Fördjupad Översiktsplan Kungens kurva samrådsförslag. Del 2 Planförutsättningar

Fördjupad Översiktsplan Kungens kurva – samrådsförslag

Del 2 Planförutsättningar

Bilder/illustrationer

Foto framsida: Flygbild Kungens kurva. Foto. Jacob Forsell Där inte annat anges är bilderna framtagna av AIX Arkitekter AB i samarbete med TEMA, Spacescape AB, och Ramböll Sverige AB.

Medverkande saMrådshandling

Samrådsförslaget för Kungens kurva har tagits fram av kommunstyrelsens förvaltning i samverkan med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och konsulter.

Miljökonsekvensutredningen har tagits fram av Ramböll Sverige AB Gunilla Sundström, ledningskontoret, projektledare

Jesper Skiöld, gatu- och trafikavdelningen Johanna Tullhage Wadhstorp, planavdelningen Susanne Werlinder, planavdelningen

Susanna Udd, planavdelningen Britt Inger Sjökvist, planavdelningen Bo Nyberg, bygglovsavdelningen

Anders Biberg, mark- och exploateringsavdelningen Medverkande konsulter:

AIX Arkitekter AB Spacescape AB TEMA

Ramböll Sverige AB

läsanvisning

Den fördjupade översiktsplanen för Kungens kurva består av tre delar:

del 1 – planförslaget, del 2 – planförutsättningar och del 3 – miljökonsekvens­

beskrivning. Delarna är fristående från varandra.

Del 1 är indelad i fyra avsnitt. Efter det inledande avsnittet presenteras plan­

förslaget. Därefter följer en redovisning av planens genomförande. I det fjärde avsnittet redovisas en konsekvensbeskrivning som innehåller en bedömning av planens sociala och ekonomiska konsekvenser samt en sammanfattning av planens miljö konsekvenser.

I del 2 redovisas förutsättningarna för planen och där finns bland annat bakgrundsinformation om områdets historia och nuläge.

I del 3 miljökonsekvensbeskrivningen redovisas konsekvenserna av planförslaget i jämförelse med nuläget och ett nollalternativ. Dessa alternativ redovisas tillsam­

mans med syftet och avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen under de inledande två avsnitten. Därefter följer en beskrivning av de mest betydande miljökonsekven serna för området under avsnitt tre. Under avsnitt fyra summe­

ras konsekvenser och de föreslagna åtgärderna. Därefter följer en ordlista som förklarar svåra ord i miljökonsekvensbeskrivningen och en referenslista.

del 2 – Planförutsättningar

innehåll

1 Planområdets avgränsning och läge 4

2 historik 5

3 gällande planer och program 6

4 stadsbild, landskapskaraktär, grönstruktur och grundförhållanden 8

4.1 Stadsbild 8

4.2 Landskapskaraktär 9

4.3 Grönstruktur 9

4.4 Grundförhållanden 11

5 Befintliga verksamheter 12

6 Markägarförhållanden 13

7 Pågående projekt 14

8 trafik och kommunikationer 15

8.1 Biltrafik 15

8.2 Gång- och cykelvägar 16

8.3 Kollektivtrafik 16

8.4 Parkering, varumottagning, utfarter 17

9 Miljö 18

9.1 Luftkvalitet 18

9.2 Buller 19

9.3 Dagvatten 20

9.4 Hälsa och risk 20

10 teknisk försörjning 22

10.1 El 22

10.2 Vatten och spillvatten 22

10.3 Energi, värme, naturgas 22

10.4 Tele 22

11 riksintressen – regionala intressen 23

12 handel – utvecklingstendenser 24

referenser 25

Bilaga. sammanställning av gällande detaljplaner 26

Karta över Kungens kurva

Smista

Tangentvägen

Kungens kurvaleden

Gömmarens naturreservat Dialo

ggata

n

Skärholmsvägen

Juringe

Rytta rhalsvägen Ellip

sväg en

Segeltorps-

hallen Ridstall

Diagonalvägen Smistavä

gen Jägerh

orns v äg

Gamla Södertäljevägen Smista

alle

Kv Vinkeln (Vinkeln 7) vattenledningsstråk"

Kv Kurvan (Kurvan 2)

(Diametern 2)

"Dagvatten- och Ekgårdsvägen

Ikea TplKungens kurva

E4/E20

Månskärsvägen

Heron City (Kvadraten 2)

(Segmentet 1)

Kv Rektangeln (Sekanten 1)

Kv Linjen

Kv Prismat Kv Polygonen

Tpl Lindvreten

Vårbykrossen Vårby alle

Kv. Lönngården Stockholms stad

E4/E20 Vårby gård

Duvbergsvägen

Skärholmen

Vårberg

1 PlanoMrådets avgränsning och läge

Kungens kurva ligger i den nordvästra delen av Huddinge kommun, utmed väg E4/

E20. Planområdet för den fördjupade översiktsplanen för Kungens kurva omfattar cirka 240 ha och begränsas av villabebyggelse i Segeltorp i öster, Skärholmsvägen i väster och Skärholmens centrum i norr. I söder avgränsas planområdet av

Gömmarens naturreservat.

På andra sidan E4/E20 ligger stadsdelen Skärholmen i Stockholms stad. Området riktar sig mot Skärholmen centrum med dess inglasade köpcentrum och högre

exploatering av bostadsbebyggelse men avgränsas från området av den barriär som E4/E20 innebär. Planområdet omfattar också Lindvretens verksamhetsområde som ligger norr om E4/E20. Kungens kurvas storskaliga bebyggelse trappar ned i storlek mot Segeltorps villabebyggelse men en viss handel har spridit sig in i villabebyggel- sen utmed gamla Södertäljevägen. Öster och söderut avgränsas Kungens kurva av Gömmarens naturreservat som avskiljer området från de mer centrala delarna av Huddinge kommun.

Bild 2. Karta som visar planområdets avgränsning Bild 1. Karta som visar Kungens kurvas läge i kommunen

2 historik

Kungens kurva har utvecklats i olika etapper sedan mitten av 1960-talet. Under 1970-talet planlades området som ett kontors- och industriområde. Det stora intres- set under 1980-talet för etablering av framförallt kontorsverksamheter resulterade i nya detaljplaner och även vissa utbyggnader. Detta innebar att större delen av om- rådet blev kvartersmark för kontorsbebyggelse med möjlighet till hög exploatering, vilket återspeglades sig i den fördjupade översiktsplanen som antogs av kommun- fullmäktige 1991. Idag har efterfrågan på denna typ av lokaler dock i det närmaste upphört och istället finns tomma lokaler i området.

Under mitten av 1990-talet ökade efterfrågan på etablering av handel inom Kungens kurvaområdet kraftigt och i januari 1998 godkände kommunfullmäktige

”Program med riktlinjer för Kungens kurva arbetsområde”. Programmet ersatte den fördjupade översiktsplanen från 1991 och anger bland annat att mark skulle reser- veras för ett regionalt handelsområde i östra delen av området. Handelsområdet är idag i stort sett utbyggt enligt programmet. Samtidigt finns det förfrågan från ett flertal fastighetsägare i Kungens kurva om planändring för ny och ombyggnad för ytter ligare handel. Önskemålen om förändringar är påtagliga i området kring Dialoggatan men finns också på andra håll både inom och utanför dagens handels- område. I några fall har tillfälliga bygglov för handel medgivits och i något fall planer ändrats för att medge att pågående tillfällig användning för handel med livsmedel permanentats.

Bild 3. Översikt över Kungens kurva. Foto: Jacob Forsell

Bild 4. Översikt över Kungens kurva. Foto: Jacob Forsell

3 gällande Planer och PrograM

I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2001, är Kungens kurva-Skärholmen utpekat som en av sju regionala kärnor, det vill säga områden med goda förutsättningar för tillväxt.

I kommunens översiktsplan ”Översikts- plan 2000” utpekas Kungens kurva – Vårby Gård som ett av kommunens tre viktiga utvecklingsområden, de andra två är Flemingsberg och Länna. För Kungens kurva anges handel/kommersiell service i den östra delen och arbetsområde, högt markutnyttjande, i övriga delar. I områdets sydvästra del mot E4/E20 och Vårby gård föreslås en mindre utökning av arbets- området.

I riktlinjerna för översiktsplanen anges att Kungens kurva inte ska planläggas för ytterligare handel och att ytterligare livsmedelhandel inte ska tillkomma. En inriktning mot att förbättra områdets miljö kvaliteter och vägnät samt kollektiv- trafiken till området anges. Sambanden med omkringliggande områden ska ses över och Gömmarens naturreservat ska göras mer tillgängligt för dem som besö- ker och arbetar i Kungens kurva. Reservat finns för kraftledningar, naturgas ledning, regional fjärrvärmeledning, Förbifart

Stockholm samt en snabbspårväg. Bild 5. Utdrag ur Huddinge kommuns ”Översiktsplan 2000”.

”Program med riktlinjer för Kungens kurva arbetsområde” godkänt av kommunfull- mäktige 1998 anger mark för ett regionalt handelsområde i östra delen av området.

För övriga delar anges arbetsområde med kvalitets- och miljökrav för verksamheter, dock ej dagligvaruhandel. I programmet anges att handel även ska kunna medges i andra delar av området, dels där handel är redovisad i gällande planer och men även i andra delar efter särskild prövning och detaljplaneläggning.

Hela Kungens kurva är idag i stort sett detaljplanelagt. I öster, inom själva handels- området, för kontor och handel och i övriga delar för kontor och industrianvänd- ning. Viss handel medges även för några fastigheter utanför själva handelsområdet, till exempel i kv. Sekanten (Stalands), i kv. Altartorpet vid Jägerhorns väg och i Heron City. I bilaga 1 finns en sammanställning av de detaljplaner som gäller inom den fördjupade översiktsplanens område.

Bild 6. Plankarta från ”Program med riktlinjer för Kungens kurva arbetsområde, 1998”.

4 stadsBild, landskaPskaraktär,

grönstruktur och grundförhållanden

4.1 stadsbild

Kungens kurvaområdet är ett handels- och arbetsområde med storskalig bebyggel- sen och få detaljer. Byggnaderna varierar i storlek, höjd, material, färgsättning och uttryck. Inom området finns fortfarande några större skogsklädda partier som ännu inte exploaterats.

Byggnader som fungerar som landmärken och som ger området en särprägel är bland annat IKEA med den runda delen av den ursprungliga byggnaden, Heron City med den upplysta glasfasaden, som exponeras mot E4/E20, CityGross vars utformning fungerar som en tydlig avgränsning och inramning av det centrala handelsområdet samt den 10 våningar höga tegelbyggnaden som en gång var Ericssons kontorslokaler.

Stora delar av den yttre miljön, såväl tomtmark som offentlig mark, saknar idag en medveten och sammanhållen gestaltning. Den ostrukturerade yttre miljön gör byggnadernas särprägling och funktion svåra att uppfatta. Stora parkeringsplatser utan tydlig struktur för gående, dåligt markerade entréer samt en stor variation av belysning, parkbänkar etc bidrar till att ge området ett rörigt intryck.

Två övergripande karaktärszoner kan urskiljas i stadsbilden: området mellan IKEA och CityGross utgörs av storskalig urban miljö med handelsverksamhet. Den sydvästra delen, längs med Kungens kurvaleden, utgörs av ett öppet och ganska odefinierat industriområde med inslag av impedimentmark. Området mellan dessa karaktärszoner upplevs som splittrat.

Kringliggande områden har vitt skilda karaktärer allt från en lantlig prägel med bland annat villabebyggelse och hästhagar i öster till Lindvretens industriområde i väster. Söder om området finns Gömmarens naturreservat och norr om området ligger Skärholmens centrum och bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus och radhus.

Bild 7. Del av Kungens kurva handelsområde. Foto. Jacob Forsell

Bild 8. Verksamheter i sydvästra delen av Kungens kurva. Foto: Jacob Forsell

4.2 landskapskaraktär

Kungens kurva ligger i ett område som tillhörde ett typiskt landskap för Södertörn.

Landskapet karaktäriserades av öppna fält och ängar blandat med moränkullar med skogsdungar och sammanhängande skogspartier av blandskog. Idag är området starkt påverkat av pågående och tidigare verksamheter. Kvar finns några få typiska landskapselement som ger området en anknytning till den ursprungliga landskaps- typen.

Ett antal kullar med vackra, stora ekar ger området karaktär. Ett öst-västligt parkstråk i dalgången löper centralt genom området där Stockholms huvudvatten- ledning samt diken och dagvattendammar också ligger.

Området präglas också av större sammanhängande vegetationspartier med inslag av hällmark och bergbranter. Gömmarens naturreservat, söder om Kungens kurva- leden, hyser en mängd kvalitéer som artrika områden och gammelskog. Sjön Gömmaren utgör hjärtat i reservatet och är en naturskön plats med vackra utblickar mot obebyggda stränder.

Norr om E4:an finns ett grönstråk i öst-västlig riktning mot Vårberg. Öster om Kungens kurva finns Segeltorps- och Kolartorpsområdet som har kvar en lantlig prägel med bl a villabebyggelse med lummiga trädgårdar varvat med bland annat häst- hagar närmast naturreservatet. Dessa områden är idag svårtillgängliga från Kungens kurva. En utveckling av området bör inbegripa ett bättre samband med de omgivande naturvärdena, framförallt med det intilliggande Gömmarens naturreservat.

4.3 grönstruktur

Kungens kurva gränsar i söder och sydväst till Gömmarens naturreservat. Reser- vatet ingår i den så kallade Bornsjökilen som sträcker sig i öst-västlig riktning söder om Mälarens strand.

Inom det centrala handelsområdet med stor besöksfrekvens, karaktäriseras vegeta- tionen av träddungar, främst innehållande ekar, som sparats på impedimentmark.

De återspeglar den ursprungliga och omgivande naturtypen. Impedimentens storlek eller antal räcker inte för att ge området en grön karaktär, snarare har de en funktion som vackra gröna öar med en viss rumsuppdelande effekt.

Bild 9. Verksamheter vid Lindvreten. Foto: Jacob Forsell.

I övriga delar av Kungens kurvas handelsområde har mycket liten hänsyn tagits till vegetationen under planering. Mindre impediment saknas medan större naturlika områden återfinns på obebyggd mark. Flera av dessa är idag detaljplanerade men saknar exploatering.

Området saknar idag en koppling till kringliggande grönstruktur nord- och nord- väst om Kungens kurva, exempelvis till Sätraskogens naturreservat längs Mälarens strand i Stockholms stad.

Kungens kurvaleden avgränsar handelsområdet från naturreservatet Gömmaren i söder. I framtiden blir denna gräns ännu starkare ju mer handelsområdet blir bebyggt. Mellan Vårbykrossen och Apoteket AB:s anläggning i den västra delen, finns ett förhållandevis stort och trädbevuxet våtmarksområde. Östra delen av området utgörs av en hällmarksrygg med små sumpskogar. Den större våtmarken har dels mossekaraktär med glest växande tallar, dels är det ett alkärr med välut- vecklade alsocklar. Våtmarken är klassad som nyckelbiotop av skogsvårdsstyrelsen.

Genom handelsområdet går ett stråk med två öppna diken och dammar för dag- vattenhantering. Grönstråket innehåller också Stockholm Vattens huvudvatten- ledning som är av regional betydelse. Området är instängslat till stora delar förutom i östra delen av handelsområdet där en mindre yta har en mer anlagd parkkaraktär.

Området kring stråket har inte den storlek som behövs för att ge avgränsning mot omgivande handel och trafik. Däremot har det ett stort gömt värde som grönt huvudstråk mellan handelscentret och den attraktion som Heron City erbjuder.

Trädrader och alléer representerar stor del av områdets anlagda karaktär i kontrast till naturområdenas naturliga vegetation. Inom området finns ett antal trädalléer och trädrader utmed gatorna. Val av trädart och kvalitet har inte alltid gett effekten som avgränsande eller av ett sammanhållet, tydligt gaturum. Alléers roll som bety- delsebärare har historiskt sätt varit att de leder till något av vikt. Under senare tid används de allt oftare för att visuellt krympa gaturum som i sin trafikutformning har planerats för stora för den trafikmängd de sedan fått.

I en särskild utredning ”Natur – och områdesbeskrivning, oktober 1997” redovisa- des en inventering av befintlig vegetation inom samtliga kvarter. I den utredningen togs ingen hänsyn till om marken var planlagd eller avsågs att exploateras. Med den

utredningen som grund har man i detaljplaner som tillkommit efter 1997 infört föreskrifter och bevarandebestämmelser för viss del av denna natur som ansågs viktig att bevara, till exempel ekdungar.

I den nordvästra delen, norr om Vårby allé, finns ett naturområde kring Grindstu- skolan som består av blandskog med enstaka grova tallar, med bitvis stort inslag av ädellövskog. Flera välanvända stigar går genom detta område.

Bild 10. Vy mot sydväst – mitt i bilden syn vattenledningsstråket med dagvattendiken och dammar.

4.4 grundförhållanden

Områdets södra och östra del består till stor del av fast jord – morän, sten, grus, sand och lerjord med genomgående torrskorpa på berg eller morän varvat med berg i dagen. I områdets östra del finns även organisk jord – ytlager av torv, dy, gyttja.

I allmänhet med större mäktighet än 0,5 meter. Områdets centrala samt norra del består huvudsakligen av lösjord – lerjord utan genomgående torrskorpa och organisk jord – ytlager av torv, dy, gyttja. I allmänhet med större mäktighet än 0,5 meter.

Bild 11. Utdrag ur ”Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun, Miljöteknik Sven Tyrén AB 1975”.

IKEA

E4/E20

5 Befintliga verksaMheter

Planområdet omfattar cirka 240 ha och inrymmer i östra delen ett regionalt handelsområde med bland annat världens största IKEA-varuhus, Heron City med butiker, restauranger, nöjen och sport, bland annat nordens största biografanlägg- ning. Ett flertal av de i Sverige förekommande butikskedjornas finns etablerade i handelsområdet. Livsmedelförsäljning sker hos ICA Kvantum, CityGross och Willy´s. I Kungens kurva finns idag cirka 200 000 kvadratmeter bruttoarea för handels ändamål i gällande detaljplaner och bygglov.

Öster om Smistavägen, finns butiker och verksamheter vid Jägerhorns väg och gallerian bo:x. Vid Ellipsvägen har Toyota en stor anläggning, här finns också Pansonic Sverige och flera andra tillverkningsföretag. Söder därom har nyligen Ekens Golv uppfört en anläggning med butik, kontor och lager. Vi gränsen mot Långängen och Gömmarens naturreservat ligger en ridanläggning och en nybyggd ishall, Segeltorpshallen.

I den västra delen av området finns i huvudsak kontors- och verksamhetslokaler bland annat för Scania, Volvo Truck Center, MAN-Neoplan, Ahlsell, Stockholms Transport och Fordonstekniska Gymnasium och ett djursjukhus. Tamro AB har en stor anläggning för läkemedelsdistribution söder om Kungens kurvaleden.

Där finns också Apoteket AB med läkemedelstillverkning.

I Lindvreten – området norr om E4/E20 - finns kontors- och verksamhetslokaler till exempel huvudkontoret för Svenska Mc Donald´s AB och en Shurgard- anläggning.

Inom Kungens kurva-området finns också Scandic hotell och flera bensinstationer.

Bild 13. Kontor och handel på fastigheten Sekanten 1. Foto: Gunilla Sundström Bild 12. Gallerian bo:x. Foto: Gunilla Sundström

6 Markägarförhållanden

Huvuddelen av marken i Kungens kurva är privatägd. Stora markägare i den centrala delen av området är KF Fastigheter AB, IKEA Fastigheter AB och Ikano Retail Stockholm. Huddinge kommun äger, förutom gatumark i området, obebyggd mark söder om Kungens kurva leden och på bägge sidor om E4/E20 samt ett område norr om Kungens kurvaleden. Vägverket som är huvudman för E4/E20 äger också ett större markområde kring vägen, centralt i området. Stockholms stad äger obebyggd mark i Kungens kurvas sydvästra del.

Bild 16. Karta som visar markägoförhållanden i Kungens kurva Bild 15. Stockholms Transport och Fordonstekniska Gymnasium ligger i sydvästra delen

av Kungens kurva. Foto: Gunilla Sundström

Bild 14. Ekenhuset i östra delen av Kungens kurva. Foto Gunilla Sundström

7 Pågående Projekt

Parallellt med arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Kungens kurva så pågår det en rad andra projekt i området. Ett program, som är den inledande fasen i detaljplanearbetet, har påbörjats för området kring Dialogga- tan. Programmet ska ange inriktningen för den fortsatta detaljplaneringen och tas fram utifrån de riktlinjer som anges i den fördjupade översiktsplanen. Det finns ett intresse hos fastighetsägarna att utveckla handel på sina fastigheter, alternativt att göra den befintliga handeln permanent. Samtidigt innebär uppdraget att ta fram ett program för området att arbetet med att förverkliga delar av den fördjupade översiktsplanens förslag redan påbörjats. I programmet ska utrymme reserveras för spårvägsdragningen längs med Dialoggatan och utbyggnaden av förlängningen av Tangentvägen kan påbörjas.

Det finns även ett uppdrag att se över detaljplanen för fastigheten Vinkeln 7, där det idag finns en Toys”R” Us-butik. Fastighetsägaren har önskemål om att utvidga byggnaden västerut och i samband med detta ges även tillfälle att utveckla dag- vattenstråket utmed Tangentvägen som delvis går över fastigheten. Inom fastig heten Kurvan 5 kommer planläggning för en ny lagerbyggnad till Ikea-varuhuset att påbörjas under 2010.

Under 2008 invigdes den nya ishallen, Segeltorpshallen. Huge Fastigheter AB arbetar nu med att iordningställa två konstgräsplaner och en servicebyggnad med omklädningsrum i anslutning till ishallen.

Huddinge kommun har under hösten 2009 träffat avsiktsförklaringar för två projekt med upplevelseinriktning, dels för projektet Urtidsparken, en naturvetenskaplig upplevelseanläggning, dels för en spa- och wellness-anläggning, Huddinge Resort.

Projekten utgör ett bra komplement till handel och övriga verksamheter i Kungens kurva. Förutsättningarna för genomförande utreds under 2010.

Som tidigare har nämnts planeras det för förändringar i infrastrukturen i och kring Kungens kurva. Storstockholms lokaltrafik, SL, har påbörjat en förstudie för en snabbspårväg, Spårväg Syd, som passerar genom Kungens kurva-Skärholmen. Detta är en väldigt viktig satsning för Kungens kurva som knyter samman den regionala

kärnans två delar och gör området mer tillgängligt. Det finns ett planuppdrag att ta fram detaljplan för att underlätta Vägverkets arbete med arbetsplanen för Förbifart Stockholm. Arbetet med detta pågår och detaljplanen beräknas gå ut på samråd under hösten 2010 samtidigt som arbetsplanen går ut på utställning. Vägverket har i samarbete med Stockholms stad och Huddinge kommun tagit fram en förstudie för att se hur framkomligheten mellan Kungens kurva–Skärholmen och E4/E20 kan förbättras och hur kopplingarna mellan Kungens kurva och Skärholmen kan bli effektivare. Samråd kring förstudien har skett under 2009.

Bild 17. Översiktskarta, pågående projekt

Smista vägen

Kungens kurvaleden E4/E20

• förbifart stockholm – arbetsplan och detaljplaner

• detaljplan – ny lagerbyggnad ikea

• nya konstgräsplaner

• Program vinkeln 7

• Program – område vid dialoggatan

8 trafik och koMMunikationer

8.1 Biltrafik

Områdets regionala vägförbindelse är E4/E20 vilket är den huvudsakliga

kommunika tionslänken till och från Kungens kurva. På sträckan mellan Kungens kurva och Skärholmen trafikeras E4/E20 av cirka 100 000 fordon/dygn. I områdets norra del finns trafikplats Kungens kurva och i sydväst trafikplats Lindvreten.

Trafikstrukturen till, från och inom området är delvis svårorienterad då regional trafik blandas med lokal trafik. Utvecklingen i Stockholmregionen har medfört en allt högre trafikbelastning på E4/E20. Under högtrafik förekommer köbildning förbi området. Även verksamheterna i Kungens kurva orsakar periodvis trafik- störningar för trafikplatserna. I Kungens kurva är det under områdets maxtimmar framkomlighets problem med hög trafikbelastning i ett antal korsningspunkter.

Vägnätet inom Kungens kurva är uppbyggt kring de kommunala huvudgatorna Smistavägen, Kungens kurvaleden och Dialoggatan. Dessa kompletteras med ett lokalt vägnät vilket i huvudsak består av gator med kommunalt huvdmannaskap men även lokala gator med enskilt huvudmannaskap, bland annat Modulvägen och del av Diagonalvägen.

På grund av områdets tidvis höga trafikbelastning uppstår under maxtimmar kapa- citetsproblem i enskilda korsningar och framkomlighetsproblem på vissa sträckor.

Korsningen Ekgårdsvägen-Smistavägen (Smista cirkulationsplats) är hårdast utsatt med omfattande kapacitetsproblem under framförallt helgeftermiddagar

Vägverket har genomfört en vägutredning för nord-sydliga förbindelser i Stock- holmsområdet och har förordat alternativet Förbifart Stockholm. Alternativet innebär att E4 grenas från E20 mitt för Kungens kurva-Skärholmen och fortsätter i tunnel förbi Ekerö och bort till Häggvik.

Under framtagande av arbetsplanen för Förbifart Stockholm har Huddinge kom- mun tillsammans med Stockholms stad och Vägverket utarbetat en utformning för hur Förbifart Stockholm kan ansluta till området. Arbetsplanens förslag innebär att Förbifart Stockholm angör området via en ny trafikplats centralt i området.

Kungens kurva får genom den nya trafikplatsen på- och avfart till E4 och E20 i både norr och södergående riktning. Via de befintliga trafikplatserna Lindvreten och trafikplats Kungens kurva så kommer Kungens kurva ha en koppling till E20. Den nya trafikplatsen kommer även att skapa bättre förutsättning för lokaltrafik att ta sig mellan Skärholmen och Kungens kurva.

Bild18 Dagens trafikflöden i Kungens kurva.

Vårbergsvägen

Smista allé

Smistavägen

Kungens kurvaleden Månskärsvägen

Diagonalvägen Dialoggatan

Tangentvägen Ekgårds­

vägen

E4/E20

Under hösten 2009 var arbetsplanen för Förbifart Stockholm ute på samråd sam- tidigt som ett programsamråd för de detaljplaner som Huddinge kommun tar fram för att möjliggöra Förbifarten. Arbetet med både arbetsplanen och detaljplanerna går vidare och arbetsplanen beräknas gå ut på utställning under hösten 2010. Mål- sättningen är att byggstart för Förbifart Stockholm kan ske år 2012. Den beräknade byggtiden är 8 år.

8.2 gång- och cykelvägar

Separerade gång- och cykelvägar finns bland annat belägna utmed Smistavägen, Ekgårdsvägen, Dialoggatan och Kungens kurvaleden. Dessa ingår i kommunens övergripande stomnät och är viktiga förbindelser mellan bostäder, arbetsplatser och handelsplatser. Inom området finns även ett lokalt gång- och cykelvägnät vilket delvis är separerat och delvis sker i blandtrafik.

Området sammankopplas med Vårby och Skärholmen genom gång- och cykel- förbindelser parallellt med Kungens kurvaleden vid trafikplats Lindvreten, en gång- och cykeltunnel under E4/E20 samt en gång- och cykelväg invid Smista allé och Smistavägen mot Skärholmens centrum. Separerade gång- och cykelförbindelser sammanbinder även området med Segeltorp och Masmo. Det är även möjligt att gå och cykla mot Huddinge centrum på Ryttarhalsvägen på vilken fordonstrafik generellt är förbjuden.

Det övergripande gång- och cykelvägnätet inom Kungens kurva är relativt väl ut- byggt men saknar ändå enskilda viktiga trafikseparerade länkar. Inom området är gång- och cykelvägnätet av mindre god standard. Huvudparten av nätet är lokaliserat till kvartersmark över vilken kommunen inte har rådighet. Arbetet med att förbättra gång- och cykelförbindelserna inom området sker kontinuerligt, i viss del tillsammans med områdets fastighetsägare.

En Spacescape-analys har genomförts av området i syfte att studera områdets till- gänglighet för fotgängare samt hur tillgängliga befintliga stråk är. Resultatet påvisar att delar av området har en mycket hög tillgänglighet med fotgängarflöden över 1000 gående/timme. Andra delar av området är mycket otillgängligt med i stort sett obefintliga fotgängarflöden.

8.3 kollektivtrafik

Kollektivtrafikförsörjningen i Kungens kurva består av sex busslinjer vilka matar till tunnelbanan i Skärholmen och Fruängen samt har direkta förbindelser till bland annat Tumba, Flemingsberg och Huddinge. Fem linjer sammanbinder Kungens kurva med Skärholmen med tät trafikering. Från området finns direktförbindelser till stora delar av södertörn; Stombuss 173 passerar området mellan Skärholmen och Skarpnäck. Linje 740 knyter samman området med den regionala kärnan Flemings- berg och Huddinge centrum. Området trafikeras även av nattbusslinje 792.

Närmaste tunnelbanestation finns i Skärholmens centrum.

Bild 19. Befintligt cykelvägnät. Källa: Vägverket. Förstudie E4/E20 Kungens kurva- Skärholmen

Från om med hösten 2010 kommer området att trafikeras av en ny busslinje; linje 865 vilken även trafikerar Flemingsberg och Handen. Linjen knyter samman de tre regionala stadskärnorna Och går delvis i samma sträckning som planerade Spårväg Syd.

Bild 20. Linjekarta dagens bussar. Källa: Vägverket. Förstudie E4/E20 Kungens kurva- Skärholmen

8.4 Parkering, varumottagning, utfarter

Generellt gäller att all parkering inom Kungens kurva ska ske på tomtmark och anordnas som markparkering eller i parkeringsdäck/garage. Huddinge kommuns parkeringsnorm tillämpas för all ny exploatering. Minst 1 procent av all parkering ska vara reserverad för handikapparkering.

Cykelparkering ska anordnas inom fastigheten i tillräcklig omfattning med hänsyn till nyttjande och framtida behov. Inom Huddinge kommuns arbete för ett lång- siktigt hållbart samhälle pågår framtagande av en cykelparkeringsnorm vilken ska tillämpas vid ny och kompletterande bebyggelse. Cykelparkeringar ska vara lättillgängliga, stöldsäkra, väl dimensionerade samt ligga i nära anslutning till entré.

9 Miljö

9.1 luftkvalitet

Det finns miljökvalitetsnormer för bland annat utomhusluft. Miljökvalitets- normerna regleras i Miljöbalken och är bestämda utifrån EG-direktivet för

utomhus luft. Miljökvalitetsnormerna för luft är satta för att skydda människor från ohälsa och gäller främst i miljöer där människor vistas. De ämnen som omfattas av normer är kvävedioxid, kväveoxider, ozon, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM 10), arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Enligt plan- och bygglagen får inte planläggning medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds.

Tillstånd, godkännande eller dispens får inte heller ges för en ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.

Enligt Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbunds emissionsdatabas (EDB) så är det främst partikelhalterna (PM10) halterna och kvävedioxidhalterna som är höga i Kungens kurvaområdet. PM10-halterna överskrider normvärdet (dygns- medelvärde) längs E4/E20 och 10–20 meter från vägen, enligt data från 2005. I delar av området låg halterna, på 39–50 µg/m3. Medelvärdet under det 36:e värsta dygnet får inte vara högre än 50 μg/m3.

Dagens trafikflöde på E4/20 förbi Kungens kurvaområdet på cirka100 000 fordon/

dygn medför att ett område cirka 100 meter från vägen berörs av förhöjda PM10- halter enligt SLB-analys.

Enligt data från år 2006, ligger kvävedioxidhalterna i området på 48–60 µg/m3 närmast E4/E20, vilket är nära normvärdet (dygnsmedelvärde) för överskridande.

Medelvärdet under det 8:e värsta dygnet får inte vara högre än 60 μg/m3.

http://www.slb.mf.stockholm.se/lvf/

Länsstyrelsen har tagit fram förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitets- normerna för länet. Det är svårast att klara normerna för partiklar och kvävedioxid.

I dagsläget är det biltrafiken, särskilt den tunga trafiken, som är den största enskilda källan till föroreningar i utomhusluften. Små partiklar (<10 µm), som följer med inandningsluften ner i lungorna kallas PM 10. De har sitt ursprung bland annat i vägtrafikens slitage på vägbanor, däck och bromsar. Trafikmängden och lokala

variationer i bebyggelse det vill säga olika ventilationsförhållanden, har mycket stor betydelse för kvävedioxid och PM 10- halterna.

Figur 22. Beräknad kvävedioxidhalt för 36:e värsta dygnet 2006 enligt översiktliga beräk­

ningar från Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund (uppdaterad 2007-06-12) Bild 21: Beräknad partikelhalt/PM10-halt för 36:e värsta dygnet 2005 enligt översiktliga beräkningar från Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund (uppdaterat 2007-09-11)

9.2 Buller

Den största källan till buller i Kungens kurvaområdet är vägtrafik. Det är framför- allt i närheten av E4/E20 som de högsta trafikbullernivåerna erhålls. Men även i områdena närmast Kungens kurva leden och Smistavägen är trafikbullernivåerna höga. Transporter till och från verksamheter i området, samt av- och pålastning, är också bidragande källor till buller.

Naturvårdsverket har föreslagit riktvärden för vägtrafikbuller för andra områden andra än bostadsbebyggelse. Riktvärdena avser frifältsvärde utanför fönster/fasad eller till friförhållanden korrigerande värden. För arbetslokaler inomhus gäller 40 dBA ekvivalent ljudnivå/dygn och utomhus 65 dBA/dygn ekvivalent ljudnivå/

dygn. En bullerkartläggning har genomförts i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen, se miljökonsekvensbeskrivningen. Den visar att många arbetslokaler i nuläget utsätts för 60–65 dBA vid fasad.

Kungens kurvaområdet gränsar till Gömmarens naturreservat och för frilufts- områden avsatta i kommunal översiktsplanering har Naturvårdsverket rekommen- derat riktvärdet 40 dBA ekvivalent ljudnivå/dygn. Enligt bullerkartläggningen (se ovan) överstiger ljudnivån 40 dBA upp till 1500 m från vägen. Närmast Kungens kurva leden ligger ljudnivån på 50-55 dBA, längre in i området är ljudnivån 50–55 dBA på många bergstoppar.

Den del som gränsar till Kungens kurvaområdet och E4/20 kan ses som en buffert- zon, där man kan acceptera högre ljudnivåer än det föreslagna riktvärdet för frilufts- områden. Det är dock viktigt att denna bufferzon inte blir för stor utan att riktvärdet kan innehållas i en stor del av friluftsområdet.

Den ljudmiljö som råder i naturreservatet idag bör inte försämras. Målet bör istället vara att förbättra ljudmiljön och minska bullerstörningarna genom bullerdämpande åtgärder såsom till exempel bullervall mot E4/20.

För bullerstörningar från verksamheter i området till exempel industrier/verksam- heter skall bestämmelser ange att verksamheten på den enskilda tomten inte får medföra störningar för omgivningen. Här gäller Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (RR 78:5).

Bild 23. Trafikbullerberäkning för nuläget (baserat på trafiksiffror från 2008). Ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark. Beräkningar från Structor Akustik 2009-05-27 (rev 2009- 07-09)

Kungens kurvaområdet innehåller inga bostäder, men trafiken till och från området bidrar till bullerstörningar för kringliggande bostadsområden till exempelSmista, Segeltorp och Vårby Gård. Tillkommande verksamheter, framför allt handel, kommer att bidra till trafikökning och ytterligare trafikbuller. Enligt bullerberäk- ningen (se ovan) utsätts de mest påverkade bostadshusen (kv Ryttaren) för cirka 60 dBA ekvivalent ljudnivå. I Segeltorp/Juringe utsätts de mest påverkade bostads-

husen (kv Drängen) för cirka 55 dBA. Norr om Skärholmsvägen överstiger ljud- nivån 55 dBA vid många enbostadshus. Som högst är den 66 dBA vid Lindholms- backen.

9.3 dagvatten

Huddinge kommun har en dagvattenstrategi som antogs av kommunfullmäktige 2000-05-15. Enligt dagvattenstrategin ska dagvatten hanteras inom det område där det bildas och bortledning av dagvatten ska undvikas. I första hand ska man undvika att förorena dagvattnet genom till exempel val av byggnadsmaterial.

Dagvatten med låga eller måttligt höga halter föroreningar ska i första hand omhändertas lokalt genom infiltration och om det inte är möjligt ska det fördröjas innan avledning sker. Förorenat dagvatten ska renas innan det avleds från området.

Genom de centrala delarna i Kungens kurvaområdet löper i öst-västlig riktning två diken som avvattnar detta område, samt Långsjön och delar av Segeltorp. Vattnet från dikesstråken är redan idag starkt förorenat. Från dessa diken avleds dagvattnet via en kulvert, orenat ut i Mälaren. Mälaren är dricksvattentäkt och östra Mälaren är from 25 november 2008 vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter, där Kungens kurvaområdet ingår i den sekundära skyddszonen.

Dessutom beslutade Vattenmyndigheten, i december 2009, om miljökvalitets- normer, åtgärdsprogram samt förvaltningsplan för vatten. Syftet är att uppnå god vattenstatus i alla vatten det vill säga större sjöar, vattendrag, kustvatten och grund- vatten, senast år 2015. Miljökvalitetsnormerna innebär också att statusen inte får försämras i någon vattenförekomst.

I Huddinge kommun är Mälaren en av de sjöar som berörs. Mälaren, östligaste delen, uppnår i nuläget god ekologisk status, men ej god kemisk status enligt miljökvalitetsnormerna. Dessa ska bland annat beaktas vid fysisk planering.

Målsättningen bör därför vara att inte tillföra Mälaren ökade mängder dagvatten- föroreningar från Kungens kurvaområdet jämfört med idag. Det är också viktigt att upprätthålla grundvattennivån bland annat för att minska sättningar i marken.

En utredning beträffande dagvattenhanteringen inom Kungens kurva arbetsområde har gjorts (VBB Viak 1997). Denna utredning föreslog möjliga åtgärder för att:

• reducera föroreningsmängder i till området inkommande dagvatten och i dagvatten som alstras i området med syfte att förbättra vattenkvalitén på det dagvatten som avleds till Mälaren.

• behålla grundvattennivån inom området.

• bidra till en mer tilltalande estetisk miljö.

Dagvattenutredningen från 1997 har uppdaterats med avseende på nytillkomna områden och för att stämma överens med riktlinjerna i Huddinge kommuns dagvattenstrategi, se vidare i miljökonsekvensbeskrivningen.

9.4 hälsa och risk

I västra delen av Kungens kurvaområdet finns en 220 kV-ledning som korsar E4/

E20 och fortsätter sedan utmed vägen norrut till Bredäng. Socialstyrelsen bedömer att det inte finns risker för magnetfält under 0,4 µT. Kraftledningen avger magnetfält överstigande 0,4 µT i en zon cirka 50 meter från kraftledningen. Inom detta avstånd finns idag mark som är detaljplanelagd för exploatering men som inte kunnat bebyggas.

Markföroreningar

I Kungens kurvaområdet finns en gammal deponi av schaktmassor mm. Deponin är belägen i området kring fastigheten Kolartorp 1:1 och Vinkeln 7 m.fl. Delar av deponin har bebyggts bland annat med p-ytor (Toys”R”Us) och har i samband med detta försetts med tätskärmar. Delar av markföroreningarna togs också bort i sam- band med utbyggnaden av fastigheten Vinkeln 3. För denna deponi har det funnits ett kontrollprogram som avslutades 1999. Man bedömde då att fortsatt provtagning ej var nödvändig då proverna inte uppvisat några tecken på spridning från deponin.

I norra delen av fastigheten Diametern 2 finns gamla schaktmassor. Vid exploa- tering av detta område behöver en undersökning göras för att klarlägga typ och mängd av eventuella föroreningar.

På fastigheten Linjen 3 skedde ett oljeläckage från en oljecistern på AB Svenska Shell automatstation år 2005. Marken i anslutning till cisternen sanerades. Om Shell flyttar så bör marken slutsaneras.

På fastigheten Volymen 1 finns en bensinstation, Statoil. Marken på denna fastighet sanerades i samband med ombyggnad 2002.

Kännedom om eventuella markföroreningar är viktig, då det under byggskedet finns risk för spridning av markföroreningar till omgivande mark- och vattenområden och arbeten i förorenad mark utgör miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken.

Miljöfarlig verksamhet – risk och skyddsavstånd

Begreppet ”miljöfarlig verksamhet” används för all användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan orsaka utsläpp eller störningar för människor eller miljön.

E4/20 är i sig en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, där trafiken alstrar såväl buller som avgaser. Samtidigt är vägen ett riksintresse. Vägen måste därför skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra dess användning. De skyddsavstånd och restriktioner som gäller för lokaliseringar i vägens närhet ska beaktas.

Kungens kurvaområdet innehåller flera olika verksamheter som anses som miljö- farliga eller störande ur till exempelluftkvalitet och bullersynpunkt. Till exempel verksamheter med mycket tunga transporter som alstrar luftföroreningar och buller.

NCC Roads AB bedriver stenkross och asfaltsverk som tidigare legat på fastigheten Polygonen 1. Asfaltverket är kvar, men stenkrossen är nu flyttad till fastigheten Masmo 1:1 (väster om Polygonen 1). Olägenheter från stenkrossen är framförallt buller och damm.

Apotektet AB tillverkar läkemedel där risk kan finnas för utsläpp av miljöstörande ämnen till vatten. Verksamheten genererar också mycket transporter. Apoteket AB är en tillståndspliktig verksamhet och som sådan också lokaliseringsprövad.

Tamro AB är ett företag som distribuerar slutna förpackningar av läkemedel, varor och produkter till apotek ut i landet. Verksamheten bidrar till mycket tunga trans- porter inom området. Andra verksamheter i planområdet är två truckcenter som reparerar, tvättar och ger service till lastbilar. I planområdet finns även mekaniska verkstäder, bensinstationer och andra bilserviceföretag.

Transporter av farligt gods

E4/E20 är en primär väg för transport av farligt gods. Detta innebär bebyggelsen inom en radie av 150 meter från vägen behöver ta en viss riskhänsyn, enligt den riskpolicy som länsstyrelsen i Stockholm tagit fram. Vid detaljplanering inom denna zon ska kontakt tas med den lokala räddningstjänsten. Dessutom rekommenderar länsstyrelsen att:

• Minst 25 meter från vägen bör hållas fritt från bebyggelse, för att inte få en direkt påverkan vid kollision.

• Kontor och liknande bör inte ligga närmare än 40 meter från vägen

• Större personintensiva verksamheter samt verksamheter där drabbade inte kan utrymma själv bör ha ett avstånd till vägen om cirka 100 meter

Vad gäller den allmänna platsmarken så bör områden närmast E4/E20 planeras så att det inte uppmuntrar folk att vistas där för länge. Om Förbifart Stockholm byggs ut kommer detta innebär att E4/E20 breddas och zonen för riskhänsynen att flyttas längre in i området.

Radon

Enligt den markradonutredning som gjorts 1984 för Huddinge kommun, betecknas större delen av Kungens kurvaområdet som normalriskområde eller som lågrisk- område vad gäller markradon. Ett mindre område i den sydvästra delen betecknas som högriskområde. Detta måste beaktas vid kommande detaljplanering och hus- projektering.

10 teknisk försörjning

10.1 el

Inom områdets sydvästra del finns en större transformatorstation som är av riksintresse. Från söder, via transformatorstationen och vidare utefter E4/E20, går ett kraftledningsstråk med en lufthängd 220 kV-ledning och ett reservat för en planerad 400 kV-ledning, båda är av riksintresse. För att möta ett ökat effekt- behov vid en utbyggnad av området skall en för stärkning av högspänningsnätet och planering av fler transformatorstationer ske i samråd med Vattenfall, som svarar för elförsöjningen.

10.2 vatten och spillvatten

Vatten- och avloppsledningar finns utbyggda i området och genom området löper Stockholm Vattens huvudvattenledningar som är av regionalt intresse.

Huvudledningarna, som är känsliga för sätt ningar och rörelser i jorden, passerar genom Kungen kurva-området och under E4/E20. Ledningsnätet har kapacitet för brandsläckning och sprinklersystem. Spillvatten avleds via ledningar och grentunn- lar till en tunnel ansluten till Himmerfjärdens reningsverk. Genom området passe- rar också

ett dagvattenstråk av regional betydelse.

10.3 energi, värme, naturgas

Fjärrvärmeledningar finns i området. I kommunens översiktsplan finns ett reservat för en regional fjärrvärmeledning längs E4/E20 och Skärholmsvägen. Det finns även ett reservat för en regional naturgasledning längs Kungens kurvaledens södra sida.

Reservatet för naturgasledningen är av regionalt intresse.

Bebyggelsen, som kan värmeförsörjas med fjärrvärme från befintliga och plane rade ledningar, skall planeras för ett lågt energibehov för uppvärmning. Denna skall väljas efter vad som är ekonomiskt och miljömässigt motiverat med hän syn till verksamheten och samhället. Delar av befintlig verksamhet, liksom tro ligen även kommande verksamheter, har överskottsvärme under stora delar av året. Möjlig- heter att tillvarata sådan värme skall eftersträvas.

10.4 tele

Befintlig teleledning längs E4/E20 är ett riksintresse. I området finns en tele- station ansluten till en OPTO-kabel genom området. För att hålla en hög säkerhet tillhanda hålls dubbla ledningsvägar.

Bild 24. Översiktskarta kraftledningsstråk.

11 riksintressen – regionala intressen

Kungens kurva berörs av ett mindre antal områden som är av riksintresse och regionalt intresse. Dessa redovisas i kommunens ”Översiktsplan 2000”. De rik s- intressen som berörs är vägar, kraftledningar, transformatorstation och teleledning.

Kraftledningen Bredäng-Masmo-Ekudden (400 kV) har bedömts vara av riks intresse samt ny tranformatorstation i Kungens kurva. En befintlig teleledning som går längs E4/E20 är också redovisad som riksintresse. Enligt kommunens ”Över- siktsplan 2000” kan både befintliga och planerade vägar hävdas som riksintresse. Inom området för den fördjupade översikts- planen för Kungens kurva berörs följande vägar av riksintresse:

E4/E20 och Förbifart Stockholms anslutning till området.

Regionala intressen som berörs är reservat för fjärrvärme, naturgasledning (se avsnitt 10.3) och snabbspårväg (se avsnitt 7.3), befintliga huvudledningar för vatten- och dagvatten (se avsnitt 9.3 och 10.2) samt Gömmaren naturreservat.

Gömmarens naturreservat inrättades av Huddinge kommun 1995. Ytan är totalt 680 ha (land 660+ vatten 20). Gömmar- området är ett större skogsområde av regional betydelse för friluftslivet, beläget mellan Vårby, Skärholmen, Segeltorp, Snättringe, Fullersta samt Glömsta. Sjön Gömmaren är hjärtat i området, åtminstone då det gäller friluftsvärdet, och många stigar leder hit.

Ett område med mycket högt naturvärde är Gömmarravinen, belägen nära E4/20 i nordvästra delen. Andra värdefulla om- råden är sjön Gömmaren, skogen vid Segeltorp, omgivningarna runt Fullersta kvarn, Kolartorp samt några mindre skogspartier spridda i området. Långängen är en vacker dalgång i nordöstra delen av området. Den har höga kulturvärden men även ett intressant djurliv. Ändamålet med naturreservatet skall vara att

bevara ett område av stort värde för det rörliga friluftslivet samt som undervisnings- område och utflyktsmål för skolor och barnomsorg. Syftet är vidare att bevara samt utveckla områdets vetenskapliga natur- och kulturvärden samt fornminnen.

Bild nr 26. Riksintressen. Utdrag ur Huddinge kommuns ”Översiktsplan 2000”.

12 handel – utvecklingstendenser

Regionplanekontoret (RK) har sin rapport ”Regionala stadskärnor”, Rapport 1:2009, tagit fram underlag till det fortsatta arbetet med den nya regional utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2010. I rapporten görs bland annat bedömningar om detalj- handelns framtida utveckling i de regionala kärnorna i Stockholmsregionen. Den sammanfattande bedömningen är att detaljhandeln kan komma att öka sin omsätt- ning mycket kraftigt och att huvuddelen av ökningen av detaljhandelsytorna i länet skulle tillkoma i de regionala kärnorna. Enligt Scenario Bas bedöms utvecklingen fram till 2030 enligt följande (kursiv text är citerat direkt från rapporten):

”Den årliga efterfrågan per capita bedöms växa under perioden 2008-2015 med 0,8 procent för dagligvaruhandeln samt 2,2 procent för sällanköpshandeln i 2006/07 års fasta priser. För shopping bedöms tillväxten bli åtminstone 2 procent per år och för volymhandel cirka 2,5 procent per år, baserat på en befolkningsökning på 1 procent per år. Den totala årliga konsumtionsökningen i Stockholmsregionen bedöms sålunda bli åtminstone 1,8 procent ör dagligvaruhandel, 3 procent för shopping och 3,5 procent för volymhandeln.

”Dagligvaruhandeln i regionen bedöms fortsätta att växa med cirka 1,8 procent per år under perioden från 2015 till 2030. Volymhandeln bedöms komma att växa lite långsammare åren 2015 till 2030 än under perioden fram till år 2015, beroende på ökad internet-handel, ökade bilkostnader och att hushållen därför planerar sina inköpsresor bättre. Shopping däremot blir även i fortsättningen ofta en del av de mänskliga mötena, man umgås, äter tillsammans, går på bio eller teater, shoppar på stan eller i ett centrum. Efter år 2015 bedöms således både volymhandel och shopping växa med cirka 3,2 procent per år inkl. befolkningstillväxt.

Om denna prognos slår in skulle dagligvaruhandeln åren 2007-2030 i Stockholms län öka med cirka 43 procent och sällanköpshandeln med cirka 77 procent. Hela handeln skulle öka sin omsättning med 60 procent. Försäljningen per kvadratmeter bedöms under denna tid kunna öka med cirka 25 procent för dagligvaruhandeln och 35 procent för sällanköpshandeln. Ytorna skulle sålunda mycket grovt skatta behöva öka med netto 15–20 procent för dagligvaruhandeln och 40 procent för sällanköpshandeln. Det skulle bli en ökning från cirka 3 200 000 kvadratmeter år

2006 till 4 300 000 kvadratmeter år 2030. Angivna ytor avser uthyrbar lokalyta.

Detta innebär att de totala handelsytorna i länet skulle öka med över 30 procent.

Huvuddelen av ökningen skulle ske inom de regionala stadskärnorna.”

Rådande lågkonjunktur kan innebära förändringar av bedömningarna. Enligt Handelns utredningsinstitut kan man bland annat se tendenser att vissa nu planerade projekt blir klara senare än planerat, några projekt blir mindre än planerat och några projekt kanske inte blir av alls.

Enligt RK:s rapport är framtidstrenderna att handeln fortsätter att polariseras mellan å ena sidan storbutikscentra och å andra sidan shopping och upplevelse- handel i stadskärnor och kvalificerade köpcentra tillsammans med restauranger, kaféer, kultur mm. Däremellan kommer det att finnas handel för närservice i stads- delar och små tätorter. E-handeln växer sakta men säkert.

”Framtidens detaljhandel styrs till stor del av konsumentefterfrågan, dvs framtidens konsument med sina preferenser och beteenden. Den framtida konsumentfrågan grundläggs av överordnade faktorer som samhällsutveckling, till exempel sysselsätt- ning, rörlighet och teknologi, mänskliga resurser och nya livsstilar.”

”Drivkraften för detaljhandelsföretagen är ytterst alltid lönsamhet och detalj- handeln måste därför så nära som möjligt följa kundefterfrågan och kundbeteenden.

I planeringen för handelsstrukturer kan man därför svårligen negligera handelns och konsumenternas polariseringssträvanden. Tvärtom behöver dessa bejakas och följas, men också anpassa till de övergripande planerings- och miljökraven. Viktiga planeringsfrågor är till exempel att butiker och parkering placeras så att man kan röra sig mellan butiker utan att ta bilen. Man ska också kunna ta sig dit på annat sätt än med bil.”

referenser

AB Handelns Utredningsinstitut, 2009, Kartläggning av Kungens kurva Skärholmen Huddinge kommun, Cykelplan Mars 2009

Huddinge kommun, 1997, Natur- och områdesbeskrivning (bilaga till

”Program med riktlinjer för Kungens kurva arbetsområde”), VBB Viak Huddinge kommun, 1997, Utredning beträffande dagvattenhantering inom Kungens kurva Arbetsområde, komplement till Fördjupad översiktsplan för Kungens kurvas Arbetsområde, VBB Viak

Huddinge kommun, Översiktsplan 2000, Kommunfullmäktige 2001-12-17 Huddinge kommun och Stockholms stad, mars 2004, Strategiskt program för utvecklingen av Kungens kurva – Skärholmen

Huddinge kommunstyrelse, beslut 2007-05-28, § 106, Inriktning fördjupad översiktsplan för Kungens kurva – Bostäder

Huddinge kommunstyrelse, beslut (ändrad gräns för Gömmarens naturreservat) Huddinge kommunstyrelse, beslut 2007-03-05, § 30, Uppdrag att upprätta förslag till fördjupad översiktsplan för Kungens kurva

Huddinge kommunstyrelse, beslut 2009-11-23, § 291, Visionen Kungens kurva- Skärholmen, revidering och lägesrapport

Huddinge stadsbyggnadskontor, 1998, Program med riktlinjer för Kungens kurva arbetsområde, Sören Torstendahl Arkitektkontor AB – tillhör kommunfullmäktiges beslut 1998-01-26, § 7

Markradonutredning för Huddinge kommun 1994

Miljöteknik Sven Tyrén AB, oktober 1975, Huddinge kommun Marktekniska kartor Ramböll Sverige AB, 2009-02-26, Dagvattenutredning fördjupad översiktsplan för Kungens kurva

Ramböll Sverige AB, 2002, Sträckningsstudie Spårväg SYD, Älvsjö – Skärholmen – Kungens kurva – Flemingsberg

Riksantikvarieämbetet, Fornsök, www.raa.se

Spacescape AB 2006-03-01, Kungens kurva Space syntax-analys avseende gångtrafik Stockholms läns landsting, Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen, RUFS 2001

Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret, Regional utvecklings- plan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, remisshandling 13 juni – 28 november 2008

Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret, Regionala stadskärnor, rapport 1:2009

Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, http://www.slb.mf.stockholm.se/lvf/

Structor Akustik AB, 2009-05-27 (rev 2 2009-07-09), Kungens kurva, Bullerutredning för Fördjupad översiktsplan

Vattenmyndigheten Norra östersjön, 2009, Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt

Vectura, 2009, Rapport: Huddinge kommun, Trafikmätningssystem för V-ÅDT, mätår 2008

WSP, april 2007, PM – Analys av förutsättningarna för bostadsbebyggelse i Kungens kurva

WSP, 2007, Spårväg Syd, Banstudie för delarna Häradsvägen-Skärholmen och E4/E20-Kungens kurva syd

Vägverket, september 2009, Förbifart Stockholm, Samrådsunderlag, Arbetsplan Vägverket, oktober 2009, E4/E20 Förstudie Kungens kurva – Skärholmen, förslags- handling

Översiktskarta som visar gällande detaljplaner för Kungens kurva

Bilaga. sammanställning av gällande detaljplaner

1-c-17

1-c-18

1-c-19 1-c-

50 1-c- 42 1-c- 40:1

1-c-21

1-c-20:3 1-c-22

1-c-20

1-c-23

1-c-20:2

1-c-41:2

1-c-41

1-c-41:1

1-c-41 1-c-42

1-c-52

1-c-44

1-c-46:2 1-c-43:1

1-c-46-a 1-c-43 1-c-44

1-c-51 1-c-46-B 1-c-49

1-c-24 1-c-24

1-c-17 1-c-17:3 1-c-37

1-c-48:1

1-c-45

1-c- 24:2 26-a

-28

1-c-24:3 26-a-28

26-a-35

26-a-37

Nedanstående tabell innehåller planlittera, plannamn samt i korta drag avsedd markanvändning för respektive detaljplan. För information om exakt vad dessa planer innehåller var god kontakta planavdelningen Huddinge kommun.

Planlittera Plannamn Markanvändning

1­C­45 Kungens Kurva XX Kontor och industri av icke störande art

1­C­21 Kungens Kurva IX Område för kontors­, lager och industriändamål

1­C­24 Kungens Kurva XII Kontor samt småindustri och lager av icke­störande art

1­C­24:3 Del av Sekanten Kontor samt industri och lager av ej störande art

1­C­24:2 Rektangeln 3 Kontor samt industri och lager av icke­störande art

1­C­17 Kungens Kurva del VI Kontors och industriändamål och lager av icke­störande art, garage­

ändamål, hotell och restaurang­

ändamål, bilserviceändamål, planterat skyddsområde, gatu­

trafikändamål, transformator­

station, ställverk o dyl.

1­C­37 Kungens Kurva XV Kontor samt småindustri och lager av icke­störande art

1­C­48:1 Kvadraten 2 m.fl. Biograflokaler samt lokaler för fritids­ och motionsverksamhet, restauranger och butiker (ej livsmedel) som är samhörig med biografverksamheten, kontor samt småindustri och lager av icke­

störande art, transformatorstation 1­C­41 Kungens Kurva XVIII Del A och B Kontor samt småindustri och lager

av icke­störande art. Kontor, industri

1­C­41:1 Vinkeln 4 och del av Kolartorp 1:1 Kontor, handel, lager samt utställningslokaler

Planlittera Plannamn Markanvändning

1­C­49 Del av Kurvan 2 m.fl. Handel (ej livsmedel), utställnings­

lokaler, kontor, industri, lager 1­C­42 Vinkeln 6 m.fl. Handel (ej livsmedel), handel,

varav livs­medel högst 1000 m² BTA, kontor, transformatorstation 1­C­44 Kungens Kurva XXI Småindustri, kontor, lager, parti­

handel samt utställningslokaler och motsvarande, transformatorstation 1­C­46:2 Hexagonen 1 Handel och lager, dock ej livs­

medel. Verksamhet får inte vara störande för omgivningen 1­C­47 Ryttarhalsvägen mm. Småindustri och bostäder (enbo­

stadshus) knutna till verksamheten på fastigheten. Högst en lägenhet per fastighet.

1­C­43 Kolartorp 1:27 m.fl. Handel med högst 50% butik och minst 50% lager, ej livsmedels­

handel, småindustri och bostäder (enfamiljshus) knutna till verksam­

heten på fastigheten. Högst en lägenhet per fastighet.

1­C­46 A Kolartorp, del 1 Småindustri och bostäder (enfamiljs hus) knutna till verksam­

heten på fastigheten. Småindustri, kontor, lager.

1­C­19 Kungens Kurva VIII Kontor, lager partihandel, detalj­

handel, småindustri 1­C­46B Kolartorp, del 2 Ridanläggning, parkering

1­C­50 Diagonalen 1, Vinkeln m.fl. Kontor och handel (ej livsmedel), service­butik med livsmedel

1­C­23 Radien 2 mm Bilservice

1­C­20:3 Triangeln Restaurang och bensinstation

1­C­41:2 Del av kurvan 5 m.fl. Handel och utställningslokaler

1­C­36 Kungens Kurva XIV Kontor

Planlittera Plannamn Markanvändning

26­A­35 Lindvretens arbetsområde III Kontor, transformatorstation 26­A­28 Lindvretens industriområde Område för kontor, lager och

industri­ändamål

26­A­37 Del av Lönngården Icke störande industri och hant­

verk/ kontor/bilservice, bensinsta­

tion och bilvård, transformatorsta­

tion.

1­C­22 Pentagonen 1 m.fl. Handel, ej livsmedel, transforma­

torstation

1­C­20 Kungens Kurva X Bostäder, transformatorstation, industri, kontor, småindustri av inte störande art, lager, utställning, utbildning, restaurang, bensinsta­

tion, parkering, angöring 1­C­20:2 Del av Altartorpet Kontor och lager samt handel,

dock ej livsmedel

1­C­18 Kungens Kurva VII Bostäder, bensinstation, kontor/

småindustri, industri

1­C­52 Del av Vinkeln 3 Handel, varav livsmedel högst 7500 kvm

1­C­22 Pentagonen 1 mfl Handel, ej livsmedel