiz, R. & Shokar, N-K. (2016). Hispanic Patient Perspectives of the Physician’s Role in Obesity Management. Journal of Clinical Medicine Research, 9(2), 170-175. doi: 10.14740/jocmr2868w.
SBU. (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Silverstein, B-A. (2010). Lessons from a Morbidly Obese Nurse Patient. Bariatric Nursing and Surgical Patient Care, 5(2). doi: 10.1089/bar.2010.9926.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening.
29 Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening.
The National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases Health Information Center. (2015). Health risks of being overweight. The National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases Health Information Center. Hämtad 24 september, 2020, från https://www.niddk.nih.gov/health-information/weight-management/health-risks-
overweight#problems
Thomas, S-L., Hyde, J., Karunaratne, A., Herbert, D. & Komesaroff, P-A. (2008). Being ‘fat’
in today’s world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia. Health Expectations. 11(4), 321-330. doi: 10.1111/j.1369-7625.2008.00490.x
Torti, J., Luig, T., Borowitz, M., Johnson, J-A., Sharma, A-M. & Campbell-Scherer, D-L.
(2017). The 5As team patient study: patient perspectives on the role of primary care in obesity management. BMC Family Practice, 18(19). doi: 10.1186/s12875-017-0596-2
WHO. (2020). Obesity and overweight. WHO. Hämtad 3 september, 2020, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight
